I sökandet efter tidigare forskning som handlar om hur ett civilsamhälle ser ut i ett välbärgat respektive socialt och ekonomiskt utsatt område fanns det inga tidigare studier. Då det inte tidigare forskats om detta ämne ville jag istället på egen hand forska om det. Resultatet visade att det både finns likheter och skillnader mellan nattvandrarföreningarna i Lidingö och Hallunda-Norsborg. För att föra en tydlig diskussion om resultatet så har dessa delats in i följande underrubriker: Civilt engagemang och Demokrati.
5.1.1
Civilt engagemang
Det fanns ett samband mellan samtliga respondenter från de båda områdena till varför de valde att gå med i nattvandrargrupperna i respektive område. Enligt Wollebæk och Selle (2007) så går medborgarna tillsammans med i en offentlig förening för att tillsammans kunna uttrycka sina intressen och idéer för att utbyta information och uppnå gemensamma mål. Mitt resultat visar att samtliga respondenter valde att engagera sig för att tillsammans med andra kunna förbättra och påverka området som de själva bor i.
Alla fyra respondenter tyckte att det var viktigt att finnas där för barnen och ungdomarna och att skapa trygghet för ungdomarna men även resten av befolkningen som bor i området. Båda nattvandrargrupperna som har undersökts i studien arbetar ideellt vilket innebär att samtliga respondenter frivilligt har valt att engagera sig och att de därmed inte heller får någon lön för arbetet som de utför. Ett civilsamhälle kännetecknas av frivillighet och engagemang som inte grundar sig i ett vinstintresse utan snarare solidaritet och gemenskap (Stockholm stad, 2015) och det visar de båda grupperna att de tydligt gör. Respondenterna ser inte engagemanget i nattvandrarföreningarna som något extra jobb där de har möjlighet att tjäna extra pengar, utan de är engagerade endast för en anledning och det är att skapa trygghet åt befolkningen som bor i området.
Enligt Hvenmark och Henrekson (2018) så finns det ett samband mellan det civila samhället och människors hälsa. Det civila samhället kännetecknar en massa olika organisationer och grupper som exempelvis nattvandrarföreningar och andra organisationer som vars mål är att hjälpa och stödja andra människor för att ett bättre samhälle ska uppnås. Dessa grupper och organisationer blir då viktiga utifrån människors välmående då de ser till så att människor ska känna sig trygga och att ingen kommer till skada.
befolkning. Det är väldigt många som uppskattar arbetet som de båda grupperna utför och lägger ner sin tid på. Det lokala civilsamhället har en stor betydelse för sammanhållning och känsla av gemenskap. Att vara med och engagerad i ett lokalt föreningsliv kan göra så att både den sociala och den politiska tilliten ökar bland både nattvandrarna emellan och bland nattvandrarna och befolkningen (Putnam, 2000; Urban, 2018).
Anledningen till varför respondenterna som bor i Lidingö valde att engagera sig i arbetet som nattvandrare var att de själva hade problem och var stökiga när de var ungdomar och växte upp. Det fanns ingen vuxen som var ute och såg till så att ungdomarna mådde bra och därför ville de själva nu i vuxen ålder se till så att ungdomarna känner sig trygga och mår bra. De flesta ungdomarna som håller sig ute i Lidingö är oftast lugna, men det vanligaste problemet som nattvandrarna stöter på där är att ungdomarna är ute och dricker och är alkohol- eller drogpåverkade. Dock var det sällan det blev något problem av det. Genom respondenternas tidigare erfarenheter av alkohol- och drogrelaterade fester startades en löst sammansatt grupp av nattvandrare i området.
I Hallunda-Norsborg var anledningen till varför respondenterna valde att bli nattvandrare att skapa trygghet för barn och ungdomar. De såg oroligheterna i området och valde att vara med och hjälpa till för att skapa tillit och trygghet. Botkyrka är en av Sveriges största kommun med en hög andel invandrare och antalet unga som bor där är högt. Ungdomarna hänger mycket ute både på dag- och kvällstid och det är en del av de flesta ungdomarnas vardag. Många utav dessa ungdomar är även kriminella eller har en kriminell bakgrund och det kan enkelt bli stökigt i området (Botkyrkadirekt, 2018). Droger, brott och bilbränder är allt vanligare att stöta på i förorten Hallunda-Norsborg än i stadsdelen Lidingö.
Respondenterna i Hallunda-Botkyrka kunde ibland uppleva att vissa ungdomar kunde bli hotfulla när de ser nattvandrarna ute då de tror att de är någon form av polis som försöker hålla koll på dem men det hände väldigt sällan. Ungdomarna var oftast väldigt trevliga mot nattvandrarna och det skapades en god relation mellan dem.
Ett socialt och ekonomiskt utsatt område som Hallunda-Norsborg kännetecknas av invandrartäthet, lågutbildade personer och låginkomsttagare (SOU, 2016:5) och dessa faktorer har visat sig inte spela någon roll för engagemanget i Hallunda-Norsborg då nattvandrarföreningen i Lidingö har samma grad av uppslutning och engagemang som i Hallunda-Norsborg. Engagemanget och sammanhållningen påverkas därmed inte av hur väl ställt det är i ett område eller hur välutbildade människorna där är. Människor som har en sak gemensamt och som bryr sig om barn och ungdomar träffas oavsett vilket ställe de kommer från. Personer som har det bäst ställt i hela Stockholm och personer som är ensamstående med två barn och jobbar två jobb samtidigt för att få allting att gå ihop kan vara med och nattvandra. Det finns alla typer av människor med olika erfarenheter, upplevelser och bakgrunder som samlas kring samma frågor.
Nattvandrarnas mål är att se till ungdomars egna bästa på ungdomarnas egna villkor och därefter skapa ett förtroende och samtal som annars är väldigt svår att uppnå. Genom att bygga jämbördiga relationer till ungdomarna så kan man på en annan nivå få en insikt och förståelse för deras situation. Med hjälp av goda relationer kan man med goda
förutsättningar minska bruket av alkohol, droger och gatuvåld för att skapa ett tryggt och säkert samhälle för allihop runt omkring.
5.1.2
Demokrati
När det gäller arbetssätt, ledning och samarbete i de två nattvandrargrupperna så
förekommer det både likheter och skillnader. Likheterna ligger i deras sätt att arbeta och skillnaderna är storleken på kontaktnäten samt styrningen i föreningarna.
Samtliga respondenter i de olika nattvandrargrupperna berättar att de går ut för att nattvandra ungefär två till tre gånger per månad. I Lidingö brukar de normalt sett vara tre stycken som är ute tillsammans och i Hallunda-Norsborg är de oftast fem stycken ute. Något som även var gemensamt för de båda grupperna var att vid “högriskhelger” så som valborg och skolavslutningar var det fler nattvandrare som följde med och nattvandrarde då det ofta brukar bli stökigt ute vid dessa dagar. Då är antalet som är ute och vandrar i Lidingö cirka 20 stycken och i Hallunda- Norsborg så är de ungefär 15 stycken.
I Hallunda-Norsborg vandrar de ibland oftare beroende på omständigheterna i området. Ett tag var det väldigt många bilbränder i området och då ville de gå ut oftare för att hålla koll på ungdomarna och i samband med det var det även fler vuxna människor som följde med ut och vandrade. När bilbränderna sedan började minska blev det även färre människor som nattvandrade. I Hallunda-Norsborg har de alltså fått anpassa nattvandringen till vad som sker i området och det visar att nattvandrarföreningen gör sitt bästa för att alla personer oavsett ålder ska känna sig trygga och må bra. Det skapar även en känsla av gemenskap och sammanhållning och skapar trygghet i sin närmiljö och inom dess befolkning. Fennema och Tillie (2003) menar att engagemang i lokala föreningar skapar en social tillit som i sin tur kan leda till att en politisk tillit skapas och att individerna blir mer delaktiga inom politiken. Den sociala och politiska tilliten sker från de båda hållen, dels från ungdomarna till
nattvandrarna och dels från myndigheterna till nattvandrarna.
När de vuxna människorna som är engagerade i nattvandrargrupperna går ut och visar sitt stöd till ungdomar i området som de bor i genom att samtala med dem och visa att de finns där för att hjälpa dem så skapas det ett förtroende från bägge hållen. Förtroendet leder i sin tur till att en social tillit skapas där ungdomarna litar på nattvandrarna och vet att de alltid kan vända sig till dem vid problem. Den sociala tilliten är väldigt viktig i ett samhälle och den har en funktion som gör att känslan av gemenskap, samhörighet och sammanhållning ökar bland invånarna i ett område. Den politiska tilliten uppstår i samband med att den sociala tilliten skapas. Utifrån detta perspektiv bidrar det civila samhället till en ökad demokrati då medlemmar i föreningar fritt får uttrycka sina åsikter och får en chans till att involvera fler människor till deras grupp samtidigt som den politiska tilliten ökar. Detta är en
överrensstämmelse med Huntingtons forskning (1984).
Det som nattvandrargrupperna har gemensamt var även att de använder sig av samma metod när de ville diskutera eller ta upp frågor som rör gruppen. Båda grupperna brukar ha möten i samband med att de ska gå ut och nattvandra. Båda grupperna bestämmer en tid som de ska träffas och går sedan igenom eventuella frågor eller ifall de tycker att någonting bör
diskuteras, det kan handla om allt ifrån arbetssätt till vilken runda man ska ta just den dagen.
Det som skiljer nattvandrargrupperna är att de i Lidingö inte riktigt är en förening utan de är en löst sammansatt grupp med fyra personer som tillsammans sammankallar och
koordinerar. Det var en person i gruppen som startade upp nattvandringen på Lidingö och som därefter har varit en informell ledare över gruppen. Men när de väl ska fatta beslut så gör dem det tillsammans genom samtal och diskussioner. Hur nattvandrargrupperna samarbetar med andra myndigheter varierade mellan bostadsområdena. I Lidingö så har nattvandrarna ett litet samarbete med fältkuratorer i området och de brukar ibland samlas och nattvandra tillsammans. De har även kontakt med polisen och kan ringa när det blir för stökigt på någon plats eller när någon inte mår riktigt bra.
Nattvandrarföreningen är mycket större i Hallunda-Norsborg och de har en person som är ledare, samordnare och som har ansvaret över nattvandrarna i området. Ledaren röstades fram av medlemmarna i föreningen och ledaren är den som anordnar nattvandringarna, möten och andra träffar. Även fast föreningen har en ledare så diskuterar de ändå tillsammans och fattar gemensamma beslut. Det har hänt att föreningen fått beslut från kommunen eller själva stiftelsen för nattvandring som de ska följa och då fick de bara ta emot dessa beslut utan vidare frågor men i helhet så fattade de gemensamma beslut och kom överens tillsammans. I Hallunda- Norsborg är samarbetet med myndigheter stor. Nattvandrarföreningen samarbetar med kommunen, polisen och sjukvården. Botkyrka kommun har vid flera tillfällen bjudit föreningen för att delta på möten, utbildningar och kurser. De har även en direktkontakt med både polisen och sjukvård i närområdet i de situationer som det behövs, de använder sig då av en linje telefon som de använder för att kontakta dem men även andra nödvändiga kontakter. Med denna bakgrund startades nattvandrargruppen i Hallunda-Norsborg som är en stor förening med tydlig hierarkisk uppbyggnad och demokatiskt styrning. Denna struktur på föreningen verkar krävas då problemen i området är i större omfattning än i Lidingö. Genom storleken på föreningen och den strukturella ordningen har nattvandrarna stora kontaktytor och samarbetar över
gränserna. Enligt Putnam (2000) skapar denna typ av civilsamhälle en möjlighet att stärka demokratin för medborgarna och ökar politisk tillit som de därigenom kan hämta moraliska och medborgerliga värden från. Denna typ av föreningar blir därmed en oerhörd tillgång då det i slutändan kommer leda till fler laglydiga medborgare. Att samverka med större
myndigheter som exempelvis kommun och polis öppnar upp för den politiska tilliten. Kommuner och poliser samverkar mycket med politiker. När föreningar har ett samarbete med någon av dessa myndigheter så får även föreningarna en större politisk tillit då de arbetar och samverkar med dessa myndigheter som följer politikernas beslut och råd. I välbärgade områden där invånarna är högutbildade, höginkomsttagare och etniska svenskar, har de oftare tillgång till större resurser och har större kontaktytor än i områden som är socialt och ekonomiskt utsatta. Denna studie visar att det socialt och ekonomiskt utsatta området Hallunda-Norsborg hade stora kontaktytor då de hade goda
kommunikationer och samarbeten med myndigehterna, poliserna och sjukvården där. De hade med andra ord skapat ett brett kontaktnät för att på så sätt kunna minska oroligheterna i området. I det välbärgade området Lidingö hade nattvandrarna betydligt mindre kontakt med både kommun och andra myndigheter, även fast de har god kännedom om vilka möjligheter och vägar de kan ta samt vilka andra organisationer de kan samarbeta med.
I ett socialt och ekonomiskt utsatt område som Hallunda-Norsborg är det stor
invandrartäthet och många är lågutbildade och låginkomsttagare. Det talas även över 100 olika språk i kommunen vilket skapar sämre förutsättningar att kunna samarbeta över gränser och kunna kommunicera effektivt med varandra. Detta tyder på att engagemanget för barn och ungdomarna har övervunnit dessa barriärer och kunnat skapa en väl fungerade organisation där tillit och god kontakt med ungdomarna kunnat etableras.
Medborgare som är engagerade, aktiva och ansvarsfulla i det lokala samhället som de ingår i är viktiga för att ett civilsamhälle ska fungera så bra som möjligt. Engagemang och aktivt arbete kan kopplas till demokrati då det medför en sorts politisk tillit bland medlemmarna.