Workshop

Under workshopen formades 23 idéer under tio minuter där de fem deltagarna vidareutvecklade varandras idéer. Kvantiteten var inte det viktigaste utan snarare kvalitén av idéerna vilket förtydligades under kommande steg, konkretisering i verktyget. Ett av förslagen röstades fram och gruppen fortsatte arbeta med denna idé. Idea support stairway (protoyopen) stöttade deltagarna med metoder som underlättar hantering och strategier för hur idéförslaget kunde implementeras i verksamheten. Workshopen avslutades med feedback som kortfattat sammanställts nedan. Tidsramen för workshopen var totalt två timmar men delades in i en tidsplanering om presentation av författare/deltagare och examensarbetet, information om verktyget, uppvärmning, idégenerering, paus, samarbetsövning, hantering och strategier för implementering samt feedback och extra tid för fördröjning vilka illustreras i Tabell 4 nedan.

Tabell 4 - Tidsram workshop

Innehåll Förväntad tid Verklig tid

Presentation författare, deltagare samt studien

5 min 12 min

Om prototypverktyget 5 min 7 min

Uppvärmning kreativ övning

5 min 9 min

Idègenerering 15 min 25 min

Paus 15 min 10 min

Samarbetsövning 15 min 7 min

Hantering och strategier för implementering

15 min 34 min

Feedback och extra tid för försening

45 min 9 min

Deltagarna ansåg att prototypen var roligt, användarvänligt och behövde tillräckligt med tid för att genomföras. Språket var i helhet tydligt och lättläst, ett förslag var att använda Creative Commons istället för copyright. Utmaningen med att använda prototypen rörde funderingar kring hur hantering av många idéer/för stora grupper kunde göras samt hur deltagarna skulle få stöd och våga öppna upp/bjuda på sig i gruppen. Men även att övertyga deltagarna varför det var viktigt att workshopen görs och att hålla

engagemanget uppe tills sista steget (handlingsplan och återkoppling). Prototypen kunde utvecklas genom att digitaliseras/it-stöd för dokumentation och uppföljning samt ett antal förslag på uppbyggnad och struktur i verktyget för att förenkla ytterligare för läsaren till exempel checklista och sidbrytning.

Workshopen resulterade i ett antal konkreta åtgärder och förbättringsförslag vilka låg till grund för slutgiltiga versionen av verktyget. Dessa förslag påverkade projektet i den riktningen att enstaka teorier lades till i arbetet och steg och instruktioner

37

5.2.1 Modifiering av prototyp

Prototypen modifierades utifrån ett feedbackformulär (se Bilaga 3) som deltagarna fyllde i under slutet av workshopen. Detta kompletterades med en validering några dagar senare där deltagarna fick ta del av en kortfattad sammanfattning av feedbacken av workshopen, vidare kunde deltagarna komplettera feedbacken eller ställa

frågor/funderingar som dykt upp efter workshopen. Ändringar som gjordes eller lades till efter feedbacken var:

 Kopplingen mellan kreativitet och innovation tillades i informationen om verktyget.

 Vad är samt koppling mellan meningsfullhet i arbetet, kreativt klimat och

verktyget förtydligades för att läsaren skulle få en ökad förståelse över varför det används och vad det bidrar till.

 Tidsaspekter och hantering av många idéer justerades vid angiven tid för respektive del i verktyget samt begränsning i antal deltagare.

 Instruktioner ändrades till ”gör såhär” där instruktionerna kortfattades för att förenkla och förtydliga.

 Numrering av steg och förkortning av verktygets namn plockades bort samt copyright som byttes till Creative Commons.

 Sidbrytning användes mellan granskning av idéer och handlingsplanen.

 Utrymme för att skriva svar till handlingsplan och återkoppling plockades bort.

 Tillägg av ”insikter och erfarenheter” tillades i dels modellen för återkopplingscykeln samt frågor till återkoppling.

5.2.2 Verktyget - Idea support stairway

Nedan följer ett utdrag ur verktygets beskrivning, hela verktyget återfinns i Bilaga 1.

Figur 5 - Egen figur för verktyget

Göran Ekvall definierade ett kreativt klimat utifrån tio faktorer vilka påverkar klimatet för kreativitet och innovation vilka är; tillit och öppenhet, utmaning och involvering, stöd och utrymme för idéer, konflikt och debatt samt risktagande och frihet.

Utifrån dessa dimensioner skapades verktyget Idea support stairway, ett verktyg med syfte att strukturera och utveckla arbetsplatsens idéarbete. Verktyget är uppdelat i två steg där steg ett fokuserar på idégenerering och utveckling av kollegors idéer. Steg två inkluderar urval och hantering av idéer samt verktyg för att ta fram konkreta

38

strategier för hur förslagen kan implementeras. Verktyget passar på så sätt både företag

som behöver hjälp med idégenereringen samt företag som redan har en fungerande idégenerering men behöver hjälp att konkretisera idéer och hur dem kan gå vidare med dessa. Förutom att verktyget möjliggör stöd och tid för idéer kan verktyget bidrar till förbättrat kreativt klimat genom att bidra till utmaning/motivation, debatt/mångfald, risktagande, lekfullhet/humor, öppenhet/tillit.

5.2.3 Hypotes c

Påstod att ett verktyg skulle kunna förbättra det kreativa klimatet och på så sätt öka meningsfullheten i arbetet. Den sammantagna direkta känslan och uppfattningen var att verktyget var intressant och givande vilket även bekräftades i den komplimenterande feedbacken. Vilket går i linje med enkätinsamlingens resultat då meningsfullhet i arbetet och kreativt klimat korrelerade positivt. Därav kan hypotes c bekräftas då verktyget förmodligen bör öka det kreativa klimatet som i sin tur påverkar och ökar

meningsfullheten i arbetet. Dess effekt kan författarna inte uttala sig om utifrån studiens undersökningar och resultat utan behöver vidareundersökningar med uppföljningar med före- och efter-mätningar av meningsfullheten innan verktyget används och en tid efter verktyget har använts.

5.3 Loggbok

Loggboken möjliggjorde systematisk reflektion av hur projektets delar växte fram och ändrade riktning, en förståelse över hur verktyget skapades samt en kartläggning över arbetsprocessen. Loggboken ökade förståelsen och medvetandegjorde tankar, känslor, händelser, erfarenheter, insikter och lärdomar som gjorts i studien. Loggboken

sammanförde funderingar och åsikter från författarna, handledare, involverade studenter vid grupphandledning och mellanlägesseminarium men även från andra lärare,

uppdragsgivare och individer som kommit i kontakt med författarna eller studien. Ett kontinuerligt arbete av reflektion ökade förståelsen och betydelsen, hos författarna, av hur användbart reflektionsarbete är vilket påverkade workshopens fokusområde i studien. Genom att besvara frågor kopplade till Gibbs (1988) reflektionscykel dagligen blev det en naturlig del att automatiskt reflektera över andra aktiviteter utanför

examensarbetet för författarna. Detta möjliggjorde utveckling och nya insikter för författarna som individer både privat och inom deras framtida profession.

39