Undervisning om doping i skolan

Doping återfinns i det centrala innehållet i kursplanen för idrott och hälsa årskurs 7–9 och för idrott och hälsa 1 på gymnasiet och ska vara en del av idrottsundervisningen för

skolungdomar. Undersökningen har visat att 55% av samtliga elever aldrig haft undervisning om doping. 31% har haft undervisning om doping enstaka gånger och cirka 3% har haft undervisning om doping flera gånger. Majoriteten av eleverna som deltagit i denna studie anser att skolan ska undervisa mer om doping och att det är viktigt att skolan undervisar om doping. Undersökningen visar samtidigt att de deltagande eleverna är missnöjda med antalet undervisningstimmar de får om doping; en klar majoritet tycker att de får för lite

undervisning. Detta skulle kunna vara ett fenomen som finns i fler skolor, men det skulle också kunna bero på att elevernas lärare inte anser att doping är ett viktigt ämne att undervisa om i skolan. Men om vi utgår från att det faktiskt är ett problem och att dopingundervisning får lite utrymme i idrottsämnet, vad kan då göras för att ämnet doping ska få mer utrymme i

35 skolan? Idrottslärare kan behöva mer tid för att hinna med alla områden som skall täckas under ett läsår, vilket skulle kunna vara ett problem. Det som också är problematiskt är att doping inte är tillräckligt tydligt formulerat i läroplanen. Nu förbises det kanske av lärare på grund av otydligheten, så en tydligare formulering behövs för att idrottslärarna ska veta hur de ska undervisa om ämnet. Ett annat problem kan vara att lärarutbildningen inte ger

idrottslärarna tillräcklig kunskap om doping. I min egen utbildning till idrottslärare har vi haft en väldigt kort föreläsning om doping. Då kan det vara så att idrottslärarna känner att de har för lite kunskap om ämnet för att utbilda sina elever och om lärarutbildningen inte utbildar om doping varför skulle då lärarna göra det? Det är däremot viktigt att ha i åtanke att när

undersökningen genomfördes var idrottskursen inte slut, utan den fortsätter en termin till. Det är möjligt att eleverna under nästa termin får undervisning om doping. Därför är det inte möjligt att dra slutgiltiga slutsatser utifrån det resultatet eftersom det kan ändras till nästa termin. Däremot är det av intresse att eleverna dels anser att det är viktigt att skolan undervisar om doping, dels att de önskar mer undervisning i ämnet.

En annan aspekt som är viktig att ha i åtanke är att studien har använt sig av ett icke-

slumpmässigt urval, alltså går det inte att dra generaliserbara slutsatser utifrån resultaten. Det finns många olika faktorer som kan påverka hur resultaten blir. Skolorna som undersökningen genomfördes på kan skilja sig från hur det ser ut på andra skolor. Det kan vara så att

idrottslärarna på just dessa skolor tycker dopingämnet inte är viktigt och därav har eleverna inte heller haft undervisning om det. Det kan vara så att en annan idrottslärare på just dessa skolor tycker doping är viktigt att undervisa om och om dennes elever hade deltagit i studien skulle resultatet se annorlunda ut trots att eleverna skulle gå i samma skola. En annan aspekt på det är att vissa av eleverna som gick på gymnasiet har idrottsprofilering. Detta innebär att de specialiserar sig inom en viss idrott, där de får mer utbildning inom idrottsämnet. Det skulle kunna vara orsaken till att gymnasieeleverna generellt sett har bättre kännedom om doping. En annan orsak skulle kunna vara det centrala innehållet i respektive skolform. Idrott och hälsa för högstadiet innehåller 17 olika punkter i det centrala innehållet. Samma siffra för idrotts och hälsa 1 på gymnasiet är 11 punkter. Detta skulle kunna vara en orsak till att

dopingämnet får mindre utrymme i högstadiet. Att idrottslärare på högstadiet känner en större tidspress än lärarna på gymnasiet på grund av att det centrala innehållet innehåller fler

36 Internet, tv och skolan var de tre vanligaste informationskällorna för dopinginformation för eleverna som deltog i den här studien. Detta visar att skolan inte är den vanligaste källan för dessa elever när de möter information om doping, vilket kan innebära att eleverna möter information som kan vara förskönande eller direkt felaktig. Även om det finns information som är korrekt på internet finns det också information som inte är korrekt. Dessutom finns det åsikter och förskönande berättelser från tidigare användare där endast de positiva effekterna nämns. Detta kan leda till att ungdomar får en ny syn på doping som något som inte har några risker utan endast fördelar, vilket kan leda till att fler väljer att använda sådana preparat. Skolan behöver se till att samtliga elever får den undervisning de behöver om doping för att de i framtiden ska undvika sådana preparat, genom att informera och ge en korrekt bild av riskerna med dopingpreparaten. Om en ungdom läser om att doping har positiva effekter samtidigt som denne blir påverkad av orealistiska kroppsideal finns det en risk att personen i fråga påverkas starkt. Dels av att den ska ha en perfekt kropp, dels att dopingpreparat kan hjälpa till med att få den perfekta kroppen. I en amerikansk studie som genomförts på äldre och yngre respondenter om doping har forskarna kommit fram till att de yngre deltagarna i högre grad påverkades av rådande kroppsideal. När de båda grupperna fick frågan om varför de tränade på gym svarade de äldre deltagarna att hälsofördelarna var en viktig orsak till tränande. I den yngre gruppen respondenter svarade flera av dessa att de tränade på gym för att få en kropp som stämmer överens med rådande kroppsideal.46

Tidigare forskning har visat att det som driver personer till att använda dopingpreparat i många fall är kroppsideal och att en person vill förbättra sitt yttre. Idag är sociala medier större än någonsin och det finns mängder med hemsidor där personer lägger ut bilder på sina vältränade kroppar. Det är också sådana bilder som har påverkat personer att använda

dopingpreparat. Kroppsideal är den mest återkommande orsaken till varför någon väljer att använda sådana preparat enligt den tidigare forskning som finns med i denna uppsats.47

I samtliga studier som undersöker orsaker till bruk av dopingpreparat går det att läsa att kroppsideal och media påverkat respondenterna till att använda preparaten. I läroplanen för årskurs 9 under ämnet idrott och hälsa hamnar doping och kroppsideal under samma punkt. Jag tror att det är viktigt att behandla dessa två områden tillsammans när skolan ska undervisa om doping. Den tidigare forskning som finns i denna uppsats har visat att kroppsideal är den

46 _{Fetro, Joyce V & Leone, James E (2007), s.535.}

47 _{Oberweis, Petrocelli & Petrocelli (2008), s.1193., Allebeck, Peter, Baigi, Amir, Marklund, Bertil, Nilsson,}

37 vanligaste orsaken till att människor använder dopingpreparat. Därför tror jag att det är

väldigt viktigt att behandla orsaker till varför människor använder preparaten. Att endast informativt undervisa om doping tror jag inte räcker. Det är av yttersta vikt att förklara för eleverna hur sociala medier påverkar människor och att vissa påverkas i så hög grad att de använder farliga preparat för att uppnå kroppsideal som inte är uppnåbara på naturligt sätt.