Den utförda litteraturstudien var en effektiv metod för att få tag i information angående hur skador i äldre murverkshus fasader uppkommer samt hur de kan förvärras. Det var också en effektiv metod för att få en insikt i hur fasaderna på äldre murverkshus kan vara uppbyggda samt vilka material som är vanligt förekommande och var dessa material kan påträffas i konstruktionen. I denna studie har vi enbart använt svensk litteratur, skulle vi även använt oss av internationell litteratur hade vi möjligtvis fått en djupare kunskap om vanliga skador på äldre murverkshus. Vi tror dock inte detta hade påverkat resultatet eftersom den kunskap vi fått fram via svensk litteratur har varit tillräckligt för att beskriva vanliga problem hos äldre murverkshus samt uppbyggnaden av dessa.
Vi har också intervjuat sakkunniga för att få en tydligare förklaring samt ytterligare referenser på det vi lärt oss under litteraturstudien.
De fyra utförda studiebesöken var en bra metod för att få en konkret bild av fasadproblematiken samt få förståelse för vilka skador som är vanligt förekommande. Vi fick också förståelse för hur skadorna uppmärksammas samt åtgärdas. Studiebesöken utfördes på projekt som var i olika stadier i restaureringsprocessen vilket gjorde att vi både fick se hur en inventering går till, hur det ser ut när puts knackas bort, hur tegelstenar plockas ned samt hur det ser ut när nygjutna fasadstenar placeras.
Eftersom projekten som besöktes befann sig i olika stadier i restaureringsprocessen, var det svårt för oss att jämföra projektens skadebilder på ett effektivt sätt. Hade fler projekt som varit i ett tidigt stadie i restaureringsprocessen besökts hade det varit lättare att jämföra skadebilderna. Då hade det på ett effektivt sätt kunnat användas exempelvis tabeller för att illustrera vanligt förekommande skador.
54
Den huvudsakliga metoden för att få ett kvalitativt resultat var de intervjuer som utfördes. Intervjuer har gjorts med personer som dagligen arbetar med äldre murverkshus samt med en fastighetsägare och en styrelseledamot från en bostadsrättsförening tillhörande ett äldre murverkshus.
Vi valde att utföra intervjuer för att vi som intervjuare då har möjligheten att förtydliga våra frågor samt risken för misstolkning reduceras. Intervjuer ger även en god möjlighet till återkoppling med de intervjuade för ytterligare förklaringar på de svar som getts under intervjun. Denna metod har fungerat väldigt bra och samtliga intervjuade har ställt upp på att svara på ytterligare frågor som uppkommit under arbetets gång.
Enligt Ahrne & Svensson (2011) kan intervjuer anses vara svåra att planera och väldigt tidskrävande att sammanställa. Detta är något som vi har märkt under arbetets gång eftersom sammanställningen av intervjuerna har varit mycket tidskrävande. Vi har även märkt att planeringen av intervjuerna har blivit succesivt bättre under studiens gång eftersom som vi har fått mer erfarenhet av att utföra intervjuer.
Hade det utförts fler intervjuer av fastighetsägare och fastighetsförvaltare samt intervjuer med andra yrkesgrupper, exempelvis jurister och vaktmästare, hade det möjligtvis kunnat påverka resultatet. Vid intervjuer med jurister hade vi eventuellt fått mer information om exempelvis hur många fall som går till rättegång gällande person- och egendomsskador orsakade av fallande fasaddelar. Skulle det utförts intervjuer med vaktmästare hade vi kunnat få en övergripande bild av vilken kunskap de som dagligen arbetar med äldre murversbyggnader besitter.
Enkätutskick är en metod som inte är lika tidskrävande som intervjuer och som därför hade kunnat vara en lämplig metod för att samla in svar från fler fastighetsägare angående vad de vet om sina murverksfasader samt hur ofta de besiktigar sina fasader. Risken med
55
8 Slutsats
Denna studie utfördes för att undersöka vad fastighetsägare och fastighetsförvaltare av äldre murverkshus bör veta om sina fasader. Studien ger även förslag till förebyggande arbete för att undvika att fasaddelar faller ned.
Fastighetsägare och fastighetsförvaltare av äldre murverkshus bör känna till vanliga skadebilder för den fasad de äger eller förvaltar. Detta för att de ska kunna identifiera skador på fasaderna. De bör också veta vilka delar av fasaden som löper stor risk att få skador samt vad konsekvenserna kan bli om skadorna tillåts bli så omfattande att fasaddelar riskerar att falla ned. Fastighetsägare och fastighetsförvaltare bör alltid se till att det finns en teknisk underhållsplan framställd av någon med ingående kunskap gällande den aktuella fasaden. De bör också veta vikten av att den tekniska underhållsplanen följs samt att uppföljningen dokumenteras tydligt.
Genom att besiktiga fasaderna både okulärt och med exempelvis en skylift ökas möjligheterna att identifiera skador tidigt och därmed förebyggs skadorna från att bli så omfattande att fasaddelar riskerar att falla ned i gatan. Okulära besiktningar bör göras minst en gång per år oavsett hur fasaden är uppbyggd. Besiktningar av sakkunniga med hjälp av skylift bör göras med fasta intervall, dessa intervall är väldigt individuella från byggnad till byggnad. Intervallen på dessa besiktningar bör vara inkluderade i en pedagogisk, teknisk underhållsplan som framställts av någon med ingående kunskap gällande den aktuella murverksfasaden.
Många skador på äldre murverkshus tillåts bli så omfattande att fasaddelar rasar ned på grund av att fastighetsägare och fastighetsförvaltare inte har tillräcklig byggnadsteknisk kunskap angående de fasader de äger eller förvaltar. De saknar kunskap för att kunna identifiera vanliga skador på fasaden och därmed dra slutsatser om vad konsekvenserna kan bli om inte skadorna åtgärdas. I de fall där skadorna inte åtgärdats i tid trots att vetskapen om skadorna funnits, har åtgärderna prioriterats ned i förmån för annat dagligt arbete. Fastighetsägarna/fastighetsförvaltarna har i de fallen inte förstått hur allvarliga konsekvenserna kan bli om inte skadorna åtgärdas.
9 Rekommendationer
Samtliga fastighetsägare och fastighetsförvaltare av äldre murverkshus rekommenderas att läsa följande böcker:
• Äldre Murverkshus - Reparationer och ombyggnad av Olle Humble
• Så byggdes husen 1880 – 2000 av Cecilia Björk, Per Kallstenius & Laila Reppen • Fuktsäkerhet i byggnader - Utvändig ytbehandling av puts och murverk av Kenneth
Sandin
Dessa böcker har varit till extremt stor hjälp under detta arbete och innehåller mycket information som är ytterst nödvändig för fastighetsägare och fastighetsförvaltare av äldre murverkshus att känna till.
56
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.
Alamerison, S. & Tarek, K. (2013). Samverkanspelare av stål i icke bärande fasadelement. Examensarbete 15hp. Mälardalens högskola.
Andersson, I. & Holmström, I. (1967). Restaurering av gamla byggnader ur främst teknisk
och antikvarisk synvinkel. Stockholm: Statens institut för byggnadsforskning.
Berg, S. A. (2010). Byggnadshistoriska murverk och ROT – projektering. 2. uppl., Stockholm: Lärnö AB.
Berggren, K. (1990). Fuktmekanik. I Humble, O. (red.) Äldre murverkshus - Reparationer
och ombyggnad. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning, ss. 97-136.
Berggren, K., Kjellberg, H. (1990). Varsam ombyggnad. I Humble, O. (red.) Äldre
murverkshus - Reparationer och ombyggnad. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning,
ss. 11-18.
Björk, C., Reppen, L. & Kallstenius, P. (2013). Så byggdes husen 1880–2000. Stockholm: Svensk Byggtjänst.
Bjarnadóttir Madsen, Ingibjörg. (2008).
Visualisering av materialval vid reparation av korrosionsskadade fönsterbalkar. Lund: Lunds
Tekniska Högskola.
Brunnberg, K., Hansson, C., Reisnert, A., Staaf Magnusson, B. & Tykesson, T. (red.) (2001).
Guide till Malmös arkitektur. Stockholm: Arkitektur Förlag AB.
Drottningtorget Dragonen. (2007). Om föreningen.
http://www.brfdragonen.se/index.php/fingen-mainmenu-108/om-fingen-mainmenu-89 [2020-04-21]
Fagerlund, G. (2011). Ytreparation av betongkonstruktioner: metoder, beständighet. (Rapport TVBM; Vol. 3160). Avd Byggnadsmaterial, Lunds tekniska högskola.
Gunnarsson, C. (2017). Drottningtorget 2 Malmö [fotografi].
https://www.flickr.com/photos/brandsvig/34540307391 [2020-04-21]
Humble, O. & Westerberg, B. (1990). Förundersökning. I Humble, O. (red.) Äldre
murverkshus - Reparationer och ombyggnad. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning,
ss. 155.
Hålla Hus. (u.å). Murverk. https://hallahus.se/renovera/stommen/murverk/ [2020-01-18]
Jorchr. (2017). Friisgatan Malmö [fotografi].
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Fil:Friisgatan_Malm%C3%B6.jpg [2020-04-21] Jorchr. (2007). Residenset Malmö [fotografi].
57
Lanevik, H. (1990). Murverk. I Humble, O. (red.) Äldre murverkshus - Reparationer och
ombyggnad. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning, ss. 211.
Målarkalk AB. (u.å.). Offerputsning av saltvittrande tegelmurverk. [Broschyr].
https://www.malarkalk.se/assets/media/documents/metodanvisning-malarkalk_offerputs- sv.pdf [2020-05-14]
Nilsson, L-O. (2004). Fuktpåverkan på material: kritiska fuktnivåer (en informationsskrift). (Rapport TVBM (Intern 7000-rapport); Vol. 7178). Avd Byggnadsmaterial, Lunds tekniska högskola.
Ranby, Henrik. (1996). Jugendepoken i Malmö - arkitekter och byggnader 1896 - 1914. Malmö: Skönhetsrådet.
Restaurera Sverige AB. (2020). Kornettsgatan 5, Malmö [fotografi]. Mottagen via mejl. [2020-05-05]
Sandin, K. (1995). Utvändig ytbehandling av puts och murverk. Stockholm: Byggforskningsrådet.
Sveriges Riksdag. (u.å.). Ordningslag (1993:1617).
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/ordningslag-19931617_sfs-1993-1617 [2020-05-20] Statens Fastighetsverk. (u.å.). Residenset i Malmö.
https://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/skane-lan-m/residenset-i-malmo/ [2020-04-21] TP Mur & Puts AB. (2016). Finska kyrkan, Stockholm. [fotografi].
https://cepheus.bostadsratterna.se/nyheter/renovering-av-kallare-pa-kindstugatan-6 [2020-05-15]
Tykesson, T. & Wittstrand, A. (2001). Stadsplanering I Malmö 1862-1946. I Brunnberg, K., Hansson, C., Reisnert, A., Staaf Magnusson, B. & Tykesson, T. (red.) Guide till Malmös
arkitektur. Stockholm: Arkitektur Förlag AB, ss. 197.
Troelsgård, E. (1990). Bärande delar i samverkan. I Humble, O. (red.) Äldre murverkshus -
Reparationer och ombyggnad. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning, ss. 44.
Wargsjö, L. (1990). Puts. I Humble, O. (red.) Äldre murverkshus - Reparationer och
ombyggnad. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning, ss. 254 – 261.
Personliga kontakter
Kristofer Mattiasson, VD Stucco Maestro Sweden AB, intervjuer via Microsoft Teams den 14 och 27 april 2020.
Bengt Wahlgren, VD Restaurera Sweden AB, intervju via Microsoft Teams den 23 april 2020.
Lars Niklasson, Vice Ordförande Bostadsrättsföreningen Drottningtorget Dragonen, intervju via Microsoft Teams den 28 april 2020.
58
Anders Reisnert, Grundare Reisnert Kultur& Miljö, intervju via Zoom den 30 april 2020.
Björn Bjelke-Holtermann, Byggnadsantikvarie Tyréns AB, intervju via Zoom den 4 maj 2020.
Magnus Friberg, Projektledare Svenska Kyrkan, intervju den 5 maj 2020.
Erling Pålsson, Delägare Malmö Cityfastigheter AB, intervju den 7 maj 2020.
Calle Hammar, Teknisk förvaltare Malmö Cityfastigheter AB, intervju den 7 maj 2020.
Ivar Wenster, Grundare Ankdammen Konsult, intervju via Zoom den 8 maj 2020.
Magnus Bengtsson, Murare Stucco Maestro Sweden AB, studiebesök Friisgatan 8 Malmö den 15 april 2020.
Johan Hellström, Arbetsledare och restaureringsmurare Stucco Maestro Sweden AB, studiebesök Länsresidenset Malmö den 16 april 2020.
Ali Mehdi, Arbetsledare och murare Stucco Maestro Sweden AB, studiebesök Brf Drottningtorget Dragonen Malmö den 17 april 2020.
Linnéa Stolle, Bebyggelseantikvarie och projektledare Restaurera Sweden AB, studiebesök Kornettsgatan 5 Malmö den 4 maj 2020.