Metoddiskussion

I en pandemi eller kris kan det vara svårt att identifiera barn och ungas försämrade mående eftersom vuxna kan vara upptagna av eget försämrat mående, vara oroliga över

arbetssituationen eller familjens hälsa. Nyttan med metasyntesen var att den gav redskap att snabbt kunna identifiera och förebygga barn och ungas försämrade mående vid eventuella framtida pandemier eller andra kriser. Det synliggörs i metasyntesen att författarna använde ett hermeneutiskt perspektiv och tolkade det budskap som framkom genom delarna och använde det till att generera ett större kunskapsvärde. Att genomföra en metasyntes innebär att ta sig igenom en del svårigheter, som tur är finns det flera metodbeskrivningar att följa och i denna syntes valde författarna att använda sig utav Lee et al. (2015) som utgår ifrån Noblit och Hare (1988) för att ta stöd i genomförandet av syntesen. Det har varit till hjälp med en tydlig metodbeskrivning att utgå ifrån vilket underlättat för författarna. För att diskutera arbetets metod använder sig författarna av France et al. (2019b) där det framgår en tydlig beskrivning av hur metoddiskussionen kan genomföras.

6.3.1 Kvalitet på data

I syntesen inkluderades 16 studier som alla bedömdes vara ”Obetydliga eller mindre” alternativt ”Måttliga” i kvalitet när de granskades enligt SBU’s (2020) granskningsmall. Då coronapandemin pågått i strax över ett år när denna metasyntes genomfördes innebar det att urvalet av kvalitativa vårdvetenskapliga studier om barn och ungas erfarenheter relaterat till psykisk hälsa och coronapandemin var begränsat. Därför valde författarna efter

godkännande från handledare att ta med studier utanför det vårdvetenskapliga området. Studierna analyserades genom ett vårdvetenskapligt perspektiv. Eftersom författarna

använde en hermeneutisk ansats kunde de i studierna söka förståelse för hur barn och ungas erfarenheter under coronapandemin kan ha påverkat den psykiska hälsan och på så vis inkludera studierna i syntesen. I syntesen ingick studier med varierande syften, exempelvis hade en studie som syfte: The aim of this study was to describe how the COVID-19 related

school shutdown impacted the sleep behaviors of typically developing adolescents. Tack vare den hermeneutiska ansatsen kunde författarna ändå se att erfarenheterna som framkom i studierna svarade an på syftet. I artikelsökningen användes kriteriet ”peer reviewed” vilket innebar att studien var vetenskapligt granskad. Innehållet i studierna skulle ha beskrivningar av urval, kontext, syfte och analys för att inkluderas i syntesen.

Författarna valde inför artikelsökningen att ta hjälp av en bibliotekarie för att få hjälp med att optimera sökorden. Detta upplevdes vara till hjälp för att utvidga författarnas ordförråd och för att öka kreativiteten när det kom till att komma på sökord som kunde användas. Enligt Östlundh (2017) är det en fördel att använda kreativitet när sökorden ska utformas. För att hitta studier att inkludera i syntesen användes flera databaser att söka i; CINAHL Plus, APA PsycARTICLES, APA PsycINFO, MEDLINE samt PubMed. Tack vare att författarna använde flera databaser ökade chansen att finna studier. En nackdel med att använda olika databaser i varje sökning var att det blev flera sökningar med liknande sökord och detta resulterade i att det blev många sökträffar att beta av. Dessutom återfanns flera studier i olika databaser. Initialt var tanken att syntesen skulle handla om barns erfarenheter, vilket då skulle vara personer upp till 18 år. Dock visade det sig vara svårt att endast ha barn inkluderade då det finns få studier gjorda ur enbart deras perspektiv, åldersspannet på de befintliga studierna sträckte sig ofta upp över 20-årsåldern trots begränsningar med sökord. Författarna blev då tvungna att tänka om angående att endast inkludera barn och hittade då att WHO (2021a) använder benämningen ”youth” på personer upp till 24 år. Baserat på det valde författarna att utöka sökningen, det resulterade i att författarna inkluderade studier som innefattade åldersspannet 0 – 24 år. Dock hittades en studie där deltagarna var mellan 18 och 26 år. Denna valdes trots åldersspannet att inkluderas då majoriteten av deltagarna i studien var 18 – 24 år.

I syntesens sjätte steg, när författarna sökte efter statistik från Sverige, upptäcktes av en slump en svensk studie som svarade an på syftet. Efter övervägande sinsemellan författarna och rådslag med handledaren inkluderades studien i syntesen. Detta resulterade i att författarna var tvungna att gå tillbaka flera steg i metasyntesen för att på ett korrekt sätt kunna inkludera studien. Då de andra studierna redan hade analyserats och nyckelfynd hade plockats ur, samt att de var uppspaltade i kolumner med passande teman gick det relativt fort för författarna att inkludera ytterligare en studie så sent i syntesen. Anledningen till att den studien inkluderades var att författarna tyckte att den skulle ge en ytterligare dimension till resultatet då studien är från Sverige, vilket inte någon annan inkluderad studie är. Dessutom hade studien 1106 barn mellan 4 – 18 år som deltagare vilket är bra då det dels är många deltagare, dels också inkluderar ett yngre åldersspann vilket få av de inkluderade studierna gör. Detta kan ge ytterligare perspektiv och öka överförbarheten, den lyfter även fram de svenska barnens erfarenheter. Eftersom Mälardalens Högskola ligger i Sverige och denna metasyntes publiceras på svenska är det stor chans att det är personer i Sverige som kommer läsa och ha nytta av denna metasyntes. Därför gjorde författarna bedömningen att inkludera den svenska studien, trots att metasyntesen var långt framskriden. En studie hade med både barn, föräldrar samt sjuksköterskors perspektiv, denna inkluderades då det tydligt i

resultatet framkom vad som var barnens erfarenheter. Då det inte finns ett brett urval av studier som svarar på syftet bedömde författarna att studien ändå skulle inkluderas då den

gav ytterligare grund till resultatet. Hade det funnits ett större urval vårdvetenskapliga, kvalitativa artiklar att inkludera i syntesen hade dessa använts.

6.3.2 Noggrannhet i analysen

En styrka i metasyntesen var att två författare analyserade och bearbetade materialet vilket enligt Mårtensson och Fridlund (2017) rekommenderas och ger trovärdighet till syntesen. Detta minskade även risken för att egna tolkningar skulle läggas in i materialet. En svaghet var att ingen av författarna tidigare genomfört en fullständig metasyntes och var tvungna att läsa på ordentligt om hur det går till att genomföra en metasyntes utifrån Noblit och Hare (1988) samt Lee et al. (2015). Att vara väl bekant med både metoden och materialet är viktigt enligt Mårtensson och Fridlund (2017). Trots att båda författarna var väl pålästa om hur en metasyntes går till behövdes ändå vissa steg diskuteras då författarna tolkade förklaringarna på engelska olika. Detta kan dock anses bli en styrka då båda författarna på så vis blev nära bekanta med metoden. Dessutom minimerades risken för feltolkning då det var viktigt för författarna att nå konsensus. En väl genomförd och utvecklad metod och metoddiskussion där arbetets gång kritiskt granskas ökar arbetets pålitlighet.

För att en metasyntes ska generera i ett större kunskapsvärde behöver det i materialet gå att hitta antingen likheter eller skillnader, detta för att kunna översätta studierna in i varandra (Lee et al., 2015). Resultatet i denna metasyntes har gett en sammanställd bild över vad forskningen visar. Genom att genomföra en metasyntes där de inkluderade studierna har ett brett åldersspann på barn och unga, är utförda i flera länder och olika kontexter samt med flera inkluderade könsidentiteter är överförbarheten stor.

6.3.3 Utmaningar med metoden

De utmaningar som kan ses med metodvalet var att författarna hade tolkat innehållet i metasyntesens steg olika vilket gav upphov till en del diskussioner. Författarna läste var för sig studierna och plockade ut nyckelfynd de ansåg relaterade till syftet, när dessa sedan skulle relateras och översättas in i varandra visade det sig att författarna delvis tolkade innebörden i nyckelfynden olika och det tog tid att diskutera fram en innebörd båda författarna ansåg stämma. Även om det till största delen har varit fördelaktigt att vara två författare har det tagit tid att diskutera och få en gemensam bild hur arbetsprocessen ska se ut. En utmaning med metod och hermeneutisk ansats var att komma över tröskeln och anamma den

hermeneutiska ansatsen. I början upplevde författarna svårigheter med syntetiseringen av studierna och resultatet då de var försiktiga med att tolka. Med stöttning från handledare insåg författarna att utrymmet att tolka utifrån den hermeneutiska ansatsen var relativt stor vilket möjliggjorde en djupare tolkning av resultatet. Detta underlättade förståelsen för hur metasyntesen med den hermeneutiska ansatsen skulle kunna genomföras.

6.3.4 Förförståelse

Innan studien påbörjades rekommenderades författarna att skriva dagböcker där de dels skrev ner hur det egna arbetet fortskred, dels skrev ner sin egen förförståelse och hur de

under arbetets gång hanterade den. Utifrån att coronapandemin pågått i strax över ett år och det hade rapporterats dagligen om påverkan på samhället och dess individer hade författarna redan innan studien en förväntan att resultatet skulle visa att den psykiska hälsan påverkats, dock inte hur. Båda författarna har ett västerländskt perspektiv på barn och unga samt den svenska upplevelsen av coronapandemins effekter där beslut om lockdown inte tagits. Det kan därför vara svårt för författarna att fullt ut förstå hur barn och unga har påverkats av coronapandemin i övriga länder med hårdare restriktioner. Författarna har dock synliggjort denna förförståelse och försökt lägga den åt sidan. Studierna lästes om och om igen av båda författarna och de fick sedan ta del av hur den andre tänkte om studien och de

nyckelmetaforer som plockats ut. Även detta bidrog till att författarna skulle kunna synliggöra den egna förförståelsen genom att få någon annans perspektiv på studien och nyckelmetaforen. I stället för att riskera att förförståelsen skulle komma att forma analysen, bidrog den teoretiska referensramen till att författarna på ett naturligt sätt kunde använda sig av denna vid analys och den personliga förförståelsen kunde läggas åt sidan. I stället kunde författarna luta sin förförståelse mot de vårdvetenskapliga ramarna. Förförståelsen fanns alltid med, även om författarna försökte neutralisera sin förförståelse väcktes ändå känslor och tankar vilket kunde ha påverkat tolkningarna. Dock diskuterade författarna med varandra och processen tilläts ta tid eftersom det var viktigt att nå konsensus kring tolkningarna. Tack vare att författarna hade rikliga och sakliga diskussioner kring tolkningarna fördjupades både författarnas förståelse för den egna förförståelsen, samt medförde ytterligare ett djup till tolkningarna.

När sedan resultatet skulle skrivas valde författarna att inkludera citat för att styrka erfarenheterna och de valde att inte översätta citaten från engelska till svenska. En fördel med att översätta citaten hade varit att det underlättade för läsaren i texten, dock ansåg författarna att risken var för stor att innebörden i meningen skulle påverkas. I resultatet framkom att barn och unga hade en del positiva erfarenheter av hur den psykiska hälsan påverkats under coronapandemin. Detta var något författarna ville ta fasta på och tog med i resultatet även om de positiva erfarenheterna inte var de som vägde tyngst. Det kan tyckas att författarna skulle fokuserat på det som framkom tydligast och var mest framträdande, dock skulle utgången av metasyntesen i princip endast bestå utav negativa erfarenheter.

Författarna valde därför att även framhäva positiva delar i resultatet. En förförståelse som författarna synliggjorde var att de trodde att resultatet skulle visa att barn och ungas fokus skulle ligga på dem själva och deras närstående. Tvärtom visade det sig att många barn och ungas erfarenhet var att den psykiska hälsan påverkades när de insåg att det fanns grupper i samhället som var utsatta både ur ett trygghetsperspektiv, samt ekonomiskt och / eller socialt under coronapandemin.

6.3.5 Samarbete

Författarna valde vid arbetets start att skriva dagböcker för att hålla reda på hur var och ens process såg ut. För att diskutera författarnas processer tas utgångspunkt i Noblit och Hares olika steg i metasyntesens utförande.

2. Författarna gjorde individuella informationssökningar, dubbletter av studier plockades sedan bort. Författarna delade sedan upp studierna för att var för sig granska kvaliteten. I möjligaste mån kvalitetsgranskades studien av den författare som inte sökt fram den för att studien skulle läsas av båda författarna.

3. I det tredje steget läste författarna studierna upprepade gånger var för sig.

4. Författarna plockade initialt ut nyckelmetaforer och teman var för sig. När detta var gjort satt författarna tillsammans och diskuterade vilka teman som kunde relateras till varandra.

5. Även i detta steg satt författarna tillsammans för att relatera och översätta temana in i varandra, samt nå konsensus.

6. Författarna satt tillsammans för att syntetisera de varsamt översatta delarna för att skapa en större helhet.

7. Författarna delade upp resultatet och skrev tre teman respektive två teman samt nyckelmetafor var för sig, dock i samma studielokal för att enklare kunna diskutera. Vidare skrevs resultatdiskussionen av ena författaren och metoddiskussionen av den andra. Detta då ena författaren tyckte sig ha lättare att förstå hur resultatet kunde kopplas samman med teoretisk referensram och forskning. Den andre författaren hade däremot enklare att förstå sig på metodprocessen och diskutera denna. Genom att författarna identifierat egna och varandras styrkor och svagheter samt respekterat och diskuterat detta har författarna bidragit till den egna samt varandras kompetens- och personliga utveckling.