Dokumentation i förskolan : En kvalitativ studie om möjligheter och svårigheter med att synliggöra och analysera barns individuella lärande

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

DOKUMENTATION I FÖRSKOLAN

En kvalitativ studie om möjligheter och svårigheter med att synliggöra och

analysera barns individuella lärande

CAROLINA VAHLSTEDT

Huvudområde: Pedagogik Nivå: Avancerad

Högskolepoäng: 15

Kursnamn: Examensarbete i didaktik 15hp

Handledare: Dan Tedenljung Examinator: Karin Bergman Seminariedatum: 2021-06-04

SAMMANFATTNING

Carolina Vahlstedt

Dokumentation i förskolan

– En kvalitativ studie om möjligheter och svårigheter med att synliggöra och analysera barns individuella lärande

Årtal: 2021 Antal sidor: 33

_______________________________________________________________________________________ Läroplanen för förskolan (2018) kräver att pedagoger ska synliggöra och analysera

barns individuella lärande med hjälp av dokumentation. Studien syftar därför till att undersöka pedagogers uppfattningar kring det nya uppdraget som den nya läroplanen medför. För att undersöka detta har läroplansteori (Wahlström, 2020) tillämpats. Sju förskollärare från olika förskolor har intervjuats. Förskollärarnas uttalanden ligger till grund för fem olika kategorier. Kategorierna skapades för att uppmärksamma vilka områden deras uttalanden berör inom dokumentation. Resultatet tolkades och analyserades utifrån läroplansteori (Wahlström). I resultatet framgick det att pedagoger ser dokumentation som en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet. Den nya läroplanen har ökat kraven på pedagogers dokumentationsarbete vilket skapat både nya utmaningar och möjligheter. De utmaningar som uppfattas som svårast att hantera är tidsbrist och en ojämn ansvarsfördelning mellan pedagoger. Studiens resultat visar ett större behov av arbetslagsträffar där

dokumentationsuppdraget har en central roll.

_____________________________________________________________________

Nyckelord: dokumentation, barns individuella lärande, pedagoger, arbetslagsträffar, pedagogers kompetens, kompetensutveckling, ansvarsfördelning.

INNEHÅLL

1 INLEDNING ...1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 2

2 TIDIGARE FORSKNING ...2

2.1 Litteratursökning ... 2

2.1.1 Dokumentation i förskola ... 2

2.1.2 Pedagogisk dokumentation ... 4

2.1.3 Dokumentationsarbetets krav ... 4

2.1.4 Möjligheter med dokumentation ... 5

2.1.5 Dokumentationens utmaningar ... 6 3 TEORI ...7 3.1 Läroplansteori ... 7 3.1.1 Läroplanskunskap ... 8 3.1.2 Didaktisk kunskap ... 8 3.1.3 Samhällskunskap ... 9 4 METOD ... 10 4.1 Semistrukturerade intervjuer ...10

4.2 Urval och avgränsningar ...10

4.3 Genomförande ...10 4.4 Forskningsetiska överväganden ...11 4.4.1 Informationskravet ...11 4.4.2 Samtyckeskravet ...12 4.4.3 Konfidentialitetskravet ...12 4.4.4 Nyttjandekravet ...12

4.5 Databearbetning och analysmetod ...12

4.5.1 Steg 1 – Analys utifrån läroplanen...13

4.5.2 Steg 2 – Didaktisk analys av undervisning ...13

4.6 Metodreflektion ...15

4.6.1 Reliabilitet ...15

4.6.2 Validitet ...15

5 RESULTAT ... 16

5.1 Dokumentera det individuella lärandet ...16

5.1.1 Pedagogers dokumentationsarbete ...16

5.1.2 Synliggöra genom dokumentation ...17

5.1.3 Analysera dokumentation ...18

5.2 Kunskap om dokumentation ...20

5.2.1 Pedagogers dokumentationskunskap ...20

5.2.2 Dokumentationens roll i kvalitetsarbetet ...21

6 ANALYS ... 22

6.1 Analys utifrån läroplanen ...22

6.1.1 Ansvarsfördelning ...22

6.1.2 Bedömning genom dokumentation ...22

6.2 Didaktisk analys av undervisning ...23

6.2.1 Faktorer som påverkar ...23

6.2.2 Förändringar i dokumentationsuppdraget ...23

6.2.3 Svårigheter och utmaningar ...24

6.3 Analys utifrån samhällsperspektiv ...24

6.3.1 Meningssammanhang och syfte ...24

6.3.2 Delaktighet ...25

6.4 Sammanfattning ...25

7 DISKUSSION... 25

7.1 Resultatdiskussion ...25

7.1.1 Hur arbetar pedagoger i förskola med dokumentation? ...25

7.1.2 Hur kan ramfaktorer påverka pedagogers arbete med dokumentation? ...26

7.1.3 Hur har den nya läroplanen påverkat dokumentationsarbetet? ...26

7.2 Resultat i relation till tidigare forskning ...27

7.4 Förslag till fortsatt forskning ...30

REFERENSLISTA ... 32

BILAGA A - MISSIVBREV BILAGA B - INTERVJUGUIDE

1

INLEDNING

I slutet på 90-talet började förståelsen öka kring att kunskap bildas redan i förskoleåldern (Wahlström, 2020). Därför ansågs det att förskolans uppdrag behövde förändras.

Barnomsorg- och skolakommittén beslutade att pedagogiken i förskolan och skolan behövde närma sig varandra mer för att utvecklas vidare. Barn börjar i samband med detta beslut att ses som medskapare av kunskap redan i förskolan. Förskolan fick 1998 en egen läroplan vilket gjorde den till en viktig del av det svenska utbildningssystemet (Lindgren & Wärvik, 2020). Läroplanen för förskolan har en hög status då den är ett juridiskt bindande

styrdokument till skillnad från tidigare arbetsplaner som förekommit i förskolan (Wahlström, 2020).

Läroplanen har reviderats flera gånger sedan den lanserades (Lindgren & Wärvik, 2020). Orsaken till detta är för att den ska vara uppdaterad kring de förändringar som sker i vår värld samt kring vilka kunskaper som anses viktiga att ha i samhället. En av de större revideringarna av läroplanen skedde år 2010 där förskollärarens ansvar första gången förtydligades. Detta innebär att en ansvarsfördelning mellan förskollärare och barnskötare skrevs fram. Åtta år senare togs beslutet att göra om hela läroplanen för att den skulle bli mer aktuell. Den nya läroplanen innehåller fortfarande en tydlig ansvarsfördelning mellan

förskollärare och resterande pedagoger i arbetslaget. Den kräver även numera att förskolan ska ha ett ämnesinriktat fokus vilket medför en ny utmaning kring pedagogers

dokumentationsarbete.

Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt följs, dokumenteras och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan

tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära sig i enlighet med läroplanens mål (Läroplan för förskolan, 2018, s. 18).

All undervisning påverkas av flera olika ramfaktorer som exempelvis pedagogers kompetens och förutsättningar (Wahlström, 2020). Därför är det av vikt att studera detta utifrån ett dokumentationsperspektiv. Genom att undersöka dokumentation vidare kan vi synliggöra och analysera vilka ramfaktorer som påverkar möjligheten till att utgå från varje barns individuella lärande.

Pedagoger har stora krav på att både synliggöra och analysera det individuella lärandet hos varje barn (Lindgren & Wärvik, 2020). Detta medför en utmaning när det kommer till sättet att dokumentera. Dokumentation kan tolkas på olika sätt vilket kan leda till att den används på olika sätt i våra förskolor (Lindgren Eneflo, 2014). Därför är det av vikt att undersöka hur pedagoger arbetar med dokumentation samt hur den nya läroplanen påverkat

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur pedagoger i förskola arbetar med

dokumentation. Studien avser att analysera pedagogers uppfattningar och erfarenheter kring hur den nya läroplanen påverkat dokumentationsarbetet.

i. Hur arbetar pedagoger i förskola med dokumentation?

ii. Hur kan ramfaktorer påverka pedagogers arbete med dokumentation? iii. Hur har den nya läroplanen påverkat dokumentationsarbetet?

2

TIDIGARE FORSKNING

2.1 Litteratursökning

Denna studies litteratursökning genomfördes under vecka 7, år 2021 samt vecka 13, år 2021 i databasen SwePub och i söktjänsten Primo. Primo som använts är kopplad till Mälardalens högskolas bibliotek. Detta är en söktjänst för högskolans databaser där majoriteten av kurslitteratur och artiklar finns samlade.

Med hjälp av kombinationer av sökorden: förskola, dokumentation, läroplan, utvärdering, bedömning och analys söktes artiklar, avhandlingar och böcker fram. De olika

sökkombinationerna resulterade i över 100 träffar. För att avgränsa texterna i resultatet till vetenskapliga och expertgranskade texter användes begreppet ”Peer review” under

sökningen. Resultatet avgränsades även till texter som publicerats de senaste tio åren eftersom de större revideringarna av läroplanen skett under den perioden. Genom följande avgränsningar finns ett resultat på 14 olika artiklar, avhandlingar och böcker. Däremot är det fyra artiklar av dessa som inte finns tillgängliga längre. De resterande tio vetenskapliga texterna är de som använts för denna studie.

För att kunna bidra till en mer fördjupad och bredare förståelse av den tidigare forskningen kommer den presenteras i en tematisk ordning. Den tidigare forskningen har även delats upp utifrån studiens fokusområden i rubrikerna: Dokumentation i förskola, Pedagogisk

dokumentation, Dokumentationsarbetets krav, Möjligheter med dokumentation samt Dokumentationens utmaningar.

2.1.1 Dokumentation i förskola

Alla verksamheter som ingår i det svenska utbildningssystemet, inklusive förskolan, är både mål- och resultatorienterade (Lindgren, 2020). Förskolans verksamhet behöver därför ständigt utvärderas genom dokumentation för att sträva mot högre kvalitet. För att kunna

uppnå högre kvalitet i förskolan behöver pedagoger kontinuerligt arbeta med systematiskt kvalitetsarbete (Alkhede & Björklund, 2020). I det systematiska kvalitetsarbetet är

dokumentation en grund som pedagoger utgår från för att arbeta mot en god kvalitet i verksamheten. Detta är orsaken till att dokumentation betraktas som både en stor och viktig del av förskolans kvalitetsarbete (Olsson, 2019).

Begreppet dokumentation handlar om att samla in information och sammanställa det (Vallberg Roth, 2014). Dokumentationsmetoden kan skilja sig åt både när det gäller utförandet och efterarbetet. Exempelvis finns det flera olika verktyg som pedagoger kan använda sig av som surfplatta, digitalkamera och anteckningsblock. Många pedagoger använder sig ofta av flera olika metoder och verktyg när de arbetar med dokumentation. Det viktiga är inte vilken metod eller vilket verktyg pedagoger väljer att använda sig av,

huvudsaken är att de utgår från ett tydligt syfte i vad som ska dokumenteras (Emilson & Pramling Samuelsson, 2012). Orsaken till att det finns olika dokumentationsmetoder är för att läroplanen inte specificerat hur dokumentation ska genomföras (Vallberg Roth, 2013). Däremot bör pedagoger se dokumentation som ett hjälpmedel till att utföra deras uppdrag utifrån läroplanens krav (Vallberg Roth, 2015).

Ett vanligt sätt att arbeta med dokumentation i förskola är genom portfolio (Vallberg Roth, 2013, 2014; 2015). Pedagogerna samlar dokumentation kring barnen i deras individuella portfolio (Vallberg, 2014). Detta blir därmed ett sätt att utvärdera samt diskutera varje enskilt barn. Genom detta arbetssätt kan både barn och vårdnadshavare bli mer delaktiga i förskolans verksamhet (Vallberg Roth, 2015).

Individanpassning och individuella utvecklingsplaner är två viktiga delar i dagens förskola (Vallberg Roth, 2013). För att detta ska vara möjligt krävs det att pedagoger arbetar med att dokumentera varje barns individuella lärande. Grunden till individuella utvecklingsplaner är nämligen dokumentation (Emilson & Pramling Samuelsson, 2012; Palla, 2016). Pedagoger behöver utvärdera och analysera varje barns förutsättningar och utvecklingsnivå inför upprättandet av individuella utvecklingsplaner (Palla, 2016). Med hjälp av detta underlag kan pedagoger synliggöra om något barn har eventuella svårigheter och har behov av särskilda åtgärder. Detta ska därefter föras in i den individuella utvecklingsplanen. En del av pedagogers uppdrag är att kunna se varje barns unika kompetenser (Emilson & Pramling Samuelsson, 2012). Pedagoger ska arbeta för att utveckla dessa kompetenser vidare. I denna process spelar de individuella utvecklingsplanerna en viktig roll. I arbete med individuella utvecklingsplaner är det av vikt att det förekommer diskussioner och analyser kring dokumentationen som samlats in (Alkhede & Björklund, 2020). Detta för att det ska finnas ett underlag kring det som barnen redan kan, för att pedagoger ska veta hur de kan utmana barnen vidare i deras utveckling. Dokumentationen blir en metod för att synliggöra och fånga barns strategier för lärande och deras lärprocesser (Alkhede & Björklund, 2020; Lindgren Eneflo, 2014; Olsson, 2019).

2.1.2 Pedagogisk dokumentation

Begreppet dokumentation har flera olika betydelser (Holmberg, 2015). I förskola gör pedagoger ofta skillnad på dokumentation och pedagogisk dokumentation (Emilson & Pramling Samuelsson, 2012). Båda delarna används i förskolan men på olika sätt. Det kan vara svårt att skilja de båda delarna åt eftersom de är beroende av varandra, vilket gör att begreppet dokumentation ofta används för båda delarna (Holmberg, 2015).

Dokumentation anses övergå till pedagogisk dokumentation när det sker reflektion,

utvärdering eller analys kring det insamlade råmaterialet (Emilson & Pramling Samuelsson, 2012; Holmberg, 2015). Pedagogisk dokumentation anses även vara det som blivit en stor del av bedömningen som sker i förskola gällande utvecklingsbehov, förskolans kvalité samt måluppfyllelse (Emilson & Pramling Samuelsson, 2012). Detta eftersom den pedagogiska dokumentationen är det som synliggör processerna som finns i verksamheten.

I arbetet med pedagogisk dokumentation är det av vikt att barn ges möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande (Holmberg, 2015). Detta eftersom när pedagoger reflekterar tillsammans med barn kan nya frågor väckas som skapar möjlighet till fortsatt utforskande (Lindgren Eneflo, 2014). Därför är det viktigt att pedagoger bjuder in barn till diskussioner där de kan blicka tillbaka på vad de gjort för att denna typ av reflektion ska kunna ske. Barnens vårdnadshavare behöver även de ges möjlighet till att vara delaktiga i det pedagogiska dokumentationsarbetet (Holmberg, 2015; Vallberg Roth, 2014). Genom att involvera vårdnadshavarna får de en inblick i verksamheten som kan skapa både trygghet och förtroende till förskolan (Vallberg Roth, 2014). Vårdnadshavare kan göras delaktiga genom exempelvis föräldraenkäter och elektroniska dokument. När vårdnadshavare är involverade i dokumentationsarbetet skapas även möjligheten till att möta upp barns upplevelser och erfarenheter från förskolan i hemmet (Holmberg, 2015). Detta är ett arbetssätt som kan gynna barns fortsatta utveckling och lärande.

2.1.3 Dokumentationsarbetets krav

Det finns en ambition i att förskolans pedagoger ska både följa barn och samtidigt utveckla verksamheten till att uppnå hög kvalité genom dokumentationsarbetet (Emilson & Pramling Samuelsson, 2012). I förskolan har kraven på dokumentation ökat i och med revideringar av läroplanen (Emilson & Pramling Samuelsson, 2012; Lindgren & Wärvik, 2020; Palla, 2016). De ökade kraven lägger samtidigt vikt vid pedagogers medvetenhet och kunskap kring dokumentation (Vallberg Roth, 2015). Pedagoger behöver därför ha förståelse till vilka former dokumentation kan ha och samtidigt kunskap i hur de kan användas i praktiken (Alkhede & Björklund, 2020; Vallberg Roth, 2015).

Förskolan har blivit mer ämnesinriktad i och med den nya läroplanen (Lindgren & Wärvik, 2020). Detta medför att pedagogers analytiska förmåga spelar en viktigare roll i

dokumentationsarbetet för att kunna uppnå högre kvalitet (Alkhede & Björklund, 2020; Lindgren & Wärvik, 2020). Det nya uppdraget innebär att pedagogerna ska kunna både synliggöra och analysera varje enskilt barns lärande.

Dokumentation är ett område som pedagoger har kunskapsbrist inom (Emilson & Pramling Samuelsson, 2012). Detta har gjort att arbetsgivare valt att försöka satsa mer på

kompetensutveckling för att ge pedagoger bättre förutsättningar till att genomföra sitt dokumentationsuppdrag. Satsningen kring kompetensutveckling har sett olika ut beroende på vilken arbetsgivare pedagogerna har (Holmberg, 2015). Pedagoger kan behöva fortsatt stöd i att kunna motivera sina val i dokumentationsarbetet samt hur efterarbetet med analys och diskussion kan fungera för att uppnå kraven i läroplanen (Lindgren & Wärvik, 2020).

2.1.4 Möjligheter med dokumentation

De yngre barnens lärande har fått ett ökat intresse (Vallberg Roth, 2014). Detta har gjort att kvalitetsarbetet har stort fokus i våra förskolor. En hög kvalitet i förskolor är något som kan bidra till en mer likvärdig utbildning. Pedagoger har en skyldighet att bedöma både lärande och utveckling hos barn på en individnivå. Kvalitetsarbetet inom förskola genomförs av pedagogerna, däremot ska både barn och deras vårdnadshavare få möjlighet att delta i det arbetet (Vallberg Roth, 2013).

Dokumentation där barn är involverade och delaktiga kan skapa en mer demokratisk pedagogik (Emilson & Pramling Samuelsson, 2012). Detta eftersom de får möjlighet att påverka innehållet av verksamheten. Genom barnintervjuer får barn möjlighet att uttrycka sina tankar vilket kan skapa möjligheter till att de får mer inflytande i undervisningen och verksamheten (Vallberg Roth, 2013). Pedagoger får även möjlighet att ta del av barns intressen vilket kan bli en utgångspunkt i det fortsatta systematiska kvalitetsarbetet. När barn får vara drivande i dokumentationen utmanas pedagogers förförståelse vilket kan ändra fokuset i dokumentationen (Holmberg, 2015). Detta eftersom barn och pedagoger har olika synsätt på vad det viktiga i undervisningen är. Genom att arbeta tillsammans med dokumentation kommer både barn och pedagoger befinna sig i ett gemensamt lärande. För att detta ska kunna ske behöver de respektera och lyssna på varandra. Pedagoger behöver fortfarande ha den aktiva rollen i dokumentationsarbetet (Lindgren, 2020). Detta eftersom pedagogen är den som förväntas ge tillbaka dokumentationen till barnen för att skapa möjlighet till utvärdering och reflektion tillsammans med barnen.

Pedagoger ser ofta dokumentation som ett hjälpmedel mer än som styrning till att kunna genomföra sitt uppdrag (Lindgren Eneflo, 2014; Vallberg Roth, 2014). En orsak till att pedagoger ser det som ett hjälpmedel är att de upplever att dokumentation är för barnens bästa (Vallberg Roth, 2014). Pedagoger i förskolan arbetar med detta för att kunna synliggöra barnen och deras potential (Emilson & Pramling Samuelsson, 2012). En möjlighet med det är att pedagoger kan se fenomen ur flera olika perspektiv och infallsvinklar (Vallberg Roth, 2015). Med hjälp av pedagogisk dokumentation synliggörs pedagogers barnsyn och kunskapssyn vilket ger dem möjlighet till att förändra och förbättra sin undervisning (Lindgren Eneflo, 2014; Olsson, 2019).

När pedagoger analyserar och reflekterar kring dokumentation kan de genom

dokumentationen upptäcka om det finns barn i behov av stöd i barngruppen (Palla, 2016). Om misstanke uppstår att barn kan behöva särskilt stöd behöver en handlingsplan upprättas

med dokumentation som grund. Därefter ska handlingsplanen läggas till med den individuella utvecklingsplanen för att ha allt samlat i samma dokument. Detta gör att framtida undervisningstillfällen enklare kan anpassas utifrån barnens individuella utvecklingsplaner samt eventuella handlingsplaner.

2.1.5 Dokumentationens utmaningar

Planeringen av tid är något som pedagoger upplever som en utmaning sedan de ökade kraven på dokumentationsarbetet (Lindgren & Wärvik, 2020). Det är vanligt att pedagoger uttrycker att det tas bort för mycket tid från barnen för att kunna utföra sitt nya uppdrag. Utmaningen som pedagogerna uttalat tyder på att dokumentationen inte sker naturligt i förskolan. I förskolans dokumentationsuppdrag ska reflektion och analys ingå (Vallberg Roth, 2015). Detta är något som är en utmaning i verksamheterna då det anses vara för tidskrävande vilket skapar stress bland pedagogerna (Emilson & Pramling Samuelsson, 2012; Holmberg, 2015; Lindgren Eneflo, 2014; Vallberg Roth, 2014, 2015). Faktorer som påverkar möjligheten till hur mycket tid som kan ägnas åt dokumentation är personaltätheten och storleken på barngruppen (Holmberg, 2015). Personalbrist är vanligt i förskola vilket påverkar pedagogers möjlighet till att kunna utföra sitt uppdrag. Det förekommer att pedagoger tar med sig

dokumentationsarbetet hem för att hinna färdigt.

Pedagoger upplevde dokumentation som krävande innan den nya läroplanen (Lindgren, 2020). Sedan den nya läroplanen börjat gälla har den redan tunga dokumentationsbördan ökat. Dokumentationsarbetets nya krav har skapat en osäkerhet bland pedagogerna

(Lindgren, 2020; Lindgren Eneflo, 2014; Lindgren & Wärvik, 2020; Vallberg Roth, 2014). De flesta kommuner har tagit fram färdiga mallar som pedagogerna ska använda sig av vilket är en bidragande orsak till osäkerheten (Lindgren & Wärvik, 2020). Detta eftersom de upplever att mallarna är svåra att använda vilket gör att det blir en högre belastning.

Pedagoger brottas med att kunna utföra sitt nya uppdrag i läroplanen med

individualiseringen (Lindgren, 2020). Pedagoger förväntas dokumentera och analysera varje enskilt barns lärprocess vilket upplevs som en utmaning då läroplanen inte specificerat hur detta ska genomföras (Lindgren, 2020; Olsson, 2019; Vallberg Roth, 2015). En av

utmaningarna är att både kunna dokumentera varje barns individuella process under undervisningen samtidigt som de förväntas vara aktiva i undervisningen (Lindgren Eneflo, 2014). Detta skapar även en distans mellan barnen och pedagogerna.

Ansvarsfördelningen är ofta ojämn i förskolan mellan förskollärare och barnskötare (Holmberg, 2015). Orsaken kan vara att läroplanen separerat arbetsuppgifterna mellan förskollärare och arbetslag. Detta har gjort att ofta sköter barnskötarna de dagliga rutinerna medan det är förskollärarna som sköter de pedagogiska bitarna samt efterarbetet med dokumentation. Barnskötare kan vara deltagande i produktionen av dokumentationen men därefter lämnas det ofta över till förskollärarna för reflektion och analys.

3

TEORI

3.1 Läroplansteori

Urban Dahllöf argumenterade i slutet på 60-talet för att det inte går att analysera resultat av undervisning genom att enbart mäta resultatet av kunskapstester (Wahlström, 2020). Det som krävs för att kunna analysera resultatet av undervisning är kunskaper för de olika delarna inom ramen för undervisningen. En undervisningsprocess påverkas exempelvis av organisatoriska ramar, undervisningens upplägg, gruppstorlekar och inlärningsmöjligheten hos eleverna. Dessa områden kommer påverka resultatet på kunskapstester. För att kunna förstå resultatet på kunskapstesterna behöver vi därför förstå själva undervisningsprocessen. Detta argument blev grunden för Dahllöfs ramfaktorteori som handlar om sambandet som finns mellan ramar, process och resultat.

Under 70-talet uppmärksammade Ulf Lundgren hur läroplanen byggs upp samt hur dess innehåll utformas (Wahlström, 2020). Detta gjorde att läroplanen kopplades samman med en samhällsanalys kring vilken kunskap som anses vara viktig för samhället. Då Lundgren kopplade samman läroplanen med den tidigare ramfaktorteorin utvecklades teorin till en läroplansteori där kunskap är utgångspunkten. Frågan vad som räknas som kunskap är därför en av de viktigaste delarna. Detta är något som alltid kommer vara en aktuell frågeställning då den ständigt omprövas.

Vid läroplansarbete i praktiken är didaktisk analys en vanlig utgångspunkt (Sundberg i Wahlström, 2020). När undervisning ska analyseras behöver den didaktiska triangeln utvidgas för att synliggöra fler ramfaktorer som kan påverka genomförandet av undervisning (Wahlström, 2020). Den didaktiska triangeln anses nämligen, inom europeisk didaktisk forskning, som en reducering av den komplexa relationen mellan innehåll, pedagog och barn. Utvidgningen av triangeln görs i flera steg (Wahlström, 2020). För att kunna analysera barns individuella lärande genom undervisning behöver en första utvidgning göras. Detta innebär att analysen är fokuserad utifrån hela undervisningssituationen vilket kan resultera i att fler ramfaktorer synliggörs. Vid en andra utvidgning är verksamheten utgångspunkten för analysen. Verksamhetens förutsättningar kan komma att påverka undervisningen. Detta kan exempelvis innebära ekonomiska förutsättningar som styr både antal pedagoger och

möjlighet till material.

Förskolan är en del av samhället vilket innebär att en tredje utvidgning är aktuell (Wahlström, 2020). Detta eftersom samhällsförändringar även påverkar våra förskolor. Exempelvis har ökningen av användandet av sociala medier i samhället även resulterat i att förskolor använder sig av olika former av sociala medier.

Figur 1. Den utvidgade didaktiska triangeln, Wahlström (2020), s.147, avritad

Med didaktisk analys som utgångspunkt, inom läroplansteori, är syftet att knyta samman kunskaper kring undervisning och läroplanen till en konkret undervisningspraktik (Sundberg i Wahlström, 2020). För att kunna göra detta krävs förståelse, reflektion och analys kopplat till de tre olika nivåerna läroplanskunskap, didaktisk kunskap och samhällskunskap som ingår i den utvidgade didaktiska triangeln.

3.1.1

Inom det svenska utbildningssystemet fyller läroplanen flera viktiga funktioner (Wahlström, 2020). I Sverige är det riksdagen som fastställer läroplanen vilket gör den till ett bindande dokument som alla som arbetar inom förskola ska arbeta utifrån. Läroplanen fungerar därför som ett pedagogiskt verktyg och inte enbart som ett officiellt styrningsdokument. Det

grundläggande inom läroplanen är vad samhället anser medborgarna bör ha kunskap inom för att förstå omvärlden. För att kunna arbeta med läroplanen krävs därför både kunskap och förståelse för den och dess innehåll (Sundberg i Wahlström, 2020).

Meningen är att läroplanen ska kunna besvara lärandets frågor vad, hur, när, vem och mot vad (Wahlström, 2020). Därför är det av vikt vid läroplansarbete i praktiken att granska läroplanen utifrån det valda arbetsområdet (Sundberg i Wahlström, 2020). Genom granskningen ökar möjligheten till förståelse för hur arbetsområdet är tänkt att fungera i praktiken utifrån läroplanen.

3.1.2

Den svenska läroplanen har en struktur som bygger på två delar resultatkrav och lärares professionella läroplansarbete (Wahlström, 2020). Resultatkravet innebär att läroplanen

innehåller tydliga mål med kunskapskrav. Lärarens professionella läroplansarbete i sin tur handlar om lärarens betydande roll i verksamheten. Det är läraren som bär ansvaret för måluppfyllelsen av läroplanen. När den dagliga undervisningen innehåller läroplanens mål och krav bidrar det till ökad måluppfyllelse.

Vid läroplansarbete i en didaktisk utgångspunkt är det av vikt vid att undersöka de ramar och förutsättningar som finns i undervisningen (Sundberg i Wahlström, 2020). Det finns

kringliggande ramfaktorer som kommer påverka verksamheternas möjlighet till att genomföra läroplanens innehåll (Wahlström, 2020). Kompetenser och förutsättningar är exempel på sådana faktorer. För att få fram vilka ramfaktorer som påverkar undervisningen krävs både reflektion och analys av undervisningen (Sundberg i Wahlström, 2020).

3.1.3

Läroplansteori kan knytas samman med ämnesdidaktik genom att den utvidgar den didaktiska triangeln eftersom kopplingen tar ett större samhällsperspektiv i innehållet av undervisningen (Wahlström, 2020). Den tredje nivån inom läroplansarbete i praktiken syftar därför till att binda samman läroplanskunskap med didaktisk kunskap utifrån ett

samhällsperspektiv (Sundberg i Wahlström, 2020). Meningen är att denna nivå ska ge kunskap kring vilka yttre ramfaktorer från samhället som kan påverka undervisningen. Exempelvis politiska, kulturella och sociala faktorer är sådana som kan ha inverkan. När undervisning ses som meningserbjudande lyfts både politiska och moraliska dimensioner fram i undervisningen (Wahlström, 2020). Alla ämnen har fortfarande kunskapstraditioner men det läggs mer vikt vid lärarens uppdrag i att välja vilken mening innehållet i undervisningen ska ta. Varje ämnesinnehåll bygger på både moraliska och politiska antaganden som i sin tur är kopplade till kulturella och sociala uppfattningar. Detta innebär att lärarens val av innehåll kommer representera olika antaganden och uppfattningar som baseras på deras syn på samhällsmedborgare.

Det finns de som anser att undervisningsinnehållet alltid borde vara kopplat till demokratiperspektivet eftersom läroplanen har som mål att barn ska fostras till

demokratiska samhällsmedborgare (Wahlström, 2020). När detta perspektiv används kan undervisningen ses som en social handling där grunden bygger på valet av kunskapsinnehåll. På detta vis ses inte kunskapsinnehållet som något förutbestämt, istället ses det som något öppet som bygger på lärarens medvetenhet och didaktiska kompetens.

Varje dag pågår en ständig reproduktion av olika sociala, samhälleliga, kulturella och politiska normer inom förskolan (Sundberg i Wahlström, 2020). Det är därför av vikt att undersöka vilka konsekvenser de yttre ramfaktorerna har på undervisningen (Sundberg i Wahlström, 2020). Orsaken är att dessa yttre ramfaktorer och normer kommer påverka undervisningen men även barns socialisation i verksamheten.

4

METOD

4.1 Semistrukturerade intervjuer

I studien används semistrukturerade intervjuer där intervjuaren utgår från en lista med färdiga frågor som ska behandlas (Denscombe, 2017). Intervjuaren kan vara flexibel kring vilken ordning frågorna ska ställas för att låta respondenten tala friare och då ges möjlighet att utveckla sina idéer. På detta vis kan intervjuaren ges möjlighet till att ta del av deltagarens livsvärld och perspektiv kring fenomenet. Detta gör att respondentens svar kan bli mer utvecklande och öppna.

Intervjuerna för denna studie kommer genomföras enskilt vilket är den vanligaste typen av intervju (Denscombe, 2017). Orsaken är att enskilda intervjuer oftast är enklare att

arrangera. Fördelen med detta är att för den som intervjuar kan det vara enklare att

lokalisera speciella idéer som respondenten lyfter fram. Detta kan även leda till mer ingående detaljer som annars kan missas när flera intervjuas samtidigt. När intervjuer sker i grupp kan det även vara svårt att höra vem som säger vad eftersom vissa röster kan likna varandra. Därför kan personliga intervjuer även förenkla efterarbetet med transkriberingen.

4.2 Urval och avgränsningar

För denna studie består urvalet av sju förskollärare från olika förskolor. Förskollärarnas namn har i studien ersatts av benämningarna R1-R7 då deras medverkan är anonym. Fokusområdet i studien är att få fram pedagogers uppfattningar och inte jämföra olika förskolor. De sju förskollärarna är mellan 22–53 år gamla och har olika

förskollärarutbildningar samt olika många års erfarenhet av arbete i förskola. Förskollärarna har mellan ett par månaders erfarenhet upp till 30 års erfarenhet av arbete inom förskola.

4.3 Genomförande

Det första steget var att gå igenom den gamla läroplanen och därefter den nya läroplanen för att kontrollera vilka skillnader som uppstått i dokumentationsuppdraget. Skillnaderna antecknades och en kortare sammanfattning av uppdraget noterades. Detta görs för att arbetsområdet, dokumentation, ska vara granskat inför upprättandet av intervjuguiden (Bilaga B).

Nästa steg var att ta kontakt med pedagoger som arbetar inom förskola. Vid första kontakten informerades pedagogerna om bakgrunden till studien samt vid vilken högskola studien genomförs via. Därefter gavs pedagogerna betänketid för att besluta sig om de ville delta i studien eller inte. Pedagogerna som valde att delta fick ett missivbrev (Bilaga A) utskickat

med ytterligare information kring studien samt samtyckesblankett. Genom att lämna in samtyckesblanketten gav pedagogerna sitt godkännande till att delta i studien.

Intervjuerna planerades in under en treveckorsperiod. Inför perioden gicks den nya

läroplanen för förskola igenom ytterligare en gång samt anteckningarna med jämförelsen av den gamla och nya läroplanen. Detta gjordes för att uppdatera kunskapen kring vad

dokumentationsuppdraget innebär. Därefter upprättades en intervjuguide (Bilaga B) med frågor som kunde ställas till pedagogerna. För att underlätta skrevs intervjuguiden ut så att anteckningar kunde föras på pappret under intervjun av den som intervjuar.

Intervjuerna genomfördes genom videosamtal via Microsoft Teams då detta blev enklast att arrangera. Vid bokningen av intervjuerna samlades även samtyckesblanketten in.

Pedagogerna skrev under samtyckesblanketten och skickade sedan in den genom att antingen skicka ett fotografi av blanketten eller en scannad kopia av den.

Inför videosamtalen bjöds pedagogerna in via en länk som skickades till pedagogernas e-postadress. Då flera av pedagogerna inte använt Microsoft Teams tidigare kompletterades inbjudan med ett dokument med instruktioner (Bilaga C) kring hur de ansluter till

videosamtalet beroende på om de använder dator, mobil eller surfplatta. När intervjuerna skedde användes ljudinspelning via mobiltelefon. Ljudinspelningar innebär att

kroppsspråket inte kommer kunna tolkas vid transkriberingen som det kunnat göra om intervjuerna filmats. Därför kommer anteckningar göras under intervjun gällande

kroppsspråk, mimik och gester för att dessa ska kunna tas i beaktning vid transkriberingen. Efter varje enskild intervju transkriberades den genom att lyssna på ljudinspelningen och gå igenom anteckningarna som tagits under intervjun.

4.4 Forskningsetiska överväganden

De forskningsetiska principerna finns till för att sätta upp normer för forskning och studier (Stukát, 2019; Vetenskapsrådet, 2017). Meningen är att de forskningsetiska principerna ska vara en vägledning för studien (Stukát, 2019). Principerna ska däremot inte ersätta det egna ansvaret hos den som genomför studien. Snarare ska de ge ett underlag för egna insikter och reflektioner i sitt ansvarstagande. Det finns fyra olika principer som ska tas till hänsyn. Vid denna typ av studie där flera pedagoger kommer intervjuas är det av vikt att tillämpa det forskningsetiska perspektivet. Följande del kommer därför innehålla hur de forskningsetiska principerna kommer tillämpas i studien.

4.4.1 Informationskravet

En viktig del av de forskningsetiska principerna är informationskravet. Informationskravet handlar om att respondenterna innan intervjuerna får information kring vilka villkor som gäller för deras deltagande (Vetenskapsrådet, 2017). Respondenterna ska även ges

information kring studiens syfte (Brinkmann & Kvale, 2014). Orsaken till att respondenterna ska få denna information är för att de ska kunna avgöra om de vill delta i studien eller avstå.

Det är även av vikt att respondenterna informeras om att deras deltagande är frivilligt samt att de har rätten att dra sig ur ända fram till publicering (Stukát, 2019; Vetenskapsrådet, 2017). Respondenterna kommer ges möjligheten att ta del av hur deras medverkan kommer porträtteras genom att få erbjudande att läsa studien innan den publiceras. Detta kommer respondenterna informeras om innan de medverkar.

4.4.2 Samtyckeskravet

Deltagare i studien har rätten till att välja själva om de vill delta eller avstå (Vetenskapsrådet, 2017). Därför är det viktigt att be om deltagarnas samtycke. De pedagoger som väljer att delta i studien ger därför sitt samtycke men har även rätten till att avbryta sin medverkan. Den som genomför studien får inte använda sig av påtryckningar om deltagarna väljer att avbryta sin medverkan.

4.4.3 Konfidentialitetskravet

De pedagoger som väljer att delta i studien kommer vara anonyma. Detta är något som deltagarna behöver få information om innan de väljer om de vill delta eller inte (Stukát, 2019). Att vara anonym i en studie innebär att deltagarnas personuppgifter inte kommer finns med i studien (Vetenskapsrådet, 2017). I studien har deltagarnas namn ersatts och de benämns därför som R1-R7. Material där personuppgifter finns med som exempelvis inspelningar ska inte finnas tillgängligt för obehöriga (Stukát, 2019). När studien är publicerad kommer materialet förstöras.

4.4.4 Nyttjandekravet

Allt insamlat material till en studie som exempelvis intervjuer får endast användas till studien (Stukát, 2019). Detta material får heller inte utlånas eller föras vidare. De som väljer att delta i studien ges information innan ett samtycke ges hur materialet kommer användas.

4.5 Databearbetning och analysmetod

För att kunna jämföra data och söka efter teman i datainsamlingen är transkribering något som förenklar bearbetningen (Denscombe, 2017). Användningsområdet för data i en studie är det som avgör hur mycket av intervjuerna som ska transkriberas. Studier som denna där det är av vikt att leta efter underförstådda innebörder och underliggande strukturer, krävs det att ljudinspelade intervjuer transkriberas i ett större omfång. Detta är nödvändigt men även tidskrävande. Varje ljudinspelning tar ofta flera timmar att transkribera.

När ljudinspelade intervjuer transkriberas kommer vi i kontakt med samtalet igen vilket anses vara en tillgång vid kvalitativa studier (Denscombe, 2017). Detta eftersom

bearbetningen av datainsamlingen förenklar analysprocessen. Vid transkriberingen bör det göras informella kommentarer i en kolumn bredvid själva transkriberingen av ljudet. Det är meningen att kommentarerna ska bygga vidare på anteckningarna som tagits under

intervjuerna. Kommentarerna kommer därför innehålla iakttagelser, obehagliga tystnader, gester och dylikt. Detta förenklar analysprocessen.

Didaktisk analys utifrån läroplansteori är analysmodellen som används i följande studie. Vid en analys utifrån denna teori utgår den från tre olika steg (Sundberg i Wahlström, 2020). Läroplanen är det första steget som följs åt av undervisning och därefter

samhällsperspektivet.

4.5.1 Steg 1 – Analys utifrån läroplanen

Arbetsområdet är det första som väljs ut, för denna studie är det dokumentation. Området som valts ut behöver analyseras utifrån läroplanen (Sundberg i Wahlström, 2020). Delar i läroplanen som kunskap och uppdrag är viktiga att ta med i analysen kopplad till det utvalda området. Läroplanen lyfter fram synen på de olika rollerna som barn, pedagoger och ledning spelar i förskolans värld. I denna studie kommer resultatet analyseras kring vilka i

verksamheten som har inflytande och ansvar kring dokumentation.

Genom analysen är det av vikt att undersöka vad för villkor och förhållande som kan påverka arbetsområdet för studien (Sundberg i Wahlström, 2020). Då läroplanen är uppbyggd av flera olika delar behöver det undersökas hur det valda området, i detta fall dokumentation, porträtteras i respektive del. När detta undersöks läggs fokus vid vilka teman och former som beskrivs inom området. En viktig del i en läroplan är beskrivningen av bedömning och uppföljning. I denna studie kommer därför ett visst fokus finnas vid hur respondenterna kopplar samman dokumentation till bedömning och uppföljning.

Genom analysen är det av vikt att reflektera över vilken grundsyn läroplanen har kring det valda området (Sundberg i Wahlström, 2020). Avslutandet i det första steget är därefter att fundera vidare kring vilken tidigare forskning och annan pedagogisk litteratur som kan stödja studiens arbetsområde. I denna studie presenteras den tidigare forskningen i avsnitt två. En diskussion mellan relationen mellan resultatet och tidigare forskning presenteras därefter i avsnitt 7.2.

4.5.2 Steg 2 – Didaktisk analys av undervisning

I det andra steget påbörjas den didaktiska analysen av undervisning (Sundberg i Wahlström, 2020). Ramar och förutsättningar är en stor del av analysen. Pedagogers uppfattningar kring både ramar och förutsättningar är en avgörande faktor att ta hänsyn till. Analysen i denna studie kommer därför lyfta fram vilka faktorer som påverkar undervisningen utifrån resultatet.

Samspel är en viktig del av den didaktiska analysen (Sundberg i Wahlström, 2020). Inom samspel innebär det att undersöka vidare kring hur undervisning struktureras utifrån förkunskaper hos både barn och pedagoger. Ytterligare del att undersöka är hur

progressionen sett ut inom arbetsområdet för att kunna analysera eventuella förändringar. I denna studie kommer därför resultatet analyseras kring samspelet inom

dokumentationsarbetet samt vilka eventuella förändringar som skett efter att den nya läroplanen trädde i kraft.

Bedömning är i följande steg en viktig del (Sundberg i Wahlström, 2020). Till skillnad från det första steget, där fokus ligger vid hur bedömning benämns, undersöks bedömning i detta steg kring hur lärandet kan bedömas inom arbetsområdet samt vilka eventuella svårigheter som uppstår. Därför kommer resultatet analyseras efter pedagogers upplevda svårigheter inom dokumentationsarbetet.

Avslutande i detta steg reflekteras det vidare kring vilka förutsättningar som finns för att kunna bedriva undervisningen som planerat (Sundberg i Wahlström, 2020). Genom analysen av resultatet i denna studie kommer det därför lyftas fram eventuella utmaningar som området medför utifrån de förutsättningar som finns.

4.5.3 Steg 3 – Analys utifrån samhällsperspektiv

Analysens sista steg vid denna metod handlar om att knyta samman de två tidigare stegen i ett större samhällsperspektiv (Sundberg i Wahlström, 2020). Meningssammanhang är en viktig del i detta steg eftersom innehållet i undervisning och läroplan har en betydande roll i förskolans värld. Innehållet bör ha en betydande roll både ur ett nutids- och

framtidsperspektiv. Vid detta steg kommer det därför att undersökas hur det valda området påverkar innehållet och meningssammanhanget. Resultatet i denna studie kommer därför analyseras utifrån vilka meningssammanhang som lyfts fram utifrån intervjuerna.

En reflektion kring vilket typ av inflytande och självständighet barn har kring det valda området är viktigt (Sundberg i Wahlström, 2020). Det krävs diskussion och argument för att kunna fundera vidare kring de olika arbetssätt som finns kring arbetsområdet som gynnar barns delaktighet. Studiens resultat kommer därför analyseras kring hur barn ges möjlighet till delaktighet inom dokumentationsarbetet.

I förskolan pågår en ständig reproduktion av samhällets olika kulturer, värden och normer (Sundberg i Wahlström, 2020). Därför kommer studiens analys behandla detta kopplat till dokumentation. Vid denna del av analysen bör även en reflektion kring hur

maktfördelningen sker i verksamheten (Sundberg i Wahlström, 2020). Utifrån studiens resultat kommer därför även maktfördelning undersökas och analyseras.

Avslutande i detta steg är att kunna motivera varför arbetsområdet är viktigt (Sundberg i Wahlström, 2020). I motivationen bör det lyftas fram hur både innehåll och arbetssätt som gynnar arbetsområdet. Därför kommer vad pedagogerna anser dokumentation har för syfte vara en del som analyseras.

4.6 Metodreflektion

För att avgöra vilken tillförlitlighet en studie har finns det olika kriterier att utgå från (Larsson, 2005). Meningen är att de olika kriterierna ska fungera som ett hjälpmedel till att kunna synliggöra studiers styrkor och svagheter. Följande del kommer därför presentera kriterierna reliabilitet och validitet med utgångspunkt utifrån studiens metod.

4.6.1 Reliabilitet

Vid en intervju kan intervjuarens sätt att ställa frågor ifrågasätta en studies reliabilitet (Brinkmann & Kvale, 2014). Detta eftersom intervjuaren kan genom sina frågor både medvetet och omedvetet påverka respondentens svar. Vid en studie är det av stor vikt att resultatet inte påverkats av den som genomför studien (Larsson, 2005). För att minska risken för att jag som intervjuare ska kunna påverka respondenternas svar upprättades en intervjuguide (Bilaga B) med färdiga frågor samt förslag på följdfrågor. Frågorna

formulerades på ett sätt för att respondenterna ska ges möjlighet att berätta om deras upplevelser och erfarenheter kring dokumentation. Detta upplever jag ökar denna studies reliabilitet.

4.6.2 Validitet

Validitet inom studier handlar om hur verkligt resultatet kan uppfattas (Brinkmann & Kvale, 2014). Den empiriska förankringen är en viktig del i en studie (Larsson, 2005). Det är för att studien ska innehålla en förankring mellan tolkning och verklighet. Resultatet av en studie med empirisk förankring ökar möjligheten för att studien ska få en betydande roll för praktiken. Denna studies resultat baseras på respondenternas uppfattningar utifrån deras yrkeserfarenhet. Allt material transkriberades ordagrant som en försäkring på att resultatet inte påverkats av mina egna tolkningar. När materialet därefter komprimerades till resultatet i denna studie var det av vikt att kritiskt granska materialet på nytt för att undersöka om egna tolkningar kan ha förändrat innehållet. Däremot upplever jag att innehållet inte förändrats då inget ändrats eller lagts till utan materialet har enbart komprimerats vilket gör att resultatet enbart innehåller respondenternas uppfattningar.

5

RESULTAT

5.1 Dokumentera det individuella lärandet

5.1.1 Pedagogers dokumentationsarbete

Det framgick under intervjuerna att pedagogerna använder sig av flera olika metoder i deras sätt att dokumentera. Detta eftersom de anpassar dokumentationen utifrån situationen. Pedagogerna uttryckte att det vanligaste sättet är att använda sig av en surfplatta eftersom det går att dokumentera på många olika vis med den. R1 menade att sedan den nya

läroplanen trädde i kraft har dokumentering genomförts med mer digitala metoder än

tidigare. Detta uttryckte R1 berodde på att det fanns större möjlighet till att snabbt och enkelt kunna dokumentera genom både bild och text på samma plats till skillnad från att

fotografera med en kamera och sedan anteckna på ett block. Genom att ha allt samlat underlättades utvärderingen och analysen av det individuella lärandet enligt R1. Vidare förklarar R1 följande:

R1: Förr såg vi mer till gruppen men nu ska vi fokusera på varje barns enskilda lärande. Så det är ganska svårt att hinna med. Men iPaden hjälper till. Jag tar med mig den överallt så då är det lättare att skapa möjligheten till att lyckas fånga mer av barnens lärande.

Pedagogernas uppfattningar kring vad som ska dokumenteras i förskolan skiljde sig åt. Majoriteten av pedagogerna (R1 och R3-R7) menade att de mestadels väljer att dokumentera planerade och styrda aktiviteter. R6 önskade ha större möjlighet att dokumentera barnens fria lek mer men att tidsbristen skapade hinder för det. R2 uttryckte att det måste finnas ett tydligt syfte till varför något dokumenteras istället för att dokumentera alla aktiviteter av rutin. Detta är orsaken till att R2 inte enbart dokumenterar planerade och styrda aktiviteter. R2 menade att det viktiga är att fånga barnens individuella lärprocesser vilket inte enbart kan göras genom de planerade aktiviteterna. Lärprocesser, förklarade R2, finns i allt barnen gör och därför arbetar R2 och hens arbetslag med att dokumentera både fri lek och planerade aktiviteter men även situationer som uppstår däremellan som exempelvis matsituationer. Enligt R3 har det uppstått en problematik kring ansvarsfördelningen sedan den nya

läroplanen trädde i kraft. R3 menade att eftersom läroplanen har en tydlig fördelning mellan vad som är förskollärarnas respektive arbetslagets ansvar finns det flera barnskötare på arbetsplatsen som slutat att vara aktiva i dokumentationsarbetet. Detta, förklarar R3, har påverkat möjligheten till att kunna dokumentera barns individuella utveckling på följande vis:

R3: Tiden räcker inte till. Jag kan omöjligt hinna både se och dokumentera alla barn i barngruppens lärande. Jag är ju liksom ensam förskollärare på min avdelning och ingen av barnskötarna tycker att det hör till deras arbetsuppgift att hjälpa till med dokumentationen. Så allt ansvar hamnar liksom på mig.

Även R4 förklarade att det på hens arbetsplats bara är förskollärarna som har ansvaret för dokumentationsarbetet. Däremot lyfte R4 att barnskötarna dokumenterar fortfarande men

att det är förskollärarens ansvar för att se till att det sker. Ofta behöver R4 påminna sina barnskötarkollegor att inte glömma bort dokumentationen när de genomför aktiviteter.

5.1.2 Synliggöra genom dokumentation

Alla de intervjuade pedagogerna uttryckte vikten av att synliggöra barns lärande och utveckling med hjälp av dokumentation. Både R3 och R7 berättade att de arbetar med att synliggöra för barnen vad de arbetat med under aktiviteterna. R3 förklarade att det är viktigt att sätta ord på deras lärande för att öka barnens medvetenhet. Detta eftersom barn inte alltid tänker på vilka ämnen och kunskaper som de arbetar med under aktiviteter. Därför anser R3 att det är av stor vikt att diskutera med barnen om detta både under och efter aktiviteten. Under aktiviteten arbetar R3 med att sätta ord på vad de gör vilket hen menar gynnar alla barn men speciellt barn med annat modersmål. R3 förklarar att hens förskola är mångkulturell och att det finns många barn som håller på att lära sig det svenska språket. Därför tror R3 att det kommer gynna deras språkutveckling genom att pedagogerna sätter ord på vad de gör under aktiviteter.

Efter aktiviteters slut försöker R3 alltid hinna med att utvärdera med barnen. Då använder R3 sig av dokumentationen som tagits under aktiviteten genom att låta barnen titta på den för att sätta ord på vad de gjort men även vad de tyckte om aktiviteten. Detta upplever R3 är ett sätt att både få reda på barnens åsikter och för att arbeta med att synliggöra lärandet. Även R7 uttryckte vikten av att återuppleva med barnen för att synliggöra lärandet. För R7 är detta vad hela syftet med dokumentation innebär. Barn behöver få möjlighet till att efter en aktivitet få tänka tillbaka på vad de gjort. Anledningen förklarar R7 handlar om att barn snabbt kan glömma bort eller inte reflektera vidare kring vad de faktiskt lärt sig.

Att synliggöra barnens lärande menade alla pedagogerna inte enbart ska göras till barnen utan även till vårdnadshavarna. R6 förklarade detta på följande vis:

R6: Det står ju faktiskt i läroplanen att vi ska samarbeta med hemmen men hur ska vi kunna göra det om dom inte vet vad vi gör? Det är liksom lika viktigt för dom att ha mer koll precis dom det är för oss att veta om det hänt något hemma som gjort barnet ledsen eller så. Om vi inte gör våran del kan vi liksom inte förvänta oss att dom ska göra sin del heller tycker jag.

Metoden för hur pedagogerna involverar vårdnadshavarna skiljer sig åt. Majoriteten av pedagogerna (R1, R3 och R5-R7) förklarade att det viktigaste sättet att synliggöra barnens individuella lärande för vårdnadshavarna är under utvecklingssamtalen. R6 menar att vid utvecklingssamtalen visas dokumentation upp för att pedagog och vårdnadshavare

gemensamt ska kunna reflektera kring barnets lärande och utveckling.

Ett annat sätt att synliggöra lärandet, enligt R4, är genom att arbeta med en digital plattform. På den digitala plattformen arbetar R4 och hens arbetslag med att dokumentera vad de gör under dagarna. Detta läggs ut med en tydlig koppling till olika läroplans mål. R4 förklarar att på detta vis får föräldrarna både möjlighet till att ta del av vad läroplanen innehåller men de får även chansen att kunna kommentera vilket öppnar för diskussion och reflektion. Chefen på förskolan där R4 arbetar har som önskemål att de ska lägga upp minst tre inlägg på plattformen varje vecka. Detta upplever R4 att de brukar hinna med. På detta vis bjuds

föräldrarna in på ett mer tillgängligt sätt än om dokumentationen enbart finns inne på förskolan. En upplevelse R4 har är att vårdnadshavare visar stort intresse för inlägg på plattformen samt att det ökat diskussioner vid hämtning när de redan vet en del av vad barnen gjort under dagen. R1, R3, R6 och R7 förklarar att de även försöker synliggöra lärandet till vårdnadshavarna genom att sätta upp dokumentation i hallen. Anledningen till denna metod förklarar R3 är följande:

R3: Då får liksom föräldrarna en chans att se vad vi gör genom bild och text även om jag inte hinner berätta det. Många föräldrar frågar gärna om dokumentationen när vi möts och då kan vi diskutera både lärande och utveckling på ett mer avslappnat vis.

De intervjuade pedagogerna uttryckte att de skulle vilja involvera vårdnadshavarna mer i dokumentationsarbetet än vad de redan gör. R5 förklarar att den stora orsaken till att detta inte sker är på grund av tidsbrist. En upplevelse R5 har är att föräldrar visar ganska tydligt att de vill veta mer kring vad just deras barn har lärt sig men att tiden inte alltid finns vid hämtningen till att delge detta. Detta förklarar R5 på följande vis:

R5: Är det inte föräldrarna som är stressade så är det jag som inte hinner stå kvar där för att jag måste tillbaka till de andra barnen. Jätte tråkigt tycker jag när vi ofta får höra genom både

föräldraenkäter och under utvecklingssamtal att föräldrarna tycker att de får se och höra för lite om vad vi gör.

Läget kring den rådande pandemin menar R2 har påverkat möjligheten till att kunna synliggöra dokumentation för vårdnadshavarna. Vanligtvis arbetar R2 och hens arbetslag med att synliggöra dokumentationen genom att visa upp den när vårdnadshavare hämtar för att öppna upp till diskussion. Däremot har pandemin skapat ett läge där dörrarna till

förskolan är låsta för att varken vårdnadshavare eller obehöriga ska kunna komma in. Vid intervjun har detta pågått i över ett år. R2 förklarar att den goda kontakt som de tidigare haft med vårdnadshavarna har tagit skada av detta. När vårdnadshavarna hämtar och lämnar sker detta på avstånd vid ingången till förskolan och då sker inga längre diskussioner. R2 berättar vidare att det oftast enbart blir olika hälsningsfraser vid dessa möten.

Majoriteten av pedagogerna (R2-R7) menar att de försöker synliggöra dokumentation för allas skull. Både R6 och R7 förklarar att de tror att det gynnar alla i en verksamhet av att arbeta med att synliggöra lärandet både gruppens och det individuella. Detta eftersom de båda tror att det kan höja kvaliteten på en förskola.

5.1.3 Analysera dokumentation

De intervjuade pedagogerna uttryckte att en viktig del i dokumentationsarbetet är att göra den till en pedagogisk dokumentation. Detta menade alla pedagogerna görs genom reflektion och analys. R2 anser att ingen dokumentation kan ses som pedagogisk innan pedagogerna har reflekterat kring den och på så vis tagit ett nytt tag om den för att arbeta vidare. Detta är något som även R6 håller med om. R6 förklarar att vardaglig dokumentation görs hela tiden däremot är det den pedagogiska dokumentationen som sker genom reflektion och analys med både kollegor och barn. Detta menar R6 är en viktig del av dokumentationsuppdraget som läroplanen tilldelat genom de nya kraven.

Genom att utvärdera och analysera dokumentation med sitt arbetslag upplever R6 att det lättare går att upptäcka barns deltagande. Enligt R6 kan det kännas som att alla barn varit deltagande men när arbetslaget analyserar dokumentation kan det visa sig att det finns barn som inte alls varit det. Därför menar R6 att det är viktigt att få tid och möjlighet till att gå igenom dokumentation med sina kollegor.

Pedagogerna upplever att den nya läroplanen är mer tydlig kring deras uppdrag när det kommer till dokumentationsarbetet. R7 menar att tydligheten i läroplanen skapar möjlighet till att uppnå målen och utveckla verksamheten till att uppnå dess fulla potential. Något som R1 och R4 upplever är att den nya läroplanens krav även har ökat medvetenheten om hur viktigt det är med samtal kollegor emellan. R4 upplever att den ökade medvetenheten har bidragit till att arbetet med dokumentation blivit både mer aktivt och flexibelt. Ytterligare vinning med detta menar R4 är att samtalen i arbetslaget ökat. Tid att sitta ner med

arbetslaget har inte ökat men R4 förklarar att de blivit mer duktiga på att reflektera vid andra tillfällen som exempelvis vid påklädningen i hallen eller ute på gården. Däremot förtydligar R4 att de inte kan diskutera de enskilda barnen på detta vis eftersom de inte vill att alla ska höra detta. Diskussionerna är istället till för att utvärdera hur aktiviteterna gått och deras egna insatser. R4 förklarar att på detta vis kan de vid arbetslagsträffarna direkt fokusera på att analysera barnens individuella lärande när de väl får möjlighet att sitta ner utan barn i närheten.

Både R3 och R7 lyfter att pedagogers intresse och engagemang är två viktiga faktorer när arbetslaget analyserar barnens individuella lärande. De uttryckte att om alla i arbetslaget inte är engagerade och genuint intresserade försvåras processen. R3 berättar att eftersom det bara är hen som dokumenterar i hens arbetslag är det svårt vid arbetslagsträffar att engagera och intressera barnskötarna. En upplevelse R3 har är att det märks tydligt att barnskötare inte har samma utbildning som förskollärare vid dessa tillfällen. Detta eftersom barnskötarna mer bekräftar R3 åsikter istället för att engagera sig och hjälpa till att analysera

dokumentationen. R3 känner att det kan uppfattas som att hen är ganska hård i sitt sätt att se på situationen men att det är på det viset som hen upplever det. Varje dag upplever R3

känslan av att allt ansvar ligger på hens axlar vilket skapat ett stressigt arbetsklimat.

Majoriteten av pedagogerna (R2, R3 och R5-R7) har uppfattningen att de nya kraven är svåra att klara av på grund av att det är tidskrävande. R7 menar att det tar tid att sätta sig in i den nya läroplanen och när tid är det som är en bristvara i förskolan skapar det både press och stress. Svårigheten enligt R2 och R4 ligger i att få möjlighet att sitta ner i arbetslaget och analysera tillsammans. R4 förklarar att hen inte har problem i sin roll som förskollärare för att få tid till att sitta ner ensam med dokumentation. Arbetslaget på R4 arbetsplats ser till att den med förskollärarutbildningen ska kunna gå ifrån gruppen vid lugnare tillfällen. Däremot förklarar R4 att tid till att sitta ner med hela arbetslaget för att kunna analysera

dokumentation tillsammans är svårare att få till. Orsaken till detta berättar R4 är för att andra avdelningar behöver stötta genom att ta hand om deras barn under dessa tillfällen vilket inte är lätt att få hjälp med. Det är många faktorer som påverkar om andra avdelningar ska kunna hjälpa till som exempelvis personalbrist och storleken på barngrupperna. Detta är något som även R2 upplever. R2 berättar följande:

R2: (…) pedagogisk dokumentation förutsätter reflektion och analys i ett arbetslag och det har vi jätte dåligt med tid med. Jag måste säga att det är bedrövligt med tid, vi hinner inte.

R7 lyfte även att när det är planerat att arbetslaget ska sitta med dokumentationsarbetet tillsammans för att analysera och reflektera finns det flera faktorer som ofta ”sätter käppar i hjulen”. Enligt R7 är dessa faktorer barngruppens storlek och personaltätheten. Flera gånger upplever både R6 och R7 att tiden med arbetslaget antingen minskats eller tagits bort på grund av hög frånvaro bland personalen eller stora barngrupper. R6 menar att om

barngruppernas storlek skulle hållas mindre finns större möjligheter till att uppfylla de krav som den nya läroplanen ställer.

5.2 Kunskap om dokumentation

5.2.1 Pedagogers dokumentationskunskap

De flesta av de intervjuade pedagogerna (R2-R7) menar att arbeta med dokumentation genom reflektion, utvärdering och analys gynnar pedagogers utveckling. R7 menar att genom att delge andra pedagoger genom exempelvis sociala medier kan pedagoger hjälpa varandra att utvecklas vidare eller få inspiration.

Enligt R4, R5 och R6 är det genom dokumentationsarbetet som de utvecklas vidare i sin roll som förskollärare. Detta eftersom de får möjlighet till att utvärdera sin egen insats för att veta till nästa gång vad som hade kunnat gått bättre.

Majoriteten av pedagogerna (R1, R2, R4-R7) anser att det är stor vikt att alla pedagoger kontinuerligt får möjlighet till att gå fortbildningar som är inriktade på dokumentation. Däremot menar R4 att det är viktigt att det inte sker för tätt eftersom det är bättre att gå en fortbildning när det dykt upp nya sätt att dokumentera istället för att lära sig samma sak om och om igen. R2, R4, R6 och R7 upplever att de har ganska mycket med sig från sina

förskollärarutbildningar som gör att de besitter de kunskaper de behöver för att genomföra sitt uppdrag kring dokumentation. Däremot menade de att det fortfarande är viktigt att få möjlighet att uppdatera sina kunskaper.

R1, R3 och R5 upplever att de behöver uppdatera sina kunskaper kring dokumentation eftersom det var många år sedan de gick sin förskollärarutbildning. Orsaken, förklarar R1, beror på att det kommer hela tiden nya bättre sätt att dokumentera på men även nya verktyg som kan vara bra att använda vid dokumentation. Detta gör att R1 upplever att det vore bra att få gå en nyare utbildning inom dokumentation för att få en chans att uppdatera sina tidigare kunskaper och bygga på dessa med nya kunskaper.

I R1 och R6 arbetslag finns det flera som har svårt att hantera de digitala verktygen som de har till dokumentation som exempelvis surfplatta. R6 menar att det ofta uppstår problem med användningen av surfplattan för flera i hens arbetslag. Detta är en orsak till att R6 upplever att det är viktigt att pedagoger får möjlighet till att utveckla sina digitala kunskaper när de förväntas använda digitala verktyg.

5.2.2 Dokumentationens roll i kvalitetsarbetet

En viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet är dokumentation menar R2, R6 och R7. Genom dokumentation tror R2, R3 och R7 att möjligheten ökar till att synliggöra vad förskolan gör och hur viktig den är. Enligt R2 är syftet att kunna visa på verksamheten. R2 förklarar vidare att dokumentationsarbetet skapar möjlighet till att se sitt eget arbete, barns utveckling, vår utveckling och hela verksamheten. Detta upplever R2 är något som kan föra verksamheten framåt vilket förhoppningsvis även kan leda till att förbättra den. Genom att förbättra verksamheten förbättras även kvalitén av den.

Enligt R7 har den nya läroplanen bidragit till att vårdnadshavare ”fått upp ögonen” för förskolan roll i utbildningssystemet. R7 menar att tidigare var det många vårdnadshavare som såg förskola som barnpassning medan de sedan den nya läroplanen trädde i kraft insett hur viktig roll verksamheten spelar i barns lärande och utveckling. Denna uppfattning delar även R6 som berättar följande:

R6: Det är ganska fascinerande hur föräldrar ändrat åsikt om förskolan sedan den nya läroplanen kom. Antingen så har vi blivit duktigare på att lyfta fram läroplanen eller så är det mer omtalat i sociala medier och så. Men vi märker en stor skillnad. Jag har varit med om många fler föräldrar som frågar om kvaliteten och undervisningen än tidigare.

För att förbättra kvaliteten på en förskola menar R2 och R4 att dokumentation spelar en viktig roll. Av den anledningen menar R2 att pedagoger bör välja med omsorg vad de

dokumenterar istället för att dokumentera allt. Pedagogers sinnesstämning är även en faktor som kan påverka kvaliteten på deras dokumentation enligt både R3 och R7. En upplevelse kring detta som R3 har är att när det kommer dagar där hen är mer stressad än vanligt blir dokumentationen inte lika utvecklande som den annars kan bli. Orsaken menar R3 på att fokusområdet blir att ”bara få det klart” istället för att ha ett tydligt syfte med

dokumentationen. R7 förklarar att även de kan ha perioder där de är oerhört ordentliga med att mängden av dokumentation samt att den håller en hög standard och kvalitet. Däremot förklarar R7 vidare att därefter kan en period komma som är mer fylld av press och stress. Detta leder till att dokumentationen blir lidande och inte en lika aktiv del i verksamheten som under tidigare period. R7 upplever att orsaken till detta är att barngruppen emellanåt är mer krävande vilket gör att pedagogerna upplever att det då är viktigare att ha mer fokus vid vad barnen behöver än vid att dokumentera.

Dokumentation, anser R7, är något som är under ständig utveckling. Detta gör att pedagoger behöver få tid till att dels sätta sig in i de nya kraven kring dokumentation och dels få

möjlighet till att kunna genomföra dokumentationen med hög kvalitet. En förändring som R7 tror skulle kunna höja kvaliteten på dokumentationsarbetet är kortare inplanerade tider för dokumentation. R7 upplever att om de erbjöds exempelvis 15 minuter två gånger i veckan utöver planeringstiden borde det resultera i en högre kvalitet.

Enligt R5 är samarbetet i arbetslaget en viktig faktor för vilken kvalité som

dokumentationsarbetet kommer ha. Om samarbetet inte fungerar brukar det, enligt R5, inte bli utvecklande utvärderingar och analyser. R5 upplever att det snarare kan leda till osämja mellan kollegor vilket kan påverka kvaliteten negativt. Detta upplever även R3. I R3 arbetslag förekommer det ofta konflikter kring vem som ska göra vad. Orsaken, menar R3, till

konflikterna är den uppdelningen som finns i läroplanen mellan förskollärare och

barnskötare. Konflikterna har även skapat en utmaning i det systematiska kvalitetsarbetet eftersom arbetslaget inte samarbetar ordentligt enligt R3.

Dokumentation kan skrämma många pedagoger eftersom det kan skapar en osäkerhet kring om de gjort rätt eller inte enligt R4. Pedagoger behöver därför få mer möjlighet till att diskutera tillsammans hur de ser på dokumentation menar R4 och R7. Detta eftersom pedagoger behöver förstå att det finns olika sätt att dokumentera på samt att vi kommer se olika saker när vi arbetar med dokumentation. R7 menar att bara för att vi gör och ser olika saker betyder det inte att det finns några rätt och fel. Snarare menar R7 att det är positivt att vi både gör och ser olika saker eftersom det kan gynna kvaliteten i verksamheten.

6

ANALYS

6.1 Analys utifrån läroplanen

6.1.1 Ansvarsfördelning

Det framkom genom intervjuerna att ansvarsfördelningen ser olika ut på pedagogernas arbetsplatser. Minoriteten av pedagogerna upplever att det har uppstått en snedfördelning kring ansvaret för dokumentationsarbetet genom den nya läroplanen. Orsaken menar pedagogerna är för att läroplanen skrivit fram att det är förskollärarens roll att ansvara för dokumentationen. Konsekvensen har blivit att flera barnskötare därför väljer att inte vara delaktiga eller ta ansvar för dokumentationsuppdraget. Pedagogerna tycks uppleva detta som en faktor som påverkar deras uppdrag utifrån läroplanen negativt.

Majoriteten av pedagogerna upplevde däremot inte att det finns ett problem med

ansvarsfördelningen. På deras arbetsplatser tar alla pedagoger, oavsett om pedagogen är barnskötare eller förskollärare, ansvar för att dokumentera och delta vid reflektionstillfällen kring dokumentationen. Dessa pedagogers sätt att uttrycka sig kring detta visade att de upplevde detta som något positivt. Sundberg (i Wahlström, 2020) förklarar att samspelet är en viktig faktor som kommer påverka undervisningen. Pedagogerna som har ett gott samspel upplevde inte en problematik medan pedagogerna som inte har ett gott samspel upplevdes uppgivna och stressade över arbetsbördan och kvaliteten på dokumentationen.

6.1.2 Bedömning genom dokumentation

I förskola ska det finnas en struktur som är tydlig mellan mål, innehåll och bedömning (Wahlström, 2020). Alla pedagoger som intervjuades upplever att dokumentation är ett