Metoddiskussion

I nedanstående metoddiskussion problematiseras och diskuteras val som genomförts under processen med denna systematiska litteraturstudie. Först diskuteras studiens sökprocess med att få fram relevant empiri. Efter detta framhävs författarnas relation till akademisk engelska. Den engelskspråkiga empirin problematiseras även utifrån att empirin till stor del består av internationell forskning, vilket i sin tur kan ses påverka begreppsinnebörden i empirin. Slutligen diskuteras denna systematiska litteraturstudies kvalitet.

6.1.1 Sökprocessen

Något som kan diskuteras och kritiseras i vår metod är att sökning 1–3 i sökmatrisen (se bilaga 1) inte stämmer. Troligen är anledningen till detta att vi aldrig genomfört en systematisk litteraturstudie tidigare och allt kändes nytt och svårt vid tiden för de inledande sökningarna. Sökning 4–5 (se bilaga 1) ska betraktas som en process för att komma fram till rätt sökord. Sökning 8 (se bilaga 1) är den sökning varifrån empirin i denna studie till största del kommer ifrån. Resterande del av empirin är funna i andra databaser och tidskrifter (se bilaga 1). Utöver detta hoppas vi att vi lyckats skriva fram metoden tillräckligt tydligt för att en forskare som vill bygga vidare på studien ska kunna följa vår metod på ett enkelt sätt.

Eftersom de sökord som används i databassökning påverkar vilka artiklar som visas (Rienecker & Stray Jørgensen, 2017) kan det tänkas att de sökord som användes i

denna systematiska litteraturstudie även påverkat studiens resultat. Det vill säga, andra sökord hade möjligen lett till andra artiklar vilket därmed kunde lett till ett annat resultat. För att få fram relevanta artiklar i databassökningen i ERIC Ebsco användes utifrån rekommendation av Eriksson Barajas m.fl. (2013) ämnesordlista, thesaurus. Som tidigare nämnt i metoden (se rubrik 4.2.1 Begränsningar) funderade vi kring varför vissa teman, exempelvis miljö,

framkom i underlaget trots att vi försökt att begränsa vår sökning från det. En anledning till att artiklarna ändå innehållit dessa aspekter kan tänkas bero på att vi i litteratursökningen inte

33

använde oss av den Boolska operatoren NOT. Att empirin i denna systematiska

litteraturstudie kommer från databassökning samt sökning i tidskrifter kan ses ha påverkat vårt resultat. Eriksson Barajas m.fl. (2013) menar att en annan metod är att ta kontakt med forskare för att därmed ges tillgång till forskning som ännu inte är utgiven. Utifrån Eriksson Barajas m.fl. (2013) kan det tänkas att underlaget för denna studie möjligen hade blivit annorlunda om vi kontaktat forskare. Det kan dock tänkas att om vi hade använt oss av ännu inte granskat forskning kunde det ha påverkat studiens kvalitet eftersom

Eriksson Barajas m.fl. (2013) betonar att underlaget ska utgöras av forskning av god kvalitet.

6.1.2 Akademisk engelska

Under processen har det vid ett flertal tillfällen kommit upp engelska ord som vi inte förstått innebörden av. Även om vi har funnit dessa ord i uppslagsverk på internet och trott oss förstå dess innebörd kan vi inte bortse ifrån att engelska inte är vårt modersmål. Vi har dock försökt att parafrasera, alltså uttrycka en innebörd med egna ord för att inte tappa vår röst i uppsatsen, detta i likhet med det som Lotte Rienecker och Peter Stray Jørgensen (2017) rekommenderar. Även om vi båda innehar goda kunskaper i det engelska språket var vår erfarenhet av

akademisk engelska, innan denna systematiska litteraturstudie startade, mycket liten.

Ambitionen har under hela forskningsprocessen varit att vara så noggranna som möjligt. Att artiklarna varit på engelska samt att avhandlingen var på danska har dock gjort att vi möjligen varit mer noggranna än vid läsning av litteratur på svenska. Hade vi som författare behärskat fler språk på en hög nivå hade det möjligen kunnat påverka storleken på underlaget och i förlängningen även resultatet.

6.1.3 Begreppsanvändning

I de artiklar som utgör resultatet av denna systematiska litteraturstudie har studierna utförts i olika länder. Detta innebär att studierna inte alltid benämner deltagare som förskollärare utan i vissa fall används exempelvis begrepp som pedagoger eller lärare. Att flertalet studier även utförts i andra länder än Sverige innebär att pedagogiska verksamheter inte alltid benämns som förskola. Ninni Wahlström (2016) beskriver att länder utgår från olika didaktiska traditioner vilket kan påverka förståelsen av didaktik. Utifrån Wahlström (2016) förstås därmed att de pedagogiska verksamheter som möter barn i förskoleålder inte alltid utgår från den tradition som mestadels återfinns inom svensk förskola. Att denna studie analyserat forskning från olika länder, och därmed från olika didaktiska traditioner, kan ses ha påverkat

34

hur undervisningen skrivits fram i studierna. Det bör därmed tas i beaktande att analyserat underlag kan ha påverkats av olika didaktiska traditioner.

6.1.4 Diskussion av studiens kvalitet

Vilken kvalitet håller denna systematiska litteraturstudie? Alla studier som ingår i resultatet har kvalitetsgranskats utifrån vissa specifika kriterier (se bilaga 3). Att studierna genomgått kvalitetsgranskning kan utifrån Eriksson Barajas m.fl. (2013) ses stärka denna studies kvalitet. Studiens ambition har varit att noggrant bearbeta resultatet och noga pröva kategoriseringen. Resultatet har presenterats för utomstående och därför har vi fått möjlighet att få syn på oklarheter i studien. Observationer som har stridit mot våra identifierade huvudmönster har uppmärksammats och lett till att kategorisering och forskningsfråga formulerats om. Om det som stridit mot vår kategorisering utgjort en liten del av empirin har vi gjort valet att ta bort detta ur resultatet då vi inte ansett att vi kan grunda en resultatkategori på endast en studie eftersom det kan tänkas ge en felaktig bild. Ambitionen har också varit att vara noggranna och konsekventa i användningen av begrepp. Under studiens gång har vi funderat över och sett till att empirin har utgjort grunden för analysen och att den är tillräckligt omfattande för att dra våra slutsatser. Vi har också gjort oss medvetna om vår egen subjektivitet och hur den kan tänkas ha påverkat forskningen. Detta gjordes genom att identifiera att vi båda är fysiskt aktiva och tycker att det är roligt och viktigt med fysisk aktivitet. Detta ledde till att studien riktades mot undervisning i fysisk aktivitet istället för fysisk aktivitet i den fria leken eller hur miljön kan främja barns fysiska aktivitet. Dessa komponenter ingår därför inte i vår studie. Försök att öka trovärdigheten i studien har gjorts genom att låta utomstående korrekturläsa uppsatsen. Dragna slutsatser har försökt täcka en bred repertoar av möjliga tolkningar istället för bara en. Ovanstående utgör ett sätt att bedöma en studies kvalitet (Thornberg & Fejes, 2019; Lindgren, 2014). Ambitionen har under hela processen varit att hålla en hög kvalitet och uppfylla våra ledord klarhet, ordning och struktur.