7. Diskussion och slutsats
7.2 Metoddiskussion
I min studie har jag intervjuat fyra lärare på två skolor, två lärare på vardera skola. Mitt resultat blir därför inte möjligt att generalisera då jag har litet urval. Utifrån
urvalsstorleken kan möjligheterna till att dra konkreta slutsatser och generalisering försvåras (Bryman, 2011). Min forskningsfråga måste besvaras via observation och intervju av lärare samt deras åsikter och uppfattningar tror jag att lärarna eventuellt kan ha förberett sig i förväg innan jag observerade deras lektion samt hade intervju med dem. Detta eftersom de fick mejl utskickat där mitt syfte framkom och på så vis kan det ha styrt dem i en viss riktning. Då mina intervjuer spelades in kan även detta påverkat lärarnas svar då de kan ha varit nervösa och velat ge ”rätta” svar. Fördelen med att lärarna fick information kring min studie kan vara att de visade kunskaper om att arbeta språkutvecklande för andraspråkselever där de lyfter språkets betydelse. Ytterligare en fördel var att jag utifrån observationerna kunde justera mina intervjufrågor så min forskningsfråga kunde besvaras på bästa sätt.
7.3 Vidare forskning
En vidare forskning kring aktuellt ämne kan vara: ”Utvecklas andraspråkseleverna av den valda metoden som lärarna använder sig av för ökad utveckling i matematik?”. Det finns vetenskapligt beprövade metoder sedan tidigare men eftersom alla elever har olika skolbakgrunder så måste dessa anpassas och/eller förändras.
8. Referenslista
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2., uppdaterade [och utök.]. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. (övers.) Förlag: Liber.
Claesdotter, A. (2017, november). Läraren har stor makt att underlätta lärandet för flerspråkiga elever. Genom att se elevernas identitet som en kompetens kan läraren utmana stereotyper och förhålla sig till sociala strukturer. Pedagogiska magasinet, 4, 33-36.
Clarkson, P.C. (2006). Australian vietnamese students learning mathematics: High ability bilinguals and their use of their languages. Educational Studies in Mathematics,
64, 191-215. doi: 10.1007/s10649-006-4696-5.
Clarkson, P. C. & Parvanehnezhad, Z. (2008). Iranian Bilingual Students Reported Use of Language Switching when Doing Mathematics. Mathematics Education
Research Journal 20(1), 52-81.
Elmeroth, E. (2017). Möte med andraspråkselever. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Gibbons, P. (2013). Stärk språket, stärk lärandet språk- och kunskapsutvecklande
arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Johanneshov: TPB.
Haag, N, Heppt, B, Stanat, P Kuhl, P, Anad & Pant, H. (2013). Second language learners’ performance in mathematics: Disentangling the effects of academic language features. Learning and Instruction, 28(4), 24-34.
Hansson, Å. (2012). The meaning of mathematics instruction in multilingual
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3 uppl. (Torhellövers.) Studentlitteratur.
Lagerlöf, I. (2017, november). Svenska på nolltid. Pedagogiska magasinet, 4, 48-53.
Migrationsverket. (2016). Nästan 163 000 människor sökte asyl i Sverige 2015. Hämtad 2017-10-29, från http://www.migrationsverket.se/Om-
Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2016/2016-01-01-Nastan-163-000- manniskor- sokte-asyl-i-Sverige-2015.html
Morgan, E. (2014). Undervisningsmodeller som gynnar flerspråkiga elever:
studiehandledning i grundskolan. Malmö: Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö
högskola.
Myndigheten för skolutveckling. (2008). Mer än matematik: om språkliga dimensioner i matematikuppgifter. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Nationalencyklopedin [NE]. (2016a). Inhemsk. Tillgänglig:
http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/inhemsk
Nationalencyklopedin [NE]. (2016b). Modersmål. Tillgänglig:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/modersm%C3%A5l
Nationalencyklopedin [NE]. (2016c). Andraspråk. Tillgänglig:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/andraspr%C3%A5k
Nationalencyklopedin [NE]. (2016d). Flerspråkighet. Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/flerspråkighet
Norén, E. (2007). Tvåspråkig matematikundervisning. Nämnaren, (4).
Norén, E. (2010). Flerspråkiga matematikklassrum: Diskurser i grundskolans
matematikundervisning. Doktorsavhandling. Stockholm: Stockholms universitet.
Petersson, J. (2012). Rare mathematics – a needle eye for mathematics teachers of second language learners. i G. H. Gunnarsdóttir, F. Greinsdóttir, G. Pálsdóttir, M. Hannula, M.
Planas, N. (2014). One speaker, two languages: Learning opportunities in the mathematics classroom. Educational Studies in Mathematics, 87 (1), 51-66. doi:10.1007/s10649-014-9553- 3.
Rönnberg, I. & Rönnberg, L. (2001) Minoritetselever och matematikutbildning – en
litteraturöversikt. Liber, Stockholm.
Setati, M. & Adler, J. (2001) Between languages and discourses: Language practices in primary multilingual mathematics classrooms in South Africa. Educational Studies in
Mathematics 43(3), 243-269. doi:10.1023/A:1011996002062.
Skolverket. (2003). Lusten att lära: med fokus på matematik : nationella
kvalitetsgranskningar. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Hämtad från http://www.skolverket.se/om-
skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2705
Skolverket. (2012). Greppa språket – Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2013). Nyanlända elever i fokus. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2015). Studiehandledning på modersmålet: att stödja
kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016a). Skolplikt och rätt till utbildning. Hämtad 2017-12-20, från https://www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/skolplikt-och-ratt-till- utbildning-1.126411
Skolverket. (2016b). Invandringens betydelse för skolresultaten. Stockholm: Skolverket.
siffror/manniskorna-i-sverige/befolkningsutveckling/ - story_a60e856d-53b4-4b01- bb85- 2697824d0e87
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Säljö, R. (2011). L.S. Vygotskji- forskare, pedagog och visionär. I A. Forssell (Red.),
Boken om pedagogerna (s. 108- 132). Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet. (2004). Forskningsetiska principer inom
humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet. (2017). Forskning som involverar barn. Hämtad från http://www.codex.vr.se/manniska1.shtml
Bilagor
Bilaga 1
Hej!
Jag heter Andjelika Krajinovic och jag läser sista terminen på lärarutbildningen. Jag skriver mitt examensarbete nu och till detta behöver jag observera och intervjua läraren under en lektion. Syftet med arbetet är att jag vill undersöka vad läraren kan göra för att underlätta inlärningen av matematik hos elever med svenska som andraspråk. Läraren som ställer upp informeras om att deltagandet är frivilligt, anonymt och kan avbrytas när som helst. Jag kommer först göra min observation och därefter en intervju. Välj helst ut en klass där det finns elever som ännu inte behärskar svenska språket till fullo.
Eftersom eleverna är under 15 år behöver jag ha vårdnadshavarens godkännande för att ha observation i klassrummet de befinner sig i. Skulle du kunna skicka med information hem till elevernas vårdnadshavare som jag bifogar i mejlet. Informationen behöver endast skickas till de föräldrar vars elever är med i klassrummet under observationen av läraren.
Bilaga 2
Hej
Jag heter Andjelika Krajinovic och jag läser sista terminen på lärarutbildningen. Jag skriver mitt examensarbete nu och till detta behöver jag observera och intervjua läraren under en lektion. Syftet med arbetet är att jag vill undersöka vad läraren kan göra för att underlätta inlärningen av matematik hos elever med svenska som andraspråk. Alla som ingår i min studie är anonyma och det är frivilligt deltagande. Eftersom eleverna i klassrummet är under 15 år behöver jag ditt/ert godkännande att de befinner sig i klassrummet samtidigt som jag observerar lärarens undervisning.
Ja, mitt barn får vara med i klassrummet under tiden Andjelika observerar läraren.
Nej, mitt barn får
inte
vara med i klassrummet under tiden Andjelika observerar läraren.Vårdnadshavare 1 underskrift:
_________________________________________
Vårdnadshavare 2 underskrift:
_________________________________________
Bilaga 3
Datum och tid: Lektionstid (min): Antal elever i klassen:
Hur ser miljön i klassrummet ut?
Hur använder sig läraren av matematiskt språk?
Vilka arbetsmetoder använder sig läraren av?
Inkluderar läraren andraspråkseleverna i diskussionerna som uppstår, och hur?
På vilket sätt underlättar läraren lärandet hos andraspråkseleven/andraspråkseleverna?
Ta läraren till sig av några hjälpmedel för att underlätta för andraspråkseleverna?
Bilaga 4
Intervjufrågor
1. Har dina elever förkunskaper i ämnet och i svenska språket?
2. Beskriv klassrumsmiljön.
3. Beskriv upplevelsen av att undervisa andraspråkselever?
4. Vilka svårigheter ser du hos andraspråkselever i matematik? Och hur hanterar du detta?
5. Har du olika upplägg för din undervisning dvs ett upplägg för elever som har svenska som första språk respektive svenska som andraspråk, eller har du ett upplägg för båda?
6. Tycker du att modersmål är viktigt för andraspråkselevers utveckling? Varför?
7. Inkluderar du andraspråkselever med resten av klassen? Dvs. diskussioner, grupparbete.
8. Hur underlättar du inlärningen för andraspråkselever?