Metoddiskussion

Totalt deltog 150 elever i uppsatsen, 75 från varje årskurs. Enkäten delades ut till 159 elever men 9 av dessa var antingen under 15 år vid tillfället då enkäten fylldes i eller inte gav sitt samtycke till att delta i studien. Detta visar att bortfallet var relativt lågt. Detta kan dock förklaras med att jag som forskare var på plats och delade ut enkäter till respondenterna. Detta ökar chansen för att bortfallet minskar än om enkäten hade delats ut via internet. Bortfallet var 6%. Enligt Bryman räknas en svarsfrekvens under 50% som icke godkänt, vilket betyder att bortfallet i den här uppsatsen är minimalt och acceptabelt för att en uppsats ska anses tillförlitlig. Detta kan dock problematiseras eftersom det totalt sett var 159 elever på plats i skolan. Då är inte eleverna som var sjuka eller på grund av andra anledningar inte var i skolan inräknade. Detta ökar förmodligen bortfallet, men generellt sett kan man säga att bortfallet fortfarande ligger på en låg nivå även om ett antal procent av eleverna var borta från skolan.52

Enkäten var relativt kort och bestod av två sidor med totalt 16 frågor. Detta var ett medvetet val dels för att enkäten skulle vara tidseffektiv eftersom lärare och elever har begränsat med tid, dels för att enkäten inte skulle trötta ut eleverna. En enkät med många frågor kan resultera i att bortfallet ökar då eleverna tröttnar på enkäten och struntar i att besvara den.53

Enkäten var indelad i tre olika frågeställningar. Elevernas kännedom om doping,

dopingundervisning i skolan och elevernas attityd till doping. Frågorna har varit av olika slag och tre olika skalor har använts när enkäten utformades. Ordinal- och nominalskalor har varit de primära skalorna, men den sista frågan använde sig av en kvotskala. Ordinalskalan var

52 _{Bryman (2008), s.230 f.} 53 _{Bryman (2008), s.230.}

40 indelad i fyra olika svarsalternativ: stämmer mycket dåligt, stämmer dåligt, stämmer bra, stämmer mycket bra. Vet ej eller liknande alternativ togs bort medvetet för att jag ville att respondenterna skulle ta ställning till de olika frågorna. Risken hade annars varit att jag hade fått många vet ej svar. Detta kunde ha begränsat hur jag hade kunnat använda min data och kunde ha resulterat i att fler respondenter krävdes. Anledningen till att jag använde en likertskala med fyra svarsalternativ var för att för många alternativ kan enligt mig själv bli rörigt och respondenterna kan få svårt att bestämma sig. Jag inspirerades också av NU-03 som också genomfördes på elever i årskurs 9 som använde sig av en liknande skala.54

Enkätens sista fråga handlade om att respondenterna skulle uppskatta hur många procent de tror använder sig av anabola steroider i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet. Resultatet visade att eleverna tror att många fler använder preparaten än som faktiskt gör det. Vissa respondenter svarade med väldigt höga procentantal vilket är problematiskt. Antingen kan det vara så att de bara skrev en siffra utan att tänka eller att eleverna inte riktigt förstod frågan eller att de inte förstår procent. Exempelvis skrev ett fåtal att 50–70% av killarna i årskurs 2 på gymnasiet skulle ha använt anabola steroider, när den verkliga siffran är under 1%. Jag räknade ut medianen på denna fråga och fick fram att medianen för sista frågan var långt ifrån de verkliga siffrorna. Det är tydligt att de flesta av respondenterna tror att siffran av

användandet är högre än vad den är i verkligheten, men skillnaden kanske inte är så pass stor som undersökningen visar eftersom vissa elever har skrivit väldigt höga tal på den frågan.

Som jag nämnt ovan är bortfallet på 6% en styrka med uppsatsen. En annan styrka är fördelningen av respondenter. Antalet respondenter var lika många från varje årskurs, nämligen 75 personer. Det var 76 kvinnor och 72 män vilket är en jämn fördelning utifrån kön. Dessutom var det relativt jämnt mellan träningsgrupperna. Cirka 29% svarade att de tränade 3–4 gånger i veckan, runt 31% svarade 5 gånger eller mer och cirka 35% svarade 1–2 gånger i veckan. 6% av respondenterna svarade att de inte tränade alls, totalt 9 respondenter vilket är tillräckligt för att göra beräkningar på. Skulle det exempelvis endast bara vara två respondenter som svarat att de tränar 5 gånger i veckan eller mer skulle det inte gå att

beräkna. Om jag skulle ha gjort beräkningar på den elevgruppen är det risk att det hade blivit väldigt annorlunda mot övriga träningsgrupper. Skulle en av de två säga att denne vill att anabola steroider skulle legaliseras skulle det betyda att 50% vill legalisera sådana preparat,

41 fast det egentligen endast handlar om att urvalet för den oberoende variabeln är för liten. Detta är en styrka i den här uppsatsen.

En svaghet med uppsatsens metodologi är valet av urval. Som jag nämnt i metoden har jag använt mig av ett icke-slumpmässigt urval när jag sökte respondenter. Detta var positivt och nödvändigt på grund av tidsbristen; ett slumpmässigt urval hade tagit mer tid. Men detta resulterar i att resultaten som jag fick fram inte kan generaliseras. Jag vet inte hur representativa respondenter är som deltagit i undersökningen. Det kan vara så att de är representativa för skolungdomar som går i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet. Men detta går inte att ta reda på när ett bekvämlighetsurval används. Därför är det en svaghet att den data som har genererats inte går att generalisera utifrån. Det resultat som den här uppsatsen har kommit fram till är att hur deltagarna till den här studien förhåller sig till doping och dopingundervisning. Detta betyder att resultatet från den här undersökningen kan vara grovt missvisande. Det kan vara så att eleverna egentligen har bra kunskaper om anabola steroider och att det inte alls finns något samband mellan kännedom om doping och träningsfrekvens eller ålder.55

5.3 Studiens kunskapsbidrag

Forskning om doping har i många fall varit fokuserad på hur många som använder doping och varför vissa väljer att använda sådana preparat. Forskningen har också varit fokuserad på vilka attityder vi människor har till doping, i många fall utifrån ålder, kön och

träningsfrekvens. Det finns däremot brist på forskning som handlar om dopingundervisning. Den här uppsatsen har visat på att dopingundervisning är ett ämne som de undersökta skolorna inte fokuserar sig på. Majoriteten av eleverna som deltog i den här studien har inte haft någon undervisning om doping. Dessutom anser många av eleverna att de får för lite kunskap från skolan gällande doping, samtidigt som de flesta tycker att det är ett viktigt område att arbeta med. Som framtida lärare kommer jag att ta med den lärdomen att elever önskar undervisning om doping. Det är inte bara ett krav enligt läroplanen, utan det ses som ett viktigt område av eleverna. Dessutom kan ett förebyggande arbete från lärare och skolan leda till att vissa elever väljer att inte använda sådana preparat vilket hade varit en seger för eleven och samhället i stort. Trots allt är anabola steroider ett farligt preparat som kan leda till

42 oönskade bieffekter och allvarliga konsekvenser för den som använder det.

En annan aspekt är hur kön, ålder och träningsfrekvens påverkar elevernas kännedom om doping. När det kommer till kön verkar det som att killarna generellt sett uppskattar sin förmåga högre trots att de inte kan uppge bieffekter från anabola steroider i större

utsträckning. Däremot var eleverna på gymnasiet bättre på att namnge bieffekter från bruk av anabola steroider, dessutom hade de bättre kännedom. Samma gäller för eleverna som tränade 3–4 och 5 gånger eller mer i veckan. Det kan bero på att dessa elever får utbildning utanför skolans värld. Det vi vet är att allt fler vanliga personer använder dopingpreparat och därför är det viktigt att gruppen som tränar mindre också får samma utbildning om doping, för hur ofta en person tränar kan ändras. Eleven kan t.ex. börja träna på gym efter gymnasiet och som vi vet sedan tidigare är gym en utsatt miljö när det kommer till doping. Om denne inte fått med sig tillräcklig utbildning om doping kan det leda till att den tidigare eleven börjar använda. Därför är det viktigt för samhället att alla får utbildning om doping, för vem som helst kan hamna i riskzonen för missbruk av steroider, oavsett hur ofta en person tränar eller hur gammal denne är. Med internets hjälp är det idag enklare än någonsin att få tillgång till dopingpreparat. Därför är det viktigare än någonsin att idrottslärare och skolan utbildar eleverna i ämnet.56

5.4 Slutsatser

Undersökningen har visat att skolungdomarna som deltog i studien har kännedom om vad doping och anabola steroider är. Däremot är det färre som vet och kan säga vad

dopinganvändandet kan leda till. Ålder, kön och träningsfrekvens påverkar en elevs kännedom. Ju äldre en elev är, ju mer denne tränar, desto högre kunskap om dopings bieffekter har han/hon. Eleverna hade till stor del kännedom om att anabola steroider framförallt är ett problem hos yngre män. Majoriteten tror dock att anabola steroider och doping framförallt är ett problem inom elitidrotten. Det ska dock påpekas att cirka 38% trodde att det var vanligare hos befolkningen utanför elitidrotten, vilket visar att eleverna är

medvetna om dopinganvändandets utbredning i samhället. Eleverna anser också att

dopingundervisning är ett viktigt område att undervisa om. De flesta av respondenterna tycker att de får för lite kunskap om doping i skolan. Majoriteten av eleverna har aldrig haft

43 undervisning om doping i skolan och endast ett fåtal har haft det vid flera tillfällen. De flesta av eleverna anser att ett ökat användande av sådana preparat skulle skada det svenska

samhället. Dessutom anser eleverna att nuvarande lagstiftning är bra och inte bör ändras gällande dopingpreparat. Elevernas uppskattning om hur många de tror använder anabola steroider i deras egen ålder visade att de tror många fler använder preparaten än CAN:s studie visar och att de tror att fler män än kvinnor använder preparaten.

44

Referenslista

Achar, Suraj, Brown, Sandra A, Callahan, Bryan, Cummins, Kevin M & Lorang, Melissa (2011), “Anabolic androgenic steroid use in teens: Prevalence, demographics, and perception of effects”, Journal of child & adolescent substance abuse 20, s.358-369.

Adams, Kent J, Berning, Joseph M, DeBliso, Mark, Newman, Ian M & Stamford, Bryant (2008), “Anabolic androgenic steroids: Use and perceived use in nonathlete college students”,

Journal of American college health 56 (5), s.499-503.

Allebeck, Peter, Baigi, Amir, Marklund, Bertil, Nilsson, Sverker & Spak, Fredrik (2005), “Attitudes and behaviors with regards to androgenic anabolic steroids among male adolescents in a county of Sweden”, Substance use & misuse 40, s.1-12.

Barbarlho, Matheus & Barreiros Fabio Pereira (2015) “The use and effect of anabolic androgenic steroids in sports”, International journal of sports science 5 (5), s.171-179.

Barnett, Mitchell, Kim, Jennifer A, Ip, Eric, Perry, Paul J, Tenerowicz, Michael J & Wei, Begley, Emma & McVeigh, Jim (2016), “Anabolic steroids in the UK: An increasing issue for public health”, Drugs: education, prevention and policy 24 (3), s.278-285.

Beck, Olof, Christakopoulos, Alexandros, Ericsson, Magnus, Garle, Mats & Villén, Tomas (2013), ”Anabola androgena steroider vanligare i samhället än i idrotten”, Läkartidningen 2013;110, s.39-40.

Bryman, Alan (2008) Samhällsvetenskapliga metoder (3. uppl.) Malmö: Liber AB.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (2018), Skolelevers drogvanor 2018, Stockholm: CAN.

45 Ejlertsson, Göran (2012) Statistik för hälsovetenskaperna (2. uppl.)

Lund: Studentlitteratur AB.

Evans, Nick A (2004), ”Current concepts in anabolic-androgenic steroids”, The American

journal of sports medicine 32 (2), s.534-542.

Fetro, Joyce V & Leone, James E (2007), “Perceptions and attitudes toward androgenic- anabolic steroid use among two age categories: A qualitative inquiry”, Journal of strength

and conditioning research 21 (2), s.532-537.

Gabriel, Holger H W, Rosendahl, Jenny, Strauss, Bernhard M & Wanjek, Berit (2007), “Doping, drugs and drug abuse among adolescent in the state of Thuringia (Germany): Prevalence, knowledge and attitudes”, International journal of sports medicine 28 (4), s.346-353.

Gratton, Chris & Jones, Ian (2010) Research methods for sports studies, New York: Routledge.

Guerin, Suzanne, Kirby, Kate, Moran, Aidan & MacIntyre, Tadhg (2008), The development

and validation of a doping attitudes and behavior scale, Dublin: School of psychology.

Heine, Lennart, Ljungdahl, Sara, Rane, Anders, Rosén, Thord & Skårberg, Kurt (2013), ”Steroider är ett växande problem på gymmen”, Läkartidningen 2013;110.

Hong (2010), “Women and anabolic steroids: An analysis of a dozen users”, Clinical journal

of sport medicine 20 (6), s.475-481.

Johansson, Kajsa & Müller, Sara (2012), Bakomliggande orsaker till användandet av

kosttillskott, Umeå universitet.

Komoroski, Eva M & Rickert, Vaughn I (1992), “Adolescent body image and attitudes to anabolic steroid use”, American journal of diseases children 146 (7), s.823-828.

46 Lucidi, Fabio, Mallia, Luca & Zelli, Arnaldo (2010), ”The relationships among adolescents ‘drive for muscularity, drive for thinness, doping attitudes, and doping intentions”, Journal of

clinical sport psychology 4:1, s.39-52.

Lucidi, Fabio, Mallia, Luca, Violani, Cristiano & Zelli, Arnaldo (2013), “Doping attitudes and the use of legal and illegal performance-enhancing substances among Italian adolescents”,

Journal of child and adolescent substance abuse 22, s.179-190.

Oberweis, Trish, Petrocelli, Joseph & Petrocelli, Matthew (2008), “Getting huge, getting ripped: A qualitative exploration of recreational steroid use”, Journal of drug issues 38 (4), s.1187-1205.

Sas-Nowosielski. Krzysztof (2006) “The abuse of anabolic-androgenic steroids by polish school-aged adolescents”, Biology of sport 26 (3), s.225-235.

Singhammer, John (2013), “Attitudes toward anabolic androgenic steroids among non-

competing athletes in various types of sports – A cross-sectional study”, Sport science review 22 (1), s.109-128.

Skolverket (2011), Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011), Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2003), Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Idrott och hälsa, Stockholm: Skolverket.

Vetenskapsrådet (2017), God forskningssed, Stockholm: Vetenskapsrådet.

47 Elektroniska källor

Ljungqvist, Arne, Malmquist, Jörgen & Rande, Anders, ”Dopning”, i Nationalencyklopedin (NE), http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dopning (hämtad 2019-11-11).

Riksdagen, lag om förbud mot vissa dopningsmedel,

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 19911969-om-forbud-mot-vissa-dopningsmedel_sfs-1991-1969 (hämtad 2019-11-11).

48

Bilaga 1

Enkät

Om du är under 15 år när den här enkäten delas ut får du gärna fylla i enkäten, men din enkät kommer inte att användas i studien eftersom det finns regler som säger att deltagare måste vara minst 15 år för att delta utan vårdnadshavares samtycke. Kryssa i rutan om du är yngre än 15 år.

 Jag är under 15 år

Kryssa i rutan för att ge ditt samtycke till att delta i den här studien.

 Jag samtycker till att delta i den här studien. 1. Kön

 Man  Kvinna  Annat/vill inte uppge

2. Årskurs

 Årskurs 9  Årskurs 2 på gymnasiet

3. Hur ofta tränar du i snitt per vecka så att du blir varm och svettas?

 0 gånger  1–2 gånger i

veckan  3–4 gånger i veckan  5 gånger i veckan eller mer

4. Vilken är din huvudsakliga träningsform? (om din träningsform inte finns med bland svarsalternativen skriv på den tomma raden)

 Styrketräning (tex, träna på gym, tyngdlyftning)  Gruppträning (tex, pass på gym, aerobic, bodypump, tabata)  Lagidrott (tex, fotboll, handboll)  Konditionsträning (tex, löpning, Cykling, skidåkning)  Tränar inte

49

Här kommer det ställas frågor utifrån vad du känner till om doping och anabola steroider eftersom det är den vanligaste formen av doping i Sverige. Det kommer också ställas frågor som handlar om dopingundervisning i skolan och attityder till doping. Du kryssar i det alternativ som stämmer bäst in på vad du tycker, där det finns en tom rad skriver du istället svaret på frågan.

5. Jag har mött information om doping och anabola steroider genom…. (flera svar är tillåtna)

 Skolan  Internet  Kompisar  Tv  Familjen  Har inte mött information om doping

6. Jag har kännedom om vad anabola steroider är för något.

 Stämmer mycket dåligt  Stämmer dåligt  Stämmer bra  Stämmer mycket bra

7. Jag har kunskaper om anabola steroiders negativa effekter på människokroppen.

 Stämmer mycket dåligt  Stämmer dåligt  Stämmer bra  Stämmer mycket bra

8. Nämn någon eller några negativa bieffekter som anabola steroider kan ge.

_____________________________________________________________________

9. Jag har under min skolgång haft undervisning om anabola steroider och/eller doping.

 Nej  Ja, någon enstaka gång  Ja, flera gånger  Vet ej

10. När vi haft undervisning om doping och anabola steroider…. (svara på den tomma raden om svarsalternativen inte passar in, flera svarsalternativ är tillåtna)

 Har idrottsläraren undervisat under en idrottslektion  Har vi haft en gäst som föreläst om doping  Har vi haft en temadag som handlar om doping

 Har aldrig haft undervisning om doping

Annat________________________________________________________________

11. Skolan ger mig tillräcklig kunskap om doping och anabola steroider.

50 Nedan kommer ett antal påståenden som handlar om attityder till doping, kryssa i rutan på det svarsalternativ som du tycker stämmer bäst in på dina åsikter.

12. Det är viktigt att skolan undervisar om anabola steroider och doping.

 Stämmer mycket dåligt  Stämmer dåligt  Stämmer bra  Stämmer mycket bra

13. Ett ökat användande av anabola steroider och doping hos den svenska befolkningen kan leda till problem för samhället.

 Stämmer mycket dåligt  Stämmer dåligt  Stämmer bra  Stämmer mycket bra

14. Dopingpreparat som anabola steroider ska fortsätta vara olagliga i Sverige.

 Nej  Ja  Vet inte

15. I vilken grupp av människor tror du att användning av anabola steroider är vanligast? 15a.  Män  Kvinnor 15b.  Personer under 35 år  Personer över 35 år 15c.

 Personer som tränar på fritiden  Elitidrottare

16. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning gör årligen en undersökning på hur drog- och dopingvanorna ser ut hos svenska skolungdomar i årskurs 9 respektive årskurs 2 på gymnasiet. Hur många procent av svenska skolungdomar tror du har använt anabola steroider i dessa två årskurser? Svara i procent.

16a. 16b.

Killar i årskurs 9 _______% Tjejer i årskurs 9 _______% Tjejer i årskurs 9 _______% Killar i årskurs 2 pågymnasiet _______%