Två tillvägagångsätt var aktuella för urvalet, skicka ut förfrågan till utvalda pedagoger som jag i förväg visste hade kunskap och relevans till ämnet eller skicka ut en förfrågan till slumpmässigt utvalda förskolechefer där de sedan lyfter frågan med sina anställda om
eventuell medverkan. Det första alternativet blev det slutliga tillvägagångssättet som grundar sig i ett bekvämlighetsurval utifrån egna kontakter.
En lista upprättades över bekanta pedagoger som alla uppfyllde den relevans som söktes. Från listan valdes sju pedagoger ut med variation av ålder, arbetsplats, yrkeserfarenhet och kompetens. En styrka i urvalet är att de sju pedagogerna är utbildade förskollärare men har gått utbildningen vid olika årtal vilket ger en bredare infallsvinkel. Om pedagogernas utbildning genomförts vid samma årtal minskar trovärdigheten till studien eftersom vårt
lands pedagoger har en blandning av olika utbildningar och kompetenser. Genom att intervjua pedagoger med olika utbildningar ökar därför reliabiliteten till studien.
De sju intervjuerna genomfördes med medieprogrammet Microsoft Teams då pedagogerna inte ville träffas i realtid på grund av den rådande pandemin Covid-19. Pedagogerna hade vana av medieprogrammet som valdes vilket underlättade intervjuerna. Genom att genomföra intervjuer digitalt innebär det att de kan påverkats av olika tekniska
omständigheter. Vid enstaka tillfällen påverkade internetuppkopplingen negativt vilket ledde till störningar av ljudet. Detta resulterade i att frågor fick ställas om. Däremot kan detta gjort att delar av pedagogers svar försvunnit på grund av störningarna vilket kan ha påverkat resultatet. Detta eftersom viktiga svar kan gåtts till miste om av de svar som försvunnit på grund av störningarna.
I övrigt fungerade intervjuerna via Microsoft Teams bra. Pedagogerna uttryckte en trygghet i att kunna genomföra intervjuerna digitalt då flera upplever sociala omständigheter
obehagliga på grund av den rådande pandemin. Trygghet är en viktig faktor vid intervjuer för att respondenterna ska våga dela med sig av sina uppfattningar. Om intervjuerna skett i realtid finns risken att pedagogerna som upplever sociala omständigheter som obehagliga inte delat med sig av lika utvecklande svar. Därför upplever jag de digitala intervjuerna som en styrka i denna studie trots eventuella försvunna svar.
Då studien ställer sig frågan kring hur pedagoger arbetar med dokumentation hade en metod som utgår från observation kunnat bidragit till en bredare infallsvinkel (Denscombe, 2017). Detta eftersom pedagoger kan agera omedvetet i sin undervisning vilket innebär att vissa faktorer och metoder kan förloras vid enbart intervjuer. Genom att använda observation hade jag kunnat varit delaktig vid flera tillfällen för att studera hur pedagogerna arbetar med dokumentationen i undervisningen. Observationernas data tillsammans med intervjuernas data hade kunnat vidga perspektivet och stärkt resultatet. På grund av pandemin Covid-19 gick observationer inte att genomföra. Detta då förskolor inte ger tillträde till obehöriga under pandemin.
7.4 Förslag till fortsatt forskning
I denna studie har det framkommit att uppdelningen av ansvar som läroplanen har mellan förskollärare och arbetslaget skapat utmaningar i verksamheter. Barnskötare uppfattas inte känna ansvar till att arbeta med dokumentation eftersom de anser att det hör till
förskollärarnas uppdrag. Förslag till fortsatt forskning är därför att undersöka
ansvarsfördelning mellan förskollärare och barnskötare vidare. Detta för att studera om detta är ett fenomen som förekommer i större utsträckning samt vilka konsekvenser som uppstår vid denna typ av ansvarsfördelning. En intressant utgångspunkt för en sådan studie vore att utgå från barnskötarnas perspektiv för att undersöka om de har samma uppfattning som förskollärarna i denna studie.
Denna studie syftade till att undersöka pedagogers uppfattningar kring dokumentation vilket påvisat vikten av barns och vårdnadshavares delaktighet i dokumentationsarbetet. Därför är ytterligare ett förslag till fortsatt forskning att göra en liknande studie men att utgå från barns och vårdnadshavares perspektiv. I och med att denna studie fokuserat på pedagogers uppfattningar går det inte att utläsa hur barn och vårdnadshavare upplever arbetet med dokumentation. Pedagogerna i denna studie har uppfattningen om att barn och
vårdnadshavare uppskattar och drar nytta av att vara delaktiga i dokumentationsarbetet. Däremot väcker det frågan, delar barn och vårdnadshavare denna uppfattning? Detta gör att det skulle vara intressant att undersöka ur deras perspektiv för att få en större helhet kring dokumentationsarbetet.
REFERENSLISTA
Alkhede, M. & Björklund, C. (2020). Dokumentation för utveckling och lärande av
matematik. I I. Pramling Samuelsson & N. Pramling (Red.), Förskollärarens egen forskning: praktiska exempel (s. 133–148). Studentlitteratur.
Brinkmann, S & Kvale, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. Denscombe, M. (2017). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur.
Emilson, A., & Pramling Samuelsson, I. (2012). Jakten på det kompetenta barnet. Nordisk Barnehageforskning, 5 (21), 1–16. https://doi.org/10.7577/nbf.476
Holmberg, C. (2015). Så är det ju – den blir aldrig färdig!: En etnografisk studie om förskolepedagogers arbete med pedagogisk dokumentation [Licentiat-uppsats, Stockholms universitet]. SwePub. http://su.diva-
portal.org/smash/get/diva2:843164/FULLTEXT01.pdf
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, 1 (25), 16–35. Lindgren, A-C. (2020). Med uppdrag att dokumentera de yngsta barnens lärande: en verksamhetsteoretisk analys av förskolors dokumentation (Malmö Studies in Educational Sciences, 1653–6037; 2020:42) [Licentiat-uppsats, Malmö university]. SwePub. http://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1404546/FULLTEXT01.pdf Lindgren, A-C. & Wärvik, G. (2020). Dokumentation och utvärdering som styrmedel. I I.
Pramling Samuelsson & N. Pramling (Red.), Förskollärarens egen forskning: praktiska exempel (s. 115–132). Studentlitteratur.
Lindgren Eneflo, E. (2014). Dokumentationens dilemman: Förskollärare samtalar om pedagogisk dokumentation (Licentiatavhandlingar i Pedagogiskt arbete, 17) [Licentiat-uppsats, Umeå universitet]. SwePub. http://umu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:759484/FULLTEXT01.pdf
Läroplan för förskolan. (2018). Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=4001 Olsson, Å. (2019). Finns det några kompetenta barn här?: Pedagogers gemensamma
föreställningar om barn i pedagogisk dokumentation. Nordisk Barnehageforskning, 18 (1), 1–12. https://doi.org/10.7577/nbf.3089
Palla, L. (2016). Åtgärdsprogram i förskolan?: Specialpedagogers motstånd och alternativ. Social-medicinsk tidskrift, 93 (2), 190–198.
Stukát, S. (2019). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Studentlitteratur. Vallberg Roth, A-C. (2013). De yngre barnens läroplanshistoria – didaktik, dokumentation
Vallberg Roth, A-C. (2014). Bedömning i förskolans dokumentationspraktiker: fenomen, begrepp och reglering. Pedagogisk forskning i Sverige, 19 (4–5), 403–437. Vallberg Roth, A-C. (2015). Bedömning och dokumentation i förskola. I Vetenskapsrådet
(Red.), Förskola tidig intervention (s. 61–95). Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
BILAGA A - MISSIVBREV
DOKUMENTATION I FÖRSKOLAN
Frågan om att delta i studien riktar sig till dig som arbetar i förskola och någon gång arbetat med dokumentation i din yrkesroll.
Läroplanen för förskolan (LPFÖ 18) lyfter fram flera mål kopplade till vad dokumentation ska ha för roll i verksamheten. Detta innebär att pedagoger som arbetar i förskola har i uppdrag att arbeta med dokumentation.
Genom att delta i studien om hur pedagoger i förskolan arbetar med dokumentation bidrar du till ökad kunskap kring dokumentationsarbetets roll i förskolans värld. Intervjun
förväntas ta omkring 30–40 minuter och är en del av ett självständigt arbete för didaktikexamen vid Mälardalens högskola.
Tack för din medverkan!
Carolina Vahlstedt
Didaktikstuderande, Mälardalens högskola E-post: carolina.vahlstedt@kui.se
- - -
Handledare: Dan Tedenljung, universitetslektor i pedagogik
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Mälardalens högskola E-post: dan.tedenljung@mdh.se
- - -
Information till dig som deltagare
Anonymitet
Dina svar kommer vara anonyma och du kommer inte ange vilken förskola du är eller har varit verksam vid.
Frivillighet
Det är frivilligt att delta i undersökningen. Du kan när som helst välja att avbryta ditt
deltagande genom att kontakta Carolina. Det ger inte några negativa följder för dig. Dina svar kommer raderas om du väljer att avbryta din medverkan.
Användandet och lagring av uppgifter
De svar som lämnas kommer endast användas i forskningssyfte och kommer skyddas från tillgång från obehöriga.
Samtycke
Förfrågan om samtycke till medverkan i studien.
För- och efternamn: __________________________________________ Jag vill delta i studien om dokumentation i förskolan:
Ja Nej
BILAGA B - INTERVJUGUIDE
Bakgrund• Hur gammal är du? • Vilken utbildning har du? • Vilket år gick du din utbildning?
• Hur många års erfarenhet har du av arbete i förskola? • Har du arbetat på flera olika förskolor?
Dokumentation
• Vad innebär dokumentation för dig?
• Vad upplever du är skillnaden på dokumentation och pedagogisk dokumentation? • Använder du/ni både dokumentation och pedagogisk dokumentation?
o Om ja: Hur? o Om nej: Varför?
• Vad upplever du att dokumentation har för syfte? • Hur dokumenterar du i din roll som pedagog?
• Vilka verktyg använder du dig av när du dokumenterar och varför använder du dessa? • Vad väljer du/ni att dokumentera?
• Hur använder du/ni dokumentationen?
• Involverar du/ni barnen i dokumentationsarbetet? o Om ja: Hur?
o Om nej: Vad är orsaken till att ni inte gör det?
• Involverar du/ni vårdnadshavarna i dokumentationsarbetet? o Om ja: Hur?
o Om nej: Vad är orsaken till att ni inte gör det? • För vems skull arbetar du med dokumentation och varför?
• Berätta om en upplevelse med dokumentation där du känner att du lyckats extra bra. • Vilka möjligheter upplever du finns med dokumentation?
• Vilka svårigheter upplever du finns med dokumentation? • Vad påverkar dokumentationsarbetet? (Positivt och Negativt) • Vad har du för erfarenheter av att arbeta med dokumentation? • Har du fått någon utbildning i att arbeta med dokumentation?
o Om ja: Beskriv vad för utbildning du har inom detta.
o Om nej: Upplever du att du skulle behöva mer utbildning inom området? Varför/Varför inte?
Den nya läroplanen
• Hur har du och ditt arbetslag fått möjlighet att uppdatera er kring den nya läroplanen gällande dokumentation?
• Vilka möjligheter och svårigheter har uppstått i och med den nya läroplanen gällande dokumentation?
• Har ditt sätt att dokumentera ändrats i och med den nya läroplanen? o Om ja: Hur?
o Om nej: Vad tror du är orsaken till att det inte ändrats?
Avslutning
BILAGA C – ANSLUTA TILL TEAMS
Hur deltar jag i Microsoft Teams via datorn?1. Klicka på länken.
2. Klicka på knappen ”Avbryt” i dialogrutan som öppnats i din webbläsare 3. Klicka på ”Anslut på webben istället”
4. Klicka på ”Anslut nu”
5. Vänta på att intervjuaren släpper in dig 6. Nu är du ansluten
Hur deltar jag i Microsoft Teams via mobilen eller surfplattan?
1. Ladda ner appen Microsoft Teams (Öppna inte appen) 2. Klicka på länken.
3. Klicka på knappen ”Anslut som gäst” 4. Skriv ditt förnamn och efternamn 5. Klicka på ”Anslut till möte”
6. Teams ansluter till undervisningen 7. Vänta på att intervjuaren släpper in dig 8. Nu är du ansluten