Resultatet antyder att dokumentation i förskolan kan innebära två olika uppdrag. Det ena går ut på att samla in råmaterial i form av fotografier och anteckningar medan det andra handlar om att fördjupa sig i råmaterialet för att kunna analysera barns lärandeprocesser. Utifrån Holmberg (2015) studie framkommer det att båda dessa uppdrag är beroende av varandra i förskola för att kunna uppfylla målen i läroplanen. Begreppet dokumentation är därför ett samlingsnamn som används till båda delarna.
Den vanligaste metoden för att dokumentera, påvisar resultatet, är att ta hjälp av olika digitala verktyg som exempelvis surfplatta. Pedagoger arbetar med verktyget på olika vis under dokumentationen även om de använder samma typ av verktyg. Detta kan relateras till Vallberg Roth (2014) studie där det framkommer att sättet att dokumentera ofta skiljer sig åt i både utförandet och efterarbetet. Läroplanen har inte specificerat hur dokumentation ska genomföras vilket Vallberg Roth (2013) beskriver som orsaken till att det kan skilja sig åt. Utifrån resultatet framkommer det att metoden inte ses som det viktiga när det kommer till dokumentation. Det viktiga anses vara syftet kring dokumentationen. Detta framkommer även i Emilson och Pramling Samuelsson (2012) studie där syftet ses som det centrala för att lärandeprocesser ska kunna synliggöras.
Barns delaktighet är en återkommande faktor i resultatet. Lindgren Eneflo (2014) studie påvisar att när barn är delaktiga i dokumentationsarbetet kan lärandet synliggöras för dem, vilket även resultatet antyder. Det fortsatt utforskandet utifrån barns intresse och kunskap är
därför beroende av denna typ av arbetssätt. Resultatet påvisar däremot att pedagoger
upplever att de inte ger barn tillräckligt med möjlighet till att vara delaktiga. Orsaken upplevs ofta handla om tidsbrist. Dokumentation upplevs gå fortare när pedagogerna gör som de gjort tidigare, vilket innebär att barnen inte bjuds in till större delaktighet. Det som framkommer i resultatet är dock att de vill kunna göra barn mer involverade i dokumentationsarbetet om de hade bättre förutsättningar till det.
Utifrån resultatet framkommer det att pedagoger ser vårdnadshavares involvering i dokumentationsarbetet som en viktig faktor. Detta kan relateras till Vallberg Roth (2015) studie där det antyds att vårdnadshavare som ges möjlighet till att vara involverade i
dokumentation skapar ett större förtroende till både pedagoger och förskola. Både resultatet i denna studie och Holmberg (2015) studie antyder att vårdnadshavare som är delaktiga i dokumentationsarbetet har en större möjlighet att kunna möta upp barns upplevelser från förskolan. En utmaning, som framkommer genom resultatet, är den rådande pandemin som påverkar vårdnadshavares möjlighet till att vistas i verksamheten. Resultatet påvisar vikten av det sociala samspelet mellan pedagog och vårdnadshavare för att möjliggöra delaktighet i dokumentationsarbetet.
Det framkommer genom Vallberg Roth (2013) studie att både barns och vårdnadshavares delaktighet i dokumentationsarbetet är viktiga faktorer för det systematiska kvalitetsarbetet vilket även resultatet antyder. De reflektioner som uppstår genom att involvera barn och vårdnadshavare ska tas till vara på av pedagoger genom diskussion och analys under kvalitetsarbetet.
Utifrån Lindgren och Wärvik (2020) studie framkommer det att de nya kraven i läroplanen kring dokumentation skapat en stor utmaning för pedagoger, vilket även resultatet antyder. Orsaken antyds genom Lindgren och Wärvik (2020) bero på att för mycket tid försvinner från barngruppen till administrativa uppgifter. Resultatet däremot antyder att den tiden som bör finnas för att kunna lämna barngruppen är svår att få. Detta påvisar resultatet i denna studie och Lindgren Eneflo (2014) studie skapar en stressig arbetsmiljö som även påverkar pedagoger på fritiden. Utifrån resultatet framkommer det att vissa pedagoger väljer att ta med sig dokumentationsarbetet hem för att hinna färdigställa det innan nästa arbetsdag, vilket även Holmberg (2015) antyder.
Lindgren och Wärvik (2020) studie påvisar att kommuner och arbetsgivare har tagit fram färdiga mallar som pedagoger ska använda sig av i dokumentationsarbetet. Syftet är att underlätta pedagogers arbete med dokumentation men både Lindgren och Wärvik (2020) och denna studies resultat antyder att motsatsen skett. De färdiga mallarna ses som en högre belastning eftersom de både är svåra att förstå och det finns för lite tid till att fylla i mallarna. Utifrån resultatet framkommer det att pedagoger upplever att de har för lite kunskap för att kunna utföra deras dokumentationsuppdrag. Detta kan relateras till Emilson och Pramling Samuelsson (2012) studie som även lyfter fram att det förekommer just kunskapsbrist inom dokumentation bland pedagoger. Emilson och Pramling Samuelsson (2012) beskriver vidare att kunskapsbristen är det som gjort att arbetsgivare försöker satsa mer på
kompetensutveckling inom dokumentation. Resultatet däremot påvisar att de flesta
Det framgick i resultatet att pedagogerna värderar möjligheten till att uppdatera och bygga på sina kunskaper högt. Holmberg (2015) förklarar att satsningen på kompetensutveckling för pedagoger ser olika ut beroende på vilken arbetsgivare de har. Detta innebär att om fler pedagoger deltagit i studien hade resultatet kunnat se annorlunda ut.
Resultatet påvisar att möjligheten till att utföra dokumentationsuppdraget påverkas inte enbart av tids- och kunskapsbrist. Både Holmberg (2015) och studiens resultat antyder att personaltätheten även är en stor faktor som påverkar. Holmberg (2015) studie påvisar att personalbrist i förskola är vanligt förekommande. Utifrån resultatet framkommer det att ofta på grund av personalbrist inte finns möjlighet att sitta ner med sitt arbetslag för att kunna diskutera och analysera dokumentation. Detta försvårar uppdraget med att synliggöra och analysera varje barns individuella lärande vilket även Lindgren (2020) studie antyder. Lindgren (2020) beskriver att den stora utmaningen sedan det nya uppdraget utifrån läroplanen handlar om att det inte framkommer tydligt hur det ska genomföras vilket resulterat i osäkerhet bland pedagoger. Detta framkommer även i resultatet där det antyds att en rädsla finns för att göra fel.
Alkhede och Björklund (2020) studie lyfter fram vikten av att det förekommer kontinuerliga diskussioner och analyser av dokumentation i arbetslagen för att individuella
utvecklingsplaner ska kunna upprättas. Denna studies resultat påvisar den utmaning som sker i de arbetslag där det endast arbetar en förskollärare. Utifrån resultatet framkommer nämligen att en ojämn ansvarsfördelning uppstått i flera arbetslag kring
dokumentationsarbetet. Detta kan relateras till Holmberg (2015) studie som visar på att det är vanligt att förskollärare och barnskötare genomför olika arbetsuppgifter. Holmberg (2015) beskriver att läroplanen separerar förskollärarnas uppdrag från övriga i arbetslaget vilket resulterar i en ojämn ansvarsfördelning. Både utifrån resultatet i denna studie och Holmberg (2015) studie framkommer det att barnskötare ofta sköter de dagliga rutinerna medan förskollärarna har hand om att analysera barns individuella lärande. Detta visar att i vissa arbetslag kan det vara svårt att ha reflektion och analys kring barns utveckling om det endast är förskollärare som ska arbeta med dokumentationsuppdraget.