De tillgångar som ges i den kvalitativa metoden, att ingå i en dialog och därefter försöka förtydliga och utveckla svaren som ges, ansåg jag var väldigt relevant för min studie då det ger ett bättre och djupare resultat.
Eftersom att det just nu pågår en pandemi runt om i världen gällande Covid-19 så kunde intervjuerna inte ske face-to-face. Det är via face-to-face intervjuer där uttryck och
kroppsspråk kan observeras som anses av Kvale & Brinkman, 2014 att vara de mest givande. Datainsamlingen fick istället ske via telefonintervjuer. Fördelen med telefonintervjuer är just att
respondenterna inte kan se mig och då kan jag inte heller påverka dem med mitt
kroppsspråk. Målet med intervjuerna
var att se till så att respondenterna känner sig trygga och nöjda under hela genomförandeprocessen. Jag bestämde tillsammans medrespondenterna en dag och tid som vi skulle ha telefonintervjuerna på vilket gjorde att både jag och respondenterna kunde befinna oss på ett ställe där det är tyst och lugnt runt omkring. Genom att minska risken för
buller och att andra ljud uppstår minskar chansen att bli
distraherad av omgivningen under intervjuns gång.
I kvalitativa studier kan verkligheten uppfattas på många olika sätt, därför blir min roll som intervjuare viktig och påverkar hur resultatet kommer att bli. För att kunna genomföra en så bra intervju som möjligt och bemöta respondentens svar med relevanta följdfrågor så krävs det att jag som intervjuare är påläst och kunnig i det aktuella ämnet. (Kvale & Brinkman, 2014)För att öka validiteten och reliabiliteten i min studie har jag minskat risken för systematiska fel och slarfel genom att bland annat
försökt att utforma frågor så att de inte ska feltolkas, så
respondenterna verkligen ska svara på den frågan som jag har ställt. Detta gjorde jag genom
att ställa frågor med samma innebörd, på detta sätt kunde jag kontrollera att respondenten
förstått frågan och feltolkningar kunde därmed elimineras. R
espondenterna som jag valde ut fick samma huvudfrågor ställda och detta gjorde så att alla respondenterna behandlades på ett rättvist och lika sätt samtidigt som jag fick ett bedömningsunderlag. Intervjuernaformades till en viss del utifrån varje respondents svar och detta tror jag skapade en trygghet för respondenterna då intervjuerna upplevdes som ett samtal snarare än ett förhör men jag
att göra på när man har en längre intervju. Ifall man skulle anteckna hela intervjun så skulle det ta väldigt lång tid och jag skulle inte hinna skriva ner allting eftersom jag skulle vara stressad. Därefter började jag med transkriberingen samma dag som intervjun där jag valde att transkribera varje intervju ordagrant för att inte slarvfel eller egna tolkningar ska påverka datamaterialet, detta är även något som stärker validiteten och reliabiliteten i studien. Risken med att inte transkribera snabbt efter en intervju gör så att minnesluckor skapas där man inte kommer ihåg hur allting var, det kanske var något som sades innan eller efter att man spelade in som kanske skulle ha betydelse för studien men som man då har glömt bort ifall man väljer att vänta med transkriberingen.
Tillförlitligheten i studien hade kunnat öka och generaliserats till större grad ifall jag hade intervjuat flera nattvandrare i flera områden med liknande förutsättningar men detta är något som studien går att bygga vidare på.
Utifrån studiens syfte och frågeställningar så anser jag att den datainsamlingsmetoden som valdes var den bäst lämpade för studien.
5.3
Fortsatt forskning
Under studiens gång så uppstod det flera reflektioner som vore intressanta att bygga studien vidare på. Som jag nämnde tidigare så har jag inte hittat tidigare forskning om hur
civilsamhällen skiljer sig i välbärgade respektive socialt och ekonomiskt utsatta områden gällande välstånd och demokratin i föreningarna och därför vore det intressant att utöka studien med fler föreningar inom samma bostadsområde för att se om och isåfall hur resultatet skulle påverkas. Fler bostadsområden med liknande förutsättningar skulle även kunna inkluderas i studien.
6
SLUTSATSER
Syftet med studien var att beskriva och analysera nattvandrarföreningar i två diametralt motsatta områden. De områden som valdes var Lidingö och Hallunda-Norsborg. Studien ämnade undersöka hur segregation och demokrati i ett socialt och ekonomiskt utsatt område respektive välbärgat område påverkar dess civilsamhällesorganisering.
Utifrån detta formulerades frågeställningarna:
Varför har det civila samhället uppstått?
Vilken form tar det sig utifrån termerna engagemang och inflytande?
Hur demokratisk är dess organisering?
För att besvara frågeställningarna har två nattvandrarföreningar i två motsatta områden jämförts. De områden som valts är Lidingö och Hallunda-Norsborg. Lidingö är ett välbärgat och överklassområde där majoriteten av befolkningen är svenskfödda, höginkomsttagare och högutbildade. Lidingö är ett område som är väldigt segregerat där invånarna lever isolerade från det övriga samhället och där de sällan kommer i kontakt med människor från
förortsområden. Människor från överklassområden som Lidingö lever i ett sorts utanförskap där de endast umgås och kommunicerar med människor som de anser är på samma nivå som dem själva. Hallunda-Norsborg är ett socialt och ekonomiskt utsatt område där
invandrartätheten är väldigt hög och präglas av en kulturell och etnisk mångfald.
Befolkningen i området kännetecknas av låginkomsttagare och lågutbildade människor där arbetslösheten och kriminaliteten även är hög.
Studien har baserats på semistrukturerade telefonintervjuer med totalt fyra nattvandrare. Undersökningen har visat att nattvandringsgrupperna i Lidingö respektive Hallunda-
Norsborg arbetar med barn och ungdomar på liknande sätt. Deras rutiner ser likadana ut då de möts upp, diskuterar inför nattvandringen för att sedan konversera med ungdomarna i respektive områden. Anledningen till att grupperna började nattvandra var också densamma: De ville skapa trygghet i området. Resultatet har därmed visat att välstånd i ett område inte har någon betydelse för hur en ideell förening arbetar eller kan arbeta. De båda
nattvandrargrupperna som undersöktes i studien visade att anledningen till varför de valde att engagera sig är på grund av att de tycker att det är ett viktigt uppdrag att utföra och att de samtidigt skapar trygghet för framförallt barnen och ungdomarna men även för resterande befolkning i området. Samtliga respondenter anser att sammanhållningen och känslan av gemenskap och trygghet har ökat i området i samband med nattvandrarnas engagemang. Studien visade att nattvandrarföreningen i det socialt och ekonomiskt utsatta området Hallunda-Norsborg hade större kontaktnät än nattvandrarföreningen i Lidingö.
Nattvandrarföreningen i Hallunda-Norsborg har ett stort samarbete med kommun, polis och sjukvård och har vid flera tillfällen fått gå på möten och utbildningar tillsammans med myndigheterna. Nattvandrargruppen i Lidingö har ett litet samarbete med fältkuratorer som de ibland brukar nattvandra tillsammans med. De har även kontakt med polis. Detta påvisar att välstånd i ett område inte nödvändigtvis behöver påverka kontaktnätet. I detta fall var kontaktnätet mycket större i det socialt och ekonomiskt utsatta området vilket förmodligen
Ett problem som nattvandrarna i Lidingö uppmärksammade var att det är väldigt svårt att få andra vuxna i området att engagera sig i nattvandring. Lidingö är som sagt ett segregerat överklassområde och människorna som bor i området har det bra ställt ekonomiskt med bra jobb. Befolkningen i området spenderar ofta sin tid tillsammans med vänner och kollegor som oftast även bor i samma område. De flesta som bor i Lidingö har sommarställen, båt och fjällstuga och åker gärna bort och umgås med sina vänner istället för att vara bland sina egna barn och se till deras välmående. På grund av dessa faktorer är det civila engagemanget i Lidingö inte särskilt stort och det är ett problem i sig.
Resultatet av studien visade att i det socialt och ekonomiskt utsatta området Hallunda- Norsborg var mer demokratiskt uppbyggt än i det välbärgade Lidingö. I Hallunda-Norsborgs nattvandrarförening har de en ledare som gemensamt har röstats fram av medlemmarna i föreningen och som ska representera medlemmarnas åsikter. I föreningen så kommer även alla gemensamt överens om vad som bör ändras eller förbättras. I Lidingö är
nattvandrarföreningen en löst sammansatt grupp som arbetar tillsammans för att få nattvandringen på Lidingö att ske. De har en person som anses som en informell ledare då den personen startade själva gruppen. Genom stora kontaktnätverk och samarbeten skapas mer demokratiska funktioner och detta förklarar varför föreningen i Hallunda-Norsborg både har sttörre kontaktytor samt är mer demokratiskt uppbyggd än nattvandrarföreningen i det välbärgade Lidingö.
REFERENSER
Botkyrka direkt. (2019). Här är polisens nya lista över utsatta områden i Stockholm. Hämtad 2020-05-10 från https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/har-ar-polisens- nya-lista-over-utsatta-omraden-i-stockholm/repseE!ooTYVCKsmSqJ1s9dImgMEw/ Bryman, A. & Bell, E. (2013) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Uppl. 2:1. Liber AB,
Stockholm.
Diamond, L. (1999). Developing Democracy toward consolidation. Baltimore: The Johns Hopkins University Press.
Fennema M., Tillie J. (2001) Civic Community, Political Participation and Political Trust of Ethnic Groups. In: Behr H., Schmidt S. (eds) Multikulturelle Demokratien im Vergleich. VS Verlag für Sozialwissenschaften
Hjerm, M., & Peterson, A. (2008). Etnicitet Perspektiv på samhället. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Hsieh, H.-F., & Shannon, S. E. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis. Qualitative Health Research, 15(9), 1277–
1288. https://doi.org/10.1177/1049732305276
Huntington, S. (1984). Will More Countries Become Democratic? Political Science Quarterly, 99(2), 193-218. doi:10.2307/2150402
Hvenmark, J., & Henrekson, E. (2018). Vad står på spel?: Om finansiering, folkhälsa och synen på mål och medel i det civila samhället. Socialmedicinsk Tidskrift, 95(5), 577– 585.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur AB
Mclaverty, P. (2002). Civil society and democracy. Contemporary Politics, 8(4), 303–318. https://doi.org/10.1080/13569770216068
Musterd, Sako, Andersson, Roger, Galster, George, & Kauppinen, Timo (2008). Are immigrants’ earnings influenced by the characteristics of their neighbours? Environment and Planning A, 40(4), 785–805.
Olsson Hort, S. (1995). Boendesegregation: en diskussion om segregationen i Sverige. Karlstad: Boverket.
Olsson, Hort, S. (1992). Segregation - ett svenskt dilemma?: socialpolitiska och sociologiska synpunkter. Stockholm: Norstedt
Prop. 2017/18:249. God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik. Tillgänglig:
https://data.riksdagen.se/fil/7DFAC6CD-6BBC-476E-BB21-740C5A575867 Putnam, R.D (2000). Bowling alone: The collapse and revival of American community,
Simon and Schuster
Putnam, R.D (1993). Making democracy work: Civic traditions in Modern Italy. New Jersey: Princeton
Reini Schrama & Asya Zhelyazkova (2018) ‘You can’t have one without the other’: the differential impact of civil society strength on the implementation of EU policy, Journal of European Public Policy, 25:7, 1029-1048, DOI:
10.1080/13501763.2018.1433709
SCB. (2019). Kommuner i siffror. Hämtad 2020-04-18 från https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-
siffror/#?region1=0186®ion2=0127
https://www.botkyrka.se/kommun--politik/om-botkyrka/kommunfakta.html
Schmitter, P. and Streeck, W. (1999) The organization of business interests: studying the associative action of business in advanced industrial societies.
SOU 1999:112. Civilsamhället som demokratins arena. Stockholm: Fakta info direkt. SOU 2000:1. En uthållig demokrati! – politik för folkstyrelse på 2000-talet.
Justitiedepartementet Slutbetänkande från Demokratiutredningen SOU 2016:5. Låt fler forma framtiden. Stockholm: Elanders Sverige AB.
Stigendal, M. (1999). Sociala värden i olika sociala världar, Segregation och integration i storstaden. Lund: Studentlitteratur AB.
Strömblad, P. (2003). Politik på stadens skuggsida. Uppsala: Acta Universitatis Upsalinsis
Stockholms stad. (2015). Civilsamhälle, social sammanhållning och tillit. Stockholm: Ersta Sköndal högskola.
Tillväxtverket. (2019). Civilsamhälle. Hämtad 2020-04-20 från https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/forenkling/handledning-for-
konsekvensutredning/utred-konsekvenser/sociala-konsekvenser/civilsamhallet.html Urban, S. (2005). Att ordna staden. Stockholms Universitet: Samhällsvetenskapliga
fakulteten
Urban, S. (2018). Integration och grannskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Van Ham, M., & Tammaru, T. (2016). New perspectives on ethnic segregation over time and space: A domains approach. Urban Geography, 2016, urn:issn:0272–3638
Wollebæk, D., & Selle, P. (2007). Origins of Social Capital: Socialization and Institutionalization Approaches Compared. Journal of Civil Society, 3, 1-24. https://doi.org/10.1080/17448680701390638
BILAGA 1: INTERVJUGUIDE
1.
Hur gammal är du?2.
Vilken utbildning har du?3.
Vad är din sysselsättning?4.
Hur länge har du bott i Lidingö/Botkyrka?5.
Hur länge har du varit nattvandrare?- Vad fick dig till att börja nattvandra?
6.
Vad är de vanligaste problemen ni stöter på bland ungdomar? - Hur ofta samlas ni i gruppen för att nattvandra?7.
Hur ofta har ni möten eller träffar?8.
Hur styrs föreningen?- Vem är det som bestämmer? Finns det någon som har en ledande roll?Om det finns det, hur kommer ni fram till vem det är som ska leda?
9.
Hur fattar ni beslut inom gruppen? Hur går det till?10.
Får ni lön? Varför väljer du att engagera dig trots att du inte får någon lön?11.
Anser du att ni har bidragit till en utökad sammanhållning i området?12.
Samarbetar ni med några andra myndigheter/företag?13.
Får ni donationer?14.
Har ni något uppdrag som ska göras i resten av samhället? - Anser du att ni arbetar för att nå ut till större makter?15.
Önskar du tillägga något ytterligare?BILAGA 2: MISSIVBREV
Hej!
Jag är en student från Statsvetarprogrammet på Mälardalens Högskola som nu är inne på min sista termin och som då även är fullt igång med att skriva mitt examensarbete i statsvetenskap.
Syftet med studien är att beskriva och analysera nattvandrarföreningar i två diametralt motsatta områden. De områden som valts är Lidingö och Hallunda-Norsborg. Studien ämnar undersöka hur segregation och demokrati i ett socialt och ekonomiskt utsatt område respektive välbärgat område påverkar dess civilsamhällesorganisering. Jag har fördjupat mig i forskning och litteratur kring det aktuella ämnet, men jag har också en tanke om att jag ska ta hjälp av nattvandrare i området. Därmed vill jag intervjua dig, som har erfarenhet och kunskap som är värdefulla för mig och mitt
examensarbete. Intervjun kommer att bestå av 15 frågor och kommer att ta mellan 15 - 40 minuter och min förhoppning är att en bra och givande diskussion kommer att uppstå.
Under intervjun så kommer jag att ta hänsyn till Vetenskapsrådet forskningsetiska principer. Det betyder att ditt deltagande i intervjun är frivilligt och att du när som helst under
intervjuns gång kan avbryta. Din intervju kommer att behandlas konfidentiellt och resultatet kommer endast att användas i forskningsändamål.
Om du har några funderingar eller frågor så är du välkommen att ta kontakt med mig eller min handledare för mer information. Jag hoppas att du på något sätt har möjlighet att delta.
Tack på förhand! Med vänlig hälsning, Kathrin Manookian