Metoddiskussion 31

Metoden ”mixed method" valdes i föreliggande studie då den ger en bredare och djupare bild av studiens problemområde (Creswell, 2014). Kvantitativa data bidrar till en större bredd då det möjliggör ett högre deltagarantal och statistiska beräkningar, medan kvalitativa data ger en djupare förståelse för deltagarnas upplevelser (Trost, 2012; Kvale & Brinkmann, 2009). För att svara på studiens frågeställningar valdes enkäter således då de bidrar med information gällande frekvenser utifrån statistiska beräkningar, detta möjliggjorde exempelvis uttalanden om vad de flesta vårdnadshavare förväntade sig och upplevde gällande besöket. Statistiska beräkningar krävdes även för att besvara en av föreliggande studies frågeställningar (fråga 4). Med ett tillräckligt stort antal deltagare skulle även dessa resultat möjligtvis kunna

generaliseras. Då enkäterna innehöll slutna frågor och således inte möjliggjorde fria svar användes intervjun för att komplettera den information som inte kunde komma fram i enkäterna. Enkäterna besvarade frågeställningarna genom att resultaten visade hur många som tyckte en viss sak eller på ett visst sätt medan intervjun besvarade frågeställningarna genom att resultaten visade vad deltagarna mer specifikt tänkte och varför. Resultat från enbart enkäter hade följaktligen bara visat om besöken var tillfredställande eller inte för en majoritet av deltagarna och om det fanns eventuella förbättringsområden. De belyser däremot inte specifikt vad inom området som var bra eller som behöver förbättras, vilket intervjuerna möjliggör. Detta är viktigt för att kunna åstadkomma förbättringar inom de

förbättringsområden som framkommer. Således valdes även intervju för att besvara studiens frågeställningar.

Vid utformningen av enkäterna valdes slutna frågor med svarsalternativ då detta

rekommenderas vid utformning av enkäter (Kylén, 2004; Trost, 2012). Denna utformning med slutna frågor i före-enkäten, där deltagarna fick ta ställning kring påståenden som författarna hade föreslagit som möjliga förväntningar, kan dock ha påverkat respondenterna då de inte fritt fick delge sina primära förväntningar inför besöket. Författarna kan således ha påverkat deltagarna genom att skapa förväntningar hos dem som de inte hade haft kring besöket annars. Detta blev särskilt tydligt då de fick skatta vilka förväntningar de hade

angående informationen, där de förväntade sig att få information kring alla förslag i hög grad. Det kan tänkas att deltagarna tyckte att samtliga förslag lät bra och därefter angav att de förväntade sig information om alla. Användningen av en enkät för att undersöka

förväntningar hos deltagarna valdes ändå för att möjliggöra statistiska beräkningar. I efter- enkäten användes inledningsvis samma frågor med samma skalor som i före-enkäten för att möjliggöra jämförelser med syftet att undersöka huruvida deras förväntningar hade infriats. Studiens upplägg med en enkät före besöket och en enkät efter besöket, med samma frågor och skalor, valdes även då detta upplägg hade använts i tidigare studier av patienters

förväntningar på vården (Bowling et al., 2013; Hageman et al., 2015; Ruiz-Moral et al., 2007; Williams et al., 1995; Zebiene et al., 2004).

Innehållet i frågorna i enkäterna och intervjuguiden utformades, som tidigare har nämnts, utifrån besökets fyra olika delar. I före-enkäten inkluderades dock inte frågor om

förväntningar kring vad som skulle göras på besöket och logopeden. Frågor om förväntningar kring vad som skulle göras under besöket uteslöts på grund av att författarna misstänkte att det skulle vara svårt för deltagarna att ha förväntningar kring detta och att deltagarna följaktligen skulle ange att de i hög grad förväntade sig samtliga förslag då de inte visste så mycket om det. Frågor om förväntningar kring logopeden uteslöts då författarna inte kom på ett passande sätt att ställa frågor på kring detta, författarna resonerade bland annat kring påståenden om förväntade egenskaper hos logopeden. Frågor om förväntningar på logopeden uteslöts även då författarna misstänkte att deltagarna skulle ange att de förväntade sig

samtliga förslag i hög grad då de kanske skulle tycka att samtliga egenskaper lät bra. Som nämndes ovan framkom det att deltagarna förväntade sig information om samtliga förslag i hög grad, detta styrker beslutet om att utesluta frågor i före-enkäten om logopeden och vad som skulle göras på besöket. För att komplettera avsaknaden av frågor kring förväntningar på dessa två områden i före-enkäten och för att få mer fria svar kring förväntningar så ställdes frågor i intervjun gällande detta. Det behöver dock tas i beaktande vid tolkning av resultaten

att dessa frågor ställdes till deltagarna efter att de hade varit på besöket, vilket kan ha påverkat deras svar.

Beträffande de kvantitativa resultaten så kan dessa inte generaliseras till en större population på grund av för lågt deltagarantal, däremot ger de en bild av vårdnadshavares förväntningar och upplevelser kring logopediska nybesök. Analysen av de kvantitativa resultaten gällande de motsvarande frågorna i före- och efter-enkäten försvårades eftersom en femgradig skala användes. Syftet med analysen av skillnader mellan frågorna i före- och efter-enkäten var att mäta om deltagarnas förväntningar hade uppfyllts eller ej, tanken var att en signifikant skillnad skulle tyda på att det inte blev som förväntat. Då skalan innehöll många steg framkom det även signifikanta skillnader som inte nödvändigtvis behövde tyda på att en förväntning inte blev uppfylld, utan som snarare endast tydde på att det var en skillnad i skattning sen innan. Det hade möjligtvis varit bättre att använda en tregradig skala för att bättre möjliggöra denna beräkning för det valda syftet. Ett alternativ skulle även kunna vara att inte använda skattningsskalor utan istället endast använda svaren ja och nej, men detta skulle dock inte möjliggöra statistiska skillnadsberäkningar på samma sätt. Innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) valdes vid den kvalitativa analysen då den ansågs vara tydligt beskriven och passande för studiens material. Författarna utgick från studiens syfte och frågeställningar vid extrahering av meningsbärande enheter för att stärka validiteten. Då studiens författare diskuterade och kom överens kring vilka meningsbärande enheter som skulle användas i studien och sedan gjorde resterande del av analysen tillsammans, så att konsensus rådde, så stärktes reliabiliteten. Det kan dock diskuteras om andra bedömare skulle ha analyserat likartat.

Urvalsprocessen och proceduren i föreliggande studie, där information och enkäter

förmedlades till vårdnadshavare via mottagningarna och där deras svar sedan skickades direkt till författarna, valdes för att minska hanterandet av personuppgifter. Efter-enkäten gjordes webb-baserad för att deltagarna inte skulle behöva uppge sina hemadresser och intervjuerna valdes att utföras via telefon av praktiska skäl. Ovanstående utfördes även för att öka och säkerställa deltagarnas anonymitet gentemot logopederna och författarna samt för att öka svarens tillförlitlighet då det möjliggjorde att deltagarna kunde svara ärligt på frågorna.

Författarna anser att valet av metoden ”mixed method” i föreliggande studie var bra då den gav bättre svar på studiens frågeställningar än vad användning av enkät respektive intervju

skulle ha givit separat. Däremot ledde metodvalet troligtvis till att deltagarfrekvensen blev låg. Det stora bortfallet kan ha grundat sig i att deltagandet ansågs vara för omfattande då det innefattade flera delar, särskilt då det kanske inte framkom tillräckligt tydligt i informationen att telefonintervjun inte var obligatorisk för deltagande.