Civilsamhälle, Segregation och Demokrati : En kvalitativ studie om hur segregation och demokrati i två diametralt motsatta områden påverkar dess civilsamhällesorganisering.

CIVILSAMHÄLLE, SEGREGATION OCH

DEMOKRATI

En kvalitativ studie om hur segregation och demokrati i två diametralt

motsatta områden påverkar dess civilsamhällesorganisering.

KATHRIN MANOOKIAN

Kurs: Statsvetenskap 61-90, SKA204 Högskolepoäng: 15 hp

FÖRORD

Att ha fått möjligheten att skriva denna uppsats är något jag verkligen uppskattar då det inte finns någon tidigare forskning om just studiens ämne. Upplevelsen har minst sagt varit mycket givande och utförandet av min studie skulle inte ha varit möjlig utan nattvandrarna från Lidingö och Hallunda-Norsborg. Jag vill därför tacka alla respondenter som jag har varit i kontakt med. Ett speciellt tack till min handledare Gustav Sundqvist som hjälpt mig genom hela studiens gång. Till sist vill jag också tacka min familj för det stöd och tålamod som de har gett mig under tiden för mitt uppsatsskrivande.

Kathrin Manookian Stockholm, Juni 2020

ABSTRACT

The purpose of the present study is to compare two night-hiking associations in two

diametrically opposite areas in Stockholm, one in a prosperous area and one in a socially and economically vulnerable area. The residential areas that have been selected are Lidingö and Hallunda-Norsborg. The method is based on a qualitative method where through interviews it is examined how segregation and democracy in a socially and economically vulnerable area and well-off area, respectively, affect its civil society organization.

The result showed that in Hallunda-Norsborg it is more democratic as they have a leader who is voted by the members. The association also has good relations and cooperates with the municipality, police and medical services. In other words, how well-positioned an area is does not matter for either the civil commitment or democracy within the night-hiker groups. It's more about what's going on in an area. In the socially and economically vulnerable area, more resources and a structured association were required due to the disturbance in the area. This meant that they got an association built on democracy and equality.

SAMMANFATTNING

Syftet med föreliggande studie är att jämföra två nattvandrarföreningar i två diametralt motsatta områden i Stockholm, en i ett välbärgat område och en i ett socialt och ekonomiskt utsatt område. De bostadsområdena som har valts är Lidingö och Hallunda-Norsborg. Metoden utgår från en kvalitativ metod där det genom intervjuer undersöks hur segregation och demokrati i ett socialt och ekonomiskt utsatt område respektive välbärgat område påverkar dess civilsamhällesorganisering. Resultatet visade att föreningen i

Hallunda-Norsborg var mer demokratiskt då de bland annat har en ledare som gemensamt röstats fram av medlemmarna. Föreningen har även goda relationer och samarbetar med kommun, polis och sjukvård. Hur väl ställt ett område är spelar med andra ord inte någon roll för varken det civila engagemanget eller demokratin inom nattvandrargrupperna. Det handlar mer om vad som pågår inom ett område. I det socialt och ekonomiskt utsatta området krävdes mer resurser och en strukturerad förening på grund av oroligheterna i området. Detta gjorde att de fick en förening som var uppbyggd på demokrati och jämlikhet.

INNEHÅLL

1 INLEDNING ... 11

1.1 Bakgrund...12

1.1.1 Nattvandrare ...12

1.2 Problemformulering och frågeställning ...13

1.3 Syfte och mål ...13

2 TEORETISK REFERENSRAM ... 14

2.1 Civilsamhälle ...14

2.1.1 Civilsamhälle och demokrati ...15

2.2 Boendesegregation ...17

3 METOD OCH MATERIAL ... 19

3.1 Kvalitativ metodansats ...19

3.2 Datainsamling ...19

3.2.1 Urval ...20

3.2.2 Om respondenterna ...21

3.3 Intervjuguide ...22

3.4 Databearbetning och analys ...22

3.4.1 Kodningsschema ...23 3.5 Forskningsetiska överväganden ...24 4 RESULTAT ... 25 4.1 Engagemang ...25 4.2 Upplevelser av nattvandring ...26 4.2.1 Hantering av situation ...27

4.5 Ökad sammanhållning ...30

5 DISKUSSION... 33

5.1 Resultatdiskussion ...33

5.1.1 Engagemang & Sammanhållning ...33

5.1.2 Ledning & Samarbete ...35

5.2 Metoddiskussion ...37 5.3 Fortsatt forskning ...38 6 SLUTSATSER ... 39 REFERENSER ... 41 BILAGA 1: INTERVJUGUIDE ... 44 BILAGA 2: MISSIVBREV ... 46

FIGURFÖRTECKNING

Figur 1 Utrikesfödda ...21 Figur 2 Kodningsschema ... 24

1

INLEDNING

Det ”civila samhället” är ett begrepp som ofta används inom politiken och akademin. En vanlig tolkning är att civilsamhället ses som en sfär som präglas av gemenskap och tillit. Den fyller en viktig funktion i samhället där individuella initiativ och ansvarstagande är

fundamenten och detta sker genom exempelvis föreningar. Föreningslivet spelar en viktig roll som en mötesplats där individerna kan utveckla sociala relationer. På det sättet skapar föreningslivet ett socialt kapital i form av kunskap och samarbete, och frambringar

förtroende i sociala relationer. Det sociala kapitalet kan förklara varför demokratiska institutioner fungerar bättre på vissa platser än andra (Putnam, 1993, 2000).

Demokrati kan se olika ut beroende på vilket område man befinner sig i. Politisk-sociologisk forskning har visat att det finns ett positivt samband mellan socioekonomisk status och politiskt engagemang. Personer som är högutbildade och som har hög inkomst är de som står närmare i politiken medan de personer som inte har det lika bra ställt har svårare att göra sig gällande. Det finns även andra faktorer såsom nationellt ursprung som har betydelse.

Personer som nyligen invandrat till Sverige tenderar att i lägre grad utnyttja sina politiska rättigheter. Demokratin och det politiska engagemanget hör därmed ihop med de kunskaper som individer har. Den sociala miljön som individen lever i spelar även en stor roll då

människor ständigt är omgivna av andra, till exempel där vi bor, arbetar eller studerar. (Strömblad, 2003, s.1-2)

Nattvandrare är vuxna som vill bidra till en tryggare tillvaro för barn och ungdomar genom att

finnas där och hjälpa dem i vissa situationer (Nattvandring, u.å.). I denna studie kommer

fokus ligga på att jämföra två nattvandrarföreningar i två diametralt motsatta områden i

Stockholm. Den ena föreningen ligger i ett socialt och ekonomiskt utsatt område och den

andra föreningen ligger i ett välbärgat område. Syftet är att

Via en kvalitativ studie kommer nattvandrarnas civila

engagemang och demokrati belysas.

1.1

Bakgrund

I detta avsnitt förklaras viktiga begrepp vilken följs av en problemformulering. Därefter presenteras studiens syfte och frågeställningar.

1.1.1

Nattvandrarna

Nattvandrare arbetar för ett ökat vuxenengagemang för barn och ungdomar. De ser till ungdomars välmående på deras egna villkor och därmed skapar ett förtroende och samtal som annars är väldigt svår att uppnå. Genom att bygga jämbördiga relationer till

ungdomarna så kan de få en insikt och förståelse för deras situation. Målet är att med hjälp av goda relationer till ungdomarna, minska bruket av alkohol, droger och gatuvåld för att på så sätt skapa ett tryggt och säkert samhälle. (Nattvandring, u.å.)

Poliser i området brukar med jämna mellanrum gå till olika nattvandrarföreningar och informera om vad som är på gång i staden, de brukar även ge information om hur

narkotikasituationen ser ut. Detta görs för att nattvandrarna ska ha kännedom om vad som pågår så att de kan agera på rätt sätt i de fall de ser något. En nattvandring brukar inledas med en samling och sedan ger de sig ut på vandringen, de brukar oftast vandra i grupper om fyra till sex vuxna (Nattvandring, u.å.). Som nattvandrare arbetar man ideellt, det innebär att arbetsinsatsen inte grundar sig på avtal utan att den bygger på ett frivilligt intresse och att arbetet utförs inom en ideell verksamhet i form av föreningar.

Nattvandrare befinner sig ute på platser där ungdomar ofta samlas och nattvandrarna är synliga som mest på kvällar och nätter under helger och högriskhelger som valborg,

halloween och skolavslutningar. Syftet är att kunna finnas till hand och hjälpa de ungdomar som är i behov genom att bara vara där, fråga hur någon mår, lyssna, plåstra om eller låna ut mobilen när det behövs.

Nattvandrare är inga poliser eller väktare och saknar därför befogenhet inom de områdena. De är vuxna som vill bidra till att skapa en trygg miljö för både ungdomar och barn i det bostadsområde de bor i. Nattvandrarna har anmälningsplikt vilket innebär att bland annat kriminella handlingar ska polisanmälas. Som nattvandrare så finns det ett antal regler som de ska följa när de ska ut och vandra och dessa är:

 Var synliga, observera och hjälp, tillkalla hjälp om det är nödvändigt.

 Gå alltid ut i grupper om minst två personer (tre rekommenderas).

 Lyssna på och prata med ungdomarna, agera rådgivande inom ramen för sunt förnuft.

 Vi hjälper gärna till med första förband, telefonsamtal eller kanske hjälp hem.

 Vi ska verka för samverkan mellan den lokala nattvandrargruppen, företag, kommun, myndigheter och andra grupper inom samhället (Nattvandring, u.å.).

1.2

Problemformulering och frågeställning

Boendesegregation är ett ämne som sedan länge har varit och fortfarande är aktuellt. Det är ett ämne som ständigt diskuteras i samhället av både invånare och politiker. Ända sedan begreppet segregation växte och blev aktuellt så har begreppet varit ett negativt och känsligt laddat ord som till största del förknippas med förortsområden där levnadsförhållandena är sämre än i resterande områden. Förortsområden som Hallunda-Norsborg, Rinkeby och Husby är områden som präglas av kulturell och etnisk mångfald men även hög arbetslöshet och kriminalitet. Segregation finns inte bara i utsatta områden utan det talas och skrivs mycket om bostadsområden där människor lever isolerade från det övriga samhället och där de väldigt sällan kommer i kontakt med ”vanligt folk”. Några av dessa områden är

överklassområden som Lidingö, Danderyd och Djursholm. I överklassområden är

majoriteten av invånarna etniskt födda svenska, högutbildade och höginkomsttagare och dessa människor lever oftast tillsammans med personer som befinner sig på

näringslivstoppen. Civilsamhället spelar en stor roll för demokratin och det lokalsamhälle som den ingår i där föreningslivets betydelse är viktigt för gemenskap och sammanhållning. På grund av civilsamhällets starka position i demokrati och samhälle blir det relevant och intressant att jämföra två nattvandrarföreningar i två diametralt motsatta områden, en i ett välbärgat område och en i ett socialt och ekonomiskt utsatt område för att se om segregation påverkar demokratin i föreningarna.

Således avser föreliggande studie belysa följande frågeställningar:

 Varför har det civila samhället uppstått?

 Vilken form tar det sig utifrån termerna engagemang och inflytande?

 Hur demokratisk är dess organisering?

1.3

Syfte

Syftet med studien är att beskriva och analysera nattvandrarföreningar i två diametralt motsatta områden. De områden som valts är Lidingö och Hallunda-Norsborg. Studien ämnar undersöka hur segregation och demokrati i ett socialt och ekonomiskt utsatt område

2

TEORETISK REFERENSRAM

I föreliggande kapitel redogörs den teoretiska utgångspunkten för studien där, civilsamhälle, civilsamhälle och demokrati och boendesegregation förklaras.

2.1

Civilsamhälle

Begreppet “civilsamhälle” benämns ibland som den tredje sektorn då den står utanför den offentliga sektorn och den privata sektorn. Begreppet kan vara svårt att förstå då det är svårfångat och kan tolkas på många olika sätt men det finns en allmän tolkning på hur det ska definieras.

(Diamond, 1999, s.21).

Det civila samhället ses som ett rike där det organiserade sociala livet är öppet, frivilligt, självgenererande, delvis självförsörjande, oberoende från staten och slutligen bunden av en rättslig ordning eller en uppsättning av delade regler (Diamond, 1999, s.21). Det civila samhället skiljer sig i allmänhet från resten av samhället då medborgarna tillsammans går med i en offentlig förening för att tillsammans kunna uttrycka sina intressen, preferenser och idéer för att utbyta information och uppnå kollektiva mål (Wollebæk & Selle, 2007). Ord och företeelser i form av folkrörelser, intresseorganisationer, ideella föreningar, politiska partier, fackföreningar, nya sociala rörelser och mycket annat kan ingå i begreppet civilsamhälle. Vissa kopplar begreppet till välgörenhet medan andra tänker på sociala rörelser med demokrati, miljö, mänskliga rättigheter och andra politiska intressen. (Wollebæk & Selle, 2007).

Det civila samhället kan ses som en mellanhand som står mellan det privata och staten (Diamond, 1999, s.221; Schrama & Zhleyazkova, 2018). Utifrån det perspektivet så är det civila samhället är konceptualiserad då det har en förmåga att mobilisera medlemmarna för att delta i medborgerliga föreningar. Schmitter och Streeck (1999) hävdar att civilsamhällen baserar sig på medlemskap och att man förlitar sig på ett stort antal medlemmar för att kunna uppnå de målen som är uppsatta men även för att nå ut till människor och få sin röst hörd. Det civila samhället ses som en sfär i samhället som varken ingår i den offentliga sektorn eller i den vinstdrivande företagsvärlden utan den kännetecknas av frivillighet och engagemang som inte grundar sig i ett vinstintresse utan snarare solidaritet och gemenskap (Stockholm stad, 2015).

För de allra flesta människorna så råder det en positiv relation mellan det civila samhället och folkhälsa (Hvenmark & Henrekson, 2018). I regeringens proposition (Prop. 2017/18, s.249) uttrycks det så här:

“Civilsamhällets insatser spänner över ett brett fält, från kvinnojourer och andra organisationer som stöder utsatta till organisationer som skapar en meningsfull fritid för

människor i alla åldrar. Samtliga dessa typer av organisationer gör insatser som är viktiga ur ett folkhälsoperspektiv”.

Föreningar inom det civila samhället jobbar oftast ideellt och har därmed ideella syften där de vill bidra till en ökad samhällsutveckling genom att upplysa behov i samhället och lösa dess utmaningar. Föreningarna använder sig ofta av näringsverksamhet eller annan ekonomisk verksamhet för att kunna framföra sitt ideella syfte. (Tillväxtverket, 2019) Ett civilsamhälle präglas av en stor mångfald vad gäller föreningarnas storlek, syften och arbetsformer. Inom ett civilsamhälle ingår bland annat:

 Ideella föreningar

 Registrerade trossamfund och stiftelser

 Sociala företag

 Nätverk och andra sociala rörelser

2.1.1

Civilsamhälle och demokrati

Statsvetaren Robert Putnam skriver i hans kända bok Bowling alone (2000) att det lokala civilsamhället har en stor betydelse för sammanhållning och känsla av gemenskap. Att vara med och engagerad i ett lokalt föreningsliv kan göra så att en tillit till demokratiska system skapas bland medlemmarna och detta leder till ett utökat deltagande i demokratiska

diskussioner, inte enbart inom den lokala nivån men även utanför den (Urban, 2018, s.53). I samband med Putnams teori så har statsvetarna Meindert Fennema och Jean Tillie

tillsammans kommit fram till att engagemang i lokala föreningar skapar en social tillit, detta leder i sin tur till att politisk tillit skapas och att delaktigheten inom politiken ökar.

Medlemmar som är aktiva i en förening träffar ofta andra människor där de pratar och diskuterar med, ibland går de även på utbildningar där andra typer av föreningar och organisationer är med och då skapas en form av nätverk mellan föreningarna och detta är ännu en faktor som anses förstärka den politiska tilliten (Fennema & Tillie, 2003).

Den civila sammanhållningen i samband med föreningarnas anknytning till varandra anses öka den sociala tilliten som i sin tur leder till att den politiska tilliten höjs, inte bara i frågor inom den lokala föreningen utan även mer generella politiska frågor. Medlemmarna i de lokala föreningarna har även en tendens till att få andra i sin omgivning som inte är med i föreningen att få en utökad tillit (Fennema & Tillie, 2003). Människor som lever i samma

det inte finns någon negativ inverkan på att engagemang i föreningar ska leda till ett minskat politiskt intresse (Jacobs & Tillie, 2011).

Det finns många forskare som argumenterar för att det civila samhället förbättrar

demokratins kvalitet (Huntington, 1984). För vissa teoretiker innebär det civila samhället människors frihet till att kunna gå med i valfri förening där de tillsammans kan utveckla och få sina åsikter hörda utan att staten och resten av samhället blandar sig i. Utifrån detta perspektiv bidrar det civila samhället till en ökad demokrati då medlemmar i föreningar fritt får uttrycka sina åsikter och får en chans till att involvera fler människor till deras grupp samtidigt som den politiska tilliten ökar.

Sociologen Jurgen Habermas ansåg att förekomsten av konkurrerande frivilliga grupper och sociala rörelser var det enda hoppet för att återuppliva den offentliga sfären. För Habermas innebar den offentliga sfären en avgörande faktor för att kunna stärka demokratin i ett samhälle. Han definierade den offentliga sfären som en arena där människor fritt kan diskutera offentliga frågor på ett jämlikt och icke instrumentellt sätt (Mclaverty, 2002). Statsvetaren Mats Dahlkvist tar upp begreppet pluralism i relation till demokrati där han menar att ett samhälle är pluralt och därför måste även demokratin organiseras pluralt inom alla olika sfärer. Han menar att demokrati inte enbart handlar om ett demokratiskt

inflytande inom den politiska styrelsen och inom den offentliga sektorn, utan demokratin bör även finnas inom samtliga sfärer (Dahlkvist, 1999, s.58-59). Man menar inte att det civila samhället ska införlivas i det offentliga, utan tvärtom det handlar om att sprida de

demokratiska idealen ut till andra sfärer. Allting ska inte styras och bestämmas utifrån en och samma punkt utan man vill nå ut till det civila samhället som med hjälp av dess sociala rörelser, föreningar och grupper kan diskutera och fatta beslut tillsammans.

Ett demokratiskt civilsamhälle som är öppet skapar en möjlighet till att stärka demokratin för medborgarna där de öppet kan föra diskussioner mellan de representativa politiska

systemen. I icke-demokratiska civilsamhällen får medborgarna ingen chans till att samtala eller föra någon form av dialog till de politiska systemen. Det civila samhället spelar en stor roll för demokratin. Medborgare som är engagerade, aktiva och ansvarsfulla i det lokala samhället som de ingår i är viktiga för att ett civilsamhälle ska fungera så bra som möjligt. Engagemang och aktivt arbete kan kopplas till demokrati då det medför en sorts politisk tillit bland medlemmarna. Utan ett väl fungerande civilsamhälle kan medborgare uppleva en känsla av att de är klämda mellan byråkratiska institutioner där de saknar en politisk tillit och där de inte kan hämta moraliska eller medborgerliga värden.

I demokratiutredningens betänkande är vikten av ett starkt och fungerande föreningsliv mycket viktigt då det ses som en grundbult i ett demokratiskt samhälle som främjar medborgares deltagande, inflytande och delaktighet (SOU 2000:1).

2.2

Boendesegregation

I den svenska akademiens ordlista (1998) definieras ordet segregation som att “avskilja eller särhålla raser eller folkgrupper m.m.” Segregation kan också ses som att vissa

befolkningsgrupper i praktiken har en begränsad tillgång till en eller flera av följande miljöer: bostadsmarknaden, arbetsmarknaden, det sociala livet och politiken (Urban, 2005).

I forskning om boendesegregation så delas städer in i geografiska delområden och sedan mäter man hur olika kategorier av befolkningen är fördelade. Det finns ingen stad där alla människor tillhör en och samma kategori, utan det finns alltid kategorier av människor som dominerar i vissa delområden än andra (Urban, 2018, s.85). Människor kategoriseras utifrån flera olika sätt och kan även ingå i flera kategorier på samma gång. Kategorierna kan

tillexempel vara kön, ålder, utbildningsnivå, inkomstgrupp eller nationalitet. Det finns många olika dimensioner när man talar om segregation. Det kan handla om inkomst, status på arbetsmarknaden eller andra demografiska aspekter som sätter ensamstående, äldre och barnfamiljer i fokus (Urban, 2018, s.85).

Under 1950 - 1960 - talet så var det en extrem bostadsbrist. Fattiga som bodde i städer bodde på innergårdar, var inneboende eller hade husrum hos de personer som var mer välbärgade. Det ledde till att segregationen på den tiden var väldigt låg då det fanns en blandning av personer med olika typer av inkomster (Urban, 2018, s.86). Under 1965 - 1974 så började det byggas cirka en miljon nya bostäder i nya bostadsområden. Människor som hade låg inkomst behövde inte längre bo trångt och omodernt utan de fick äntligen en chans till att bo modernt och rymligt. Det gjorde så att boendesegregationen runt om i landet ökade då de fattiga inte längre behövde bo som inneboende hos de rika (Urban, 2018, s86).

De nya bostadsområden som byggdes och som hade högst andel hyreshus i flervåningshus har fått beteckningen “miljonprogramsområden”. Miljonprogramsområden kännetecknades av hushåll med arbetslösa, låginkomsttagare, invandrare och med människor som inte anses vara särskilt tilltalade hyresgäster. Utsatta grupper har en viss tendens att därför fortfarande samlas i vissa bostadsområden. Mäklare och fastighetsägare som kan välja ut sina

hyresgäster eller köpare har därför en stor påverkan på boendesegregation (Peterson & Hjerm, 2008, s.127). I samband med att de nya bostäderna byggdes så började även invandringen att öka och nyanlända invandrare placerades ofta i de nya bostadsområdena. Många av dessa områden drabbades av dåligt rykte och sociala problem. (Urban, 2018, s.68-69)

Segregation kom att betraktas som något väldigt negativt och som behövde en förändring (Hort, 1992, s.42; Urban, 2018, s.87). Begreppet segregation är fortfarande idag ett negativt och känsligt laddat ord och kopplas till social hierarki som fastställer gränser mellan olika grupper av människor i en makthierarki och utgör hur samverkan mellan de ska ske. I sociala sammanhang som bygger på klass eller etnicitet utifrån ett maktsystem så skapas grupper där de upplever orättvisor och som i sin tur har lett till att politiska strider samt oroligheter har skapats i alla samhällen (Hort, 1995, s.2).

Människor med etnisk och socioekonomisk segregation brukar bosätta sig i

miljonprogramsområden där största delen av befolkningen är invandrare, barn och tonåringar som bor själva, förtidspensionerade, arbetslösa, låginkomsttagare och socialbidragstagare (SOU 2016:5).

Etnisk boendesegregation ses ofta som ett problem för samhället då den på något vis förhindrar integrationen av etniska minoriteter i samhället eftersom det uppstår en brist på kontakt med resten av majoritetsbefolkningen. Nyanlända invandrare som bosätter

sig utanför etniskt dominerande områden har större sannolikhet till att lättare komma in på arbetsmarknaden då de har en chans till ökad utveckling vad gäller deras egen kompetens. Att blanda sig med andra befolkningsgrupper är väldigt nyttigt och bra eftersom man skapar sociala kontakter från olika håll och man blir snabbare integrerad i samhället (Van Ham & Tammaru, 2016). Forskning om grannskapseffekter visar att personer med liknande bakgrund, kunskap och erfarenheter kan uppleva olika typer av socioekonomiska resultat beroende på förhållandena i det bostadsområde de lever i. I en studie framtagen av forskarna Musterd, Andersson, Galster och Kauppinen (2008) visar de att invandrare som lever

tillsammans med andra etniska grupper har en betydligt lägre inkomst till skillnad från invandrare som bor i områden där majoriteten inte tillhör etniska grupper.

Etnisk bostadssegregation är ett omtalat ämne då man enkelt kan identifiera vilka områden som är segregerade. De segregerade bostadsområdena kännetecknas av en viss identitet och har ett dåligt rykte med stora sociala problem (Urban, 2018, s.69).

Nu på senare tid så har segregation kopplats samman med utsatta bostadsområden och förorter där en hög invandrartäthet och stora ekonomiska utmaningar står i centrum. Begreppet segregation har som sagt innan flera olika dimensioner och begreppet kan vara missledande då det inte bara innefattar ett område utan det innefattar både resurssvaga och resursstarka områden. Det är inte endast de utsatta bostadsområdena som är segregerade utan det gäller även de “rikare” bostadsområdena (Stigendahl, 1999, s.28).

3

METOD OCH MATERIAL

I detta kapitel redogörs metodansatsen och tillvägagångssättet för studien vilket innefattar datainsamling, urval, presentation om respondenterna, kodningsschema och

forskningsetiska överväganden.

3.1

Kvalitativ metodansats

På grund av studieämnets komplexitet krävdes en metod som möjliggjorde en djupare förståelse av respondenternas olika erfarenheter, upplevelser och arbetssätt. För att även respondenterna skulle få möjlighet att förtydliga och utveckla svaren valdes därför en kvalitativ metodansats. Jag behövde gå ner i djupet och föra fram respondenternas upplevelser av nattvandringen och deras syn på arbetssättet på ett djupare plan. Det var viktigt för mig att kunna beskriva, förklara och tolka deras upplevelser så korrekt som möjligt och detta kunde därmed endast göras via en kvalitativ metod. Det var med andra ord

respondentens egna upplevelser och erfarenheter som stod i centrum (Bryman & Bell, 2013).

Analysen i studien utgår från både ett deduktivt och ett induktivt tillvägagångssätt.Via det deduktiva tillvägagångssättet har jag utgått från teorier om civilsamhälle, demokrati och boendesegregation för att sedan ta fram frågeställningar och samlat in data. Teorierna har fått bestämma vilken information som jag har utgått ifrån, hur jag tolkat informationen samt hur jag kopplat samman resultatet till den redan existerande teorin. Det induktiva

tillvägagångssättet används oftast inom den kvalitativa metoden och anses vara motsatsen till den deduktiva. Ett indukativt tillvägagångssätt möjliggör att mönster och kategorier i

materialet kan upptäckas (Bryman & Bell, 2013)

3.2

Datainsamling

Datainsamlingen gjordes via intervjuer med totalt fyra personer från två olika nattvandrarföreningar i Stockholm. Jag intervjuade två stycken nattvandrare från

bostadsområdet Lidingö och två stycken nattvandrare från Hallunda-Norsborg i Botkyrka. Valet av område bestämdes utifrån min egna kunskap samt sökning på sökmotorn Google för att se hur välbärgat områdena i Stockholm var.

När jag tog kontakt med respondenterna så bestämde vi tillsammans en dag och tid som vi skulle ha intervjun på. Det gjorde så att de fick tid på sig att planera och bestämma vilken plats de skulle befinna sig på så inga störningar skulle ske under intervjun.Jag spelade in alla intervjuer på band. Direkt efter intervjun transkriberades allt som sades. Detta för att

undvika minnseluckor.

Via ett inlägg på facebookgruppen Syrianer/assyrier på arbetsmarknaden fick jag kontakt med två nattvandrare i Hallunda-Norsborg. Anledningen till att jag gjorde inlägget där var för att många av medlemmarna bor i områden som Rinkeby, Södertälje och Hallunda-Norsborg. Det var dessa områden jag var intresserad av.

Efter att respondenterna tackat ja till att medverka i studien så skickade jag ut ett missivbrev (se bilaga 2) via mail. I missivbrevet presenterades jag och sedan förklaras syftet med studien och hur den är tänkt att gå till. I slutet av brevet förklarar jag även att deltagandet är frivilligt och att respondenten när som helst kan tacka nej till att medverka i studien. Slutligen så tackar jag och ber respondenten att höra av sig ifall de har några ytterligare frågor.

Alla respondenter som jag intervjuade är aktiva medlemmar i nattvandrarföreningen med mycket kunskap och erfarenheter och detta är något som jag strävade efter då det är till stor hjälp för studien.

3.2.1

Urval

Jag har valt att undersöka två nattvandrarföreningar i Stockholm. För att kunna besvara frågeställningarna valde jag att intervjua personer från både ett välbärgat och ett socialt och ekonomiskt utsatt område. Områdena som jag har valt är Lidingö och Hallunda- Norsborg. Båda områdena är väldigt segregerade i sig men på helt olika sätt.

Lidingö är den kommun i Sverige där det bor näst högst andel rika med en folkmängd på 48 123 invånare. Kommunens befolkning är till största del etniskt födda svenskar och antalet utrikesfödda i området ligger på 8 764 personer. Befolkningen i Lidingö kännetecknas av höginkomsttagare, högutbildade, sysselsatta och jobbar i tjänstemannayrken. Den genomsnittliga årsinkomsten per invånare i Lidingö ligger på 489,2 tusen kronor (SCB, 2019).

Hallunda-Norsborg ligger i Botkyrka som är den femte största kommunen i Stockholms län och klassas som en av de fattigare kommunerna i Sverige. Botkyrka kommun har en

folkmängd på 94 606 invånare. Majoriteten av befolkningen i kommunen är utrikes födda där siffran ligger på 40 625 personer (SCB, 2019). Befolkningen i Botkyrka kännetecknas av låginkomsttagare, lågutbildade, arbetslösa, ensamstående, förtidspensionerade, unga, invandrare, utrikes födda och socialbidragstagare. Botkyrka har en ung befolkning i

jämförelse med andra kommuner i Sverige. Många invånare i Botkyrka har sina rötter i andra länder. Ungefär 59 procent är antingen själva födda i ett annat land eller har föräldrar som är födda utomlands. I kommunen så talas det cirka 100 olika språk (Botkyrka kommun, 2019). Den genomsnittliga årsinkomsten per invånare ligger på 286,2 tusen kronor (SCB, 2019).

Detta är ett diagram som visar antalet utrikes födda i procent i respektive område (Figur 1).

Hallunda-Norsborg klassas enligt polisen som ett särskilt utsatt område som präglas av socioekonomiska problem och att kriminella har inflytande i lokalsamhället. Kriminella gäng, droger och våld förekommer till stora delar inom området (Botkyrkadirekt, 2019).

Anledningen till att jag valde detta urval är för att som man kan se ovan så råder det stora skillnader vad gäller välstånd i respektive område och det är väldigt intressant att se hur dessa områden skiljer sig när det gäller välstånd och demokrati i ett civilsamhälle.

3.2.2

Om respondenterna

Det totala urvalet av respondenter är fyra personer, varav två av personerna var från nattvandrarföreningen i Lidingö och de andra två från nattvandrarföreningen i Hallunda-Norsborg. Mitt mål i början av studien var att hitta personer med kunskap, erfarenhet och upplevelser för att intervjun ska leda till en givande forskningsundersökning.

Nedan följer en kort presentation av de medverkande nattvandrarna. För att inte avslöja deras identitet så har jag delat in dem i olika nummer, där “R” står för respondent och sedan följt av nummer 1 -4 då jag totalt har intervjuat fyra personer.

 R2 är 37 år gammal och studerar just nu på högskola. Respondenten har bott i Lidingö i 7 år och varit nattvandrare i cirka 5 år.

 R3 är 42 år gammal och arbetar som rektor på en skola. Respondenten har bott i Hallunda-Norsborg i 35 år och varit nattvandrare i 10 år.

 R4 är 60 år gammal och jobbar som vaktmästare. Respondenten är även ledare i nattvandrarföreningen i Botkyrka. Respondenten har bott i Botkyrka sedan 1971 och varit nattvandrare sedan 2005.

3.3

Intervjuguide

Mina två frågeställningar har legat till grund för den intervjuguide (se bilaga 1) som jag har använt mig av. Jag har ställt femton stycken huvudfrågor och sedan några tillhörande frågor under varje punkt som relateras till frågeställningarna. Jag valde att utföra

semistrukturerade intervjuer. Det innebär att frågorna som ställs är förutbestämda och sker i samma ordning till alla som är med och deltar i intervjuerna. Under intervjuernas gång så ställde jag även följdfrågor till vissa utav respondenterna utifrån svaren som de gav mig. Här var det extra viktigt att tänka på att följdfrågorna som jag ställde inte skulle vara utifrån det jag vill att de ska berätta utan utifrån det respondenterna själva berättar och detta tog jag hänsyn till. (Kvale & Brinkman, 2014).

Intervjuguiden utformar sig i frågor som handlar om respondenternas erfarenheter kring nattvandring och hur föreningarna styrs internt i respektive område. Intervjuerna börjar inledningsvis med allmänna frågor om respondenternas bakgrund såsom ålder, utbildning och sysselsättning (se bilaga 1). Att ställa frågor till respondenterna om dem själva och deras roll i det aktuella ämnet som ska studeras var väldigt viktigt då det gav både mig som

intervjuare en betydelsefull bakgrundsfakta samtidigt som respondenterna fått en mjukstart med frågor som var lätta att svara på. Intervjuguiden fortsätter därefter med inledande, uppföljande, indirekta och tolkande frågor, allt berodde helt enkelt på hur varje respondent valde att svara. Varje enskild intervju tog mellan 16-30 minuter.

3.4

Databearbetning och analys

Efter att ha genomfört och spelat in intervjuerna så började jag med transkriberingen. Jag försökte alltid att utföra transkriberingen direkt efter varje intervju så att det skulle bli så bra som möjligt då man har ett färskt minne av hur intervjuerna gick till och hur varje

respondent reagerade på vissa frågor. Eftersom att intervjuerna gjordes via telefon så var det inte lika lätt att se respondenternas reaktioner och attityder men jag kunde fortfarande skapa en egen uppfattning av hur de reagerade utifrån olika tonlägen som de hade.

med en ordagrann transkribering då jag lätt kan missbedöma innehållet ifall jag väljer att hoppa över vissa svar från respondenterna. Efter transkriberingen så läste jag och gick igenom varje intervju och utifrån materialet så kunde jag välja ut det som jag ansåg var relevant för att kunna besvara mina frågeställningar.

3.4.1

Kodningsschema

“Kodning syftar på den process där man bryter ner, undersöker, jämför, begreppsliggör och kategoriserar data” (Kvale & Brinkman, 2014, s.241).

Jag har skapat ett kodningsschema som innebär att organisera och kategorisera stora kvantiteter med text ner till färre huvudkategorier. I denna studie delade jag in utskrifterna från transkriberingen in i flera relevanta huvudkategorier så att resultatet blir tydligt. Huvudkategorierna återspeglar det som framgår i texten. Vid analysen av materialet så har jag lagt till olika nyanser av underkategorier utifrån de bestämda huvudkategorierna. Underkategorierna bestämdes efter huvudkategorierna utifrån det som respondenterna anser var viktigast och även det som uppkom frekvent under intervjuns gång.

Det finns fem steg som är vägledande när man ska utföra ett kodschema och dessa har jag använt mig av. De redovisas nedan. (Hsieh & Shannon, 2005, s.1286)

1. Definiera kategorier som ska appliceras = Materialet av datainsamlingen konstrueras utifrån utskrifterna av intervjuerna. Huvudkategorier skapas och utformas utifrån varje perspektiv för att underlätta arbetet med materialet. Huvudkategorierna i denna studie är: Civilt Engagemang och Demokrati.

2. Redogör för kodningsprocessen = Alla intervjuer läses igenom en eller flera gånger för att skapa en bild av innehållet och det som är relevant och därefter börjar jag med själva kodningsprocessen.

3. Implementera kodningsprocessen = När kodningsprocessen är klar och genomförd ska de frågor som man anser som mest relevant för studien att kodas.

Huvudkategorierna sammanställs efter frekvens, det vill säga hur ofta

respondenterna talade om en fråga och hur relevant den anses vara för studien. Därefter skapas underkategorier och dessa får man fram genom att se vad

respondenterna tycker är viktigast utifrån varje huvudkategori. Underkategorierna för denna studie presenteras i resultatet i kapitel 4.

4. Urval = När allting är kartlagt görs ett urval för att fördjupa analysen. De

huvudkategorier och underkategorier som är framtagna ska nu analyseras djupare i texten.

5. Analysera resultatet av kodningsprocessen = Här tolkas kodningen och resultatet. Samtliga huvudkategorier och underkategorier redovisas och analyseras i

Figuren nedan visar kodningsschemat för denna studie (Figur 2).

Huvudkategori Beskrivning Teori

Civilt Engagemang Civilt engagemang förklaras i studien som upplevelser av nattvandring samt hur det kan leda till en ökad sammanhållning och gemenskap mellan invånare

2.1 Civilsamhälle

Demokrati Demokrati i studien innebär hur respektive nattvandrarförening styrs internt och hur samarbetet mellan gränserna är utformade

2.1.1 Civilsamhälle och demokrati

3.5

Forskningsetiska överväganden

När man väl utför en kvalitativ studie så är det viktigt att man tänker utifrån ett etiskt perspektiv när man håller i intervjuerna. Detta är väldigt viktigt att tänka på då det ofta förekommer etiska dilemman som kan leda till problem när man vill åt information från en individs privatliv. Dessa etiska problem förekommer under hela intervjuundersökningen och om man har som avsikt att ställa etiska frågor så måste man redan från början av

undersökningen vara uppmärksam och försiktig i hur man väljer att forma dessa frågor så att inte några problem uppstår (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 99).

Jag förmedlade tydligt mitt syftet med mitt arbete för respondenterna. Det var viktigt att få respondenternas samtycke till intervjun och därmed se till att respondenterna och den information som de ger mig behandlas konfidentiellt (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 99-100). Jag har även tagit hänsyn till vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Samtliga

respondenter har genom det utskickade missivbrevet (se bilaga 2) blivit informerade om att deltagandet är helt frivilligt. De har även informerats om att de när som helst under

processens gång har möjlighet till att avbryta deras deltagande. Respondenternas svar och identitet har behandlats konfidentiellt och de har även blivit informerade om att resultatet av intervjuerna endast kommer att användas i forskningssyfte.

4

RESULTAT

I föreliggande kapitel redogörs resultatet av de svar som respondenterna uttryckt under intervjun. Jag har valt att sammanställa intervjuerna utifrån följande kategorier:

engagemang, upplevelser av nattvandring, arbetssätt & ledning, samarbete och ökad sammanhållning. Under varje kategori kommer både likheter och skillnader presenteras utifrån de svar som respektive respondent uttryckt. För att styrka resultatet kommer jag även lyfta fram citat från respondenterna.

4.1

Engagemang

Samtliga respondenter från både Lidingö och Hallunda-Norsborg hade en positiv inställning till varför de valde att gå med i respektive nattvandrargrupp. Anledningen till varför

respondent 1 och 2 som tillhör nattvandrargruppen i Lidingö valde att gå med var i första hand på grund av att de själva hade det stökigt runt omkring sig när de var ungdomar. De kände nu i vuxen ålder att de vill hjälpa till och finnas där för barnen och ungdomarna så att de själva inte begår samma misstag som de gjorde eller råkar illa ut.

“Jag har en önskan om att skapa trygghet och vara en bra förebild för ungdomar på Lidingö. Det var stökigt runt mig när jag växte upp och flera vänner gjorde många dåliga val” (R1). Respondent 1 från Lidingö har sedan ett tag tillbaka haft ett engagemang för området som den bor i och det var genom en grupp på Facebook som respondenten såg ett inlägg om att nattvandra på valborg som intresset väcktes. Efter det så valde respondenten att prova på och kände att det dem gjorde var någonting som var bra för samhället.

“Jag har alltid haft ett engagemang och sedan så var det ett upprop på facebook inför en valborg och jag vet hur man själv var på valborg och då tänkte jag att jag självklart kan vara

med och bidra med något litet” (R2).

Respondent 3 och 4 som är med i nattvandrarföreningen i Hallunda-Norsborg hade lite andra anledningar till varför de valde att engagera sig i föreningen. I Hallunda-Norsborg så är befolkningen och invandrartätheten betydligt mycket större än i Lidingö och detta

redovisade jag i kapitel tre. Kriminaliteten och antalet ungdomar som håller sig ute i området är även väldigt hög då det mestadels bor unga personer i Hallunda-Norsborg och det har skapats många nyheter och artiklar om kriminaliteten i området. En stor del av invånarna som bor där tillhör samma etnicitet och folkgrupp och de tillhör även samma kyrka som de går till. Respondent 3 var väldigt aktiv i kyrkan i området och det var där som han blev presenterad till att börja nattvandra och kände att det var en rolig och viktig idé. Eftersom många av de ungdomar som brukar hänga ute även tillhörde kyrkan som respondent 3 gick till så kände respondent 3 att det var extra viktigt att se till att ungdomarna håller sig lugna ute i Hallunda-Norsborg.

sträcker oss ut till barn och ungdomar i området då det finns många ungdomar som håller sig ute på kvällarna och det är många som tillhör kyrkan med en syriansk bakgrund. Jag kände

att det var viktigt och nyttigt och då fortsatte jag” (R3).

Respondent 3 och 4 tycker precis som respondent 1 och 2 att det är viktigt att finnas där för barnen och ungdomarna och att skapa trygghet för dem men även för resterande befolkning i området som de bor i.

“Jag tycker trygghet åt ungdomarna och medborgarna är viktigt. Det syns mycket på tidningar och bekymret är att det är väldigt få vuxna som är ute bland ungdomarna och det börjar även bli ett bekymmer att ungdomarna börjar ta över och börjar tycka och bestämma

som de själva vill” (R4).

4.2

Upplevelser av nattvandring

Nattvandrarna från både Lidingö och

Hallunda-Norsborg

ungdomar brukar hänga som exempelvis skolor, förskolor, centrum och tunnelbanestationer. Men när de väl stöter på ungdomar som det är problem med så är det huvudsakligen alkohol och droger som är orsakerna bakom det.

“De allra flesta ungdomar som vi stöter på så finns det inga problem. Men när vi träffar på ungdomar som det är problem med så är det vanligaste problemet att de har druckit alkohol

eller använt droger” (R1).

“Oftast är det väldigt lugnt, man hade olika rundor som man gick, man gick förbi skolor, förskolor, centrum, tunnelbanor, stationer, men ibland när man gick förbi exempelvis centrum eller om det var någon skola där ungdomar hängde så försökte man hänvisa dem till

att kanske plocka undan efter sig” (R3).

Respondent 3 och 4 som är nattvandrare i Hallunda-Norsborg kunde ibland uppleva att ungdomarna blev lite hotfulla när de var ute och vandrade eller när de försökte hjälpa till. Ibland när respondent 3 och hens grupp gick förbi till exempel centrum så fanns det vissa som inte riktigt förstod nattvandrarnas funktion och de kunde då bli hotfulla och aggressiva och säga “vad gör ni här?” då de ansåg nattvandrarna som någon typ av myndighet som samarbetar med polisen och att de har blivit placerade där för att hålla koll och kontrollera ungdomarna men nattvandrarna lärde sig med tiden hur de skulle agera och hantera sådana situationer. Respondent 3 som själv bor i Hallunda-Norsborg och som har bott där i 35 år behövde dock inte uppleva detta allt för ofta eftersom hen känner många av de ungdomar som bor i området och de känner igen respondenten. Detta gjorde att ungdomarna i de allra flesta fall visade respekt och lyssnade på vad nattvandrarna hade att säga.

“Jag känner många av dem i området och de känner även igen mig, så de har respekt. Man pratade lugnt med dem och det var inga problem alls och många gånger hänvisade vi dem till

4.2.1

Hantering av situation

I de situationer där nattvandrarna från både Lidingö respektive Hallunda-Norsborg stötte på ungdomar som antingen var alkohol- eller drogpåverkade så försökte de att inte lägga sig i för mycket. Nattvandrarnas arbete handlar inte om att blanda sig i med det ungdomarna håller på med utan fokus ska istället vara att de ska finnas där för ungdomarna och hålla koll så att ingen råkar illa ut. Vid nödvändiga situationer där det blir våldsamt eller där någon inte mår riktigt bra så tillkallar nattvandrarna väktare, polis eller ambulans.

“Man måste tänka utifrån ett etiskt och moraliskt sätt när man väljer hur man ska hjälpa ungdomarna. Vi har inga befogenheter eller några sätt att agera på som skiljer sig från vilken

annan vuxen människa som helst, vi är inte poliser, ordningsvakter eller väktare” (R1). Alla fyra respondenter uttryckte under intervjuernas gång att det är viktigt att skapa och upprätthålla en god relation med ungdomarna från respektive område och att bygga ett förtroende hos dem.

“Det är sällan problem, men det vanligaste är att det är mycket alkohol, det är det vi stöter på mycket men det är sällan ett problem för oss för att vi har byggt upp ett förtroende. I början

när de såg oss så sprang de men nu så har de förstått att vi inte är dumma och vi är inte där för att förstöra utan vi är där för deras skull och då kommer de till oss istället när de upplever

att det är ett problem” (R2).

För att nattvandrarna ska ha en bra relation till ungdomarna agerar de inte direkt när de ser ungdomarna. De stoppar inte en fest med droger eller letar efter alkohol och liknande men de agerar om det är uppenbart att någon mår riktigt dåligt.

“Om de är fulla och glada eller höga och glada då är vi där och hänger med dem så att det inte ska gå överstyr, men vi tittar inte i väskorna, vi tar inte telefoner och säger nu ringer vi till era

föräldrar. Om vi skulle göra det så skulle ungdomarna aldrig komma till oss” (R1). I slutändan så är det väldigt många som uppskattar nattvandrarnas engagemang då de försöker att skapa trygghet i området som de bor i utan att tjäna någonting på det.

“Vi blir positivt bemötta av ungdomarna, de tycker det är roligt och sedan så har vi pratat med en del yrkeskriminella och de säger att det är bra att ni tar hand om ungdomarna i

området” (R4).

Respondent 3 och 4 anser att nattvandring är ett viktigt uppdrag, speciellt i en förort som Botkyrka där ungdomar hänger ute varje dag och där det är enkelt att hamna på fel väg, men de tycker samtidigt att det är roligt då de vet att dem gör nytta i samhället.

4.3

Arbetssätt & Ledning

När det gäller arbetssätt så skiljer det sig inte så mycket mellan nattvandrargrupperna i Lidingö och

Hallunda-Norsborg

under månaderna april - september brukar nattvandra ungefär två gånger per månad i snitt. Det brukar vara ungefär 3-4 stycken som är ute på en vanlig helg och vandrar. Under högrisk helger som valborg och skolavslutningar så brukar det ansluta fler människor och då brukar det vara ungefär 20-25 personer som är ute.

“Vi är en ganska liten grupp som det bygger på och sen att det ansluter fler för varje gång, men det är ändå den där lilla kärnan som det hänger på” (R2).

I Hallunda-Norsborg så berättade respondent 3 och 4 att de brukar gå ut och nattvandra varannan vecka, det var varannan fredag som de begav sig ut. Beroende på omständigheterna i området så kunde det ibland vara så att de gick ut oftare för att se till att ungdomarna håller sig lugna och att ingen kommer till skada eller mår dåligt.

“Ett tag så var det mycket bilbränder och då gick vi ut oftare och då var det även fler människor som kom med ut och nattvandra och sedan när det började lugna ner sig då blev

det även mindre nattvandrare ute” (R4).

Nattvandrargruppen i Hallunda-Norsborg brukar totalt vara ungefär 5-6 personer när de går ut och vandrar, men vid vissa tillfällen som nattvandrargruppen från Lidingö även nämnde så brukar de vid större helger som valborg och skolavslutningar vara fler personer som kommer och ställer upp och då brukar de vara cirka 15 personer som de sedan delar in i två eller tre grupper och vandrar på olika platser runt om i området.

Samtliga respondenter från båda områdena brukar samlas och ha möten i samband med att de ska gå ut och nattvandra. De brukar träffas en stund innan de ska gå ut och ta upp

eventuella frågor som de har eller om de tycker att någonting bör diskuteras. I Lidingö så brukar nattvandrarna träffas i lobbyn på ett hotell i området och där ser de hur många det är som väljer att dyka upp och ifall det kommer nya personer så brukar de förklara för dem hur nattvandringen går till och vad det är som man behöver tänka på.

“Vi samlas där och har en liten genomgång för de som inte har varit med tidigare och sen så

ger vi oss ut. Vi förklarar för de nya medlemmarna att vi inte är poliser eller

myndighetspersoner utan vi är vuxna människor som ska finnas där och vi har ett motto som är: när det händer innan det händer” (R2).

Nattvandrargruppen i Lidingö är en löst sammansatt grupp med fyra personer som sammankallar och koordinerar. Det var en person som startade upp nattvandringen på Lidingö som därefter har haft en informell ledarroll över gruppen. När beslut ska fattas inom gruppen så gör dem det tillsammans genom samtal och diskussioner och de fattar

“Vi är ingen förening utan vi är bara ett förälder initiativ så vi har liksom ingen förening i bakgrunden där vi måste ha en ordförande eller liknande. Vi är ungefär 4 stycken som är engagerade och som drar igång det och det gör vi på eget initiativ ofta i samråd med andra

men ändå på ett eget initiativ” (R2).

I Hallunda-Norsborg så har de även möten i samband med tillfällena de går ut, vilket är varannan vecka. De har en föreningslokal i Hallunda-Norsborg som de brukar samlas på och ha möten. Om det var någon som hade en viktig fråga eller behöver prata om något så

bestämde de en tid innan vandringen och pratade igenom frågorna. I Hallunda-Norsborg har de en person som är ledare och samordnare för nattvandrarna. Vem det var som skulle bli ledare röstades fram bland de som var aktiva i föreningen. Även fast de har en ledare så fattar de ändå beslut gemensamt och diskuterar tillsammans.

“Vi tog beslut tillsammans men om det var större organisatoriska frågor eller beslut så kom

dessa beslut många gånger från antingen kommunen eller via stiftelsen nattvandring.nu om de beslutade saker så var det mer att vi fick den informationen och vi accepterade den, men

det vi kunde påverka och besluta tillsammans det gjorde vi i gruppen, vi kom överens i gruppen om hur vi skulle göra saker och ting” (R3).

Respondent 3 berättade även under intervjun att när det var flera personer som skulle nattvandra så delade de upp sig i två eller tre grupper och i varje grupp så fanns det någon som var “ledare”. Personerna som ansågs som ledare var erfarna då de har varit med en längre period och genomgått utbildningar och kurser på hur man ska hantera och agera i vissa situationer.

4.4

Samarbete

I frågan om respektive nattvandrargrupp samarbetar med andra organisationer så var svaren varierade bland respondenterna. Respondenterna 1 och 2 från Lidingö nämnde att de har ett litet samarbete med fältkuratorer i området och att de ibland brukar vara ute tillsammans när de ska vandra. De berättade även under intervjuerna att de har kontakt med polisen så ifall det är väldigt stökigt på någon plats som de inte kan kontrollera så ringer de polisen. De berättade även att det vid ett tillfälle har varit ett lokalt företag som har donerat lite

ficklampor och första hjälpen kit till nattvandrarna, men utöver det så får de inga donationer eller samarbeten med andra organisationer eller företag.

“Vi samverkar med fält kuratorer och vid ett tillfälle så var det ett lokalt företag som donerade lite ficklampor och förstahjälpen kit” (R1).

När det gäller samarbete med andra organisationer i Hallunda-Norsborg så berättar respondent 3 och 4 i intervjuerna att de har ett större samarbete med kommunen där de bjuder in nattvandrarna för att delta på vissa möten, föreläsningar, utbildningar och kurser. De berättade även att de har direktkontakt med polisen i det lokala området och att polisen

“Vi har haft kontakt med polisen och polisen har varit med på våra möten ibland och informerat eller hållit i utbildningar och speciellt i förorter som norsborg så kan man påverka

ungdomar genom att prata med dem. Jag tycker att vi har haft en påverkan här i Hallunda-Norsborg bland alla egentligen både barn och vuxna” (R3).

“Vi har direktkontakt med polisen i närområdet, vi använder oss av en linjetelefon så att vi skall kunna kontakta dem när det behövs. Vi delar upp oss i grupper när vi ska vandra och i varje grupp finns det en ledare och det var ledarna som hade telefonnumret till nödvändiga myndigheter såsom polis eller sjukvård. Det är väldigt få gånger som vi behöver använda den

telefonen” (R3).

Föreningen i Hallunda-Norsborg har under tiden anordnat två resor där de en gång åkte till Turkiet och en annan gång till England för att träffa andra liknande föreningar som är nattvandrare.

“De arrangerade dessa resor och det blev som en slags studieresa där man fick se hur nattvandrarföreningar i andra länder arbetar. Man lärde sig av dem och de lärde även sig av

oss samtidigt som det var en rolig grej” (R3).

Nattvandrarna i föreningen brukar även någon gång i året åka på kryssningar och ha möten ombord. Det gör så att nattvandrarna kommer varandra närmare och kan arbeta bättre ihop som ett team.

Nattvandrarna i Hallunda-Norsborg får inte någon typ av donationer. Botkyrka kommun har ibland givit bidrag till föreningen om de skulle på någon resa eller ha vissa speciella möten och då fanns det pengar att hämta ut från kommunen men de får inga donationer från privata aktörer eller personer

”Botkyrka kommun gav bidrag ibland om vi skulle resa eller ha möten, det fanns då pengar att hämta från kommunen. Men inga donationer från privata aktörer eller personer” (R3).

4.5

Ökad sammanhållning

Samtliga repondenter ansåg att deras engagemang har bidragit till en ökad sammanhållning i området som de bor i. Nattvandrarna från Lidingö sade att de har skapat ett förtroende och kontaktvägar med ungdomar och framförallt mellan ungdomar och vuxna.

“Vi är en politiskt obunden och ideell organisation som verkar för trygghet på Lidingö. Det enda vi bryr oss om är att barn och ungdomar ska må bra. Att ingen ska dricka för mycket och till exempel ramla ner i vattnet eller att någon ska bli sexuellt utnyttjad eller slagen. Vi bryr oss inte om partier, politik, religion eller hur mycket man tjänar. Vi är bara där för att

ungdomarna ska ha det bra” (R1).

”Genom att nattvandra och vara engagerad så skaffar man sig kontakter och vänner bland de andra vuxna som är otroligt viktiga framförallt om man har tonårsbarn, att då lära känna andra föräldrar som man inte känner kan vara väldigt bra då sammanhållningen i området

ökar och man får även kontaktnät som är viktiga” (R2).

Även i Hallunda-Norsborg så tycker respondenterna att sammanhållningen har ökat med hjälp av deras engagemang. De gånger som respondent 3 och 4 har varit ute och nattvandrat så har det varit väldigt många som uppskattat det de gör. Deras arbete var även väldigt uppskattat av kommunen, politiker, tjänstemän, polisen och sjukvården och

nattvandrarföreningen har fått närvara på deras möten.

“De brukar anordna möten ett par gånger per år där alla organisationerna och

myndigheterna samlas och då var vi också representerade från nattvandrar föreningen och vi berättade om vem vi var och hur vi arbetade och de kände till oss och många gånger så lyfte de upp oss. Många gånger när de pratade om området och vad vi gör för området så lyfter de

upp nattvandrarna. Polisen pratade om vilken viktig roll vi hade i samhället så att vi kom ut bland dessa myndigheter och de berättade om oss” (R3).

Något som var gemensamt för de båda nattvandrargrupperna som samtliga respondenter även tog upp under intervjuerna var att det är väldigt svårt att få andra vuxna att engagera sig och gå med i grupperna. Respondent 1 berättar under intervjun att det är svårt att få vuxna en fredags eller lördagskväll att inte sitta kvar i soffan och kolla på TV eller Netflix samtidigt som de dricker ett glas vin.

“På Lidingö så finns det många som har sommarställe, båt, fjällstuga och de åker gärna bort och är med sina vänner istället för att vara bland sina egna barn eller andras barn som vi

är”(R1).

Respondent 1 berättar även vidare att de har en Facebookgrupp med tusen medlemmar men när de väl lägger ut ett inlägg och vill starta ett event som till exempel nattvandring på valborg så är det ungefär bara 6 - 7 stycken som anmäler sig och dyker upp. Som mest har de varit 20 - 30 personer när de är ute och vandrar.

blivit så bekväm med att det funkade så bra när människor engagerade sig så då behöver inte jag engagera mig. Sen tror jag att man tycker att mitt barn inte behöver det här stödet och därför behöver inte jag vara ute. Man ser mycket till sitt eget och inte att man gör det här för

andra. Det här är något altruistiskt man gör” (R2).

Både respondent 3 och 4 nämner att det är väldigt svårt att få med sig folk ut då de oftast går ut på helger och då vill folk vara lediga och umgås med både familj och vänner och det dyker alltid upp något som gör att man varken har tid eller ork till att följa med ut och vandra.

“För mig så blev det tillslut med tiden en vana, jag kände att det blev som ett ansvar. Det var som att man bokade in den helgen men man gick och nattvandra och då blev det man

prioriterade mycket. Det blev som en del av livet, jag tyckte det var viktigt” (R3). Det var oftast via bekanta som man lyckades engagera människor men det slutade oftast med att de testade på en eller två gånger och sedan så hoppade de flesta av. Eftersom att det i Botkyrka mestadels bor invandrare eller människor med föräldrar som är födda i ett annat land så samlas de flesta i den lokala kyrkan i Hallunda-Norsborg. Nattvandrarföreningen försökte engagera människor från kyrkan, de förklarade vikten av att nattvandra, varför det är så viktigt och hur man kan hjälpa samhället och inte bara sitta och titta på och klaga utan själv vara med och påverka närmiljön i området.

“När man förmedlade den informationen så var det vissa som nappade och då följde dem med men annars så var det ganska tufft. De som följer med och vandrar är kanske personer

som inte har ett stort socialt umgänge och känner inte många personer och vissa av dem kanske är ensamma så det blir även ett sätt för dem att komma ut och möta människor det är

socialt och viktigt för dem och sådana personer brukar fortsätta men om man har familj blir det lite svårt att få det att bli kontinuerligt” (R3).

“Folk tycker oftast att de har mycket annat att göra. Många tycker att vi gör ett jättebra jobb och då säger vi att du kan vara med nästa gång och då säger dem att de

5

DISKUSSION

Under detta avsnitt kommer diskussioner kring undersökningens resultat i förhållande till teori att lyftas fram. Metoden för studien kommer att analyseras och avslutningsvis kommer förslag på framtida forskning inom ämnet även diskuteras.

5.1

Resultatdiskussion

I sökandet efter tidigare forskning som handlar om hur ett civilsamhälle ser ut i ett välbärgat respektive socialt och ekonomiskt utsatt område fanns det inga tidigare studier. Då det inte tidigare forskats om detta ämne ville jag istället på egen hand forska om det. Resultatet visade att det både finns likheter och skillnader mellan nattvandrarföreningarna i Lidingö och Hallunda-Norsborg. För att föra en tydlig diskussion om resultatet så har dessa delats in i följande underrubriker: Civilt engagemang och Demokrati.

5.1.1

Civilt engagemang

Det fanns ett samband mellan samtliga respondenter från de båda områdena till varför de valde att gå med i nattvandrargrupperna i respektive område. Enligt Wollebæk och Selle (2007) så går medborgarna tillsammans med i en offentlig förening för att tillsammans kunna uttrycka sina intressen och idéer för att utbyta information och uppnå gemensamma mål. Mitt resultat visar att samtliga respondenter valde att engagera sig för att tillsammans med andra kunna förbättra och påverka området som de själva bor i.

Alla fyra respondenter tyckte att det var viktigt att finnas där för barnen och ungdomarna och att skapa trygghet för ungdomarna men även resten av befolkningen som bor i området. Båda nattvandrargrupperna som har undersökts i studien arbetar ideellt vilket innebär att samtliga respondenter frivilligt har valt att engagera sig och att de därmed inte heller får någon lön för arbetet som de utför. Ett civilsamhälle kännetecknas av frivillighet och engagemang som inte grundar sig i ett vinstintresse utan snarare solidaritet och gemenskap (Stockholm stad, 2015) och det visar de båda grupperna att de tydligt gör. Respondenterna ser inte engagemanget i nattvandrarföreningarna som något extra jobb där de har möjlighet att tjäna extra pengar, utan de är engagerade endast för en anledning och det är att skapa trygghet åt befolkningen som bor i området.

Enligt Hvenmark och Henrekson (2018) så finns det ett samband mellan det civila samhället och människors hälsa. Det civila samhället kännetecknar en massa olika organisationer och grupper som exempelvis nattvandrarföreningar och andra organisationer som vars mål är att hjälpa och stödja andra människor för att ett bättre samhälle ska uppnås. Dessa grupper och organisationer blir då viktiga utifrån människors välmående då de ser till så att människor ska känna sig trygga och att ingen kommer till skada.

befolkning. Det är väldigt många som uppskattar arbetet som de båda grupperna utför och lägger ner sin tid på. Det lokala civilsamhället har en stor betydelse för sammanhållning och känsla av gemenskap. Att vara med och engagerad i ett lokalt föreningsliv kan göra så att både den sociala och den politiska tilliten ökar bland både nattvandrarna emellan och bland nattvandrarna och befolkningen (Putnam, 2000; Urban, 2018).

Anledningen till varför respondenterna som bor i Lidingö valde att engagera sig i arbetet som nattvandrare var att de själva hade problem och var stökiga när de var ungdomar och växte upp. Det fanns ingen vuxen som var ute och såg till så att ungdomarna mådde bra och därför ville de själva nu i vuxen ålder se till så att ungdomarna känner sig trygga och mår bra. De flesta ungdomarna som håller sig ute i Lidingö är oftast lugna, men det vanligaste problemet som nattvandrarna stöter på där är att ungdomarna är ute och dricker och är alkohol- eller drogpåverkade. Dock var det sällan det blev något problem av det. Genom respondenternas tidigare erfarenheter av alkohol- och drogrelaterade fester startades en löst sammansatt grupp av nattvandrare i området.

I Hallunda-Norsborg var anledningen till varför respondenterna valde att bli nattvandrare att skapa trygghet för barn och ungdomar. De såg oroligheterna i området och valde att vara med och hjälpa till för att skapa tillit och trygghet. Botkyrka är en av Sveriges största kommun med en hög andel invandrare och antalet unga som bor där är högt. Ungdomarna hänger mycket ute både på dag- och kvällstid och det är en del av de flesta ungdomarnas vardag. Många utav dessa ungdomar är även kriminella eller har en kriminell bakgrund och det kan enkelt bli stökigt i området (Botkyrkadirekt, 2018). Droger, brott och bilbränder är allt vanligare att stöta på i förorten Hallunda-Norsborg än i stadsdelen Lidingö.

Respondenterna i Hallunda-Botkyrka kunde ibland uppleva att vissa ungdomar kunde bli hotfulla när de ser nattvandrarna ute då de tror att de är någon form av polis som försöker hålla koll på dem men det hände väldigt sällan. Ungdomarna var oftast väldigt trevliga mot nattvandrarna och det skapades en god relation mellan dem.

Ett socialt och ekonomiskt utsatt område som Hallunda-Norsborg kännetecknas av invandrartäthet, lågutbildade personer och låginkomsttagare (SOU, 2016:5) och dessa faktorer har visat sig inte spela någon roll för engagemanget i Hallunda-Norsborg då nattvandrarföreningen i Lidingö har samma grad av uppslutning och engagemang som i Hallunda-Norsborg. Engagemanget och sammanhållningen påverkas därmed inte av hur väl ställt det är i ett område eller hur välutbildade människorna där är. Människor som har en sak gemensamt och som bryr sig om barn och ungdomar träffas oavsett vilket ställe de kommer från. Personer som har det bäst ställt i hela Stockholm och personer som är ensamstående med två barn och jobbar två jobb samtidigt för att få allting att gå ihop kan vara med och nattvandra. Det finns alla typer av människor med olika erfarenheter, upplevelser och bakgrunder som samlas kring samma frågor.

Nattvandrarnas mål är att se till ungdomars egna bästa på ungdomarnas egna villkor och därefter skapa ett förtroende och samtal som annars är väldigt svår att uppnå. Genom att bygga jämbördiga relationer till ungdomarna så kan man på en annan nivå få en insikt och förståelse för deras situation. Med hjälp av goda relationer kan man med goda

förutsättningar minska bruket av alkohol, droger och gatuvåld för att skapa ett tryggt och säkert samhälle för allihop runt omkring.

5.1.2

Demokrati

När det gäller arbetssätt, ledning och samarbete i de två nattvandrargrupperna så

förekommer det både likheter och skillnader. Likheterna ligger i deras sätt att arbeta och skillnaderna är storleken på kontaktnäten samt styrningen i föreningarna.

Samtliga respondenter i de olika nattvandrargrupperna berättar att de går ut för att nattvandra ungefär två till tre gånger per månad. I Lidingö brukar de normalt sett vara tre stycken som är ute tillsammans och i Hallunda-Norsborg är de oftast fem stycken ute. Något som även var gemensamt för de båda grupperna var att vid “högriskhelger” så som valborg och skolavslutningar var det fler nattvandrare som följde med och nattvandrarde då det ofta brukar bli stökigt ute vid dessa dagar. Då är antalet som är ute och vandrar i Lidingö cirka 20 stycken och i Hallunda- Norsborg så är de ungefär 15 stycken.

I Hallunda-Norsborg vandrar de ibland oftare beroende på omständigheterna i området. Ett tag var det väldigt många bilbränder i området och då ville de gå ut oftare för att hålla koll på ungdomarna och i samband med det var det även fler vuxna människor som följde med ut och vandrade. När bilbränderna sedan började minska blev det även färre människor som nattvandrade. I Hallunda-Norsborg har de alltså fått anpassa nattvandringen till vad som sker i området och det visar att nattvandrarföreningen gör sitt bästa för att alla personer oavsett ålder ska känna sig trygga och må bra. Det skapar även en känsla av gemenskap och sammanhållning och skapar trygghet i sin närmiljö och inom dess befolkning. Fennema och Tillie (2003) menar att engagemang i lokala föreningar skapar en social tillit som i sin tur kan leda till att en politisk tillit skapas och att individerna blir mer delaktiga inom politiken. Den sociala och politiska tilliten sker från de båda hållen, dels från ungdomarna till

nattvandrarna och dels från myndigheterna till nattvandrarna.

När de vuxna människorna som är engagerade i nattvandrargrupperna går ut och visar sitt stöd till ungdomar i området som de bor i genom att samtala med dem och visa att de finns där för att hjälpa dem så skapas det ett förtroende från bägge hållen. Förtroendet leder i sin tur till att en social tillit skapas där ungdomarna litar på nattvandrarna och vet att de alltid kan vända sig till dem vid problem. Den sociala tilliten är väldigt viktig i ett samhälle och den har en funktion som gör att känslan av gemenskap, samhörighet och sammanhållning ökar bland invånarna i ett område. Den politiska tilliten uppstår i samband med att den sociala tilliten skapas. Utifrån detta perspektiv bidrar det civila samhället till en ökad demokrati då medlemmar i föreningar fritt får uttrycka sina åsikter och får en chans till att involvera fler människor till deras grupp samtidigt som den politiska tilliten ökar. Detta är en

överrensstämmelse med Huntingtons forskning (1984).

Det som nattvandrargrupperna har gemensamt var även att de använder sig av samma metod när de ville diskutera eller ta upp frågor som rör gruppen. Båda grupperna brukar ha möten i samband med att de ska gå ut och nattvandra. Båda grupperna bestämmer en tid som de ska träffas och går sedan igenom eventuella frågor eller ifall de tycker att någonting bör

diskuteras, det kan handla om allt ifrån arbetssätt till vilken runda man ska ta just den dagen.