Metoddiskussion

Studiens fokus var att undersöka om det fanns ett samband mellan kreativt klimat och meningsfullhet i arbetet samt om ett verktyg skulle kunna skapas för att öka det kreativa klimatet på företaget för att på så vis öka meningsfullheten. Forskningsfrågorna utgår från ett underliggande påstående att det fanns/finns ett samband mellan dessa. Genom att använda en kvalitativ ansats hade studien kunnat fördjupa sig i vad som ökar

meningsfullheten i arbetet. Detta hade kunnat undersökas med hjälp av intervjuer för att öka förståelsen i vad som skapar den upplevda känslan av meningsfullhet samt

dagboksanteckningar för att lättare ”fånga upp” respondenternas exakta känsla samt i vilka situationer den/det infann sig. Detta är något som kan missas när kvantitativ metod används då författarna redan bestämt vilka faktorer som ska undersökas. En kvalitativ studie hade därmed kunnat plocka fram helt andra faktorer vilka kan vara viktiga eller grundläggande för att meningsfullheten i arbetet ska ökas, huruvida sådana resultat går att generalisera är däremot svårare att avgöra. Forskningsfrågorna hade behövt

modifierats för att kunna appliceras i en kvalitativ studie eftersom att den metodologin inte kan besvara studiens nuvarande frågeställningar.

Studiens forskningsfrågor valdes delvis för att hitta skärningspunkter mellan två tillsynes skilda ämnesområden. Detta för att öka förståelsen och kunskapen om en eventuell koppling och därmed vinst för likaväl individer (medarbetare), organisationer samt Sverige som nation. Frågan är om denna koppling hade vart lika tydlig om

respondenterna inte hade vart involverade och hade tidigare kunskap inom exempelvis kreativt klimat. Därmed finns det en risk att en kvalitativ forskningsansats hade missat kopplingen och istället fokuserat på andra faktorer vilka kan öka meningsfullheten i arbetet. En fördel att använda kvantitativ inslag i studien var därför för att öka

generaliserbarheten och på så vis applicera och säkerställa att verktyget kan användas på fler arbetsplatser än en enskild.

45

6.1.2 Hantering av metoder, validitet och reliabilitet

Enkäterna hanterades av uppsatsskrivarna samt kontaktpersonen hos uppdragsgivaren och lades i en mapp. För ökad validitet och reliabilitet hade enkäterna kunnat delas ut tillsammans med ett kuvert vilket respondenterna hade kunnat klistra igen innan den lämnades in alternativt att författarna hade delat ut och samlat in alla enkäter. De två delarna som omfattade CCQ och meningsfullhet i arbetet härstammade från befintliga och statistiskt validerade enkätformulär. Dessa uppmätte en Cronbachs alfa på 0.809 samt 0.966 i denna studie vilket visar på god reliabilitet i den kvantitativa

undersökningen.

Att samband mellan upplevd meningsfullhet i arbetet och upplevt kreativt klimat hittades indikerar på god intern validitet i studien. Ett större stickprov, demografisk spridning samt annan typ av urval än snöbollsurval hade stärkt den externa validiteten och överförbarheten. Viktigt att tillägga är dock att det är svårare att uppnå signifikant resultat med få deltagare vilket således stärker studiens kvantitativa resultat.

Då verktyget baserades på enkätresultatet, teorier samt testades i workshopen kan validiteten i verktyget stärkas. Att använda ytterligare en testgrupp hade kunnat öka verktygets validitet. Detta hade författarna i åtanke vid planering av genomförandet av workshopen, tyvärr hade de tillfrågade deltagarna inte möjlighet att genomföra detta inom den aktuella tidsramen. För- och nackdelar med urvalet diskuterades mellan författarna och handledare vilket resulterade i att författarna ville dela upp workshopen i två grupper, uppdragsgivare och dess pilotgrupp. Detta för att inte låta deltagarna stå i beroendeställning eller påverka/styra varandra i feedbacken samt för att låta alla deltagare komma till tals. Uppdragsgivarna hade en bra förförståelse för hur deras nuvarande verktyg såg ut och hur studiens verktyg kunde gå i linje med deras egna åtgärder. Vidare kunde pilotgruppen ha gett feedback utifrån andra perspektiv vilket hade kompletterat feedbacken från uppdragsgivarna.

Verktygets tydliga instruktion samt loggbok i kombination med procedur för workshopen ger god reliabilitet till verktyget och främjar för andra att reproducera processen. Verktyget är utformat för att kunna anpassas till olika företag och

fokusområdena kan variera vilket ger användbarheten en ökad bredd. Verktyget kan ses som en metod för att hantera olika typer av frågor på ett strategisk och operativ nivå vilket skapar trygghet och minskar risker för likväl medarbetare som chefer och organisationer. Vad som kan hota reliabiliteten är om användaren inte har tillräcklig kunskap för att facilitera och använda verktyget. I beskrivningen finns ett förslag på att använda extern hjälp om organisationen inte upplever sig vara van vid att arbeta med kreativa processer.

Resultatet från den kvantitativa undersökningen samt loggboken ger förutsättningar för replikerbarhet av återskapande av själva verktyget då utgångspunkten finns beskriven via den statistiska mätningen samt processen och tankarna kring framtagningen av verktyget finns beskriven i loggboken. Dock kan inte författarnas förförståelse och personliga preferenser bortses från, men reliabiliteten uppnås via granskningsbarheten av processen. För att utvärdera om verktyget hade den effekt författarna hade för avsikt att uppnå skulle en eftermätning gjorts, studien avgränsades dock till att inte behandla

46 detta med tanke på projektets tidsramar. Det hade däremot kunnat öka förståelsen om ett annat verktyg hade kunnat skapa bättre förutsättningar för ett mer kreativt klimat i verksamheten. Något att poängtera är att verktyget antagligen bör öka det kreativa klimatet, men huruvida det är det mest gynnsamma verktyget går inte att besvara i denna studie.