Nedan diskuteras valet av metod. Strukturen för diskussionen är uppdelad efter de delar som behandlats i metodavsnittet tidigare i uppsatsen.
10.1. Metod
Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar upplever och förhåller sig till kroppsliga bilder på Instagram samt ge kunskap till lärare inom idrott och hälsa i samband med deras undervisning. Upplevelsen är i centrum och därför har fenomenologin varit en lämplig utgångspunkt för denna studie, där deltagarnas erfarenheter och upplevelser är nödvändiga för att besvara frågan.164 Valet av
insamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer är en aspekt som kan ha påverkat studiens resultat.165 Ett alternativ hade varit gruppintervjuer istället för enskilda
intervjuer. En risk hade då varit att deltagarna skulle påverkas av varandra och inte tala utifrån egna åsikter och upplevelser. Jag anser därför att semistrukturerade intervjuer gav
163 Duesund (1996) 164 Bjurwill (1995) 165 Bryman (2011)
djupa svar och de frågor som ställdes blev besvarade i relation till studiens syfte. Ett annat alternativ för datainsamlingen hade kunnat vara en strukturerad intervju. Då hade alla deltagare besvarat samma frågor och samtalet hade stannat inom tidigare valda gränser. En nackdel med denna metod hade istället varit att svaren hade blivit begränsade till de områden som jag bestämt. Med semistrukturen fick deltagarna istället mer
utrymme att själva styra samtalet och därmed fick studien ett bättre djup och ett bra värde i svaren.
Inför studien utfördes en pilotstudie för att testa intervjuguiden. En pilotstudie är viktig för att avgöra om frågorna är relevanta och hålls inom ramen för syftet.166 Resultatet av intervjun visade att deltagaren förstod de flesta frågorna och besvarade de på ett sätt som var önskvärt för att besvara studiens frågeställning och i relation till syftet. Vad som upptäcktes var dock problem med formuleringar och begrepp i förhållande till syftet. För att förtydliga dessa förbättrades intervjuguiden med mer konkret syfte och begreppen blev mer konsekventa. Det resulterade i tydligare förståelse och givande intervjuer som i hög grad blev besvarade i relation till studiens syfte. Intervjufrågorna kunde under intervjun till viss del uppfattas som upprepningar i förhållande till tidigare frågor. Detta tycktes dock inte ha någon negativ effekt då det snarare gav djupare och nyanserade svar som kom att bidra till studiens resultat.
Studien syftar till att undersöka ett område som hos vissa kan upplevas som känsligt. Med detta i åtanke fanns förberedelser för strukturen av frågorna samt hur ett agerande skulle ske om deltagaren reagerar känslomässigt. Det var dock ingen av deltagarna som tycktes uppleva något obehag eller reagerade känslomässigt, vilket kan tolkas som att strukturen på intervjufrågorna samt omgivande miljö inte hade negativ påverkan hos deltagarna.
10.2 Kvalité
För att utföra studien med god kvalité måste jag som undersökare stänga ute alla förutfattade meningar och istället fokusera på hur deltagarna upplever kroppsliga bilder på Instagram.167 Detta hade jag till en början svårigheter med, då jag hade en bild av hur
166 Armour, Kathleen & MacDonald, Doune (2012) 167 Larsson (2005)
resultatet skulle uppbåda sig. Med tiden har jag dock packat ner de egna teorierna och helt utgått från vad deltagarna har uttryckt och tolkat resultatet utifrån olika synvinklar.
Att vara tydlig i beskrivningen av studien och presentera såväl fördelar som nackdelar är viktigt för validiteten.168 Studiens alla steg har beskrivits för att tydliggöra hur
intervjuerna har gått till, hur analyserna av data har skett samt hur resultatet kan kopplas till forskning på området. De problem som har stötts på har även presenterats i studien för att visa en kritisk anblick på den egna studien. Vidare har det valda studieobjektet samt det syftade kunskapsbidraget presenterats. Därmed har det varit viktigt att endast
framhäva de aspekter som tas upp i intervjuerna och hålla mig inom de ramarna. På så vis har studiens resultat inte påverkats av mina åsikter och tankar. Resultatet är helt baserat på citat från deltagarna och i mina tolkningar har jag i allra största mån försökt utgå från olika synvinklar och tagit avstånd från mina egna teorier.
10.3. Etik
De etiska aspekter som har tagits hänsyn till i denna studie är främst i förhållande till att deltagarna är unga och vikten av att de ska få del av all information som behövs för att ta beslut om sitt deltagande.169 Eftersom deltagarna var femton år kunde de själva bestämma över sitt deltagande men vad som då blev viktigt var informationskravet. Deltagarna fick inför varje intervju syftet beskrivet samt deras möjligheter att avsluta sitt deltagande. En av de aspekter som har värderats högt är konfidentialitetskravet. Varken deltagarnas namn eller skolans namn har nämnt i studien, detta på grund av att i allra största mån undvika att deltagarnas identitet ska komma fram. Det kändes viktigt att deltagarna skulle kunna känna sig trygga i situationen för att undvika press samt för att få så bra resultat som möjligt för studien.
10.4. Urval
Studiens resultat kan inte generaliseras över en större grupp ungdomar då det endast är relaterat till studiens sex deltagare. Studiens resultat visar däremot i flera fall stora likheter till tidigare forskning, vilket kan förena resultatet i ett större sammanhang. På så vis ökar resultatets trovärdighet. Vidare påverkades resultatet av vilka deltagare som
168 Fejes & Thornberg (2009) 169 Vetenskapsrådet (2011)
valde att delta i studien. En teori är att elever med bra självförtroende i större utsträckning är villiga att delta i en intervju medan elever med sämre självförtroende inte vågar delta. Detta kan alltså påverka det utfall som presenteras i resultatet med avseende på grad av påverkan. För att delta i studien var det ett krav att de följer konton med kroppsliga bilder. Detta är således också en aspekt som gör att studien är riktad mot de individer som kan ge svar på frågorna. Hade studien baserats på elever som inte nödvändigtvis följer några liknande konton hade utfallet kunnat se annorlunda ut. Jag anser dock att studiens resultat, trots sin begränsning, är av vikt för att få förståelse för hur det kan se ut bland eleverna i skolan. Deltagarna nämner inte bara sina egna erfarenheter utan även hur de tror att andra kan känna och uppleva samma situationer. Detta ger en nyanserad bild av resultatet, eftersom deltagarna kan beskriva olika aspekter av påverkan både från sitt perspektiv samt har förståelse för sin omgivning.
Ovanstående diskussioner har behandlat såväl studiens resultat i förhållande till tidigare forskning och teori som att diskutera den valda metoden i förhållande till studiens trovärdighet. Nästkommande två avsnitt kommer att presentera det huvudsakliga kunskapsbidraget som denna studie har bidragit till samt studiens slutsatser.
11. Kunskapsbidrag
Undervisningen för årskurs 4-6 ska behandla upplevelser i förhållande till
kroppsuppfattning och självbild. Inom grundskolans senare år behandlas även kroppsideal inom såväl idrotten som övriga samhället. Läraren har följaktligen ett ansvar och ett kunskapsuppdrag i sin undervisning. Resultatet för denna studie kan bidra med kunskap till lärare inom idrott och hälsa i relation till undervisningen. Resultatet visar vilken påverkan kroppsliga bilder kan ha på elever, både i positiv samt negativ riktning. Flera elever upplever motivation medan andra känner press och ångest över sina egna kroppar.
Det är viktigt att nå ut med denna kunskap till lärare som undervisar i dagens skola. Instagram är ett fenomen som uppkommit på senare år och det är ett av de sociala medier som kanske inte används av vuxna i lika stor utsträckning som hos ungdomar. Att ha kunskap om elevernas intressen samt hur dessa intressen kan påverka dem är viktigt för att forma undervisningen efter de aktuella förutsättningarna. Det finns forskning som
visar hur samhället formas efter och påverkas av rådande kroppsideal via reklam och tv. Den inverkan som kroppsliga bilder på Instagram har är dock ett nytt fenomen och något som inte har studerats ännu. Därför är det av vikt att bidra med kunskap både till lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa samt uppmana till vidare studier på området. Studier med större mängd deltagare med liknande syfte skulle kunna bidra med viktig kunskap om hur elever i dagens skola blir påverkade av kroppsliga bilder på Instagram samt på vilket vis de upplever dessa bilder i relation till kroppsideal. Vi lever i ett samhälle med en kroppskultur som är större än någonsin och att studera de nya medier som ungdomar tar del av är viktigt för att förstå dess inverkan.
Studien visar att alla deltagare använder Instagram varje dag och påverkas av de bilder som publiceras där. Graden av påverkan verkar bero på deltagarnas självkänsla och självförtroende, samt deras kunskapsnivå och det kritiska tänkandet. Detta är en insikt som för en lärare blir värdefullt inför valet av innehåll i undervisningen. Det är kunskap som inte bara är aktuell för lärare inom idrott och hälsa, även skolans övriga verksamhet kan ha användning av studiens resultat. Hur kroppsideal speglas på bilder på Instagram samt hur elever blir påverkade av de bilderna är ett vetande som är relevant och viktig för alla lärare som är aktiva och undervisar inom ämnet idrott och hälsa. Kunskapen kan användas i undervisning om kroppsuppfattning och självbild såväl som undervisning om kroppsideal i samhället. En viktig egenskap hos varje lärare är att forma en undervisning som är anpassad efter varje individs behov och förutsättningar. Förståelse för hur
elevernas aktivitet på Instagram och dess inverkan är därför ett sätt att anpassa
undervisning efter rådande förhållanden och viktigt för att nå ut med det budskap som förmedlas via kursplanen.
12. Slutsats
Studien visar att kroppsliga bilder på Instagram påverkar alla deltagarnas syn på hur en manlig respektive kvinnlig kropp ska se ut. Vad som påverkar är de kroppsliga bilder på publiceras på konton som deltagarna själva följer. Det finns således en tydlig påverkan gällande hur rådande kroppsideal ser ut. De deltagare som har bra självförtroende betonar att de har ett bra förhållningssätt samt är kritiska till bilderna. De upplever att bilderna ger motivation i samband med deras träning och önskan om att få en bättre kropp. De
deltagare som istället betonar att de har ett dåligt självförtroende blir negativt påverkade av kroppsliga bilder. Vad som nämns är ångest över att inte se ut som de på bilderna samt en stress över att utvecklingen att nå den kroppen kan ta längre tid än önskat. Hos dessa deltagare verkar ett sämre självförtroende samt ett mindre kritiskt förhållningssätt till bilderna påverka deras upplevelser till något negativt.
De kroppsliga bilderna verkar inte ha någon större inverkan i synen på andras kroppar hos deltagarna med bra självförtroende. De nämner att det viktigaste är att andra är nöjda med sina egna kroppar. De med sämre självförtroende visar dock en mer kritisk och dömande syn på andras kroppar. Det finns tendenser till att se positivt på individer som är nära idealkroppen och negativt på dem som är långt ifrån idealkroppen. Vidare nämns även kritiska tankar gentemot individer som publicerar bilder på sina kroppar om de inte är vältränade och ser ut som de ideal som speglas på Instagram.
Det finns alltså skillnader i upplevelsen av kroppsliga bilder beroende på självförtroende, kunskapsnivå och kritiskt tänkande. Kroppsliga bilder på Instagram verkar ha påverkan hos alla deltagare i relation till synen på kroppsideal. Ett uttryck som används är ”den perfekta kroppen” och beskriver de ideal som råder på bilderna på Instagram. Deltagarna nämner att de antingen har en positiv strävan efter att nå den perfekta kroppen medan andra upplever ångest och stress över att de inte har den kroppen. Gemensamt för alla deltagare är önskan om att se ut som de kroppar som publiceras i bilderna på Instagram. Att alla deltagare nämner att om de fick välja så skulle de välja idealkroppen är ett tecken på att bilderna har en negativ inverkan på hur ungdomar upplever sina egna kroppar.
Resultatet tyder på att det finns ett problem som bör uppmärksammas i den pedagogiska verksamheten och bland lärare inom ämnet idrott och hälsa. Kunskap om hur kroppsliga bilder på Instagram kan påverka ungdomar i förhållande till synen på kroppsideal kan vara till stor hjälp för lärare i sin undervisning. För att utföra en bra undervisning krävs att den anpassas efter varje individs behov och förutsättningar. I detta fall är det därför av stor vikt att lärare har kunskap om de olika former av påverkan, såväl positiv som
negativ, som eleverna utsätts för via sociala medier. Genom att ta del av dessa kunskaper finns ökade möjligheter för att starta ett arbete med syfte att motverka graden av negativ påverkan och hjälpa elever att utveckla ett bättre självförtroende och lära sig att tänka mer kritiskt.
Jag rekommenderar lärare att själva ta del av Instagram och söka efter konton där mycket kroppsliga bilder publiceras. Att som vuxen själv få se dessa bilder, flera gånger dagligen, kan ge en inblick i ungdomars vardag på sociala medier. På så vis finns möjlighet att tolka bilderna, se hur man själv upplever dem samt försöka skapa en förståelse för hur okritiska ungdomar med dåligt självförtroende kan bli påverkade. Undervisning om sociala medier och kritiskt tänkande är viktigt för att hjälpa ungdomar att hantera dessa bilder. Vi vet utifrån tidigare forskning att media påverkar synen på såväl kroppsideal som normer i samhället, vilket är kunskap som används i undervisningen. Denna studie påvisar att det i framtiden även är av vikt att börja analysera bilder på Instagram och den bild av kroppen som förmedlas där. I undervisningen bör medier som i stor utsträckning används av ungdomar vara centrala. På så vis kan eleverna själva relatera till
undervisningen och förhoppningsvis ta vara på kunskapen.
Ovan har kunskapsbidrag och slutsatser för studien presenterats. För att fortsätta utveckla kunskaper om detta ämne kommer i det följande och sista avsnittet förslag att presenteras i förhållande till hur framtida forskning kan bedrivas.