Linköpings universitet | Institution för klinisk och experimentell medicin Magisteruppsats, 30 hp | Logopedprogrammet Vårterminen 2017
Barns nybesök hos logoped för
utredning av tal och språk
En studie av vårdnadshavares förväntningar och
upplevelser
Cornelia Ivehorn Axelsson
Kajsa Söderlund
Children’s First Visit at the Speech and Language Pathology Clinic for Assessment of Speech and Language: a Study of Caretakers´ Expectations and Experiences
Abstract
It is important to know patients’ expectations and experiences concerning their medical visits in order to facilitate health care improvements (Socialstyrelsen, 2006; Sveriges kommuner och landsting, n.d.). There are however no studies available dealing with Swedish caretakers’ expectations of their children’s first contact with a speech and language pathologist (SLP), nor studies dealing with whether or not their expectations were met and their experiences of the visit. Thus the aim of the present study was to acquire knowledge about this to determine whether or not the given health care is satisfying and if there are any areas in need of
improvement. The material consisted of two questionnaires and a telephone interview. In total, 20 caretakers filled out the questionnaire prior to the visit. Of these, 15 also filled out the questionnaire after the visit and 8 participated in the interview.
The results of the study show that the caretakers’ expectations were met to a high degree and that they were highly satisfied with the visit. Moreover, this contentment seemed to coincide with their experienceof met expectations.The caretakers expected the SLP to share an evaluation of the child’s speech and language and to give much information (e.g. about the child’s speech and language and communicative adjustments), that the child’s pre-school would be contacted and that the caretakers would be provided with material for home exercises, advice and support. Of great importance for a positive experience was also the SLP’s personality and that there was enough time during the visit. The level of worry and the perceived need for SLP consultations decreased after the visit. The caretakers’ expectations were not met regarding information about the purpose of the testing, the level of difficulty of a specific test, pre-school contacts, material for home exercises, waiting times and support. The information about the presence and level of difficulties as well as a possible diagnosis were not clear to several of the participants.
The results show that there are certain aspects that are important in order for first contacts with a SLP to reach a high quality. Among these are the SLP’s approach and that the SLP provides an assessment, good advice and material for home exercises. There are however some areas in need of improvement that should be considered by SLPs, for example regarding waiting times, support, preschool contacts and information about the children’s difficulties. The results and conclusions emanating from this study should however be treated with some caution due to a low number of participants.
Sammanfattning
Det är viktigt att undersöka patienters förväntningar inför och upplevelser av vårdbesök för att möjliggöra förbättringar inom hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen, 2006; Sveriges
kommuner och landsting, u.å.). Det saknas studier angående vad vårdnadshavare till svenska barn har för förväntningar inför sina barns nybesök hos logoped för utredning av tal och språk, huruvida förväntningarna infrias samt hur de upplever besöket efteråt. Syftet med föreliggande studie var således att få mer kunskap om detta för att utröna om den vård som ges är tillfredställande och om det finns möjliga förbättringsområden. Material för
datainsamling utgjordes av en enkät som besvarades inför besöket, en enkät som besvarades efter besöket samt en intervju via telefon efter besöket. Totalt deltog 20 vårdnadshavare som svarade på enkäten inför besöket, av dessa 20 besvarade 15 deltagare enkäten efter besöket och åtta deltog i telefonintervjun.
Studiens resultat visade att vårdnadshavarnas förväntningar motsvarades i hög grad. De var även i hög grad nöjda med besöket och denna nöjdhet förefaller sammanhänga med deras upplevelse av motsvarade förväntningar. Vårdnadshavarna förväntade sig att logopeden skulle delge en bedömning av barnets tal och språk och ge mycket information (t.ex. om barnets tal och språk samt kommunikativa anpassningar), att kontakt skulle tas med barnets förskola samt att vårdnadshavarna skulle få material för hemträning, tips och råd och stöd med att komma igång med träningen. Av stor vikt för upplevelsen, utöver ovan nämnda aspekter, var även hur logopeden var som person, hur denne bemötte barnet och vårdnadshavaren samt att tid fanns under besöket. Deltagarnas oro och upplevda behov av logopedkontakt minskades efter besöket. Deltagarnas förväntningar motsvarades inte beträffande information om testernas syfte, ett tests svårighetsgrad, kontakt med förskolan, material för hemträning samt väntetider och stöd. Information om förekomst av svårigheter hos barnet samt eventuell diagnos och grad av svårigheter upplevdes inte som tydlig för ett flertal deltagare.
Resultaten pekar på att det finns vissa aspekter som troligtvis bidrar till att logopediska
nybesök uppnår en god kvalitet, bland annat logopedens bemötande samt att logopeden ger en bedömning, tips och råd samt material för hemträning. Det finns dock även några
förbättringsområden som logopeder bör beakta, exempelvis beträffande väntetider, stöd, kontakt med förskolan och information om barnets svårigheter. Resultat och slutsatser bör dock tolkas med försiktighet på grund av lågt deltagarantal.
Nyckelord: Logopediska nybesök, Barn med tal- och språksvårigheter, Vårdnadshavare, Förväntningar, Upplevelser, Mixed method
Upphovsrätt
Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare – under 25 år från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår.
Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns lösningar av teknisk och
administrativ art.
Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är
kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart.
För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/.
Copyright
The publishers will keep this document online on the Internet – or its possible replacement – for a period of 25 years starting from the date of publication barring exceptional
circumstances.
The online availability of the document implies permanent permission for anyone to read, to download, or to print out single copies for his/hers own use and to use it unchanged for non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional upon the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility.
According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement.
For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its www home page: http://www.ep.liu.se/.
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till de vårdnadshavare som har deltagit i vår studie och de logopedmottagningar som har hjälpt oss, utan er hade denna studie inte varit möjlig. Vi är också oerhört tacksamma för all hjälp som vi har fått från vår handledare Inger Lundeborg Hammarström. Tack för konstruktiv kritik, snabba svar och god vägledning! Vi vill även rikta ett stort tack till Albin Västerlund för all hjälp med statistiska beräkningar och
sammanställningar! Linköping, maj 2017.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Bakgrund ... 1
2.1 Kvalitet i hälso- och sjukvården: God vård och Patientfokuserad vård ... 1
2.2 Patientlagen ... 2
2.3 Skapandet av förväntningar: en multifaktoriell påverkan ... 2
2.4 Relationen mellan förväntningar och patientnöjdhet ... 3
2.5 Logopediska nybesök ... 3
2.6 Vårdnadshavares förväntningar på logopedbesök ... 3
2.7 Vårdnadshavares upplevelser av logopedbesök ... 4
2.8 Vårdnadshavares förväntningar och upplevelser av barns vårdbesök ... 5
2.9 Metoder för att mäta förväntningar ... 6
2.9.1 Enkätmetodik ... 6
2.9.2 Intervjumetodik ... 6
2.9.3 Mixed method ... 7
3. Syfte och frågeställningar ... 7
4. Metod ... 7
4.1 Studiedesign ... 7
4.2 Urval ... 8
4.2.1 Inklusions- och exklusionskriterier ... 8
4.3 Bortfall ... 8
4.4 Deltagare ... 10
4.5 Material ... 10
4.5.1 Utformningen av enkäten inför nybesöket ... 11
4.5.2 Utformningen av enkäten efter nybesöket ... 11
4.5.3 Utformningen av intervjuguiden ... 11
4.5.4 Pilotstudie ... 12
4.6 Procedur ... 12
4.7 Analys ... 12
4.7.1 Kvantitativ analys av enkäterna ... 12
4.7.2 Kvalitativ analys av intervjuerna ... 13
4.8 Etiska överväganden ... 14
5. Resultat ... 14
5.1 Enkätresultat ... 14
5.1.1 Tankar inför och efter nybesöket ... 15
5.1.2 Förväntningar ... 15
5.1.3 Upplevelser ... 18
5.2 Intervjuresultat ... 19
5.2.1 Förväntningar på och upplevelser av logopeden ... 19
5.2.2 Förväntningar på och upplevelser av informationen ... 21
5.2.3 Förväntningar på bedömningen ... 21
5.2.4 Upplevelser av bedömningen ... 22
5.2.5 Förväntningar på utfallet ... 22
5.2.6 Upplevelser av utfallet ... 23
5.2.7 Känslor och tankar ... 24
6. Diskussion ... 25
6.1 Resultatdiskussion ... 25
6.1.1 Vilka tankar och förväntningar har vårdnadshavare inför sina barns nybesök hos logoped? Infrias vårdnadshavarnas förväntningar och i så fall på vilket sätt? ... 25
6.1.3 Finns det ett samband mellan uppfyllda förväntningar och grad av nöjdhet, och hur
ser det i så fall ut? ... 31
6.2 Metoddiskussion ... 31
6.3 Slutsatser ... 34
6.4 Framtida studier ... 34
7. Referenser ... 35
8. Bilagor ... 38
8.1 Bilaga 1. Informationsbrev och samtyckesblankett till vårdnadshavare ... 38
8.2 Bilaga 2. Enkäten som skickades ut före besöket med svarsfrekvenser ... 40
8.3 Bilaga 3. Enkäten som skickades ut efter besöket med svarsfrekvenser ... 43
1. Inledning
En bedömning av barns tal- och språkutveckling utförs i samband med rutinkontroller på barnavårdscentraler, BVC. Vid oro eller misstanke om att tal- eller språksvårigheter
förekommer hos barnet sänds vanligen en remiss till logoped och ett nybesök bokas därefter in för utredning (Fäldt, 2015; Hansson & Nettelbladt, 2007). I enlighet med föräldrabalken (SFS 1949:381) har barnets vårdnadshavare rätten att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter, däribland hälso- och sjukvård, och även en skyldighet att göra detta. Barns vårdnadshavare kan sålunda också betraktas som patienter då barnet kommer för utredning till logoped. Socialstyrelsen (2006) och Sveriges kommuner och landsting (u.å.) betonar vikten av att ta reda på och ta hänsyn till patienters förväntningar inför och
upplevelser av vårdbesök för att säkerställa och möjliggöra förbättringar inom hälso- och sjukvården. En undersökning av vårdnadshavares förväntningar och upplevelser kring sina barns nybesök hos logoped skulle således kunna bidra till att säkerställa kvaliteten gällande vissa aspekter i den vård som ges samt till att utröna om det finns förbättringsområden. Det finns endast ett fåtal internationella studier som behandlar vårdnadshavares förväntningar och upplevelser angående sina barns logopedbesök. Det förefaller saknas studier kring vad
vårdnadshavare i Sverige har för förväntningar inför och upplevelser av sina barns nybesök hos logoped för utredning av tal och språk, vilket motiverar föreliggande studie.
2. Bakgrund
2.1 Kvalitet i hälso- och sjukvården: God vård och Patientfokuserad vård
Inom hälso- och sjukvården strävar man kontinuerligt efter att säkerställa och utveckla kvaliteten i vården (Socialstyrelsen, 2006). Socialstyrelsen (2006) definierar sex olika kvalitetsområden som är viktiga för att uppnå en så kallad God vård, vilka är utformade utifrån hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Ett av dessa kvalitetsområden är patientfokuserad vård, för vilket Socialstyrelsens (2006) definition lyder ”en patientfokuserad hälso- och
sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten” (s. 10). Ur
definitionen framgår vikten av att ta reda på patientens behov och förväntningar för att kunna ge en god vård. För att säkerställa och förbättra hälso- och sjukvården behövs även patienters upplevelser och nöjdhet kring den vård som ges beaktas. Sveriges kommuner och landsting
(u.å.) gör regelbundet patientundersökningar för att kunna utveckla vården. De betonar vikten av att ta del av patienternas erfarenheter och upplevelser för att möjliggöra förbättringsarbete.
2.2 Patientlagen
Patientlagen (SFS 2014:821) ”syftar till att inom hälso- och sjukvårdsverksamhet stärka och tydliggöra patientens ställning samt till att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet” (Kap 1, 1§). Ur lagen framgår det att hälso- och sjukvårdspersonal, däribland logopeder, har en skyldighet att ge individuellt anpassad information till patient och vårdnadshavare om bland annat patientens hälsotillstånd samt de metoder som finns för undersökning, vård och behandling (SFS 2014:821).
2.3 Skapandet av förväntningar: en multifaktoriell påverkan
Utifrån en systematisk granskning av studier beträffande patienters förväntningar på vården samt teorier kring förväntningar framkommer det att förväntningar är dynamiska. De påverkas av ett flertal faktorer och förändras över tid. Faktorer som påverkar hur förväntningar skapas är bland annat patientens tidigare erfarenheter och påverkan från omgivningen (Bowling et al., 2012). Bowling och medarbetare (2012) illustrerar denna komplexa multifaktoriella påverkan i följande modell, se figur 1.
Figur 1. Modell av påverkande faktorer på förväntningar inom vården (Bowling et al., 2012) Personliga karaktärsdrag
Ålder, kön, bakgrund, socioekonomisk status, utbildning etc.
Tidigare erfarenheter Struktur, processer, utfall
Fysiologisk återkoppling Kunskap om behandlingen, väntetider Smärta, grad av svårigheter, påverkan på vardagslivet
Psykosocial och social- kognitiv teori
Social kognition: inlärda associationer mellan händelser, beteenden, responser och utfall Attityder/motivation, tilltro till sin egen förmåga, uppfattningar, optimism/pessimism, tro/kunskaper,
värderingar och normer
Förebilder och influenser, uppmuntran från Vänner, släktingar, vårdpersonal, media, samhället
2.4 Relationen mellan förväntningar och patientnöjdhet
Det finns ett flertal studier som tyder på att uppfyllda förväntningar vid olika typer av läkarbesök är associerade med högre patientnöjdhet (Bowling, Rowe & McKee, 2013; Hageman et al., 2015; McKinley, Stevenson, Adams & Manku-Scott, 2002; Ruiz-Moral, de Torres & Jaramillo-Martin, 2007; Williams, Weinman, Dale & Newman, 1995; Zebiene et al., 2004). Dock förekommer det också studier som inte kan visa något samband mellan uppfyllda förväntningar och patientnöjdhet eller som endast uppvisar varierade resultat och måttliga samband (Crow et al., 2002; Peck et al., 2004; Rao, Weinberger & Kroenke, 2000).
2.5 Logopediska nybesök
I Sverige utförs det rutinkontroller av barns språkliga utveckling av sjuksköterskor på barnavårdscentraler, BVC. I de fall där screeningundersökningen indikerar att språkliga svårigheter föreligger eller då vårdnadshavare uttrycker oro, sänds vanligen en remiss till logoped för vidare utredning (Fäldt, 2015; Hansson & Nettelbladt, 2007). Under det första besöket utför logopeden en grundlig bedömning, exempelvis med hjälp av standardiserade tester, intervjuer och observationer (American Speech-Language-Hearing Association [ASHA], 2008; Hansson & Nettelbladt, 2007). Syftet med bedömningen är att fastställa förekomst samt art och grad av språkliga svårigheter. Den ligger sedan till grund för
diagnostisering, eventuell vidare remittering och/eller intervention (Hansson & Nettelbladt, 2007). Under det första besöket utförs vanligen även en noggrann anamnestagning, som bland annat har till syfte att utreda vårdnadshavares oro och upplevelser kring sitt barns
kommunikation (Baird, 2008; Paul & Norbury, 2012). Det är också viktigt att logopeden informerar och handleder vårdnadshavare, och eventuellt andra i barnets omgivning, om hur de på bästa sätt kan stimulera barnets tal och språk eftersom dess starkaste utveckling sker i den naturliga omgivningen (ASHA, 2008). Av stor vikt är även logopedens professionella utseende, vilket bland annat påverkas av val av kläder, hår och personlig hygien. Logopeder som klär sig på ett mer professionellt sätt uppfattas och bemöts på ett bättre sätt av kollegor, patienter och närstående (Dwight, 2015).
2.6 Vårdnadshavares förväntningar på logopedbesök
Det finns endast ett fåtal internationella studier som undersöker vårdnadshavares
förväntningar avseende logopedkontakt (Glogowska & Campbell, 2000; Marshall, Goldbart & Phillips, 2007; McAllister, McCormack, McLeod & Harrison, 2011). I en studie av McAllister och medarbetare (2011) utfördes intervjuer med 13 australiensiska vårdnadshavare för att
undersöka deras upplevda åtkomst till logoped samt deras eventuella förväntningar och erfarenheter av tjänsten. Det framkom att vårdnadshavarna förväntade sig att de vid behov skulle ha tillgång till logopedhjälp. För att få en god intervention ansåg och förväntade de sig även att logopeden skulle ha en god relation med familjen och barnet (McAllister et al., 2011). Marshall och medarbetare (2007) intervjuade 15 engelska vårdnadshavare till barn som just hade remitterats till logoped för utredning gällande vad de hade för syn på
språkutveckling, språksvårigheter och logopedisk intervention. Vårdnadshavarna hade olika förväntningar avseende hur utredning hos logoped skulle gå till, i synnerhet beträffande hur lekfulla respektive strukturerade aktiviteterna borde vara (Marshall et al., 2007). I en studie av Glogowska och Campbell (2000) intervjuades 16 engelska vårdnadshavare till barn med tal- och språksvårigheter. Det framkom att vissa deltagare hade förväntningar kring att
logopeden skulle ge direkt träning till barnet respektive att de skulle få möjlighet att diskutera sina egna tankar och idéer vid bedömningen, men att dessa inte uppfylldes (Glogowska & Campbell, 2000).
2.7 Vårdnadshavares upplevelser av logopedbesök
I studien av Glogowska och Campbell (2000) framkom att vårdnadshavarnas känslor kring remissen till logoped varierade. Vissa vårdnadshavare var nöjda och lättade över att en remiss hade skickats, eftersom de blev lugnade av att förekomst av svårigheter skulle bekräftas och i så fall hanteras. Andra var oroliga för att deras misstankar om diagnos för barnets svårigheter skulle bekräftas. Vissa vårdnadshavare uttryckte oro över att barnets svårigheter skulle kunna vara till följd av fysiska problem eller allmänna inlärningssvårigheter (Glogowska &
Campbell, 2000). I en annan studie där vårdnadshavare intervjuades kring sina barns
svårigheter framkom det att de ofta aktivt letar efter en förklaring till barnets svårigheter och att de ofta ser sig själva som en möjlig orsak (Marshall et al, 2007).
Det finns få artiklar relaterade till barns logopedbesök som tar upp kopplingen mellan uppfyllda förväntningar och patientnöjdhet. I McAllisters och medarbetares (2011) studie framkom det att då förväntningar för besöken uppfylldes hade vårdnadshavarna en mer positiv upplevelse av besöken. Resultatet av en enkätundersökning med 154 australienska vårdnadshavare till barn med tal- eller språksvårigheter visade att 60 procent var nöjda eller väldigt nöjda med logopedbesöken, 27 procent var missnöjda eller väldigt missnöjda och 13 procent var neutrala (Ruggero, McCabe, Ballard & Munro, 2012). I resultatet framgick det att påverkande faktorer bland annat var relaterade till tillgång till tjänsterna och egenskaper hos logopeden (exempelvis omtänksamhet). Vårdnadshavare föredrog främst att träffa logoped en
gång i veckan. Det framkom även att en majoritet av vårdnadshavarna (80 %) föredrog
individuell träning med barnet. Förbättringsförslag som vårdnadshavarna gav inkluderade mer service (bl.a. mer frekventa besök), fler logopeder och kortare väntetider till det första besöket (Ruggero et al., 2012).
I en studie med syftet att bland annat undersöka vårdnadshavares syn på logopedens och barnets relation intervjuades 67 kanadensiska vårdnadshavare till barn med tal- eller
språksvårigheter (Washington, Thomas-Stonell, McLeod & Warr-Leeper, 2012). I stort sett samtliga (94 procent) vårdnadshavare hade en positiv eller väldigt positiv syn på relationen som skapades mellan logopeden och barnet under interventionen. Områden som framkom som viktiga för relationen var bland annat; samförstånd med barnet, professionell kompetens samt respekt för vårdnadshavarens tankar och idéer. De mest frekvent beskrivna områdena var “samförstånd med barnet” och “professionell kompetens”. Området ”samförstånd med barnet” innefattade bland annat hur roligt barnet tyckte att besöket var samt interaktionen mellan logopeden och barnet. Inom området ”professionell kompetens” inbegreps bland annat logopedens förmågor och skicklighet samt logopedens förmåga att hantera barnets
personlighet (Washington et al., 2012). I studien av Marshall och medarbetare (2007)
diskuterades vårdnadshavarnas tankar om logopedens roll. Vårdnadshavarnas tankar varierade men det framkom att de ansåg att effektiva tjänster kännetecknades av att logopeden bedömde barn för svårigheter, gav ny information och råd, rådgjorde med vårdnadshavare samt
värdesatte deras kunskaper.
2.8 Vårdnadshavares förväntningar och upplevelser av barns vårdbesök
För att undersöka vilka förväntningar vårdnadshavare hade inför sitt barns kontakt med en pediatrisk ögonmottagning utförde Dawn, Freedman, Lee och Enyedi (2003) intervjuer med 48 berörda vårdnadshavare. Områden som flest uppgav förväntningar kring var bland annat läkarens kompetens samt läkarens förmåga att förklara på ett enkelt språk, interagera väl med barnet, utföra en grundlig undersökning och ge råd för vård i hemmet (Dawn et al., 2003). I ett svenskt projektarbete gjordes en kvalitativ studie i vilken fem vårdnadshavare intervjuades med syfte att beskriva deras upplevelser av sitt barns läkarbesök i primärvården (Reda, 2013). Förväntningar som framkom var bland annat att vårdnadshavarna ville att läkaren motiverade bedömningen samt förklarade barnets problem på ett förståeligt sätt. Läkarens attityd och bemötande ansågs vara viktiga. Vårdnadshavarna efterfrågade att läkaren skulle vara lugn, fokuserad och intresserad. Av stor vikt för upplevelsen av besöket var bland annat även att det
fanns tillräckligt med tid, läkarens förmåga att förmedla tydlig och förståelig information samt att anpassa sitt tal till barnets nivå och göra barnet delaktigt i besöket (Reda, 2013).
2.9 Metoder för att mäta förväntningar
I ett flertal studier har enkäter använts för att undersöka patienters förväntningar på olika typer av läkarbesök (Bowling et al., 2013; Hageman et al., 2015; Ruiz-Moral et al., 2007; Williams et al., 1995; Zebiene et al., 2004). En enkät fylldes i före besöket och en efter besöket, enkäterna innehöll då samma påståenden och samma Likertskala användes för att möjliggöra jämförelser. Även patienternas nöjdhet med besöket undersöktes (Bowling et al., 2013; Hageman et al., 2015; Williams et al., 1995; Zebiene et al., 2004). Vid en studie utfördes, utöver enkäter innan och efter besöket, även intervjuer via telefon efter besöken för att undersöka huruvida patienternas förväntningar uppfylldes samt deras nöjdhet kring besöket (Ruiz-Moral et al., 2007).
2.9.1 Enkätmetodik
För att kunna presentera frekvenser, exempelvis hur många som tycker en viss sak, bör en kvantitativ studie göras (Trost, 2012). Fördelarna med enkät är att samma frågor kan skickas ut till många deltagare samt att många av de frågetyper som används möjliggör att svar kan analyseras och bearbetas statistiskt (Kylén, 2004). Slutna frågor med fasta svar i form av svarsalternativ rekommenderas. En nackdel med användning av enkäter med slutna frågor är dock att dessa inte ger deltagarna möjlighet att uttrycka sig fritt (Kylén, 2004; Trost, 2012).
2.9.2 Intervjumetodik
Den kvalitativa intervjun har som mål att få kunskap och förståelse för hur personer upplever sin omvärld genom att erhålla beskrivningar och tolkningar av särskilda fenomen ur personens egna perspektiv (Kvale & Brinkmann, 2009). Fördelen med intervjuer är att de möjliggör fria och innehållsrika svar där bland annat personers tankar och åsikter kan utrönas. Nackdelen med intervjuer är dock att de inte bör användas för att svara på frågor som rör antal, till exempel hur många som tänker på ett visst sätt (Trost, 2010). Intervjun ses som
halvstrukturerad (semistrukturerad) i de fall då den är en blandning mellan ett öppet
vardagssamtal och ett styrt samtal med slutna frågor. Intervjun utförs enligt en intervjuguide som innefattar en översikt av de områden som ska tas upp samt förslag på frågor. Frågornas utformning och ordningsföljd är inte statiska utan kan göras om efter behov utifrån vad intervjudeltagaren spontant tar upp (Kvale & Brinkmann, 2009).
2.9.3 Mixed method
”Mixed method” innebär insamling och analys av både kvantitativa och kvalitativa data. Grundtanken är att de respektive metoderna tillsammans snarare än var och en av dem separat ger en bättre förståelse för studiens problemområde och syfte. En typ av "mixed method" är ”konvergent parallell mixed method”. Datainsamlingsmaterialen utformas då först och kvantitativ och kvalitativ data insamlas sedan parallellt, samma område som undersöks kvantitativt frågas således även om kvalitativt. Resultaten analyseras separat och jämförs därefter, förslagsvis i diskussionen, för att se om de överensstämmer (Creswell, 2014).
3. Syfte och frågeställningar
Syftet med föreliggande studie var att få ökad kunskap om vårdnadshavares förväntningar inför och upplevelser av sina barns nybesök hos logoped för utredning av tal och språk för att utröna om den vård som ges är tillfredställande och om det finns möjliga förbättringsområden.
Frågeställningar:
1. Vilka tankar och förväntningar har vårdnadshavare inför sina barns nybesök hos logoped?
2. Infrias vårdnadshavarnas förväntningar och i så fall på vilket sätt? 3. Vilka tankar och upplevelser har vårdnadshavarna efter besöket?
4. Finns det ett samband mellan uppfyllda förväntningar och grad av nöjdhet, och hur ser det i så fall ut?
4. Metod
4.1 Studiedesign
Metoden "mixed method", mer specifikt "konvergent parallell mixed method", användes för att besvara studiens frågeställningar. Den kvantitativa delen bestod av två enkäter och den kvalitativa delen av en semistrukturerad telefonintervju. En av enkäterna var i pappersformat och syftade till att undersöka vilka förväntningar vårdnadshavare har inför sitt barns
stundande nybesök hos logoped. Den andra enkäten var webb-baserad och syftade till att fånga upp vårdnadshavarnas upplevelser av besöket samt undersöka om det motsvarade deras
förväntningar. Den semistrukturerade intervjun genomfördes för att få en djupare bild av deltagarnas förväntningar och upplevelser kring besöket. Enkäterna utformades för att besvara samtliga frågeställningar, medan intervjun utformades för att besvara fråga 1-3. De olika metoderna användes för att komplettera varandra och ge en bättre förståelse för studiens problemområde Alla material utformades innan datainsamlingens start. Data insamlades innan besöket genom enkäten i pappersformat (hädanefter kallad före-enkäten), efter besöket
samlades data in parallellt genom den webb-baserade enkäten (hädanefter kallad efter-enkäten) och telefonintervjun.
4.2 Urval
För att komma i kontakt med vårdnadshavare kontaktades logopeder på olika mottagningar runt om i Sverige enligt ett bekvämlighetsurval, mer specifikt utifrån vilka författarna kunde hitta kontaktuppgifter till. Kontakten skedde via e-mail. De logopeder som var intresserade av att delta uppmanades att inhämta samtycke av enhetschefen, varpå de fick mer ingående information om studien. Logopeder som valde att hjälpa till med studien ombesörjde att information om studien, samtyckesblanketter för deltagande, enkäter och frankerade svarskuvert bifogades till kallelsen till de vårdnadshavare som uppfyllde kriterierna för deltagande i studien (för information och samtyckesblankett se bilaga 1). Baserat på
respektive mottagnings uppskattning av antal nybesök i februari och mars skickades material för 140 deltagare ut till logopedmottagningarna.
4.2.1 Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier för deltagande vårdnadshavare var att deras barn skulle ha remitterats till nybesök hos logoped med frågeställning kring tal och/eller språk. Besöken skulle vara inbokade under månaderna januari, februari och mars 2017. Ett exklusionskriterium för deltagande i studien var om det framgick i remissen att vårdnadshavaren i fråga hade behov av tolk.
4.3 Bortfall
Material för 140 deltagare skickades ut till logopedmottagningarna. Av dessa 140
materialpaket skickades 111 ut av logopedmottagningarna till vårdnadshavare som uppfyllde kriterierna för deltagande i studien. Av de 111 kontaktade vårdnadshavarna valde 21
vårdnadshavare att delta i studien, varav en kom att exkluderas på grund av motsägelsefulla svar i enkäten. Denna deltagare hade till exempel svarat att denne förväntade sig avslutad kontakt då barnet inte har några svårigheter, men svarade även att denne förväntade sig att
Bortfall** n=3
barnet skulle få komma på täta besök för behandling. Det slutgiltiga antalet deltagande vårdnadshavare uppgick därför till 20 i enkäten före besöket. Fem deltagare valde att inte delta i enkäten efter besöket. Två deltagare samtyckte till att delta i intervjun men valde i efterhand att inte delta i denna, en tredje deltagare fick inte möjlighet att delta i intervjun på grund av tidsbrist hos författarna. För översikt av bortfall, se figur 2.
* En deltagare valdes att exkluderas ur studien på grund av motsägelsefulla svar i enkäten.
**Två deltagare samtyckte till att delta i intervjun men valde i efterhand att inte delta i denna, en deltagare fick inte möjlighet att delta i intervjun på grund av tidsbrist hos författarna.
Figur 2. Flödesschema över urval och bortfall samt slutgiltigt antal deltagare i enkäterna och intervjun.
Utlämnat material till logopedmottagningar
n=140
Skickades inte ut av mottagningarna
n= 29 Utlämnat material till
vårdnadshavare n= 111 Samtyckte n=21 Slutgiltigt antal deltagare n=20 Svarade ej n= 90 Bortfall* n=1 Deltagare i enkäten inför nybesöket n=20 Deltagare i enkäten efter nybesöket n=15 Deltagare i telefonintervjun n=8
4.4 Deltagare
I studien deltog 20 vårdnadshavare, sex män och 14 kvinnor i åldrarna 26 till 44 år (𝑥=35,8, SD=5,2), rekryterade via 12 logopedmottagningar spridda i hela Sverige. I enkäten inför nybesöket deltog således 20 vårdnadshavare, av de 20 deltog 15 deltagare i enkäten efter besöket och åtta deltagare i telefonintervjun, se tabell 1. Samtliga deltagare som samtyckte till att delta i telefonintervjun fick delta i denna, förutom en deltagare (se figur 2). Tre av de 20 deltagarna hade haft tidigare logopedkontakt, men inte angående det nu aktuella barnet. För 17 av 19 deltagare (en deltagare svarade ej på frågan) var det BVC som hade ordnat kontakten med logoped, två svarade att en läkare respektive en hörselpedagog hade ordnat kontakten. Då BVC hade ordnat kontakten svarade sex av 17 deltagare att BVC-sköterskan föreslog detta, sex deltagare svarade att de själva önskade kontakt och fem angav att båda gemensamt hade önskat kontakt (för svarsfördelning se bilaga 2).
Tabell 1. Medelvärden (𝑥) och standardavvikelser (SD) för deltagarnas och deras barns åldersamt deltagarnas könsfördelning i före-enkäterna (n=20) respektive intervjuerna (n=8).
Enkätdeltagare 𝑥 (SD) Intervjudeltagare 𝑥 (SD) Deltagarnas kön 6 ♂ 14 ♀ 3 ♂ 5 ♀ Deltagarnas ålder (år) 35,8 (5,2) 37,6 (5,3) Barnens ålder (månader) 48,0 (11,0) 49,5 (7,7)
4.5 Material
Enkäterna och intervjun utformades i enlighet med rekommendationer av Trost (2010, 2012), Kylén (2004) och Westby och medarbetare (2003). Frågornas innehåll utformades utifrån besökets fyra olika delar: logopeden, informationen som gavs, vad som gjordes under besöket samt vad besöket resulterade i. Frågorna utformades utifrån vad deltagarna kunde tänkas ha förväntningar och upplevelser kring beträffande de olika delarna, för att underlätta skapandet av frågor. Frågornas innehåll skapades utifrån information som har framkommit i den
studerade litteraturen och uppsatsförfattarnas egna kliniska erfarenheter av vad logopediska nybesök kan innefatta. Frågor om förväntningar kring logopeden och vad som skulle göras under besöket inkluderades inte i före-enkäten, dessa frågor förekom till viss del i
efter-enkäten. Intervjun innehöll frågor om förväntningar och upplevelser gällande samtliga fyra delar av besöket för att komplettera de båda enkäterna.
4.5.1 Utformningen av enkäten inför nybesöket
Före-enkäten bestod av frågor gällande bakgrundsfakta om kön, ålder, tidigare
logopedkontakt och remittering samt olika påståenden om attityder och förväntningar (se bilaga 2). Påståendena fokuserade på tankar och attityder kring logopedkontakt och barnets tal och språk, förväntningar om vad besöket skulle komma att leda till samt om vilken
information de förväntade sig att få. Samtliga frågor var slutna med undantag från en bakgrundsfråga, där ett alternativ kunde anges av deltagaren själv, och ett kommentarsfält i fritext. De slutna frågorna utformades som flervalsfrågor med textalternativ eller i form av en femgradig Likert-skala, där endast ett alternativ kunde anges. Samtliga påståenden om
attityder och förväntningar utformades med en Likert-skala med ändvärdena ett och fem, där ett motsvarade "instämmer inte alls" och fem "instämmer helt". Enkäten avslutades med en ruta för fri text där deltagarna kunde lämna övriga kommentarer kring sina förväntningar inför besöket.
4.5.2 Utformningen av enkäten efter nybesöket
Efter-enkäten skapades i Google Formulär. Även denna utformades med flervalsfrågor med textalternativ, femgradiga Likert-skalor samt ett avslutande kommentarsfält med fritext (se bilaga 3). Frågorna berörde tankar och attityder kring logopedkontakten och barnets tal och språk, vad besöket resulterade i, vilken information som gavs, barnets upplevelse, upplevelser av informationen, information om grad av svårighet och diagnos, huruvida förväntningar på besöket i sin helhet och besökets fyra olika delar hade infriats samt nöjdhet kring besöket i helhet och kring dess fyra olika delar. De påståenden i efter-enkäten som rörde tankar och attityder kring logopedkontakt och barnets tal och språk, vad besöket resulterade i samt vilken information som gavs motsvarade de påståenden som fanns i före-enkäten för att möjliggöra jämförelser.
4.5.3 Utformningen av intervjuguiden
En intervjuguide utformades (Kvale & Brinkmann, 2009) med övervägande öppna frågor som fokuserade på deltagarnas förväntningar och upplevelser kring besökets olika delar (se bilaga 4). De delar av besöket som intervjun berörde var: vad som gjordes, vad det resulterade i, informationen som gavs, logopeden samt allmänna tankar om besöket.
4.5.4 Pilotstudie
En pilotstudie av enkäterna och intervjun genomfördes med syfte att undersöka tidsåtgång, genomförbarhet och frågornas tydlighet. Respektive enkät pilottestades på samma tio
personer. Deltagarna i pilotstudien utgjordes av vårdnadshavare som inte hade någon tidigare erfarenhet av logopedkontakt. Därefter gjordes vissa justeringar gällande formuleringar och frågeordning. Intervjuguiden pilottestades på tre av dessa tio personer. De tre deltagarna utgjordes av vårdnadshavare som nyligen hade varit på vårdbesök med sina barn. Frågorna i intervjuguiden anpassades efter deltagarnas besök i pilottestningen. Pilotstestningen av intervjuguiden resulterade i att vissa frågor omformulerades och i att två frågor lades till. Resultaten från pilotstudien inkluderades inte i studien då deltagarna inte uppfyllde föreliggande studies inklusionskriterier.
4.6 Procedur
Före-enkäten, information om studien, samtyckesblanketter och svarskuvert skickades ut till lämpliga vårdnadshavare tillsammans med kallelserna till nybesöken. Deltagarna postade sedan ifyllda enkäter och samtyckesblanketter i förfrankerade svarskuvert adresserade till författarna innan nybesöket. Mellan en till tre dagar efter nybesöket skickades en länk med den webb-baserade efter-enkäten till deltagarna via mail. Deltagande i telefonintervjun var inte ett krav för att delta i studien. De deltagare som samtyckte till att delta i den ringdes upp mellan en till sju dagar efter besöket vid de tider som de hade angivit som bäst passande. Intervjuerna utfördes enskilt och fördelades lika mellan författarna. Samtalen spelades in med hjälp av appen Another Call Recorder (ACR). Intervjuerna varade mellan 9 och 27 minuter. De inspelade intervjuerna transkriberades ortografiskt, författarna transkriberade fyra intervjuer var.
4.7 Analys
4.7.1 Kvantitativ analys av enkäterna
Alla statistiska beräkningar gjordes i programmet IBM SPSS Statistics version 24. På grund av lågt deltagarantal valdes icke-parametriska tester. Deskriptiv statistik användes för presentation av demografiska data och svar på frågor som besvarades genom en femgradig Likert-skala i före- och efter-enkäten. Analytisk statistik användes för att analysera
korrelationer samt skillnader. Korrelationer analyserades med Spearmans rangkorrelation och skillnader med Wilcoxons teckenrangtest. Chan’s (2003) riktlinjer användes vid bedömning av styrkan på samband: 0,0-0,3= svagt samband, 0,3-0,5= ganska starkt samband, 0,6-0,8=
måttligt starkt samband och 0,8-1,0= väldigt starkt samband. Skillnader beräknades mellan deltagarnas skattningar för respektive motsvarande fråga i före- och efter-enkäterna (fråga 1A till 3H), med syfte att undersöka om förväntningarna före besöket överensstämde med
upplevelsen av besöket. Fråga 2A i före-enkäten jämfördes således med fråga 2A i efter-enkäten och så vidare. De statistiska analyserna utgjordes endast av svaren från de 15 deltagare som slutfört både före- och efter-enkäten. Resultat ansågs vara signifikanta vid p<0,05.
4.7.2 Kvalitativ analys av intervjuerna
Innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes vid den kvalitativa analysen av intervjuerna. Båda författarna läste var för sig igenom samtliga åtta transkriptioneroch tog fram meningsbärande enheter ur texten utifrån studiens syfte och frågeställningar. De
meningsbärande enheterna jämfördes sedan och de som författarna var överens om valdes att användas vidare i analysen. De meningsbärande enheterna kondenserades och kodades därefter. Koderna jämfördes sedan och sorterades baserat på likheter och skillnader in i 21 subkategorier, som därefter grupperades in i sju övergripande kategorier. Det övergripande temat för kategorierna sammanföll med studiens syfte. För översikt av subkategorier och kategorier se tabell 2.
Tabell 2. Översikt av subkategorier och deras övergripande kategorier från den kvalitativa innehållsanalysen.
Tema Förväntningar på och upplevelser av logopedbesök Kate-gori Förväntningar på och upplevelser av logopeden Förväntningar på bedömningen Upplevelser av bedömningen Förväntningar på utfallet Upplevelser av utfallet
Subka-tegori Logopedens egenskaper Bemötande av barnet Bemötande av vårdnadshavaren Förekomst av svårigheter Utformningen av bedömningen Att få bekräftelse Upplägg och arbetssätt Fördelning av tid Tester Lekfullhet i bedömningen Råd och hemträning Förväntningar utifrån andras erfarenheter Stöd och väntetider Råd och material för hemträning Väntetider Stöd och ansvar
4.8 Etiska överväganden
Studien har granskats och godkänts av ett internt etiskt råd på Logopedprogrammet vid Linköpings universitet. Arbetet har skett enligt gällande forskningsetiska principer. Logopeder, enhetschefer och deltagare erhöll skriftlig information om studiens syfte och tillvägagångssätt samt innebörden av deltagande. Deltagarna informerades om att deltagande var frivilligt och att de kunde välja att avbryta sin medverkan närsomhelst, att deltagande inte påverkade deras fortsatta logopedkontakt samt att svaren skulle presenteras anonymt.
Deltagarna kan dock komma att känna igen citat.Information gavs också om att
svaren/inspelningarna sparas på Logopedprogrammet i minst fem år och kan komma att användas i framtida studier. I de fall då deltagarna valde att delta i telefonintervju gav de även samtycke till att bli uppringda och att samtalet fick spelas in. Ifyllda enkäter och samtycken postades i svarskuvert som var direkt adresserade till författarna. Deltagarna tilldelades en kod som användes på blanketter och inspelningar. Kodnyckeln förvarades separat på lösenordsskyddad dator. Det insamlade materialet samt deltagarnas personuppgifter hanterades enbart av studiens författare samt handledaren.
5. Resultat
5.1 Enkätresultat
Fullständiga svarsfrekvensfördelningar för samtliga frågor presenteras i bilaga 2 för före-enkäten respektive i bilaga 3 för efter-före-enkäten.
Tema Förväntningar på och upplevelser av logopedbesök Kate-gori Förväntningar på och upplevelser av informationen Tankar och känslor kring besöket Subka-tegori Information som gavs under besöket Ny situation Att bli bekräftad En känsla av lugn Påverkan av tidigare erfarenheter
5.1.1 Tankar inför och efter nybesöket
Inför besöket uppgav deltagarna att de kände oro för sitt barns tal och språk samt att de ansåg att de hade ett behov av logopedkontakt och att barnet hade tal- och språksvårigheter. Det fanns en signifikant skillnad mellan hur deltagarna upplevde oro respektive behov före och efter besöket. Deltagarna var mindre oroliga, z= -2,33, p=0,020, och kände ett mindre behov av logopedkontakt, z= -2,07, p=0,039, efter besöket än före besöket. Deltagarna uttryckte även inför besöket att de var positivt inställda till logopedkontakt, att de kände att de visste vad logopedkontakt innebar samt att de hade höga förväntningar på besöket. Deltagarna upplevde i högre grad efter besöket att de kände att de visste vad logopedkontakt innebar än innan besöket, denna skillnad var signifikant, z= -2,24, p=0,025 (se tabell 3).
Tabell 3. Medelvärden (𝑥) och standardavvikelser (SD) för frågorna 1A till 1F i före-enkäten (n=20) och efter-enkäten (n=15). P-värden från statistisk skillnadsberäkning mellan motsvarande frågor (1A till 1E) i före- och efter-enkäterna. 1: instämmer inte alls, 5: instämmer helt.
Frågor i före- och efter-enkäten som rör deltagarnas tankar 𝒙 (SD) före-enkäten (n=20) 𝒙 (SD) efter-enkäten (n=15) P-värde* 1A Oro 3,40 (1,27) 2,60 (1,18) 0,020 1B Svårigheter 3,53 (1,31) 3,33 (1,23) ns 1C Behov 4,00 (1,38) 3,40 (1,59) 0,039 1D Positiv inställning 4,45 (0,83) 4,87 (0,35) ns 1E Vet vad logopedkontakt innebär 3,74 (1,15) 4.13 (0,74) 0,025
1F Höga förväntningar 3,70 (0,98) - -
*Wilcoxons teckenrangtest
5.1.2 Förväntningar
Samtliga deltagare förväntade sig i hög grad att besöket skulle komma att resultera i att de får tips och råd, material för träning hemma samt att kontakt tas med barnets förskola (se tabell 4). De förväntade sig även i hög grad att få information kring samtliga förslag i enkäten, de förväntade sig i högst utsträckning att få information om vad de som vårdnadshavare kan göra och tänka på (se tabell 5). Deltagarna förväntade sig i mindre grad att kontakten skulle
andra barn (se tabell 4). Angående informationen förväntade de sig i något mindre utsträckning att få information om möjliga orsaker till barnets svårigheter (se tabell 5).
Tabell 4. Medelvärden (𝑥) och standardavvikelser (SD) för fråga 2A till 2I i före-enkäten (n=20) och efter-enkäten (n=15). P-värden från statistisk skillnadsberäkning mellan motsvarande frågor (2A till 2I) i före- och efter-enkäten. 1: förväntas i mycket låg grad. 5: förväntas i mycket hög grad.
Frågor i före- och efter- enkäten som rör förväntningar på utfallet
𝒙 (SD) före-enkäten (n=20)
𝒙 (SD) efter-enkäten (n=15)
P-värden* 2A Bedömning att barnet har
svårigheter
3,30 (1,17) 3,60 (1,64) ns
2B Avslutad kontakt 1,90 (1,12) 2,00 (1,31) ns
2C Avvakta och följa upp 2,37 (1,17) 2,00 (1,60) ns
2D Mindre täta besök 2,85 (1,14) 3,07 (1,87) ns
2E Täta besök 2,45 (1,10) 1,00 (0,00) 0,002
2F Träning i grupp 2,25 (1,21) 1,00 (0,00) 0,006
2G Tips och råd 4,70 (0,57) 4,67 (0,62) ns
2H Material för hemträning 4,45 (0,69) 3,93 (1,49) ns 2I Kontakt med förskola 3,95 (1,10) 2,27 (1,67) 0,022 *Wilcoxons teckenrangtest
Beträffande förväntningar avseende vad besöket skulle resultera i framkom signifikanta skillnader mellan deltagarnas skattningar i före- och efter-enkäterna vid frågorna som berörde täta besök, träning i grupp och kontakt med förskolan. Deltagarna förväntade sig att besöket skulle resultera i fortsatta täta besök hos logoped, z= -3,11, p= 0,002, samt gemensam träning i grupp tillsammans med andra barn, z= -2,75, p= 0,006, i något högre grad än vad de
upplevde att besöket resulterade i. Däremot går det att utläsa i tabell 4 att medelvärdena för dessa två företeelser är låga i såväl före-enkäten som efter-enkäten, vilket visar att det blev som vårdnadshavarna hade förväntat sig trots en signifikant skillnad. De förväntade sig även i högre grad att logopeden skulle kontakta barnets förskola än vad de upplevde att besöket resulterade i, z= -2,29, p= 0,022. Medelvärdet för denna företeelse i före-enkäten är högt (𝑥 =3,95) medan medelvärdet i efter-enkäten är lågt (𝑥 =2,27), vilket visar att förväntningarna här inte infriades hos ett flertal deltagare (se tabell 4).
Tabell 5. Medelvärden (𝑥) och standardavvikelser (SD) för fråga 3A till 3H i före-enkäten (n=20) och efter-enkäten (n=15). P-värden från statistisk skillnadsberäkning mellan motsvarande frågor (3A till 3H) i före- och efter-enkäterna. 1: förväntas i mycket låg grad. 5: förväntas i mycket hög grad. Frågor i före- och efter- enkäten som
rör förväntningar på information 𝒙 (SD) före-enkäten (n=20) 𝒙 (SD) efter-enkäten (n=15) P-värden* 3A Logopedkontakt 4,20 (1,20) 4,40 (0,74) ns 3B Barns tal/språk(utveckling) 4,25 (0,79) 4,00 (0,85) ns 3C Barnets tal/språk(svårigheter) 4,45 (0,89) 4,13 (0,83) 0,023 3D Jämförelse med jämnårigas tal/språk 4,10 (1,17) 3,93 (1,22) ns
3E Orsaker 3,80 (1,01) 2,80 (1,52) 0,048
3F Varför logopeden gör det denne gör under besöket
4,15 (0,93) 4,20 (1,08) ns
3G Åtgärdsalternativ 4,25 (1,02) 3,73 (1,16) 0,016
3H Vad vårdnadshavaren kan tänka på 4,75 (0,55) 4,40 (0,83) 0,020 *Wilcoxons teckenrangtest
Det fanns signifikanta skillnader mellan skattningarna vid frågorna som berörde förväntningar om information om barnets tal och språk(svårigheter), möjliga orsaker, olika åtgärdsalternativ samt vad vårdnadshavaren själv kan göra och tänka på. Deltagarna förväntade sig att få information om sitt barns svårigheter, z= -2,27, p= 0,023, olika åtgärdsalternativ, z= -2,41, p= 0,016, samt vad de som vårdnadshavare kan göra och tänka på, z= -2,33, p= 0,020, i något högre grad än vad de upplevde att de fick under besöket. Medelvärdena för dessa tre
företeelser är dock höga i såväl före-enkäten som i efter-enkäten. Deltagarna förväntade sig även att få information om möjliga orsaker till barnets svårigheter, z= -1,98, p= 0,048, i högre utsträckning än vad de upplevde att de fick. Medelvärdet vid denna företeelse är högt i före-enkäten (𝑥 =3,80)men lågt (𝑥=2,80) i efter-enkäten (se tabell 5).
Resultatet vid frågorna som berörde hur väl olika delar av besöket motsvarade deltagarnas förväntningar (fråga 12A till 12E) visade att de ansåg att samtliga delar av besöket i hög grad motsvarade deras förväntningar. Logopeden motsvarade i högst grad deltagarnas
förväntningar och informationen som gavs motsvarade deras förväntningar i lägst grad (se tabell 6).
Tabell 6. Medelvärden (x) och standardavvikelser (SD) för frågorna 12A till 12E samt 14A till 14E i efter-enkäten (n=15). Korrelationskoefficienter och p-värden från statistiska korrelationsberäkningar mellan motsvarande ovan nämnda frågor. Förväntningar; 1: motsvarade förväntningarna i mycket låg grad, 5: motsvarade förväntningarna i mycket hög grad. Nöjdhet; 1: inte alls nöjd, 5: mycket nöjd. Fråga Del av besöket 𝒙 (SD)
Motsvarade förväntningar 𝒙 (SD) Nöjdhet Korrelationskoefficient och p-värde
12A, 14A Informationen som gavs
4,00 (1,20) 4,13 (0,99) 0,892*** 12B, 14B Logopeden 4,33 (0,98) 4,60 (0,74) 0,732** 12C, 14C Vad som gjordes
under besöket
4,27 (0,96) 4,40 (0,83) 0,924*** 12D, 14D Vad besöket
resulterade i
4,13 (0,99) 4,27 (0,96) 0,773** 12E, 14E Besöket i sin helhet 4,27 (0,96) 4,47 (0,74) 0,910*** (*p < .05. **p < .01. ***p < .001.)
5.1.3 Upplevelser
Ur tabell 6 framgår det att deltagarna generellt har varit mycket nöjda med samtliga delar av besöket. Deltagarna var som mest nöjda med logopeden och något mindre nöjda med
informationen som gavs. Deltagarna uppgav att deras barns upplevelse av besöket generellt var positiv (fråga 4), medelvärdet för dessa resultat är 4,20 med standardavvikelsen 0,94. Det framgår att besöket upplevdes som givande för deltagarna (fråga 13), medelvärdet här är 4,47 med standardavvikelsen 0,64. Samtliga 15 deltagare svarade ”ja” på frågan om de skulle rekommendera logopedkontakt till andra (fråga 15).
Vid beräkning av samband mellan förväntningar (fråga 12A till 12E) och nöjdhet (fråga 14A till 14E) gällande besökets olika delar samt besöket i helhet framkom det att det fanns två måttliga och tre väldigt starka positiva korrelationer mellan samtliga respektive delar samt att alla dessa samband var signifikanta (se tabell 6).
Angående upplevelser kring informationen som gavs under besöket framkom det utifrån resultaten att 12 av 15 deltagare svarade ”ja” på frågan om informationen gavs på ett tydligt och förståeligt sätt (fråga 6), tre av 15 deltagare angav ”delvis” som svar. På frågan om deltagarna kom ihåg det mesta av informationen som gavs (fråga 7) svarade 11 av 15 deltagare ”ja” och fyra av 15 deltagare svarade ”delvis”. Vid frågan om det framgick tydligt för deltagarna om deras barn hade tal- och språksvårigheter (fråga 8) svarade endast sju av 15
Ja, 1
Nej, 10 Vet inte,
2
Fråga 9. Om det framkom att ditt barn har tal/språksvårigheter, nämnde logopeden något om
diagnos?
Ja, 3
Nej, 7 Vet inte,
3
Fråga 10. Om det framkom att ditt barn har tal/språksvårigheter, nämnde logopeden något om grad
av svårigheter? Ja, 7 Nej, 2 Vet inte, 1 Delvis, 5
Fråga 8. Framgick det tydligt för dig om ditt barn har tal/språksvårigheter?
deltagare ”ja”, för svarsfördelning se figur 3. Beträffande om logopeden nämnt något om diagnos då det framkommit att barnet hade svårigheter (fråga 9) svarade 10 av 13 deltagare ”nej” (se figur 4). Vidare svarade endast tre av 13 deltagare ”ja” på frågan om logopeden nämnt något om grad av svårigheter hos barnet då det framkommit att barnet hade svårigheter (fråga 10)(se figur 5). Av dessa tre deltagare svarade två av tre att logopeden nämnt att barnet hade ”lätta/milda/lindriga” svårigheter och en av tre deltagare svarade ”måttliga” (fråga 11).
5.2 Intervjuresultat
5.2.1 Förväntningar på och upplevelser av logopeden
Två deltagare uppgav att logopeden var som de hade förväntat sig och två uppgav att de inte hade några särskilda förväntningar på hur logopeden skulle vara. Hälften av deltagarna uttryckte att det var såväl positivt som viktigt att logopeden var lugn. Vissa deltagare
uttryckte vidare att logopeden var tydlig (två av samtliga åtta deltagare som deltog i intervjun uttryckte detta, 2/8), rakt på sak (1/8), saklig (2/8), pedagogisk (2/8) respektive lätt att förstå (1/8) vilket de alla uttryckte var positiva och viktiga egenskaper hos logopeden. En av deltagarna uppgav att denne upplevde att logopeden nästan var lite för pedagogisk då logopeden talade till dennes barn.
Figur 3. Fördelning av deltagarnas svar (n=15) på fråga 8 i efter-enkäten. Figur 4. Fördelning av deltagarnas svar (n=13) på fråga 9 i efter-enkäten. Figur 5. Fördelning av deltagarnas svar (n=13) på fråga 10 i efter-enkäten.
”Hon var tydlig så att liksom min son förstod, alltså hon pratade på ett väldigt pedagogiskt sätt.”
Vissa (3/8) deltagare berättade vidare att det var positivt och viktigt att logopeden kändes erfaren, kunnig och strukturerad. En deltagare upplevde att en viktig egenskap hos logopeden är att denne är behjälplig och bidrar med sin kunskap om vårdnadshavaren exempelvis efterfrågar mer stöttning. En deltagare tyckte att det var bra att logopeden var lyhörd. En annan upplevde det som bra att logopeden var välkomnande mot barnet och inte upplevdes som främmande eller otäck. Att logopeden var fräsch och uppvisade en god allmän hygien uppgav en deltagare var positivt och viktigt. En av deltagarna uppgav att denne reagerade på att logopeden slarvade i uttalet av vissa ord men att detta inte var någonting anmärkningsvärt.
”Det märktes att hon visste vad hon gjorde och såhära liksom för att det var inget flams och det var ingenting liksom att hon glömde saker.”
Flera deltagare (5/8) reflekterade kring hur logopeden bemötte deras barn under besöket, två ansåg det som viktigt att logopeden har en förmåga att möta barn. Två deltagare benämnde det som positivt att logopeden fokuserade på barnet i mötet. Andra uttryckte att det var bra och viktigt att logopeden inte pratade över huvudet på barnet (1/8), att logopeden hälsade på barnet i dess fysiska nivå i väntrummet (1/8), att logopeden vände sig till barnet (1/8) samt hade en förmåga att lyssna in (2/8) och anpassa sig efter barnet (1/8).
”Det är ju ofta som vuxna människor gör det felet att de liksom pratar över huvudet på barn då. Men det, så var det ju inte i det här fallet då. Utan det var liksom snarare en annan som kanske kände sig åsidosatt i vissa lägen, eh, men bara på ett bra sätt då för att hon ska ju, hon ska ju inrikta sig mot barnet.”
Andra viktiga och positiva aspekter som beskrevs beträffande logopedens bemötande var att logopeden gjorde barnet delaktigt i besöket (1/8), brydde sig (1/8), lyckades få med sig barnet i uppgifterna som gjordes (1/8) samt lyckades få barnet att fokusera (1/8). En deltagare uppgav att det är viktigt att logopeden förbereder barnet inför de olika uppgifterna som ska göras under besöket vilket denne inte tyckte att logopeden gjorde.
”Hon var ju barnanpassad eller så för en del i vården är ju inte så barnanpassade. Men hon var bra på att ta barn och det är ju det allra viktigaste när man har barn så.”
Hälften av deltagarna pratade om att logopederna hade bemött dem på ett bra sätt under besöket. En av dessa beskrev det som positivt att logopeden beaktade dennes tankar och idéer samt att det fanns en balans i mötet av denne och barnet, medan en annan beskrev det som positivt att denne kunde kontakta logopeden när som helst och att denne kunde använda logopeden som modell i kommunikationen med sitt barn.
5.2.2 Förväntningar på och upplevelser av informationen
En deltagare uppgav att denne ej hade några särskilda förväntningar på vilken information som skulle ges under besöket. En annan deltagare berättade att denne förväntade sig att det skulle bli väldigt mycket ny information på det första besöket. Fem deltagare berättade att de var nöjda med den information som gavs under besöket. Informationen upplevdes som bra då den gav en större inblick i logopedens arbets- och tankesätt (1/8) och då den bland annat berörde anpassning i samtal med barnet (1/8) och fortsatta åtgärder (1/8). En deltagare uppgav att informationen i det närmaste var överväldigande då det var mycket ny information som förmedlades. En deltagare delgav att logopeden inte berättade vad syftet var med de tester som gjordes under besöket, vilket inte motsvarade dennes förväntningar.
5.2.3 Förväntningar på bedömningen
Två deltagare berättade att de inte hade några särskilda förväntningar på vad som skulle göras under besöket. Fem deltagare uppgav att det som gjordes under besöket var som de hade förväntat sig medan en uttryckte att det till stor del var som denne hade förväntat sig förutom gällande vissa aspekter. Hälften av deltagarna uttryckte att de förväntade sig att få veta om barnet hade språkliga svårigheter eller inte. En av dessa deltagare förväntade sig även att få veta om barnet hade behov av logopedisk hjälp.
”Jag hade förväntat mig att vi skulle få veta om det fanns en problematik och om vi behöver eller om barnet behöver logoped eller om det liksom skulle lösa sig av sig självt.”
Tre deltagare beskrev vilka förväntningar de hade beträffande hur bedömningen skulle gå till. En av dessa deltagare förväntade sig att logopeden skulle prata med barnet för att göra en bedömning av barnets kommunikation medan en deltagare förväntade sig att logopeden skulle göra lite språkliga tester. En annan deltagare hade däremot förväntat sig att besöket skulle innefatta mer spel och lekar än vad det gjorde, deltagaren ansåg även att ett test som gjordes inte var som förväntat då denne uppfattade att det var alltför svårt. Två deltagare beskrev att de förväntade sig att få bekräftelse angående barnets svårigheter. En av deltagarna förväntade
sig att få veta om denne hade tänkt rätt eller fel kring barnets tal och språk. En annan
deltagare berättade att denne ville ha bekräftelse beträffande dennes upplevelse av att barnet har svårigheter. Deltagaren berättade att denne skulle vara nöjd med utfallet så länge som svårigheterna blev bekräftade vid bedömningen.
5.2.4 Upplevelser av bedömningen
Vissa deltagare uppgav att besökets upplägg var bra (3/8) samt att logopeden hade ett bra arbetssätt för bedömning (2/8). Två deltagare uttryckte att det var bra och viktigt att logopeden fokuserade på att bedöma barnets tal och språk.
”Jo men det är ett bra sätt att diagnostisera språket. Det är ett bra sätt att få dom att säga dom ord man behöver höra.”
Två deltagare berättade om hur de upplevde fördelningen av tid under besöket. En deltagare upplevde att det var skönt att det fanns gott om tid under besöket. En annan deltagare upplevde däremot att logopeden och denne inte hann prata så mycket om bedömningen och fortsättningen mer än att de skulle fortsätta träffas.
”Det känns också skönt att man inte känner sig att, att man liksom hade liksom en tid eller så och det är rätt skönt. Det är tider och så ser man att dom kanske blir lite småstressade eller att man typ avrundar av det hela och det gjorde hon liksom inte.”
Två deltagare tyckte att testerna och övningarna som gjordes under besöket var bra eftersom de gav mycket information om barnets förmågor. En annan deltagare ansåg däremot att ett av testen som gjordes var lite för svårt och ”klurigt” i förhållande till barnets ålder. En annan deltagare upplevde att bilderna som användes vid bedömningen var väldigt gamla och
uttryckte att de bör uppdateras för att bli roligare och tydligare. Två deltagare berättade att de tyckte att det var bra att bedömningen och det som gjordes under besöket var lättsamt och roligt för barnet. En av dessa tyckte att det var bra att lek användes för att locka barnet till att prata och för att göra det roligt. En annan deltagare uppgav att det fanns bra leksaker för barnet att leka med under besöket.
5.2.5 Förväntningar på utfallet
En deltagare uppgav att denne inte hade några särskilda förväntningar gällande vad besöket skulle resultera i. Tre deltagare ansåg att besökets utfall var som förväntat medan tre deltagare uppgav att det till stor del var som förväntat förutom angående enstaka aspekter. Två
deltagare uttryckte att de förväntade sig eller ville få tips och råd om övningar och lekar att jobba med hemma. Två deltagare angav även att det hade förväntat sig att få med sig övningar eller hjälpmedel och verktyg med hem. Två deltagare berättade att de hade vissa
förväntningar på besöket baserat på vad de hade hört från personer de känner. De hade förväntningar angående teckenkurs och hjälp med förskolan, dessa förväntningar uppfylldes inte. En annan deltagare berättade att denne kände en logoped och att denne därför var lite förberedd på vad som skulle hända på besöket.
”Jag har hört om andra barn som har haft språksvårigheter och då så sa dom att dom hade gått nån sån här teckenspråkskurs, jag tänkte kanske att, att kanske dom kommer att nämna det, men det nämndes inte alls, det var väl det enda som, som var skillnaden så.”
En deltagare uttryckte att väntetiden kring logopedkontakt och tid för nästa besök var längre än vad denne hade förväntat sig. Deltagaren uppgav även att denne hade förväntat sig att få mer stöttning och hjälp. En annan deltagare berättade att denne hade förväntat sig mer stöttning för att komma igång med träningen, men att väntetiden till nästa besök blev längre än vad denne hade hoppats på. Deltagaren angav även att man hade väntat länge på första besöket.
”Nej, jag hade nog trott och förväntat mig täta besök och att, ja men här startar det liksom. Nu, nu kör vi. Vi har fått vänta nästan ett halvår på att bara det här skulle ske. Så, vi hade ju sett fram emot det väldigt mycket att nu, nu startar det, hans liksom träning.”
5.2.6 Upplevelser av utfallet
En deltagare tyckte att logopeden gav bra tips och råd kring hemträning. Två deltagare uttryckte att de hade önskat och uppskattat att få hem lite övningsmaterial att börja träna med kring det som logopeden hade pratat och informerat om under besöket. En av dessa två deltagare uppgav att det vore bra för att förbereda barnet inför kommande logopedbesök och den andra uppgav att det vore bra eftersom det är svårt att hinna med att göra eget material hemma.
”Om man kommer på ett första logopedbesök och så dom informerar om såna här kort också då, så skulle det vara jättetrevligt om man fick några sådana kort. Men att bara man får då typ så här 15 små kort med bilder, det hade jag uppskattat jättemycket. Jag har tre barn så det tar lite tid och tillverka såna kort själv, alltså det blir kanske inte riktigt att man gör det.”
Två deltagare funderade över varför väntetiden var så lång, varför de skulle behöva vänta så länge på nästa besök. En av dem resonerade kring om det kunde bero på tidsbrist eller
resursbrist på mottagningen. Den andra deltagaren resonerade kring att det kanske kunde vara bra med lite väntetid så att informationen hinner smältas och förändringar hinner påbörjas i hemmet. En deltagare upplevde att mycket ansvar låg på vårdnadshavaren gällande träningen. Denne ansåg att ansvaret med all rätt skulle ligga på vårdnadshavaren, men att denne hade behövt mer stöttning genom tätare besök i början för att klara av det bättre på egen hand hemma. En annan deltagare uppgav att denne hade behövt mer stöd och hjälp från logopeden beträffande användning av tecken. En deltagare uppgav att denne tyckte att det var en bra åtgärd att förskolan skulle kontaktas eftersom att träningen då sker på flera fronter.
5.2.7 Känslor och tankar
Vissa deltagare beskrev känslan av att ha hamnat i en ny situation. Två deltagare delgav att det var svårt att veta vad man kunde förvänta sig av besöket eftersom de inte hade någon tidigare erfarenhet av logopedkontakt. En deltagare beskrev att denne fick anamma ett helt nytt tänk och uttryckte även en osäkerhet kring det egna utförandet av de åtgärder som logopeden hade föreslagit då det var nytt för denne.
”Men det är ju alltid svårt att veta vad man ska förvänta sig när man aldrig varit. Jag har ju aldrig varit i det här sammanhanget tidigare.”
Två deltagare pratade om bekräftelse. En deltagare beskrev att det var skönt att gå ifrån besöket och ha fått bekräftat att denne som vårdnadshavare inte hade tänkt fel kring barnets språkliga utveckling. Deltagaren beskrev att denne hade upplevt det som ett nederlag om logopeden inte hade bekräftat dennes oro för barnet utan sagt att det inte fanns några
svårigheter. En annan deltagare beskrev att denne inte riktigt fick sin oro för barnet bekräftad eftersom denne och logopeden hade olika syn på hur allvarliga svårigheter barnet hade.
”Ja, det kändes skönt att gå därifrån och känna att mamma-hjärtat hade inte fel.”
Två deltagare beskrev en känsla av lugn. En deltagare uppgav att denne kände sig lugnad och positiv inför framtiden på grund av att logopeden delgav att de skulle ha fortsatt kontakt tills barnet började i skolan. Den andra deltagaren berättade att denne kände sig lugnad av att logopeden inte såg negativt på barnets svårigheter utan ingav hopp. En deltagare delgav att denne själv hade träffat talpedagog som barn och berättade att samma känsla av trygghet som denne känt då också infann sig vid sitt barns nybesök. Deltagaren resonerade kring att denne
