Metoddiskussion

Studieförfattarna valde att göra en kvantitativ icke-experimentell tvärsnittsstudie med hjälp av två befintliga skattningsformulär. Enligt Carter och Lubinsky (2016) är ett av de

grundläggande antaganden i det kvantitativa paradigmet att få ett generaliserbart resultat. Då denna studie syftar till att generalisera resultatet till en viss population (personer som drabbats av stroke) ansåg vi att det objektiva kvantitativa paradigmet var att föredra framför det kvalitativa paradigmet. Designen gav oss även möjligheten till att nå ut och samla

information ifrån ett större antal informanter under arbetets omständigheter vad gällande Covid-19 (Wang & Cheng, 2020). En kvalitativ design hade kunnat ge oss en mer subjektivt beskrivande upplevelse på några av frågeställningarna ifrån varje informant men resultatet hade då inte gått att generalisera i samma utsträckning (Carter & Lubinsky, 2016). Den interna konsistensen för FES-I och korrelationsberäkningen för FES-I och RAND-36 hade inte gått att räkna ut.

För att svara till studiens syfte krävdes ingen manipulation av variabler och därför valdes en icke-experimentell design. Insamlingen av data genomfördes vid ett enskilt tillfälle och upprepades ej, därav tvärsnittsstudie (Carter & Lubinsky, 2016). Fördelar med icke- experimentell tvärsnittsdesign är att den ger snabba resultat och går att genomföra till ett lågt pris (Chew, 2019). Nackdelar med en icke-experimentell tvärsnittsstudie är att det inte går att dra några kausala slutsatser (Wang & Cheng, 2020). Då frågeformulär skickades ut via post eller e-post gav detta informanterna möjlighet att misstolka information och frågor, vilket kan komma att påverka resultatet.

Populationen studieförfattarna sökte var personer som drabbats av stroke. Två Facebookgrupper valdes ut vars medlemmar drabbats av stroke, vilket blev studiens tillgängliga population, här gavs alla lika stor möjlighet att delta. Ur denna gjordes ett icke- sannolikhetsurval i form av bekvämlighetsurval då tillslut 40 informanter uppfyllde kraven för att svara till syftet baserat på studiens inklusions- och exklusionskriterier.

Fördelar med bekvämlighetsurval är att det är tid- och kostnadseffektivt (Elfil & Negida, 2017). Nackdelar med bekvämlighetsurval och är att resultatet kan bli svårt att generalisera

till hela populationen (Bryman, 2012). Dock använde studien sig av en homogen grupp såvida att samtliga drabbats av stroke vilket enligt Jager, Putnick, och Bornstein (2017) stärker generaliserbarheten. Facebookgrupperna resulterade också i att studieförfattarna inte begränsades utifrån sin geografiska position.

Om ett ändamålsenligt urval istället använts hade studieförfattarna kunnat handplocka informanter till studien i syfte att matcha hela populationen och resultatet hade vidare haft möjlighet att bli mer generaliserbart. Detta urval är dock allmänt kritiserat på grund av sannolikheten för partiskhet (Elfil & Negida, 2017).

Enligt Carter & Lubinsky (2016) är den externa validiteten hur mycket av resultatet som kan generaliseras, under vilka omständigheter man kan ta del av resultatet. Den interna

validiteten beskriver hur bra designen tar hand om forskningsproblemet samt huruvida det går att utesluta andra förklaringar till resultatet än interventionen, den oberoende variabeln. Då studiedesignen är icke-experimentell och delvis vill etablera samband mellan två

beroende variabler så blir därför inte den interna validiteten något större problem.

Att det förelåg en jämn fördelning mellan könen i studien ökar den externa validiteten då det efterliknar fördelningen på strokedrabbade individer på gruppnivå i Sverige (Riksstroke, 2020). Att inte alla strokepatienter i Sverige gavs möjlighet att delta samt att vi använde oss av ett bekvämlighetsurval där informanterna själva fick anmäla sig kan dock ses som ett hot mot detta.

Medelåldern för strokedrabbade i Sverige idag är 75 år, i denna studies urval så var

medelåldern 56 år. Detta då ett av kriterierna för deltagande i studien var att balaspårverkan ska uteslutande vara på grund av stroke och inte vara exempelvis åldersrelaterad. Enligt Socialstyrelsen (2020a) så är en fjärdedel av strokedrabbade under 70 år, därför anser studieförfattarna att resultatet främst går att generalisera till denna population.

Studieförfattarna hade en oberoende relation till undersökningen vilket kan bidra till en ökad generalisering, men ger fritt tolkningsutrymme av frågor. Detta tillsammans med att två olika metoder användes, via e-post eller post kan ses som ett hot mot den interna validiteten, för att det kan ha påverkat resultatet.

I de Facebookgrupper som valts ut presenterades studien tillsammans med

informationsbrevet och deltagarna fick anmäla sitt intresse genom att gilla/kommentera inlägget. Därefter kontaktade studieförfattarna varje person som visat sitt intresse privat via chattfunktion för att samla in kontaktuppgifter. Detta gjordes privat för att upprätthålla konfidalitet. Denna funktion tillät en snabb och personlig kontakt med samtliga som visat sitt intresse vilket upplevdes uppskattat av informanterna. Vidare fick informanterna välja om de ville svara på formulären via post eller e-post för att försäkra en bättre urvalstäckning och minska täckningsfel (Dillman, Smyth & Christian, 2014). Studieförfattarna förespråkade att göra det via e-post för en minskad klimatpåverkan samt att det är mer tidseffektivt. E-post-

Av 71 utskick via e-post exkluderades 36 personer (51%) och av 13 utskicka via post

exkluderades 3 personer (23%) på grund av avsaknad av svar. Detta anser studieförfattarna bero på att populationen upplevde svårigheter med att svara på formulär via sin dator. För att minska antalet bortfall kunde istället alla utskick skett via post. Hade inte tid, pengar, geografisk position och Covid-19 pandemi varit fartgupp så hade fysiska möten varit att föredra då de ger en större svarsfrekvens (Carter & Lubinsky, 2012). Studieförfattarna anser att de använt sig av ett adekvat tillvägagångsätt utifrån förutsättningarna som gavs.

Av de 45 returnerade frågeformulären fick studieförfattarna exkludera ytterligare 5st då en betydande andel av formulärens frågor ej var ifyllda. Tidigare genomförda

frågeformulärsstudier gjorda på strokepatienter använder sig av Mini Mental State

Examination för att bedöma deltagarnas kognitiva förmåga. Detta för att bedöma huruvida deltagarna är kapabla att redogöra för sin situation självständigt i frågeformulär som i sin tur, beroende på resultat, kan minska bortfallet orsakat av ofullständigt eller felaktigt ifyllda formulär. Detta är en metod som studieförfattarna hade velat använda sig av men på grund av begränsad kunskap inte gjorde.

Formulären låg i ordningen först FES-I och sedan RAND-36. Informanterna gavs inga skriftliga instruktioner i vilken ordning de bör svara på formulären. Eftersom svaren kan komma att påverkas beroende på vilket man börjar skriva är detta ett hot mot reliabiliteten. Vidareutvecklingen av frågeformuläret FES, FES-I valdes ut av studieförfattarna då de hittade en kunskapslucka vad gällande appliceringen på svenska strokepatienter.

RAND-36 valdes ut då studieförfattarna inte hade tillgång till SF-36 men ville ställa FES-I i association till ett instrument som mätte hälsorelaterad livskvalitet. Varför just RAND-36 var för att Geyh, et al., (2007) visade i sin systematiska översiktsartikel att SF-36 var det mest frekvent använda för strokepatienter. Om studien var att göras om hade ett stroke-specifikt hälsorelaterat livskvalitetsinstrument kunnat användas exempelvis i form av SS-QOL (stroke specifik hälsorelaterad livskvalité). Detta underlag är dock i dagsläget mindre än FES-I i förhållande till SF-36 och hade därför försvårat utvärderingen.

För att svara till syftet och frågeställningarna användes icke-parametrisk statistik. För att bedöma associationen mellan FES-I och samtliga RAND-36 dimensioner användes

Spearmans rho. Detta då instrumenten använder sig av ordinalskala samt att det inte förkom någon bakomliggande normalfördelning. Icke-parametriska test som Spearmans rho har sina för- och nackdelar. Fördelen är att de har ett större tillämpningsområde då de tål flera typer av skalnivåer, mindre grupper, icke normalfördelade data samt extremvärden. Nackdelen med att använda Spearmans rho istället för det parametriska testet Pearson r är att det är en ”short cut” av Pearson r, vilket för resultatet mindre träffsäkert (Carter & Lubinski, 2016). Studieförfattarna valde även att göra mellangruppjämförelse på kön samt gångförmåga för att undersöka om det förelåg signifikant skillnad. För att bedöma detta användes Mann- Whitney U-test, detta då gruppmedlemmarna var få till antalet och skalorna uppbyggda på ordinalskala. Signifikansnivån för samtliga genomförda tester sattes till <0,05.