6. Diskussion och kritisk reflektion
6.1. Metoddiskussion
Genom vår undersökning med stöd av vårt examenssyfte har vi fått en successiv förståelse kring hur musik stimulerar barnens språkutveckling och relationen mellan språk och musik. Kvalitativ metod är tillämpad med bland annat några olika observationer, och därför måste vi hela tiden reflektera och ta i beaktning syftet och frågeställningar under analysen och diskussionen. Vi poängterade dessutom att barnen som deltagare i vår studie har olika erfarenheter och bakgrunder vilket också påverkar resultaten.
Vårt syfte var att undersöka musikens olika roller i förskolan med fokus på musik som verktyg i lärande för förskolebarns språkutveckling. Vi tillämpade en kvalitativ metod i vår studie genom intervjuer av barn och observationer och därefter identifiera mönster, samband eller skillnader i materialet (Larsen, 2009: 102). Materialet sorterades eller klassificerades i kategorier och sedan jämfördes de med varandra, för att vi skulle få en bättre förståelse för svaren på frågorna. Datainsamlingen gav oss ett stort stöd under vår analys av undersökningen samt gav oss nya aspekter och nya tankar varje gång vi studerade våra data. Med barnintervjuerna ville vi inledningsvis ta reda på vad barnen trodde de hade kunnat lära sig efter musiksamlingen respektive den musikaktivitet som vi genomförde, men istället valde vi att barnen skulle berätta för oss om deras känslor när de fick höra melodierna. Detta gav barnen chansen att uttrycka sina känslor med hjälp av språk och kroppsuttryck. Resultatet blev bättre än vad vi hade förväntat oss eftersom barnen kunde känna igen sina emotionella upplevelser i sina erfarenheter, som till exempel ledsen, glad, rolig och barnen bekräftade sina känslor genom att uttrycka sig via verbalisering med hjälp av musik.
Våra observationer skedde både inomhus och utomhus och detta gav oss varierande analystillfällen eftersom miljön har en stor påverkan på barnen. Professor Loris Malaguzzi (se Elfström, 2008:45) talar även om att det finns tre olika sorters pedagoger och de är lärare, barn samt att miljön alltid räknas som "den tredje pedagogen". Metodvalet som vi använde gav ett djupare svar under vår empiri. Datainsamlingen har tillämpats med kvalitativ innehållsanalys i studien och med innehållanalys kunde vi få en annan förståelse och upplevelse av de olika fenomenen.
6.2.
Resultatdiskussion
Om man tittar på barnens situation när de njuter av musik, då tar barnen musik som ett medel eller ett ting för dem. Därmed införlivas musiken med barnens kropp och det blir en färdighet som är sedimenterad i deras kropp och fungerar i relation med omgivningen så att barnen härmar, sjunger, dansar osv. Med denna tanke kan musik dessutom ses som ett yttre objekt eller språkdidaktisk betydelse som införlivas och blir en färdighet hos barnen (Bengtsson, 2001: 75-80). Uddén (2004:102) hävdar dessutom att för att stimulera barn att lära sig ett gott verbalt mänskligt språk, måste pedagoger jobba med musikaliska aktiviteter samt att alltid förtydliga begrepp och visans språk. Det beror också på barnens ålder hur man förklarar dessa begrepp med lekens handling eller innehåll (ibid.).
Undersökningsanalysen visar att musik kan stimulera barnens språkutveckling, både i tankar och verbalt, och i vissa kontexter har det visat sig att detta sker antigen individuellt eller gemensamt med andra. Enligt resultatet av vår studie kan vi konstatera att det finns ett samband mellan musik och språk samt att musik har olika roller i förskolan. Musikens roller kan ses som meningserbjudanden för barnen i förskolan; som verktyg till barnens lärande och språkutveckling; som ger barnen lust att utveckla fysiskt utveckling (fin - grovmotoriskt) med musik som lekredskap. Genom musik, med musik och i musik kan barnen ta reda på något nytt i lärandet och vikten av att pedagoger förklarar och sätter ord på detta nya lärande, för att förstärka barnens kunskap och förståelse, är stor.
Vår studie genomfördes i två förskolor och vi kan därigenom inte dra några generella slutsatser. Resultatet av vår undersökning gäller endast de två förskolorna i vår studie. Vi försökte förstå situationen utifrån barnens svar och de flesta barn svarade att det inte fanns sångsamling eller musiksamling så ofta i verksamheter, vid vår fråga om de har musikstund i förskolan. Frågan blir då om vad kan man göra för att skapa möjligheter att jobba med musik tillsammans med barnen? Det kanske skulle vara möjligt att förbättra musikalisk kompetens, fysiska resurser, engagemang osv hos pedagogerna. En av anledningarna varför pedagogerna inte har musik i förskolan kan vara att de kanske inte själva är intresserade av musik. Pedagogernas egna intressen spelar en viktig roll för ett lustfyllt lärande.
Vår tolkning efter datasamlingen är också baserad på vår kunskap, erfarenhet, personlighet och en del på vår relation till dessa verksamheter. Om vi skulle genomfört vår studie i andra förskolor där vi inte hade haft kontakt med barnen tidigare hade det kunnat leda till att ett annat resultat erhållits. Det är svårt att göra rättvisa tolkningar av materialet när det är lätt att man faller in i en pedagogroll istället för ett forskande förhållningsätt, eftersom vi studerar till att bli pedagoger. Resultatet i vår studie visar att musikens roll i förskolan kan användas som ett redskap för att stimulera barns språkutveckling.
6.3.
Slutord
Vi har många gånger blivit häpna och fascinerade av att se sambandet mellan musik och språk vid barnens musikstund och deras glädje att lära sig något lustfyllt. Men det är även bra att vi som blivande pedagoger, oavsett om man har musikalisk bakgrund eller inte, försöker att inspirera andra att arbeta mer med musik. Att arbeta med musik innebär inte bara att man sjunger eller spelar med instrument utan det kan stimulera andra aspekter i barnens utveckling som t.ex. språk, finmotorik, grovmotorik, mattematik osv.
Om det finns någon möjlighet för oss att fortsätta med denna studie hade det varit intressant att göra en vidare undersökning för att se om musik kan stimulera en barngrupp som är mellan ett och fem år och har flera olika språk representerade. Vi hade gärna velat prova att ha barnsånger på olika språk i musikstunder eftersom det hade varit spännande att få se om barnen lär sig nya ord och begrepp med hjälp av musiken. Som pedagoger eller som vi, blivande pedagoger, skall vi naturligtvis förstå vikten av att planera verksamheten efter barnens förutsättningar med fokus på barnens intresse och behov. Utan att ta hänsyn till barnens intresse eller behov kan det aldrig skapas ett lustfyllt lärande hos barnen.
Referenser
Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. 2., uppdaterade [och utök.]. uppl. Lund: Studentlitteratur
Bengtsson, Jan (2001). Sammanflätningar: Husserls och Merleau-Pontys fenomenologi. 3., rev. uppl. Göteborg: Daidalos
Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå: språk- och textarbete med
barn. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Bjørkvold, Jon-Roar (2005). Den musiska människan. 2., [rev. och utvidgade] uppl. Stockholm: Runa
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Dahlgren, Gösta (2006). Barn upptäcker skriftspråket. 3., rev. uppl. Stockholm: Liber
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar: metodik
för barnintervjuer. 3., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber
Elfström, Ingela (2008). Barn och naturvetenskap: upptäcka, utforska, lära. 1. uppl. Stockholm: Liber
Fast, Carina (2011). Att läsa och skriva i förskolan. Studentlitteratur AB, Lund
Fagius, Jan (2001). Hemisfärernas musik: om musikhanteringen i hjärnan. Göteborg: Ejeby
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. 1. uppl. Stockholm: Liber
Hagtvet, Bente Eriksen (2004). Språkstimulering. D. 1, Tal och skrift i förskoleåldern. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Hillén, Sandra, Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (2013). Att involvera barn i
forskning och utveckling. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur
Håkansson, Gisela (1998). Språkinlärning hos barn. Lund: Studentlitteratur
Jederlund, Ulf (2011). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och
lärande. 2., [omarb. och utök.] uppl. Stockholm: Liber
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Kylén, Jan-Axel (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning
Ladberg, Gunilla (2003). Barn med flera språk: tvåspråkighet och flerspråkighet i familj,
förskola, skola och samhälle. 3. uppl. Stockholm: Liber
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Lindstrand, Fredrik & Selander, Staffan (red.) (2009). Estetiska lärprocesser: upplevelser,
praktiker och kunskapsformer. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Lindström, Lars (2002). Att lära genom konsten. En forskningsöversikt. I Madeleine Hjort (red.). Kilskrift: om konstarter och matematik i lärandet: en antologi. Stockholm: Carlsson
Lundberg, Ingvar (2006). Alla kan lära sig läsa och skriva. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Merleau-Ponty, Maurice (1999). Kroppens fenomenologi. 1. uppl. Göteborg: Daidalos
Michélsen, Elin (2005). Samspel på småbarnsavdelningar. 1. uppl. Stockholm: Liber
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet: i
en utvecklingspedagogisk teori. 1. uppl. Stockholm: Liber
Skolverket. Läroplan för förskolan. Lpfö 98 (reviderad 2010).
Strömqvist, Sven (2010). Barns tidiga språkutveckling. I Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.) Barn utvecklar sitt språk. 2., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Svenning, Bente (2011). Vad berättas om mig?: barns rättigheter och möjligheter till
inflytande i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur
Säljö, Roger (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 2. uppl. Stockholm: Norstedts
Söderbergh, Ragnhild (1988). Barnets tidiga språkutveckling. 2., [rev. och utök.] uppl. Malmö: Liber
Söderbergh, Ragnhild (2009). Läsa, skriva, tala: barnet erövrar språket. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Uddén, Berit (2004). Tanke, visa, språk: musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur
Vesterlund, Mallo (2012). Musikspråka i förskolan: med musik, rytmik och rörelse. 2. uppl. Stockholm: Liber
gotski ev emenovi (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos Wedin, Åsa (2011). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Elektroniska referenser
Dahlbäck, Katharina (2011). Musik och språk i samverkan: en aktionsforskningsstudie i åk 1. Licentiatavhandling Göteborg: Göteborgs universitet, 2011
Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/27887
Linge, Anna (2013). Svängrum: för en kreativ musikpedagogik. Diss. Malmö: Malmö högskola, 2013
Tillgänglig på Internet: http://dspace.mah.se/handle/2043/15050
Holmberg, Ylva (2014). Musikskap: musikstundens didaktik I förskolepraktiker. Diss. Lund: Lunds universitet, 2014
Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2043/16896
Still, Johanna (2011). Musikalisk lärandemiljö: planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem. Diss.:
Tillgänglig på Internet:
http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/72436/still_johanna.pdf?sequence=2
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Bilaga 1
Intervjufrågor till barnen
1. Berätta för oss vad du tänker på när du hör ordet "musik"
2. När/ Vad brukar du sjunga eller lyssna på för musik? Är det hemma eller i förskolan? 3. Har du musikstunder i förskolan?
Bilaga 2
Malmö 2014-04-22
Informations brev Hej,
Vi är två lärarstudenter som läser vår sjätte termin till förskollärare i Malmö Högskolan. Vi håller på att skriva ett examensarbete där vi undersöker musikens olika roller i förskolan med fokus på musik som verktyg i lärande för förskolebarns språkutveckling. För att få en bakgrund och förstå musikens roll i förskolan vill vi undersöka barnens syn på musik i förskolan. Undersökningen ska utföras genom observation och intervjuar med barn.
Det är givetvis frivilligt att delta och barnen som svarar är helt anonym enligt de regler som gäller i forskningssammanhang, detta innebär att varken barnets namn eller förskolans namn kommer att nämnas i uppsatsen. Ju fler materialen vi får in desto bättre resultat kan vi få fram, därför är vi tacksamma för alla barn som vill bidra.
Är det något ni undrar över är det bara höra av er till oss!
Amina Jdidi MinhChau Nguyen
Email: XXXXX@hotmail.com Email: XXXXX@yahoo.fr
Tel: 070- XXXXXXX Tel: 070- XXXXXXX
Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar, Amina & MinhChau LÄRANDE OCH SAMHÄLLE
Barn - Unga - Samhälle
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Barn - Unga - Samhälle
Bilaga 3
Föräldrars samtycke
Hej alla föräldrar!Vi heter MinhChau och Amina som går sjätte terminen på Malmö högskolans förskollärarprogram. Vi håller på att skriva ett examensarbete där vi undersöker musikens olika roller i förskolan med fokus på musik som verktyg i lärande för förskolebarns språkutveckling. För att få en bakgrund och förstå musikens roll i förskolan vill vi också undersöka barnens syn på musik i förskolan. Undersökningen kommer att utföras genom observation, intervjuar med barn.
Vår fråga till Er är om ni skulle ge ert samtycke till att vi får intervjua Ert barn och att filma, ta bilder samt ljudinspela Ert barn vid musikaktiviteter och intervjuer. Materialet skall ENBART användas vid presentationen av skolarbetet, därefter förstörs alla materialen.
Om ni har frågor, kan ni kontakta oss vid email:
Amina Jdidi MinhChau Nguyen
Email: XXXXX@hotmail.com Email: XXXXX@yahoo.fr
Tel: 070- XXXXXXX Tel: 070- XXXXXXX
Med vänliga hälsningar,
Minh Chau & Amina
___________________________________________________________________________
Tillåt att (barnets namn)...får medverka på film eller på bilder: Ja Nej
Datum……….