Metoddiskussion - Förskollärares tal om barn i behov av särskilt stöd : En kvalitativ studie om

Studien har en del begränsningar som behöver diskuteras, exempelvis genomförde vi våra intervjuer på två förskolor som vi känner till vilket vi anser kan ha påverkat vårt resultat eftersom vi är bekanta med personerna sedan tidigare samt vet förskolans och verksamheternas arbetssätt. Detta genom att vi lättare tolkar svaren på ett annat sätt än om man inte hade varit bekant med personen och förskolans kontext. När informanterna pratar om barn med avvikande beteende finns det risk att vi vet vem de menar och att vi gör en egen tolkning. Vi är själva yrkesverksamma i förskolan och har varit i många år, resultatet kan då ha påverkats och eventuellt kunnat få en annan utgångspunkt om det var en person som aldrig arbetat i förskolan som genomfört studien. Ytterligare en begränsning som kan ha haft betydelse för resultatet i vår studie är att informanterna inte fick läsa igenom intervjufrågorna i förväg. Om informanterna hade haft den möjligheten tror vi att deras svar och beskrivningar hade kunnat bli annorlunda i sitt utförande. Denna möjlighet hade och andra sidan kunnat påverka resultatet både positivt och negativt, eftersom informanternas svar möjligen blivit mer genomtänkta men eventuellt inte lika spontana. Samtidigt finns det en risk med detta, nämligen att informanterna ger oss beskrivningar av vad de tror vi vill ha för svar, och då målar upp en bild som inte överensstämmer med vad de egentligen personligen tycker. Dessa reflektioner är våra egna åsikter och funderingar och behöver emellertid inte betyda att resultatet blivit annorlunda i sitt genomförande. Syftet med vår studie var inte att beskriva förskollärares erfarenheter och perspektiv utifrån ett generellt perspektiv, då studien baseras på fyra informanters utsagor.

Dock kan dessa ses som en begränsning, då det empiriska materialet hade kunnat bli bredare om vi genomfört fler intervjuer.

6.5 Förslag på vidare forskning

I vår studie har vi fått en djupare förståelse för förskollärares arbete med barn i behov av särskilt stöd och inkludering i förskolan. Trots detta tror vi att vi hade kunnat få en ännu djupare kunskap om ämnet om vi hade haft en längre tidsram för studien. Vi hade då kunnat komplettera studien med observationer av barn för att få fram barns perspektiv i förskolan samt observera hur förskollärare arbetar inkluderande i verkligheten. Detta hade kunnat bidra med kunskap om hur förskollärare gör i praktiken. Vi tror även att det hade varit intressant att inkludera andra yrkeskategorier, så som barnskötare, specialpedagoger och förskolans rektor för att undersöka deras perspektiv och erfarenheter i studien. Detta hade kunnat bidra med att synliggöra olika perspektiv i förhållande till olika professionsroller. Vidare hade vi även kunnat utöka materialet och intervjua olika arbetslag för att eventuellt synliggöra skillnader i deras perspektiv och förhållningssätt i arbetet på förskolan.

Avslutningsvis vill vi belysa vad vår studie resulterat till och hur den bidragit till forskningsfältet. Enligt vår studies resultat överensstämmer dessa med de resultaten som framkommer i studierna som vi redovisat i kapitlet med tidigare forskning. Det vi vill komma fram till och belysa är att vår studie enbart är en liten del av forskningsfältet och inte ett generellt perspektiv för vad alla förskollärare anser.

Vi bedömer inte att vi tillfört någon ny kunskap inom forskningsfältet med hjälp av vår studie, men anser att vi bekräftar det som redan existerar. Vilket får oss att reflektera vidare och ställa oss frågan, varför synliggörs inte detta ämne betydligt mer om det finns flera resultat där förskollärare beskriver känslan av att inte räcka till? Vår förhoppning inför kommande roll som förskollärare är att detta ämne ska få mer uppmärksamhet och bättre gehör från förskolans organisation. Även att rektorer tar tillvara och värdesätter sina medarbetares syn på arbetet och känslan av att inte räcka till. Det talas hela tiden om en förskola för alla. Borde inte detta synsätt även då, inkludera vuxna och inte enbart de små?

Referenslista

Akalin, S, Demir, S, Sucuoglu, B, Bakkaloglu, H & Iscen, F. (2014). The Needs of Inclusive

Preschool Teachers about Inclusive Practices. Eurasian Journal of Educational Research.(54), 39–60.

Alvehus, Johan (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Upplaga 2 Stockholm: Liber

Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. 1. uppl. Stockholm: Liber

Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö: en kunskapsöversikt om samspelet mellan

lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. tredje upplagan Stockholm: Liber

Fägerborg, Eva (2011). Intervjuer. Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.) (2011). Etnologiskt

fältarbete. 2., [omarb. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Förskola tidig intervention. Delrapport [Elektronisk resurs]. (2018). Vetenskapsrådet

Tillgänglig på Internet: https://www.vr.se/5.f1bedda162d16aa53a5bf61.html

Gerrbo, Ingemar (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i

praktiken [Elektronisk resurs]. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2012

Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/30583

Johansson och Karlsson (2013) Inledning. Hillén, Sandra, Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (2013). Att involvera barn i forskning och utveckling. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Larsen, Ann Kristin (2018). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Andra upplagan Malmö: Gleerups

Lundqvist, Johanna (2016). Educational pathways and transitions in the early school years:

special educational needs, support provisions and inclusive education. Diss. (sammanfattning)

Stockholm : Stockholms universitet, 2016

Lutz, Kristian (2009). Kategoriseringar av barn i förskoleåldern [Elektronisk resurs] : styrning

& administrativa processer. Diss. Lund : Lunds universitet, 2009

Tillgänglig på Internet:

http://dspace.mah.se/bitstream/2043/7812/2/Inlaga%20PDF%20tryck.pdf

Lutz, Kristian (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: möte med det som

inte anses lagom. 1. uppl. Stockholm: Liber

Läroplan för förskolan: Lpfö 18. (2018). [Stockholm]: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001

Maguire, M. & Delahunt, B. (2017). Doing a Thematic Analysis: A Practical, Step-by-Step Guide for Learning and Teaching Scholars. AISHE-J, 9(3).

Markström, A.-M. (2005). Förskolan som normaliseringspraktik: En etnografisk studie. (Doktorsavhandling, Linköping Studies in Pedagogic Practices, 1). Linköping: Linköpings Universitet.

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:223570/FULLTEXT01.pdf

Markström, Ann-Marie (2007). Att förstå förskolan: vardagslivets institutionella ansikten. Lund: Studentlitteratur.

Palla, Linda (2015). Delstudie 3 [Elektronisk resurs] Specialpedagogik i förskola. I Förskola

Tidig intervention. 96-120

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-9670

Palla, Linda (2011). Med blicken på barnet: om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. Diss. Malmö : Lunds universitet, 2011

Palla, L. (2015). Specialpedagogik i förskola. I I.Tallberg Broman, A-C. Vallberg Roth, L. Palla, & S. Persson, Förskola tidig intervention (s. 94-117). Stockholm: Vetenskapsrådet. Persson, Bengt (2019). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Upplaga 4 Stockholm: Liber

Sandberg, Anette, Lillvist, Anne, Eriksson, Lilly, Björck-Åkesson, Eva. & Granlund, Mats (2010). “Special Support” in Preschools in Sweden: Preschool staff’s definition of the construct. International Journal of Disability, Development and Education, 57(1), 43-57.

Sandberg och Norling (2014) Pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder. Sandberg, Anette (red.) (2014). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Tideman, Magnus (2000). Normalisering och kategorisering: om handikappideologi och

välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning. Diss. Göteborg : Univ.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig

Bilaga

Intervjuguide

1. Hur länge har du jobbat som förskollärare och hur länge har du jobbar här?

2. Vilka olika arbetsbefattningar finns det i ditt arbetslag?

3. Hur stor är er barngrupp?

4. Beskriv en vanlig dag i din verksamhet?

5. Finns det situationer tillsammans med barnen som du som förskollärare tycker är utmanande eller svåra? På vilket sätt och varför?

6. Finns det beteenden eller handlingar hos barn som du upplever som svåra eller krävande, varför? Kan du beskriva sådana eller ge exempel på situationer?

7. Har du varit med om situationer då barn som uppvisar svårigheter på olika sätt lett till specialpedagogiska insatser, varför och hur såg detta arbete ut?

8. Om inte, kan du beskriva en problematik hos ett barn som du upplever skulle leda till extra insatser eller handlingsplan? Varför?

9. Vilka beteende som barn uppvisar skulle du se som avvikande, och i så fall varför? I vilka situationer?

10. Vilka strategier har du som pedagog för att bemöta detta?

11. Hur ser du på inkludering i relation till ditt arbete? Vad betyder inkludering för dig?

In document Förskollärares tal om barn i behov av särskilt stöd : En kvalitativ studie om förskollärares förhållningssätt och syn på inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskolan (Page 37-42)