Metoddiskussion

Vårt intresse för fysisk aktivitet och glädjen vi känner för det påverkar vår inställning till integreringen kan i detta arbete ha påverkat vårt utfallsrum. På så vis blir vi partiska och har eventuellt, utan vår intention, sökt oss till svar som vi önskat få. Intervjupersonerna kan ha påverkats av vårt engagemang samt våra intervjufrågor och därmed kanske gett oss svar åt det håll de tror vi önskat. Rektorn bad även om att få frågorna skickade till sig innan, detta kan också ha påverkat hens svar. Samtidigt som vi är partiskt inställda till denna integrering styrker tidigare forskning vår positiva tro. Studien är endast utförd på en skola, vilket således gör att resultaten inte är generaliserbara. Detta är något att ha i åtanke vid läsning av detta arbete.

En annan viktig aspekt att ha i åtanke är att denna studie är tagen ur en kontext. Vi vill nämna att skolans hälsofrämjande arbete är väldigt imponerande och en framgångsfaktor där eleverna erbjuds mycket daglig rörelse. Däremot har vi valt att rikta in oss på matematikundervisningen och det är därför denna studies utfallsrum ser ut som det gör.

7.3 Framtida forskning

Detta är ännu ett mycket outforskat område, forskning på den fysiska aktivitetens påverkan på kropp och hjärna är det ingen brist på utan mer forskning behöver göras på fysisk aktivitet integrerat i matematikundervisningen och konkreta exempel på detta. Hade vi haft längre tid på oss för detta arbete hade vi valt att implementera fysiska aktiviteter i matematikundervisningen, precis som våra angivna exempel ovan, där det centrala innehållet inkluderas. Vi önskar att någon ska ta vid där vi nu slutar, ta detta ett steg längre och mäta vad resultaten av denna integrering blir. Studien behöver genomföras på mellanstadiet då majoriteten av all tidigare forskning kring detta område har utförts på lågstadiet. Vi menar på att barn i grundskolan aldrig blir för gamla för att ”leka” in kunskap. I vårt tycke anser vi

denna integrering i matematikundervisningen vara nödvändig för den framtida skolan med tanke på all teknisk utrustning som bidrar till ett allt mer stillasittande samhälle.

Hade vi fått göra om studien hade vi inlett med att observera många matematiklektioner med flera olika lärare på flera olika skolor. Sedan hade vi utgått från vad vi sett i observationerna och grundat intervjufrågorna på dessa. På detta sätt tror vi att vi hade fått en djupare förståelse för varför pedagoger väljer att använda sig av denna integrering och hur det kan tänkas gynna eleverna.

7.4 Pedagogiska konsekvenser

Detta arbete har lärt oss, med all tidigare forskning och de intervjuer vi utfört, hur viktigt detta område är samt engagemanget som krävs som lärare för att motivera sina elever. Genom att integrera fysisk aktivitet i matematikundervisningen anser vi att eleverna kommer att motiveras samt få chansen att lära matematik genom ett kroppslig- och visuellt minne. Detta tror vi kommer innebära ett stort lyft för matematikundervisningen. Det har självklart inspirerat oss till att själva arbeta på detta sätt när vi blir verksamma lärare. Vi hoppas på att kunna inspirera fler.

8. Referenser

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB

Dahlgren, Lars- Owe & Johanssons, Kristina (2015). Fenomenografi I Andreas Fejes, Robert Thornberg, Song- Ee Ahn, Christina Back & Carina Berterö (Red.) Handbok i kvalitativ

analys. Stockholm: Liber AB.

Ericsson, Ingegerd (2003) Motorik, koncentrationsförmåga och skolpresationer – en interventionsstudie i skolår 1-3. Malmö Studies in Educational Sciences, 6(1), 1-13. Tillgänglig: http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/7975/motorik_sammanfattn.pdf

Erwin, Heather E., Fedewa, Alicia & Ahn, Soyeon (2012). Student academic performance outcomes of a classroom physical activity intervention: A pilot study. International Electronic Journal of Elementary Education, 5(2), 109–124. Tillgänglig:

http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1068595.pdf Hämtad: 2018-01-20.

Fysisk aktivitet. (2018-02-08). I FYSS 2016. Hämtad 2018-02-08 från http://www.fyss.se/wp- content/uploads/2017/09/FA_Begrepp-och-definitioner_FINAL_2016-12.pdf

Fägerstam, Emilia & Blom, Jonas (2012) Learning biology and mathematics outdoors: Effects and Attitudes in a Swedish high school context. Journal of Adventure Education &

Outdoor Learning, 13(1), 1-20. doi: 10.1080/14729679.2011.647432

Gustavsson, Bernt (2000). Kunskaps filosofi. Tre kunskapsformer i historisk belysning. Smedjebacken: Fälth & Hässler

Hall, Erin M. (2007). Integration: Helping to Get Our Kids Moving and Learning

Physical Educator, 64(3), 123- 128. Tillgänglig:

http://search.proquest.com.proxy.mah.se/docview/232991911/fulltextPDF/2D9E75E584 124553PQ/1?accountid=12249 Hämtad: 2018-01-25

Hannaford, Carla (1994). The Brain Gym option for hyperactivity. Australian Journal of

remedial education, 26(1), 1-5. Tillgänglig: http://www.options-

center.com/pdf/education_topics/BrainGymOptionHyperactivityADD.pdf Hämtad: 2018-01-25

Hälsa. (2018-02-09). I Folkhälsomyndigheten. Hämtad 2018-02-09 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsomyndigheten/internationellt- samarbete/who-samarbete/

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kognition

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. Uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Mearleau- Ponty, Maurice (1997). Kroppens fenomenologi. Göteborg: Daidalos AB

Mullender- Wijnsma, Marijke J., Hartman, Esther, de Greeff, Johannes W., Bosker, Roel J., Doollaard, Simone & Vissher, Chris (2014). Improving Academic Performance of School- Age Children by Physical Activity in the Classroom: 1-Year Program Evaluation. Journal of School Health, 85(6), 365-371. doi: 10.111/josh.12259 Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Stockholm: Skolverket.

Thomsson, Heléne (2002). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Vazou, Spyridoula, Gavrilou, Panagiota, Mamalaki, Evangelia, Papanastasiou, Anna, & Sioumala, Nefeli (2012). Does integrating physical activity in the elementary school classroom influence academic motivation? International Journal of Sport and Exercise

Psychology, 10(4), 251-263. doi: 10.1080/1612197X.2012.682368

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wade, Marcia (2016). Math and Movement: Practical Ways to Incorporate Math Into Physical Education. Strategies, 29(1), 10-15. doi: 10.1080/08924562.2015.1111788

Bilaga 1- Intervju med rektor

1. Vad anser ni (skolan) vara ett hälsofrämjande arbete? (Hälsa för vad?)

2. Vilken funktion har du inom ert hälsofrämjande arbete? 3. Hur ser du till att arbetet upprätthålls av de anställda? 4. Hur definierar ni begreppet “fysisk aktivitet” ?

5. På er hemsida nämner ni att den dagliga fysiska aktiviteten sätts i centrum, hur ser detta arbete ut?

6. Vad innebär det att ni har Bunkeflomodellen med fysisk aktivitet på schemat varje dag?

7. Finns det någon fortbildning för skolans personal? 8. När infördes ert hälsofrämjande arbete?

9. Vad var syftet med införandet?

10. Vad är de långsiktiga målen med arbetet?

11. Hur tolkar du det som står i läroplanen (LGR11), “skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysiskt aktivitet inom ramen för hela skoldagen” (s.9)

12. Hur tror du att ert hälsofrämjande arbete syns i matematikundervisningen? 13. Varför tror du att det är många skolor som inte väljer att satsa på fysisk aktivitet i

Bilaga 2- Intervju med pedagog 1, 2 & 3

1. Vad innebär hälsofrämjande arbete för dig?

2. Vilken funktion har du inom ert hälsofrämjande arbete?

3. Hur arbetar du för att upprätthålla skolans hälsofrämjande profil? 4. Vad är fysisk aktivitet för dig?

5. Har du fått någon fortbildning inom hälsofrämjande arbete? 6. Hur ser du på integrering av matematik och fysisk aktivitet?

7. På er hemsida kan vi läsa att den dagliga fysiska aktiviteten sätt i centrum, hur syns detta i din matematikundervisning?

8. På vilket sätt tror du fysisk aktivitet kan ha betydelse för elevernas matematik inlärning?

9. Hur påverkas eleverna av det hälsofrämjande arbetet inom matematiken?

10. Hur tolkar du det som står i läroplanen (LGR11), “skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysiskt aktivitet inom ramen för hela skoldagen” (s.9)

11. Varför tror du att det är många skolor som inte väljer att satsa på fysisk aktivitet i samma utsträckning som er?