Elevers uppfattning om doping och dopingundervisning.
En enkätundersökning på svenska högstadie- och gymnasieelever.
Students’ perceptions regarding doping and doping education.
A survey on Swedish secondary school students.
Författare:
Carl Larsson
Termin 9 2019
Examensarbete: Avancerad nivå 15hp Huvudområde: Idrottsvetenskap
Ämneslärarprogrammet inriktning gymnasiet
Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Joacim Andersson, Universitetslektor, Örebro universitet Examinator: Mikael Quennerstedt, Professor, Örebro universitet
2
Sammanfattning
Till en början användes doping inom elitidrotten för att förbättra prestationer hos idrottare. På senare år har användandet ökat utanför elitidrotten och fler vanliga personer använder
dopingpreparat för att få en mer muskulös kropp. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilket förhållningssätt högstadie- och gymnasieelever har till doping och
dopingundervisning. Doping finns med under idrott och hälsas centrala innehåll för både högstadie- och gymnasieskolan. Med bakgrunden av dopinganvändandets spridning in till samhället och idrottsämnets centrala innehåll har dopingfrågan undersökts på skolelever. Uppsatsens metod är en kvantitativ enkätundersökning där 150 elever från en högstadieskola och en gymnasieskola från Mellansverige har deltagit. Designen på studien har varit
tvärsnittsstudie då datainsamlingen genomfördes vid ett tillfälle, och någon uppföljning har inte gjorts.
Uppsatsen har kommit fram till att elevernas uppskattade kännedom skiljer sig åt beroende på ålder, kön och hur mycket de tränar. Männen har uppskattat att de har bättre kännedom än kvinnorna, gymnasieeleverna har uppskattat att de har bättre kännedom än högstadieeleverna och de som tränar mer än tre gånger i veckan har uppskattat att de har bättre kännedom än övriga respondenter. En majoritet av respondenterna kan inte uppge en bieffekt som anabola steroider kan leda till. De flesta elever har inte haft undervisning om doping. Eleverna anser att dopingpreparat som anabola steroider är dåligt för samhället och att det ska fortsätta vara olagligt. Eleverna har också kännedom om att det är framförallt yngre män som använder sig av preparaten men har generellt sett dåliga kunskaper på hur många som faktiskt använder dopingpreparat bland skolungdomar i deras egen ålder.
Uppsatsens slutsats är att ungdomarna önskar och behöver mer undervisning om doping. Detta gäller samtliga ungdomar oavsett hur mycket de tränar, hur gamla de är och oavsett om det är kvinnor eller män. Eleverna har generellt sett kunskap om att dopingpreparat är dåligt men de har sämre kunskaper om varför det är dåligt. Det går inte att se någon
liberaliseringsvåg hos ungdomar gällande doping, utan de anser att det är farliga preparat som inte ska användas i samhället.
3
Innehållsförteckning
1. Inledning ...4
1.1 Begreppsförklaring ...5
1.2 Syfte & frågeställningar ...6
2. Forskningsbakgrund ...6
2.1 Dopinganvändning utanför elitidrotten ...7
2.2 Varför använda doping? ...8
2.3 Vem använder doping? ...9
2.4 Dopingkunskaper ... 10
2.5 Dopingattityder ... 11
2.6 Sammanfattning av forskningsbakgrund ... 13
3 Metod ... 13
3.1 Design och urval ... 13
3.2 Etiska principer ... 15
3.3 Analys av data ... 16
4 Resultat ... 17
4.1 Oberoende variabler ... 18
4.2 Elevernas kännedom om doping ... 18
4.3 Dopingundervisning i skolan ... 25
4.4 Generella attityder om doping och anabola steroider ... 29
5 Diskussion ... 32
5.1 Resultatdiskussion ... 32
5.1.1 Kännedom om doping ... 32
5.1.2 Undervisning om doping i skolan ... 34
5.1.3 Dopingattityder hos elever ... 37
5.2 Metoddiskussion ... 39 5.3 Studiens kunskapsbidrag ... 41 5.4 Slutsatser ... 42 Referenslista ... 44 Litteraturförteckning ... 44 Elektroniska källor ... 47 Bilaga 1 Enkät ... 48
4
1. Inledning
Men vad är egentligen doping? När vi hör ordet doping tänker nog de flesta av oss på idrott och kanske framförallt elitidrottare som genom olika metoder och preparat på ett otillåtet sätt försöker förbättra sina prestationer. Det har under årens lopp framkommit att många av idrottens stora profiler har dopat sig. Varje år uppdagas dopingskandaler där idrottsstjärnor har fastnat i kontroller. Fenomenet doping började på allvar att uppdagas under 1960–1970 talet då den internationella olympiska kommittén (IOK) inrättade en grupp som aktivt skulle motverka det växande dopingproblemet bland elitidrottare. Sedan dess har listan över otillåtna preparat utökats och idag innefattar listan enormt mycket mer än vad den gjorde under
1960-talet.1 Men det är inte bara inom idrotten som doping är förbjudet. I Sverige finns det en
lag som reglerar vissa preparat som inte får användas förutom vid forskning och inom
sjukvården, anabola steroider är ett sådant exempel.2 Dopinganvändandet har ändrats över tid.
Även om det fortfarande har en stark anknytning till elitidrotten har ett nytt fenomen uppdagats de senaste decennierna. Användningen av framförallt anabola steroider har blivit vanligare hos vanliga människor som inte är elitidrottare. Forskning, tullbeslag och
polisinsatser har visat att bruket av steroider blir ett alltmer återkommande inslag i det svenska samhället.3
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning gör årligen en undersökning på svenska skolungdomar i årskurs 9 respektive årskurs 2 på gymnasiet för att kontrollera hur droganvändandet ser ut hos svenska ungdomar. Det innefattar bland annat alkoholvanor, narkotika- och dopinganvändning. De som står bakom undersökningen har fokuserat på att undersöka hur användandet av anabola steroider ser ut eftersom andra dopingformer i princip är obefintliga bland skolungdomar. Undersökningens resultat visade att 0.7% av ungdomar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet någon gång har använt anabola steroider.4
Det finns uppenbarligen ett problem som under de senaste åren har flyttat från att vara ett
1 Ljungqvist, Arne, Malmquist, Jörgen & Rande, Anders, ”Dopning”, i Nationalencyklopedin (NE)
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dopning (hämtad 2019-11-11).
2 Riksdagen, lag om förbud mot vissa dopningsmedel,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-19911969-om-forbud-mot-vissa-dopningsmedel_sfs-1991-1969
(hämtad 2019-11-11).
3 Heine, Lennart, Ljungdahl, Sara, Rane, Anders, Rosén, Thord & Skårberg, Kurt (2013), ”Steroider är ett
växande problem på gymmen”, Läkartidningen 2013;110, s.1.
5 problem inom elitidrotten till att bli mer återkommande i samhället och framförallt på de svenska gymmen. Ungdomar ligger i riskzonen och problemet har uppmärksammats av Skolverket. I läroplanen för gymnasieskolan under det centrala innehållet för idrott och hälsa 1 står det ”Kosthållning, droger och dopningspreparats betydelse för hälsa och prestation”.5
Doping nämns också under det centrala innehållet i idrott och hälsa för årskurs 7–9,
”Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta”.6 Dopingundervisning ska vara en del av högstadieelevers och gymnasielevers
skolgång. Det kan motiveras utifrån dopinganvändandets utbredning, eftersom allt fler personer som inte är idrottare använder preparaten. Därav behöver även vanliga personer utbildas om doping och inte enbart idrottare. Skolan är också den institution som kan
förebygga dopinganvändande hos ungdomar. Genom skolan har samhället en chans att utbilda och förebygga dopinganvändandet hos befolkningen.
Utifrån ett lärarperspektiv är det också viktigt att undersöka dopingfrågan eftersom det ska vara en del av en idrottslärares arbete. Dopingforskningen som finns idag handlar i de flesta fall om varför vissa väljer att använda doping, vilka som använder doping och personers attityder till doping, både användare och icke-användare. Därav är en undersökning som bidrar till att utöka kunskapen om elevers attityder till dopingundervisning viktig eftersom det idag finns begränsat med forskning om just detta område. Om det visar sig att elever uppfattar dopingundervisning som oviktig finns det risk att de inte tar till sig sådan information. I sådana fall kan skolan behöva arbeta för att ändra attityder och inte enbart arbeta informativt.
1.1 Begreppsförklaring
Anabola androgena steroider (AAS)
I uppsatsen avses detta vara det illegala dopingpreparatet som kommer benämnas antingen AAS eller anabola steroider i uppsatsens text.
Doping
Med doping avses det i den här uppsatsens dopingpreparat som hamnar under dopinglagen. Detta betyder preparat som är illegala att använda utanför sjukvården och i den här uppsatsen
5 Skolverket (2011), Läroplan för gymnasieskolan, ämne - idrott och hälsa 1.
6 Skolverket (2011), Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet, ämne - idrott och
6 avser det anabola steroider.
1.2 Syfte & frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers kännedom om doping, syn på
dopingundervisning i skolan och deras generella attityder till doping. Forskning har de senaste åren visat att doping används allt oftare av personer som inte är elitidrottare och att unga personer ligger i riskzonen för ett missbruk av dopingpreparat. Det vi vet sedan tidigare är att ungdomar inte använder dopingpreparat i någon större utsträckning. Vi vet också att
ungdomarna idag ska få utbildning om doping. Men det vi inte vet är hur eleverna idag förhåller sig till dopingfrågan. För att kunna arbeta förebyggande mot problemet är det också viktigt att veta hur eleverna ser på doping. Då skolan har ett uppdrag att informera och utbilda eleverna är det också i skolan ett förebyggande arbete kan göras för att minska användningen av dopingpreparat i samhället och bland skolungdomar. Utifrån detta har jag valt att ställa följande frågeställningar:
• Vilken kännedom uppskattar elever att de har om doping i årskurs 9 respektive
årskurs 2 på gymnasiet?
• Vad tycker elever i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet om dopingundervisning? • Vilka attityder har elever i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet till doping?
2. Forskningsbakgrund
Det finns ett gott forskningsläge för doping. Under åren har doping studerats utifrån många olika aspekter där forskare bland annat undersökt varför vissa dopar sig och hur vi människor ser på doping utifrån olika aspekter som kön, ålder och socioekonomisk status. När det kommer till forskning om dopingundervisning förekommer det få studier. Därför kommer forskningsbakgrunden främst bestå av forskning som behandlar doping utifrån ett mer generellt perspektiv. Forskningsbakgrunden kommer att delas in i olika teman för att strukturera upp den här delen av uppsatsen. Forskningsbakgrunden har delats upp i fem avsnitt, 1. Dopinganvändandet utanför elitidrotten, 2. Varför använda doping, 3. Vem använder dopingpreparat, 4. Dopingkunskaper, 5. Dopingattityder.
7 2.1 Dopinganvändning utanför elitidrotten
Doping och anabola steroider har under en längre tid använts av framförallt idrottare och bodybuildare. Men användningen av sådana preparat har blivit allt vanligare i det vanliga samhället hos vanliga personer. Personer som inte räknas som idrottare använder preparaten i större utsträckning på grund av dess effekter när det kommer till att bygga en mer muskulös och starkare kropp. Det är idag inte ovanligt att personer använder preparaten enbart för att förbättra sitt utseende. Dessutom har forskare sett en ökning av användandet av anabola steroider i USA.7 Liknande mönster finns i Storbritannien. Där har Mcveight och Begley
kartlagt hur användningen av anabola steroider och doping har förändrats över tid i
Storbritannien. Det har skett en förändring enligt forskarna där internets intåg har lett till att både intresset för och tillgången till dopingpreparat har ökat.8
Även i Sverige har forskare sett en ökning av både användande och tillgång till
dopingpreparat. Undersökningar som genomfördes under 1990-talet visade att doping blev allt vanligare bland den vanliga befolkningen. Siffrorna visade att ca 1% av männen och 0.5% av kvinnorna använt anabola steroider. Samtidigt beslagtar tullen allt fler dopingpreparat och antalet positiva dopingtester har ökat. Av de positiva dopingkontroller som genomförts av idrotten, polisen och övriga myndigheter har det visat sig att doping procentuellt sett är vanligare bland vanliga människor än hos idrottare. Även här nämner forskarna internet som en bidragande faktor, där det idag går att handla anabola steroider på internet.9 I USA har
forskning visat på att två tredjedelar av alla som använder anabola steroider inte är idrottare. Det är istället vanliga personer och ”recreational body builders” som använder sig av
preparaten för att förbättra sitt yttre. Studien påvisar också att användandet av dopingpreparat har ökat trots att det lagstiftades mot anabola steroider i början av 1990-talet i USA.10
7 Barbarlho, Matheus & Barreiros Fabio Pereira (2015) “The use and effect of anabolic androgenic steroids in
sports”, International journal of sports science 5 (5), s.171.
8 Begley, Emma & McVeigh, Jim (2016), “Anabolic steroids in the UK: An increasing issue for public health”,
Drugs: education, prevention and policy 24 (3), s.278.
9 Beck, Olof, Christakopoulos, Alexandros, Ericsson, Magnus, Garle, Mats & Villén, Tomas (2013), ”Anabola
androgena steroider vanligare i samhället än i idrotten” Läkartidningen 2013;110, s.1.
10 Evans, Nick A (2004), Current concepts in anabolic-androgenic steroids, The American journal of sports
8 2.2 Varför använda doping?
Doping och framförallt anabola steroider kan hjälpa människor att träna hårdare, lägga på sig mer muskler och bli starkare och snabbare än vad som normalt är möjligt. Men varför väljer vissa att använda sådana preparat fast det kan leda till oönskade bieffekter? I en studie genomförd på polska ungdomar mellan 15–22 år har en forskare undersökt dopingfrågan för att ta reda på hur många som dopar sig, varför de dopar sig och vilka kunskaper dessa
ungdomar har om doping. Frågan om varför eleverna dopade sig besvarades av 56 elever. Den främsta anledningen var att eleverna ville förbättra sitt yttre genom att få mer muskler och få mindre kroppsfett, för att ha en kropp som stämmer överens med rådande kroppsideal. Den andra vanligaste orsaken till användning av doping var att respondenterna ville förbättra sin prestation inom idrott.11 I USA har forskare kommit fram till liknande resultat. Där har
forskare undersökt varför personer har använt sig av doping. Genom intervjuer med 37 respondenter som har brukat anabola steroider visade det sig att de flesta använde preparaten av kosmetiska anledningar. Media och träningstidningar har enligt många av respondenterna påverkat dem i stor utsträckning. När de själva efter en tids tränande inte fick resultaten de önskade, valde de att bruka dopingpreparat för att skynda på processen med
muskelbyggande.12 Även om det enligt studien råder en viss konsensus om varför de använt
doping tar studien upp olika bakomliggande orsaker till varför de har ett stort driv för att bli muskulösa. Några respondenter ger förklaringen till att de helt enkelt påverkats stark av kroppsideal i samhället och vill bli lika stora som Arnold Schwarzenegger. Andra berättar att de varit mobbade när de varit mindre och nu försöker väga upp för det genom att bli stora och starka.13
Flyttar vi fokus till Sverige finns det liknande orsaker till varför personer väljer att bruka dopingpreparat. I en studie genomförd på ungdomar i Hallands län svarade ca 50% av de tillfrågade som använt anabola steroider att ett förbättrat yttre var orsaken till varför de valde att använda preparaten. Följt av 20% som använde det för att förbättra sig inom idrott. 12% av de som besvarade enkäten angav att berusningen var anledningen till att de använde
dopingpreparat. 8% uppgav att grupptryck från kompisar påverkade dem till att använda sig
11 Sas-Nowosielski, Krzysztof (2006), “The abuse of anabolic-androgenic steroids by polish school-aged
adolescents”, Biology of sport 26 (3), s.231.
12 Oberweis, Trish, Petrocelli, Joseph & Petrocelli, Matthew (2008), Getting huge, getting ripped: A qualitative
exploration of recreational steroid use”, Journal of drug issues 38 (4), s.1193 ff.
9 av dopingpreparat. Studien visade också att de som använde sig av dopingpreparat hade en annan syn på vad tjejer ansåg attraktivt hos killar. I det här fallet ansåg killarna som använde eller har använt dopingpreparat att tjejer föredrar killar med stora muskler i större utsträckning än övriga deltagare som inte har använt dopingpreparat.14
2.3 Vem använder doping?
Beroende på hur gammal en person är, vilket kön personen har och vilken typ av fysisk aktivitet som denne utövar ökar risken för att hamna i riskzonen för bruk av anabola steroider. I en amerikansk studie genomförd på collegestudenter som är icke tävlande atleter har
forskarna kommit fram till att män är i majoritet när det kommer till användning av AAS (anabola androgena steroider). 88 procent av de tillfrågade som svarat att de någon gång brukat AAS var män.15 Samma resultat visar Sas-Nowosielskis polska studie som
genomfördes på polska ungdomar. Av 68 respondenter som svarat att de har använt AAS är 56 män.16 En annan amerikansk studie som riktat in sig på kvinnligt bruk av AAS har kommit
fram till samma slutsats. Av de 518 respondenter som svarat att de någon gång brukat AAS var 12 kvinnor.17
Det är inte bara kön som påverkar huruvida en person kan ligga i riskzonen för bruk av AAS. Ålder är också en faktor som bör beaktas när det kommer till användning av AAS. I en studie genomförd i Danmark har forskaren studerat AAS bruk utifrån flera aspekter, bland annat ålder. Resultatet från den studien är att inom åldersgrupperna 19–24 samt 25–43 är AAS vanligast. I åldersgruppen 19–24 hade totalt 9 av 279 personer använt doping. Samma siffror för åldersgruppen 25–43 är att 10 av 232 personer har använt doping. I åldern under 19 år var det tre av 270 respondenter som hade använt doping, i gruppen över 43 år var det endast en person av 246 respondenter. Detta visade att åldersgruppen 25–43 var den grupp som hade
14 Allebeck, Peter, Baigi, Amir, Marklund, Bertil, Nilsson, Sverker & Spak, Fredrik (2005), “Attitudes and
behaviors with regards to androgenic anabolic steroids among male adolescents in a county of Sweden”,
Substance use & misuse 40, s.4 f.
15 Adams, Kent J, Berning, Joseph M, DeBliso, Mark, Newman, Iani M & Stamford, Bryant (2008), “Anabolic
androgenic steroids: Use and perceived use in nonathlete college students”, Journal of American college health 56 (5), s.500.
16 Sas-Nowosielski (2006), s.230.
17 Barnett, Mitchell, Kim, Jennifer A, Ip, Eric, Perry, Paul J, Tenerowicz, Michael J & Wei, Hong (2010),
“Women and anabolic steroids: An analysis of a dozen users”, Drugs: education, prevention and policy 24 (3), s.475.
10 flest användare trots att den åldersgruppen också hade minst antal respondenter.18
En annan aspekt att tänka på när dopingfrågan undersöks är inom vilken idrott doping är vanligt. För att kontrollera detta har WADA (World Anti-Doping Agency) genomfört en undersökning på vilka som har åkt fast för doping inom elitidrotten från 2016. I topp hamnar friidrott tillsammans med bodybuilding, följt av cykling, tyngdlyftning, fotboll och
brottning.19 Men doping inom idrottens värld och doping i samhället skiljer sig åt. Inom
idrotten finns en lång lista med preparat som klassas som doping. En del av dessa preparat är inte olagliga när de används utanför idrotten och de kan köpas på olika affärer. Däremot finns det liknande mönster hos personer som inte är elitidrottare. Singhammers undersökning gjord i Danmark kom fram till att användning av anabola steroider var vanligast bland personer som höll på med någon typ av styrkeidrott som tyngdlyftning. Det visade sig också att personer som höll på med tyngdlyftning oftare övervägde att använda AAS än personer som höll på med andra sporter.20 I USA har forskare genomfört en studie på gymnasieelever om
dopinganvändning. Där visade det sig att amerikansk fotboll, brottning, lacrosse och fotboll var de sporter där anabola steroider användes främst. Snittet för samtliga deltagare var 1.4% och för fotbollsspelare var det 1.6% som använt AAS. Däremot för de som höll på med amerikansk fotboll var samma siffra 2.7%. Idrotter som involverade någon typ av kroppskontakt hade oftare utövare som använt AAS.21
2.4 Dopingkunskaper
Sas-Nowosielskis studie som genomfördes på polska skolungdomar visade att 44% av respondenterna visste vad anabola steroider är och vad dess effekter är. De kunde också namnet på vissa av preparaten som klassas som anabola steroider. Av dessa 44% var män i majoritet, kvinnorna kunde i de flesta fall endast ge översiktliga förklaringar till vad AAS är, exempelvis att det hjälper en människa att bli starkare.22 I den tyska regionen Thüringen har
forskare genomfört en undersökning på skolungdomars förhållande till droger och doping.
18 Singhammer, John (2013), “Attitudes toward anabolic androgenic steroids among non-competing athletes in
various types of sports – A cross-sectional study”, Sport science review 22 (1), s.117.
19 World anti-doping agency (2018), 2016 anti-doping rule violations report, s.6. 20 Singhammer (2013), s.120.
21 Achar, Suraj, Brown, Sandra A, Callahan, Bryan, Cummins, Kevin M & Lorang, Melissa (2011), “Anabolic
androgenic steroid use in teens: Prevalence, demographics, and perception of effects”, Journal of child &
adolescent substance abuse 20, s.366 f.
11 Studien visade att ungdomarnas generella kunskap om doping var dålig. Det fanns inget samband mellan ålder och kunskap om doping, utan kunskapsnivåerna var låga oavsett vilken klass eleverna gick i. Forskarna hade också delat in respondenterna i olika kategorier baserat på hur fysiskt aktiva de är, men det påverkade inte heller vilken kunskap eleverna hade om doping. Det visade sig att det som påverkade elevernas kunskapsnivå var om de själva använde preparaten eller inte. Eleverna som svarat att de någon gång använt doping hade också mer kunskap om dessa preparat.23 I USA har forskare gjort en undersökning på
amerikanska gymnasieelever. Undersökningens syfte var att undersöka hur gruppen som använder AAS skiljer sig från de som inte använder. Några av aspekterna som forskarna undersökt har varit socioekonomisk status, elevernas kunskapsnivåer och hur de ser på sin kropp i förhållande till kroppsideal. Studiens resultat är att kunskapsnivåerna om doping skiljer sig om en elev använde AAS eller inte. De som inte använde AAS hade mer kännedom om de negativa bieffekterna som ett bruk av steroider kunde leda till. De som använde
preparaten hade däremot bättre kännedom om steroidernas ”positiva” effekter.24
2.5 Dopingattityder
I Italien har forskare gjort en undersökning på hur elevers syn på sin egen kroppsbild hänger ihop med attityder till doping. Studien har inte undersökt om eleverna använt doping utan endast elevernas attityder till doping och deras intentioner med doping. För att kunna
analysera detta har forskarna delat upp respondenterna i tre olika kategorier beroende på hur fysiskt aktiva respondenterna är: icke-atleter, rekreationsatleter och tävlande atleter. Forskarna har kommit fram till att respondenterna som tillhör rekreationsatleter har den mest positiva synen på doping. När det kommer till intentioner med doping är det däremot respondenterna i tävlingsgruppen som i flest fall svarat att de har planer på att använda doping i framtiden.25
En annan studie från Italien har kommit fram till liknande resultat. Respondenterna delades upp i samma kategorier som föregående studie, alltså icke-atleter, rekreationsatleter och tävlande atleter. Återigen visar det sig att respondenterna som tillhör rekreationsatleter har en
23 Gabriel, Holger H W, Rosendahl, Jenny, Strauss, Bernhard M & Wanjek, Berit (2007), “Doping, drugs and
drug abuse among adolescent in the state of Thuringia (Germany): Prevalence, knowledge and attitudes”,
International journal of sports medicine 28 (4), s.352.
24 Komoroski, Eva M & Rickert, Vaughn I (1992), “Adolescent body image and attitudes to anabolic steroid
use”, American journal of diseases children 146 (7), s.826.
25 Lucidi, Fabio, Mallia, Luca & Zelli, Arnaldo (2010), “The relationship among adolescents’ drive for
muscularity, drive for thinness, doping attitudes and doping intentions”,
12 mer positiv syn på illegala preparat som anabola steroider och tillväxthormon. Killar har en mer positiv syn än tjejer, och elever som är 17 år eller äldre har en mer positiv syn än de elever som är under 17 år.26
Singhammer har undersökt dopingfrågan utifrån flera olika aspekter. Han har delat in respondenterna i tre olika grupper: de som aldrig använt anabola steroider, de som övervägt att använda och de som använt. Utifrån dessa tre grupper har han undersökt dopingfrågan utifrån bland annat hur många timmar i veckan de tränar och hur gamla respondenterna är. Resultatet är att majoriteten av alla respondenter inte har använt eller övervägt användande av anabola steroider, och att det är fler som övervägt att använda steroider än som verkligen använder preparaten. När det kommer till antal timmar som respondenterna är aktiva är det två av svarsalternativen som sticker ut när det kommer till hur många som övervägt att använda AAS. De som motionerar 4–7 timmar och 7.5–12 timmar per vecka överväger i större utsträckning att använda sig av anabola steroider än de som tränar 2–3.5 timmar i veckan eller mindre än 1.5 timme. I förhållande till ålder är det främst yngre personer som övervägt bruk av AAS, <19 och 19–24 år är de grupperna som sticker ut när det kommer till vilka som övervägt att använda preparaten.27
I en amerikansk studie har forskarna använt sig av gruppintervjuer för att undersöka
dopingattityder bland slumpmässigt valda personer. Respondenterna delades in i två grupper, en grupp med yngre personer 18–26 år och en grupp med äldre personer 35 år och äldre. Båda grupperna diskuterade att pressen på män och deras kroppar har blivit större med tiden. Men fokusgruppen med de yngre respondenterna kände sig mer pressade av rådande kroppsideal och var mer insatta i hur en man ska se ut än fokusgruppen med de äldre respondenterna. När frågan ställdes om varför respondenterna styrketränade svarade fokusgruppen med de äldre deltagarna att de gör det för hälsofördelarna. Fokusgruppen med de yngre deltagarna svarade istället att de gillade utmaningen och att de påverkades av de rådande kroppsidealen.28
26 Lucidi, Fabio, Mallia, Luca, Violani, Cristiano & Zelli, Arnaldo (2013), Doping attitudes and the use of legal
and illegal performance-enhancing substances among Italian adolescents, Journal of child and adolescent
substance abuse 22, s.186.
27 Singhammer (2013), s.117.
28 Fetro, Joyce V & Leone, James E (2007), “Perceptions and attitudes toward androgenic-anabolic steroid use
13 2.6 Sammanfattning av forskningsbakgrund
Forskningsbakgrunden om doping har visat att yngre män ligger i riskzonen för att använda dopingpreparat. Det har också visat sig att dopinganvändandet inte längre enbart är en företeelse inom elitidrotten. De senaste decennierna har användandet bland vanliga personer ökat. Press från media och kroppsideal har påverkat människor att använda dopingpreparat för att uppfylla dagens normer gällande hur en kropp ska se ut. Det är framförallt yngre män som använder sig av dopingpreparat. Inom idrottens värld är det främst kontaktsporter och
styrkeidrotter som är mest utsatta när det kommer till dopinganvändande. I Tyskland har forskare visat på att skolungdomar generellt sett har dålig kunskap om doping. I Polen har forskare däremot visat skolungdomar har relativt god kunskap om doping och att killarna har mer kunskap än tjejerna.
3 Metod
3.1 Design och urval
Uppsatsens syfte var att vid ett tillfälle göra en undersökning på elever från dels högstadiet, dels gymnasiet. Ingen uppföljning har gjorts, utan den data som samlades in vid första
tillfället är den data som har använts i uppsatsen. Uppsatsens respondenter har bestått av olika grupper, beroende på vilket kön de har, vilken årskurs de går i, på vilket sätt de är fysiskt aktiva och hur ofta de är fysiskt aktiva. En sådan studie kallas för tvärsnittsstudie, eftersom urvalsgruppen är varierad och datainsamlingen görs vid ett tillfälle. Syftet med att samla in data har varit att kunna se samband mellan olika variabler, exempelvis om kännedom om doping skiljer sig mellan kön eller vilken årskurs en elev går i. En tvärsnittsstudie är enligt Alan Bryman bra när man ska göra just det – kunna jämföra variabler med varandra och kunna se vilka samband eller skillnader som finns mellan dem.29 Tvärsnittsstudier är en av de
vanligaste typerna av studier. Den passar i många typer av undersökningsområden och är tidseffektiv eftersom datainsamlingen inte följs upp vilket gör den lämplig för en
studentuppsats. Att använda en tvärsnittsdesign är också vanligt när datainsamlingsmetoden är enkäter.30
29 Bryman, Alan (2008), Samhällsvetenskapliga metoder, s.64 f. 30 Ejlertsson, Göran (2012), Statistik för hälsovetenskaperna, s.22.
14 Som nämnt ovan har metoden för insamling av data varit enkäter. Området som har studerats passar att undersöka genom en enkätundersökning eftersom syftet är att få en bred bild av elevernas kännedom och attityder till doping. Tre frågeställningar har varit grunden i arbetet där den data som eftersöks är vilken kännedom elever uppskattar att de har om doping, vad de tycker om dopingundervisning och vilka attityder de har till doping generellt. För att
datainsamlingen ska bli tillräcklig för uppsatsens syfte krävs det också att många deltar i studien; därför är en enkätundersökning det lämpligaste verktyget för den här uppsatsen. Då elever och lärare har begränsat med tid är en enkätundersökning lämplig eftersom den tar cirka 10 minuter för varje klass att fylla i. Jag har varit närvarande när enkäterna fylldes i. Dels för att minska bortfallet, dels för att kunna svara på frågor om det uppkommer några oklarheter om en fråga eller enkäten i stort.31
För att säkerställa att enkäten genererar relevant data och att frågorna är förståeliga för eleverna genomfördes en pilotstudie på två andra personer i liknande ålder som
respondenterna. Genom pilotstudien kunde enkäten testas och kritiseras av personer innan den riktiga datainsamlingen genomfördes. Det innebär att enkätens validitet och reliabilitet stärks. Pilotstudien säkerställer att respondenterna förstår innehållet i enkäten, alltså att de förstår vad frågorna betyder. Den möjliggör också en tidig analys av vilka svar som enkäten genererar.32
Pilotstudien resulterade i några förändringar av enkätens utformning. En fråga togs bort dels för att göra enkäten mer tidseffektiv, dels för att den var otydlig enligt de som deltog i pilotstudien. Ytterligare ändringar som gjordes på enkäten efter genomförd pilotstudie var förtydligande av svarsalternativen på en av frågorna. En annan del som diskuterades var hur enkäten använde doping blandat med anabola steroider – detta kunde uppfattas som lite rörigt. Därför förtydligades detta i en beskrivning innan huvuddelen av enkäten börjar. För att
enkätens kvalitet skulle stärkas ytterligare har den i den mån det har varit möjligt använt sig och inspirerats av enkäter som tidigare undersökt liknande områden.33 Det finns en del
forskning om doping men det behövs ytterligare forskning, framförallt mer forskning om dopingundervisning. PEA-skalan34 och NU-0335 har varit mig behjälplig när enkäten
31 Bryman (2008), s.231.
32 Gratton, Chris & Jones, Ian (2010), Research methods for sports studies, s.140 f. 33 Gratton, Jones (2010), s.137.
34 Guerin, Suzanne, Kirby, Kate, Moran, Aidan & MacIntyre, Tadhg (2008), The development and validation of
a doping attitudes and behavior scale, Dublin: School of psychology.
15 utformades. Inspiration har också tagits från en tidigare studentuppsats som studerade
kosttillskott. Detta underlättade utformningen av enkäten och gav mig idéer om hur jag skulle konstruera enkäten. Det stärker också kvalitén på enkäten.36
Urvalet för uppsatsens datainsamlingsmetod har varit icke-slumpmässigt. Ett antal skolor kontaktades och en grundskola och en gymnasieskola i Mellansverige accepterade att jag genomförde enkätundersökningen på deras skolor. Anledningen till att ett icke-slumpmässigt urval användes var på grund av tidsbristen. Ett slumpmässigt urval är lämpligare att använda för att få generaliserbara resultat. Om ett slumpmässigt urval använts fanns risken att de skolor som väljs ut inte är villiga att låta mig genomföra enkätundersökningen på deras skola. Därför valdes skolor ut som finns närmast till hand, alltså ett bekvämlighetsurval.37 Urvalet
har varit elever som går i årskurs 9 på högstadiet och elever som går i årskurs 2 på gymnasiet. Totalt delades enkäten ut till 159 elever, 9 av dessa deltog inte i undersökningen. Anledningen till att just niondeklassare och gymnasieelever i årskurs 2 valdes ut är för att doping finns med under det centrala innehållet i idrott och hälsa 1 på gymnasiet och i idrottsämnet årskurs 7–9. För att maximera chansen att eleverna har haft undervisning om doping valde jag
sistaårselever i grundskolan och årskurs 2 elever på gymnasiet eftersom det är sista året eleverna har idrott och hälsa.
3.2 Etiska principer
En styrka med att göra en enkätundersökning är att respondenternas identitet inte kan röjas. Enkäten kräver inte namn eller något annat personligt som kan peka ut en person. Ingen som läser uppsatsen kommer att veta vem som svarat vad. Detta gäller också mig som författare till arbetet. Det innebär att konfidentialitetskravet uppfylls, då elevernas identiteter inte kan komma ut eller avslöjas. För att uppfylla samtyckeskravet kommer det finnas en ruta på enkäten som eleverna som deltar ska kryssa i, annars kommer enkäterna inte användas i studien. När eleverna kryssade i samtyckesrutan innebar det att deras enkät skulle användas i uppsatsen och vid ett senare skede också publiceras. Det krävs att respondenterna är minst 15 år för att de utan vårdnadshavares samtycke ska få delta i studien. Det kan möjligtvis vara någon enstaka elev som inte har fyllt 15 år. Det finns en ruta i enkäten där de som är under 15
36 Johansson, Kajsa & Müller (2012), Bakomliggande orsaker till användandet av kosttillskott. 37 Bryman (2008), s.194.
16 år ska kryssa i, vilket innebär att enkäten inte kommer användas. Detta gjordes för att även dessa elever skulle få fylla i enkäten utan att bli utpekade av övriga i klassen som är över 15 år och som får delta i studien.
Ingen utomstående kommer att komma i kontakt med den data som samlas in. Jag jobbar ensam vilket gör att det endast kommer att vara författaren till uppsatsen som hanterar de ifyllda enkäterna. Det innebär att nyttjandekravet uppfylls. Det sista kravet är
informationskravet. För att säkerställa att eleverna förstod vad studien handlade om,
informerades eleverna om vad de behövde veta innan de fyllde i enkäten. Eleverna
informerades om att deltagande var frivilligt och att de kunde avbryta sitt deltagande när som helst. Respondenterna informerades om studiens syfte, att deras svar var anonyma och hur deras besvarade enkäter skulle användas.38
Enkäten som eleverna ska besvara innehåller inte någon känslig fråga. Ett exempel på en fråga som skulle kunna vara känslig hade varit om enkäten innehållit en fråga om eleverna har använt doping. Den fråga som kanske kan uppfattas vara känslig handlar om vad eleverna anser om statens syn på doping, om det borde förbli olagligt eller om det borde legaliseras. Men jag anser att det är en fråga som kan ge viktiga data och den har använts vid andra studier. Även om eleverna svarar att de anser att doping borde vara lagligt begår de inget brott, vilket de hade gjort om de svarat ja på en fråga som handlar om de använt doping. Därför valde jag att utesluta den frågan.
3.3 Analys av data
Enkäten består av totalt 16 frågor. Fyra av dessa frågor är oberoende variabler: kön, årskurs, träningsfrekvens och typ av fysisk aktivitet. De oberoende variablerna har vid bivariata analyser jämförts med de beroende variablerna som är indelade i tre olika grupper av frågor: elevernas kännedom om doping, dopingundervisning och elevernas attityder till doping. Enkäten består av nominal-, ordinal- och kvotvariabler. Alla ordinalvariabler består av samma fyrgradiga likertskala, från stämmer mycket dåligt till stämmer mycket bra. Vet ej eller
liknande svarsalternativ har medvetet undvikits för att respondenterna ska ta ställning och inte
17 svara vet ej på frågorna.39 Nominalvariabler används vid frågor där elever ska besvara frågor
som inte kan rangordnas, exempelvis frågorna som handlar om vilken typ av fysisk aktivitet eleverna utför och frågan om var någonstans de har stött på information om doping. Den sista frågan kommer att vara kvotvariabel. Den frågan handlar om att eleverna i procent ska
uppskatta hur många de tror använder sig av doping bland svenska skolungdomar som går i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet.40 Då majoriteten av frågorna är av ordinal- eller
nominalskala har icke-parametriska tester använts för att analysera det insamlade materialet. Analyserna har genomförts med hjälp av Mann Whitney u-test, chi2-test och Kruskal Wallis test. Mann-Whitney u-test har använts vid analyser av frågorna som är ordinalvariabler. Chi2-test har använts vid analyser där frågorna som analyserats är nominalvariabler. När jag har analyserat respondenternas träningsfrekvens i förhållande till de beroende variablerna har jag använt mig av Kruskal Wallis. Kruskal Wallis test har möjliggjort testandet av en variabel med fler än två kategorier, eftersom variabeln träningsfrekvens har fyra olika svarsalternativ har jag använt Kruskal Wallis vid analyser av de beroende variablerna i förhållande till den oberoende variabeln träningsfrekvens.41
Vid analys av frågan som är en kvotvariabel kommer jag att beräkna medianvärdet.
Respondenterna har uppskattat hur många procent av svenska skolungdomar de tror använder sig av anabola steroider från respektive kön. Då frågan är en kvotvariabel har medianvärdet räknats ut. Det betyder fyra olika medianvärden: killar i årskurs 9, killar i årskurs 2 på gymnasiet och medianvärden för tjejer i respektive årskurs. Dessa medianvärden har sedan jämförts med hur siffrorna för dopinganvändning ser ut i verkligheten. Det genererade en bild av hur utbrett respondenterna tror att dopinganvändandet är hos skolungdomar i samma ålder som de själva.42
4 Resultat
Resultatdelen har delats upp i samma kategorier som enkäten.
Första delen av resultatet kommer att beskriva respondenterna och hur fördelningen ser ut när det kommer till kön, aktivitetsnivå och årkurs. Övriga kategorier kommer att behandla
39 Bryman (2008), s.157 ff. 40 Bryman (2008), s.320 f. 41 Gratton & Jones (2010), s.224. 42 Ejlertsson (2012), s.90.
18 elevernas kännedom om doping, skolundervisning om doping och elevernas generella
attityder till doping.
4.1 Oberoende variabler
Figur 1 – Fördelning av respondenterna utifrån deras träningsfrekvens per vecka. (n=150)
75 elever från varje årskurs har deltagit i undersökningen. 72 respondenter är män och 76 kvinnor, 2 har svarat annat/vill inte uppge på frågan gällande kön. De flesta av respondenterna är på något sätt fysiskt aktiva, 6 procent har svarat att de inte tränar alls, i övrigt är det ungefär lika många som svarat att de tränar 1–2 gånger i veckan, 3–4 gånger i veckan eller 5 gånger eller mer i veckan (Figur 1).
4.2 Elevernas kännedom om doping
Figur 2 – Fördelning av svar på påståendet ”Jag har kännedom om vad anabola steroider är för något” utifrån respondenternas kön. (n=149)
6%
35% 29%
30%
0 gånger 1-2 gånger 3-4 gånger 5 gånger eller mer
4% 18% 58% 20% 23% 25% 45% 7% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%
Stämmer mycket dåligt Stämmer dåligt Stämmer bra Stämmer mycket bra Man Kvinna
19 Elevernas kännedom om doping skiljer sig mellan könen. Killarna har i fler fall svarat att de har bättre kännedom om anabola steroider än vad tjejerna har gjort (p<0.001) (Figur 2). Killarna har i större utsträckning kryssat för svarsalternativen stämmer bra och stämmer mycket bra samtidigt som tjejerna oftare har kryssat för svarsalternativen stämmer dåligt och stämmer mycket dåligt.
Figur 3 – Fördelning av svar på påståendet ”Jag har kännedom om vad anabola steroider är för något” utifrån vilken årskurs respondenterna går i. (n=149)
Elever som går i årskurs 2 på gymnasiet uppskattar att de har bättre kännedom om anabola steroiders negativa effekter än eleverna som går i årskurs 9, (p<0.001), där det vanligaste svaret bland samtliga elever är att de har bra kännedom om vad anabola steroider är (Figur 3). Inom elevgrupperna som tränar 1–2 gånger och 5 gånger eller mer i veckan går det att se ett sådant samband. För eleverna som svarat att de tränar 1–2 gånger i veckan är (p=0.048) och för eleverna som tränar 5 gånger eller mer i veckan är (p=0.012). I grupperna som inte tränar eller tränar 3–4 gånger finns inget sådant signifikant samband som visar att gymnasieeleverna har svarat att de har bättre kännedom.
23% 23% 43% 11% 6% 21% 57% 16% 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00%
Stämmer mycket dåligt Stämmer dåligt Stämmer bra Stämmer mycket bra Årskurs 9 Årskurs 2
20
Figur 4 – Fördelning av svar på frågan ”Jag har kännedom om vad anabola steroider är för något” utifrån respondenternas träningsfrekvens. (n=149)
Respondenterna hade möjlighet att kryssa i fyra olika alternativ på frågan om hur ofta de tränar i veckan. Det finns ett samband mellan att den elevgrupp som svarat att de tränar 5 gånger eller mer i veckan har uppskattat att de har bättre kännedom än de som tränar 1–2 gånger (p=0.010) (Figur 4). Liknande samband finns mellan elevgrupperna 1–2 och 3–4 gånger i veckan där de som tränar 3–4 gånger har uppskattat att de har bättre kännedom om anabola steroider (p=0,015). De som inte tränar däremot har uppskattat att de har lika god kännedom om anabola steroider som eleverna som tränar 3–4 gånger (p=0,159) och de som tränar 5 gånger eller mer i veckan (p=0,156). Det finns inget samband mellan att de som tränar 5 gånger i veckan har bättre kännedom än de som tränar 3–4 gånger i veckan
(p=0,769). Detsamma gäller mellan eleverna som inte tränar och de som tränar 1–2 gånger i veckan (p=0,769). 45% 44% 11% 21% 27% 46% 6% 2% 29% 52% 17% 11% 15% 54% 20% 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% 60,00%
Stämmer mycket dåligt Stämmer dåligt Stämmer bra Stämmer mycket bra 0 gånger 1-2 gånger 3-4 gånger 5 gånger eller mer
21
Figur 5 – Fördelning av svar på påståendet ”Jag har kunskap om anabola steroiders negativa effekter på människokroppen” utifrån respondenternas kön. (n=148)
Killar anser att de har bättre kännedom om anabola steroiders negativa effekter än vad tjejerna har (Figur 5). Fler killar har kryssat i alternativen stämmer bra och stämmer mycket bra. Tjejerna har i större utsträckning kryssat för alternativen stämmer mycket dåligt och stämmer dåligt. Sambandet är statistiskt signifikant (p=0.004).
Figur 6 – Fördelning av svar på påståendet ”Jag har kunskap om anabola steroiders
negativa effekter på människokroppen” utifrån vilken årskurs respondenterna går i. (n=148)
Elever i årskurs 2 på gymnasiet har enligt de själva bättre kännedom om anabola steroiders negativa effekter (Figur 6). Det vanligaste svaret bland årskurs 2 elever är stämmer bra, medan hos årskurs 9 elever är det vanligaste svaret stämmer dåligt. Sambandet är signifikant (p<0,001). 10% 35% 38% 17% 25% 39% 29% 7% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%
Stämmer mycket dåligt Stämmer dåligt Stämmer bra Stämmer mycket bra Man Kvinna 32% 43% 16% 9% 3% 31% 52% 14% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
Stämmer mycket dåligt Stämmer dåligt Stämmer bra Stämmer mycket bra Årskurs 9 Årskurs 2
22
Figur 7 - Fördelning av svar på påståendet ”Jag har kunskap om anabola steroiders negativa effekter på människokroppen” utifrån respondenternas träningsfrekvens. (n=148)
Gruppen av respondenter som svarade att de tränar 5 gånger i veckan eller mer har svarat att de har bättre kännedom om anabola steroiders negativa effekter på människokroppen än de som tränar 1–2 gånger i veckan, (p=0,019) (Figur 7). När elevgruppen som tränar 3–4 gånger jämförs med elevgruppen som tränar 1–2 gånger är (p=0,072). Det finns ett samband vid jämförelsen mellan de som tränar 3–4 gånger i veckan och de som inte tränar alls (p=0,012). De som tränar 5 gånger eller mer i veckan har svarat att de har bättre kännedom än de som inte tränar (p=0,008). Det går inte att se sådana samband när elevgruppen 3–4 gånger jämförs med de som tränar 5 gånger eller mer (p=0,518).
56% 22% 22% 23% 40% 31% 6% 9% 41% 38% 12% 11% 33% 36% 20% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
Stämmer mycket dåligt Stämmer dåligt Stämmer bra Stämmer mycket bra 0 gånger 1-2 gånger 3-4 gånger 5 gånger eller mer
23
Tabell 1 – Fördelning av svar på påståendet ”Jag har kunskap om anabola steroiders negativa effekter på människokroppen” utifrån respondenternas årskurs och
träningsfrekvens. (n=148)
Träningsfrekvens Årskurs Total
Årskurs 9 Årskurs 2
0 gånger
Stämmer mycket dåligt 80,0% 25,0% 55,6%
Stämmer dåligt 20,0% 25,0% 22,2%
Stämmer bra 50,0% 22,2%
Total 100,0% 100,0% 100,0%
1–2 gånger
Stämmer mycket dåligt 42,3% 3,8% 23,1%
Stämmer dåligt 38,5% 42,3% 40,4%
Stämmer bra 15,4% 46,2% 30,8%
Stämmer mycket bra 3,8% 7,7% 5,8%
Total 100,0% 100,0% 100,0%
3–4 gånger
Stämmer mycket dåligt 19,0% 9,5%
Stämmer dåligt 47,6% 33,3% 40,5%
Stämmer bra 14,3% 61,9% 38,1%
Stämmer mycket bra 19,0% 4,8% 11,9%
Total 100,0% 100,0% 100,0%
5 gånger eller fler
Stämmer mycket dåligt 21,7% 11,1%
Stämmer dåligt 47,8% 18,2% 33,3%
Stämmer bra 21,7% 50,0% 35,6%
Stämmer mycket bra 8,7% 31,8% 20,0%
Total 100,0% 100,0% 100,0%
Total
Stämmer mycket dåligt 32,0% 2,7% 17,6%
Stämmer dåligt 42,7% 31,5% 37,2%
Stämmer bra 16,0% 52,1% 33,8%
Stämmer mycket bra 9,3% 13,7% 11,5%
Total 100,0% 100,0% 100,0%
Det finns ett samband mellan ålder och uppskattning av kännedom. Ju äldre en elev är, desto bättre kännedom har eleven uppskattat att denne har om anabola steroiders negativa effekter
(Tabell 1). Detta samband går också att se inom de olika elevgrupperna gällande träning. I
elevgruppen som inte tränar finns det inget samband (p=0,155) mellan ålder och elevernas uppskattade kännedom. Inom övriga elevgrupper finns dock detta samband: (p=0.005) i elevgruppen som svarat att de tränar 1–2 gånger i veckan, (p=0.006) i elevgruppen som svarat att de tränar 3–4 gånger i veckan och (p=0.004) i elevgruppen som svarat att de tränar 5 gånger eller mer i veckan.
24
Figur 8 – Fördelning av svar på frågan ”Nämn någon eller några negativa bieffekter som anabola steroider kan ge” i förhållande till träningsfrekvens. (n=150)
Eleverna som tränar 3–4 gånger i veckan kan i större utsträckning namnge en bieffekt av anabola steroider än eleverna som tränar 1–2 gånger i veckan, (p=0,009) (Figur 8). Eleverna som tränar 5 gånger eller mer i veckan kan också i större utsträckning uppge en negativ effekt än de som tränar 1–2 gånger (p<0,001). De som svarat att de tränar 5 gånger eller mer har i större utsträckning kunnat uppge bieffekter än eleverna som inte tränar överhuvudtaget (p=0,007). Detsamma gäller de som tränar 3–4 gånger, de är bättre på att uppge bieffekter än de som inte tränar (p=0,05). Det finns inget samband mellan att kunna namnge en bieffekt mellan grupperna 3–4 gånger i veckan och 5 gånger eller mer i veckan (p=0,177). Detsamma gäller mellan gruppen som tränar 1–2 gånger och de som inte tränar (p=0,488).
Den vanligaste bieffekten som eleverna kunde nämna var att anabola steroider påverkar hjärtat. Det näst vanligaste svaret på frågan har varit sterilitet och förminskning av testiklar som jag valt att kategorisera i samma grupp. Av samtliga respondenter har 60 kunnat uppge en negativ effekt som anabola steroider kan leda till. Elever i årskurs 2 på gymnasiet kan i större utsträckning nämna en bieffekt än eleverna i årskurs 9 (p=0,001). Majoriteten av eleverna i årskurs 2 kan uppge en bieffekt, medan majoriteten i årskurs 9 inte kan uppge en bieffekt. Det fanns inte ett samband mellan att kunna uppge en bieffekt och vilket kön respondenterna hade (p=0,348). 11% 89% 21% 79% 47% 53% 61% 39% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Kan uppge en bieffekt Kan inte uppge en bieffekt 0 gånger 1-2 gånger2 3-4 gånger 5 gånger eller mer
25 4.3 Dopingundervisning i skolan
Figur 9 – Fördelning av svar på påståendet ”Jag har mött information om doping och anabola steroider genom…” (n=150).
Eleverna fick fem olika alternativ att kryssa i om var de mött information om doping. Totalt genererade detta 269 svar på frågan om var eleverna har mött information om doping. Flera svar var tillåtna, därav har respondenterna antingen kryssat i att de mött information via en eller flera källor. De vanligaste informationskällorna för doping är internet, följt av tv och skola som den tredje mest vanliga informationskällan om doping (Figur 9). Information om doping via familj och kompisar är de minst vanliga källorna för information om doping. 6% svarade att de inte har mött information om doping.
20% 33% 10% 24% 7% 6% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Skolan Internet Kompisar Tv Familjen Har inte mött
26
Figur 10 – Fördelning av svar på frågan ”Jag har under min skolgång haft undervisning om anabola steroider och/eller doping”. (n=149)
Det har visat sig att majoriteten av eleverna som har deltagit i studien inte har haft undervisning om doping (Figur 10). Förutom enstaka elever har de elever som fått undervisning haft det vid enstaka tillfällen. Elever i årskurs 9 har mer sällan haft
dopingundervisning än elever i årskurs 2 i gymnasiet. Detta samband är statistiskt signifikant (p<0,001). På gymnasiet är det fler som har haft undervisning om doping än vad det är elever som inte haft undervisning om doping. När eleverna har svarat på hur skolan har undervisat om doping har en klar majoritet svarat att de har fått undervisning från idrottsläraren. Den vanligaste formen av dopingundervisning var att idrottsläraren undervisade under en vanlig lektion. Ett fåtal elever hade också haft en gäst som föreläst om doping.
56% 31%
3% 10%
27 Sett över samtliga respondenter tycker cirka 90% av eleverna att det stämmer dåligt eller mycket dåligt att skolan ger dem tillräcklig kunskap om anabola steroider och doping
(Figur 11). 3% av respondenterna har svarat stämmer mycket bra på att skolan ger dem
tillräcklig kunskap om doping och anabola steroider. Eleverna i årskurs 2 på gymnasiet är mer tillfredsställda med att skolan ger dem tillräcklig kunskap om doping än eleverna i årskurs 9 (p<0,001).
Mer än 90% av eleverna har svarat stämmer bra eller stämmer mycket bra när det kommer till frågan om de anser att det är viktigt att skolan undervisar om anabola steroider och doping
(Figur 12). Endast 2 procent har kryssat i stämmer mycket dåligt på frågan om de anser att det
är viktigt att skolan undervisar om doping. Eleverna i årskurs 2 tycker att undervisning om doping är viktigt i högre utsträckning än eleverna i årskurs 9, (p=0,001).
43% 45%
9% 3%
Stämmer mycket dåligt Stämmer dåligt Stämmer bra Stämmer mycket bra
2% 8%
62% 28%
Stämmer mycket dåligt Stämmer dåligt Stämmer bra Stämmer mycket bra
Figur 11 – Fördelning av svar på påståendet ”Skolan ger mig tillräcklig kunskap om doping och anabola steroider”. (n=149)
Figur 12 – Fördelning av svar på påståendet ”Det är viktigt att skolan undervisar om anabola steroider och doping”. (n=148)
28
Figur 13 – Fördelning av svar på frågan ”Det är viktigt att skolan undervisar om doping” utifrån respondenternas träningsfrekvens. (n=148)
De elever som svarat att de tränar 5 gånger i veckan eller mer anser att skolundervisning om doping är viktigare än de elever som svarat att de tränar mindre eller inte alls (Figur 13). Totalt svarade 46 elever att de tränar 5 gånger eller mer och i den gruppen av respondenter är det vanligaste svaret stämmer mycket bra på frågan om det är viktigt att undervisa om doping i skolan. Lika många har svarat stämmer mycket bra i båda grupperna. I gruppen övriga finns 102 respondenter. Detta samband är signifikant, (p=0,018).
4% 6% 43% 46% 1% 8% 70% 21% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%
Stämmer mycket dåligt Stämmer dåligt Stämmer bra Stämmer mycket bra Tränar 5 gånger eller mer i veckan Övriga respondenter
29 4.4 Generella attityder om doping och anabola steroider
Över 90 procent av respondenterna har svarat stämmer bra eller stämmer mycket bra på påståendet om ett ökat dopinganvändande i Sverige skulle leda till problem för samhället
(Figur 14). En klar majoritet av alla respondenter förknippar dopinganvändande med
problem. 76 procent av samma respondenter tycker också att dopingpreparat som anabola steroider i fortsättningen ska vara illegala i Sverige (Figur 15). Endast 3 procent anser att detta förbud ska hävas. En klar majoritet anser att användande av doping leder till problem och att det ska vara olagligt att använda sådana preparat.
1% 5%
67% 27%
Stämmer mycket dåligt Stämmer dåligt Stämmer bra Stämmer mycket bra
3%
76% 21%
Nej Ja Vet inte
Figur 14 – Fördelning av svar på påståendet ”Ett ökat användande av anabola steroider och doping hos den svenska befolkningen kan leda till problem för samhället”. (n=145)
Figur 15 – Fördelning av svar på
påståendet ”Dopingpreparat som anabola steroider ska fortsätta vara olagliga i Sverige”. (n=149)
30 En klar majoritet av eleverna har svarat att det är män och personer under 35 år som är den grupp av människor där bruk av anabola steroider är vanligast. Endast 2 procent tror att bruk av anabola steroider är vanligare hos kvinnor än hos män (Figur 16). 5 procent tror att personer över 35 år är den grupp där användning av anabola steroider förekommer mest
(Figur 17).
Figur 18 – Fördelning av svar på frågan ” I vilken grupp av människor tror du användning av anabola steroider är vanligast? Personer som tränar på fritiden eller elitidrottare”. (n=146) 98% 2% Män Kvinnor 95% 5% Under 35 Över 35 38% 62%
Tränar på fritiden Elitidrottare
Figur 16 – Fördelning av svar på frågan ”I vilken grupp av människor tror du användning av anabola steroider är vanligast? Män eller kvinnor”. (n=147)
Figur 17 – Fördelning av svar på frågan ”I vilken grupp av människor tror du användning av anabola steroider är vanligast? Personer över 35 år eller under 35 år”. (n=147)
31 På frågan om elitidrottare eller personer som tränar på fritiden är den grupp som oftast
använder sig av anabola steroider tror en majoritet av respondenterna att det är inom elitidrotten som ett sådant bruk är vanligast, 62 procent har svarat elitidrotten (Figur 18). 38 procent har svarat att de tror att användning av anabola steroider är som vanligast bland personer som tränar på fritiden.
Tabell 2 – Fördelning av svar på frågan ”Hur många procent av svenska skolungdomar tror du har använt anabola steroider i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet (n=143).
Man årskurs 9 Kvinna årskurs 9 Man årskurs 2 gymnasiet Kvinna årskurs 2 gymnasiet Antal 143 143 143 143 Saknas 7 7 7 7 Median 5,0000 1,0000 10,0000 4,0000
Eleverna har uppskattat i procent hur många de tror har använt anabola steroider bland män och kvinnor i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet. Medianvärdet för hur respondenterna har svarat för män i årskurs 9 är 5%, för kvinnor i årskurs 9 är medianvärdet 1%, för män i årskurs 2 på gymnasiet är medianvärdet 10%, för kvinnor i samma årskurs är medianvärdet 4% (Tabell 2). Eleverna tror att män oftare använder anabola steroider och att fler använder sådana preparat i årskurs 2 på gymnasiet oavsett kön. När det kommer till att uppskatta hur många kvinnor som använder anabola steroider i respektive årskurs finns det ingen skillnad i hur respondenterna har svarat i förhållande till kön. Däremot har de manliga respondenterna uppskattat att män i både årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet använder anabola steroider i mindre utsträckning än vad de kvinnliga respondenterna har gjort (p=0,027) för årskurs 9 och (p<0,001) för gymnasiet årskurs 2.
32
5 Diskussion
Diskussionsdelen är uppdelad i fyra olika delar: resultatdiskussion, metoddiskussion, studiens kunskapsbidrag och slutsats.
Resultatdiskussion handlar om studiens resultat och vad uppsatsen har kommit fram till i förhållande till tidigare forskning. Metoddiskussionen handlar om hur uppsatsen har
genomförts. Med det menas varför jag valt det upplägg jag gjort och hur det kan ha påverkat uppsatsen. Studiens kunskapsbidrag handlar om vad min uppsats kan bidra med till
forskningen. Sist kommer jag att dra några slutsatser som jag kommit fram till med den här uppsatsen.
5.1 Resultatdiskussion 5.1.1 Kännedom om doping
Det har visat sig att killarna som deltagit i studien i större utsträckning anser att de har bättre kännedom om doping och anabola steroider. På frågorna som handlar om vilken kännedom eleverna har om anabola steroider och dess bieffekter har killarna i större utsträckning svarat på påståendena stämmer bra eller stämmer mycket bra. De som svarat att de tränar minst 3 gånger i veckan har svarat att de har bättre kännedom om anabola steroider än de som tränar 1–2 gånger. Det som är intressant är dock att de som inte tränar uppskattar att de har lika god kännedom om doping som de som tränar minst 3 gånger i veckan, trots att de som tränar 1–2 gånger inte gör det. Figur 4 visar att 45% inom elevgruppen som inte tränar har svarat att det stämmer mycket dåligt på påståendet om de har kännedom om anabola steroider. Det visar att den gruppen procentuellt sett har flest elever som uppskattat sin kännedom som mycket dålig. Men samtidigt finns det ingenting som visar att den gruppen har sämre kännedom än övriga grupper. Detta skulle kunna betyda att det inte finns ett samband mellan att ha god kännedom och träningsfrekvens. Däremot visade det sig att eleverna som tränade mer än 3 gånger i veckan var bättre på att uppge bieffekter som anabola steroider kan leda till. Eleverna som inte tränade eller tränade 1–2 gånger var sämre på att uppge bieffekter än de elever som tränade oftare. Detta skulle kunna bero på att de som tränar antingen är intresserade av doping och läser på själva eller att de får utbildning i en idrottsförening. Det kan vara problematiskt eftersom alla inte är med i någon idrottsförening och därmed får inte alla utbildning om doping.
33 När jämförelser gjordes mellan kön och kännedom om doping var resultaten tvetydiga. Å ena sidan visade det sig att männen har uppskattat att de har bättre kännedom om anabola
steroider än kvinnorna. Å andra sidan, när eleverna skulle uppge en bieffekt fanns det inget som pekade på att männen hade bättre kännedom än kvinnorna. Detta kan betyda att männen generellt sett överskattar sin kännedom om doping eller att kvinnorna underskattar sin förmåga om doping. I Polen genomfördes en studie om doping som visade att killarna hade mer kunskap om doping än tjejerna, vilket motsäger mitt resultat.43 Detta skulle kunna bero
på att Polen generellt sett har ett högre användande av dopingpreparat. I USA har forskare visat att användare av dopingpreparat också besitter bättre kunskap om dem.44 Det skulle
också kunna vara så att den polska skolan utbildade sina elever mer djupgående om doping än de skolorna som jag har varit på.
I Tyskland kom forskare fram till att den generella kunskapen om anabola steroider och doping var låg. De delade upp eleverna på liknande sätt som jag har gjort, i olika grupper beroende på hur mycket eleverna tränade. Studien visade att varken ålder eller
träningsfrekvens påverkade vilken kunskap eleverna hade om doping. Istället visade den tyska studien att de som använde dopingpreparat också hade bättre kunskap om preparaten. Dock ska det påpekas att min enkät hade en fråga som handlade om elevernas kunskap om doping. Övriga frågor i kategorin kännedom om doping handlade mer om att eleverna fick uppskatta hur bra kännedom de har om dopingpreparat vilket inte är samma som dopingkunskap. Det är dock intressant att min studies resultat skiljer sig från den tyska studiens resultat, nämligen att ålder och träningsfrekvens kan påverka en elevs kunskap om doping. Detta skulle kunna bero på att den tyska studien använde sig av andra typer av frågor som inte handlade om att
eleverna skulle uppskatta sin kännedom utan faktiskt visa kunskaper. Det skulle kunna vara att den tyska studien använde mer komplicerade frågor som ingen av respondenterna oavsett ålder, träningsfrekvens eller kön kunde. Men det skulle också kunna bero på att doping inte finns med i den tyska läroplanens innehåll, därav har alla relativt dålig kännedom om doping.45
Eleverna i den här studien har enligt sin egen uppskattning relativt god kännedom om vad
43 Sas-Nowosielski (2006), s.227.
44 Komoroski, Eva M & Rickert, Vaughn I (1992), s.826.
34 doping och anabola steroider är för något. Hälften av samtliga respondenter har svarat
stämmer bra på detta påstående. När det kommer till frågan om elevernas kännedom om anabola steroiders negativa effekter är det fler som känner att de har sämre kunskap om detta. Majoriteten av samtliga respondenter kan inte namnge en bieffekt som bruk av anabola steroider kan leda till. Detta kan bero på att eleverna inte får någon undervisning om doping i skolan. Jag tror att de flesta vet vad anabola steroider är för något, att det är ett preparat som hjälper människor att prestera bättre och bygga muskler. Sådan information möter
förmodligen eleverna genom tv eller internet, exempelvis nyhetsartiklar som rapporterar om att en idrottare har åkt fast för att ha använt anabola steroider. En sådan grundläggande kunskap får de flesta personer som följer nyheter eller som är uppkopplade mot internet. Däremot att ha kunskap om vad anabola steroider faktiskt kan leda till tror jag är annorlunda. Detta kräver faktiskt att en person läser på någorlunda om just anabola steroider. Jag tror att det generellt sett över de som deltagit i studien att de flesta inte har intresserat sig för att läsa på om ämnet och dessutom när de flesta inte har haft undervisning om detta blir kontentan att eleverna har ytterst grundläggande kännedom om anabola steroider. Den grundläggande informationen tror jag att de flesta möter via nyheter, tv eller vänner/bekanta. För att ta reda på vilka bieffekter som anabola steroider kan leda till tror jag att eleverna behöver ha ett eget intresse eller bli informerade om det via skolan eller en idrottsförening.
5.1.2 Undervisning om doping i skolan
Doping återfinns i det centrala innehållet i kursplanen för idrott och hälsa årskurs 7–9 och för idrott och hälsa 1 på gymnasiet och ska vara en del av idrottsundervisningen för
skolungdomar. Undersökningen har visat att 55% av samtliga elever aldrig haft undervisning om doping. 31% har haft undervisning om doping enstaka gånger och cirka 3% har haft undervisning om doping flera gånger. Majoriteten av eleverna som deltagit i denna studie anser att skolan ska undervisa mer om doping och att det är viktigt att skolan undervisar om doping. Undersökningen visar samtidigt att de deltagande eleverna är missnöjda med antalet undervisningstimmar de får om doping; en klar majoritet tycker att de får för lite
undervisning. Detta skulle kunna vara ett fenomen som finns i fler skolor, men det skulle också kunna bero på att elevernas lärare inte anser att doping är ett viktigt ämne att undervisa om i skolan. Men om vi utgår från att det faktiskt är ett problem och att dopingundervisning får lite utrymme i idrottsämnet, vad kan då göras för att ämnet doping ska få mer utrymme i
35 skolan? Idrottslärare kan behöva mer tid för att hinna med alla områden som skall täckas under ett läsår, vilket skulle kunna vara ett problem. Det som också är problematiskt är att doping inte är tillräckligt tydligt formulerat i läroplanen. Nu förbises det kanske av lärare på grund av otydligheten, så en tydligare formulering behövs för att idrottslärarna ska veta hur de ska undervisa om ämnet. Ett annat problem kan vara att lärarutbildningen inte ger
idrottslärarna tillräcklig kunskap om doping. I min egen utbildning till idrottslärare har vi haft en väldigt kort föreläsning om doping. Då kan det vara så att idrottslärarna känner att de har för lite kunskap om ämnet för att utbilda sina elever och om lärarutbildningen inte utbildar om doping varför skulle då lärarna göra det? Det är däremot viktigt att ha i åtanke att när
undersökningen genomfördes var idrottskursen inte slut, utan den fortsätter en termin till. Det är möjligt att eleverna under nästa termin får undervisning om doping. Därför är det inte möjligt att dra slutgiltiga slutsatser utifrån det resultatet eftersom det kan ändras till nästa termin. Däremot är det av intresse att eleverna dels anser att det är viktigt att skolan undervisar om doping, dels att de önskar mer undervisning i ämnet.
En annan aspekt som är viktig att ha i åtanke är att studien har använt sig av ett
icke-slumpmässigt urval, alltså går det inte att dra generaliserbara slutsatser utifrån resultaten. Det finns många olika faktorer som kan påverka hur resultaten blir. Skolorna som undersökningen genomfördes på kan skilja sig från hur det ser ut på andra skolor. Det kan vara så att
idrottslärarna på just dessa skolor tycker dopingämnet inte är viktigt och därav har eleverna inte heller haft undervisning om det. Det kan vara så att en annan idrottslärare på just dessa skolor tycker doping är viktigt att undervisa om och om dennes elever hade deltagit i studien skulle resultatet se annorlunda ut trots att eleverna skulle gå i samma skola. En annan aspekt på det är att vissa av eleverna som gick på gymnasiet har idrottsprofilering. Detta innebär att de specialiserar sig inom en viss idrott, där de får mer utbildning inom idrottsämnet. Det skulle kunna vara orsaken till att gymnasieeleverna generellt sett har bättre kännedom om doping. En annan orsak skulle kunna vara det centrala innehållet i respektive skolform. Idrott och hälsa för högstadiet innehåller 17 olika punkter i det centrala innehållet. Samma siffra för idrotts och hälsa 1 på gymnasiet är 11 punkter. Detta skulle kunna vara en orsak till att
dopingämnet får mindre utrymme i högstadiet. Att idrottslärare på högstadiet känner en större tidspress än lärarna på gymnasiet på grund av att det centrala innehållet innehåller fler
