Vår induktiva ansats, att vi gått in öppna i det undersökande arbetet för att se vilka frågor som väcktes, har bidragit till att vi fått mycket kunskap om den pedagogiska metoden. Hade våra teoretiska glasögon och frågeställningar varit bestämda på förhand hade forskningen inte varit lika spännande. Genom att förutsättningslöst gräva ner oss i vårt pedagogiska arbete har vi fått syn på oss själva som pedagoger och ”lärare i roll”. Vi har lärt oss att tydliga ramar hjälper till att upprätthålla lekreglerna och att en av de viktigaste ledarfunktionerna är att sammanföra barnens fantasier. Vi har också lärt oss att en givande och konstruktiv lek kan ske på flera sätt hos olika barn och att den inte är statisk. Tidigare såg vi negativt på om barnen under delar av passen lekte själva eller i mindre grupper, vilket vi nu fått omvärdera. Vi har sett att leken mycket väl kan växla mellan att barnen har ett stort socialt deltagande till att de ibland får möjlighet att dra sig undan och utforska i sin egen fantasi eller i mindre grupper. Det viktiga är att hela gruppen bejakar den gemensamma ramberättelsen och tillsammans driver handlingen framåt.
Som ”lärare i roll” har vi inte kunnat uppmärksamma hela skeendet i rummet. Blicken har varit riktad mot interaktionen mellan ledare och barnen vilket har inneburit att barnens fria lek inte observerats lika mycket. I och med studiens syfte har detta inte varit något problem, men det hade varit intressant att även observera vad som händer i leken när ledaren inte är med. Undersökningen hade kunnat bli ännu mer tillförlitlig om man observerat äventyret utifrån, till exempel genom att filma det, eller genom att en av oss varit med som ”lärare i roll” medan den andra gjort observationer. I och med att vi var två ledare anser vi ändå att vi täckte upp skeendet i rummet förhållandevis väl och våra ljudupptagningar och transkriberingar kunde komplettera varandra. Vi anser att vår studie har stor validitet och reliabilitet eftersom vi använt oss av metodtriangulering samt det faktum att vi hela tiden tittat på vårt material med två par ögon. Studien har fördjupats av våra ständiga diskussioner och våra två perspektiv.
44
En kritik kan riktas mot att vi använt oss av för många insamlingsmetoder och att vi därmed inte hunnit med att göra någon djupgående analys av teckningarna som barnen ritade. Syftet med bilderna var dock främst att det skulle hjälpa barnen att hålla koncentration och fokus under gruppintervjun men att de även skulle ge oss en inblick i vilka upplevelser barnen framför allt mindes ifrån fantasiäventyret. Vi anser att detta syfte är uppfyllt samt att teckningarna bildar en fin fond till vår studie som helhet.
45
Litteraturlista
Braanaas, Nils. (1985). Dramapedagogisk historie og teori. Tapirforlag
Byréus, Katrin (2010). Du har huvudrollen i ditt liv: om forumspel som pedagogisk metod
för frigörelse och förändring. 1., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber
Chaib, Christina (1996). Ungdomsteater och personlig utveckling: en pedagogisk analys av
ungdomars teaterskapande. Diss. Lund: Univ
Dysthe, Olga (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur
Ejvegård, Rolf (2009). Vetenskaplig metod. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur
Erberth, Bodil & Rasmusson, Viveka (2008). Undervisa i pedagogiskt drama: från dramaövningar till utvecklingsarbete, 3. förnyade uppl. Lund: Studentlitteratur Hägglund, Kent (1989). Lekteorier. Solna: Esselte Studium
Hägglund, Kent & Fredin, Kirsten (2011). Dramabok. Stockholm: Liber AB. Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen:
undersökningsmetoder och språklig utformning. 4. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget
Jorup, Boel & Preisler, Gunilla (2001). Att göra gemensamt i leken - om lekens
kommunikativa villkor: en lekteoretisk genomgång. Stockholm: Psykologiska institutionen,
Univ
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. 2. uppl. Stockholm: Liber
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1987). Lek för livet: en litteraturgenomgång av forskning
om förskolebarns lek. Stockholm: HLS (Högsk. för lärarutbildning i Stockholm)
Kullberg, Birgitta (2004). Etnografi i klassrummet. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur Lillemyr, Ole Fredrik (2013). Lek på allvar: en spännande utmaning. 1. uppl. Stockholm: Liber
May, Tim (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur
46
Partanen, Petri (2007). Från Vygotskij till lärande samtal. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning
Rasmusson, Viveka (2000). Drama - konst eller pedagogik?: kampen om ämnet speglad i
den nordiska tidskriften Drama 1965-1995. Diss. Lund : Univ
Repstad, Pål (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Sternudd, Mia Marie F. (2000). Dramapedagogik som demokratisk fostran?:fyra
dramapedagogiska perspektiv: dramapedagogik i fyra läroplaner. Diss. Uppsala: Univ
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma Vygotskij, Lev Semenovič (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg:
Daidalos
Wagner, Betty Jane (1992). Drama i undervisningen: en bok om Dorothy Heathcotes
pedagogik. Göteborg: Daidalos
Webster – Stratton, Carolyn (2004). Utveckla barns emotionella och sociala kompetens. 1.uppl. Stockholm: Gothia
Internetkällor
Making a World of differenc - eEn DICE-resurs för utövare inom teater ochdrama i undervisningen (TDIU).Kortversion
http://www.dramanetwork.eu/file/DICE%20Making%20a%20world%20sv%20kortvers.pd f , hämtad 2013-08-27.
John Dewey. http://www.ne.se)/lang/john-dewey. Nationalencyklopedin, hämtad 2013-08- 28.
Lek. http://ne.se/lang/lek/239446. Nationalencyklopedin, hämtad 2013-08-27.
Läroplan för förskolan Lpfö98. [Ny,rev.utg.] (2010). Stockholm: Skolverket; tillgänglig på Internet
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.190331!/Menu/article/attachment/L%C3%A4roplan%20f %C3%B6r%20f%C3%B6rskolan.pdf
47
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 [elektronisk resurs].(2011).
Stockholm: Skolverket; tillgänglig på Internet. http://hdl.handle.net/2077/31382
Höglund, Carl-Magnus. 2009. The WOW factor. Pedagogiska magasinet nr 4: http://www.lararnasnyheter.se/pedagigiska-magasinet/2009/11/18wow-factor
48
55
56
Bilaga 2. Gruppintervjufrågor
Pass 1
Fråga 1: Blir lekarna annorlunda när vuxna är med?
Fråga 2: När vi gör sådana här fantasiäventyr som vi brukar göra. Som öknen eller allt som vi har gjort. Vad tycker ni är den största skillnaden mellan när ni leker vanligt från när vi leker här?
Fråga 3: När tycker ni att det är som mest spännande att hålla på med teater? Fråga 4: När är det som minst roligt eller jobbigt?
Fråga 5: Vad tycker ni att man lär sig när man håller på med teater, eller tror ni att man lär sig nåt av att hålla på med teater?
Pass 2
Fråga 1: Var får man sin fantasi ifrån?
Fråga 2: När tyckte ni att det var som mest roligt idag? Fråga 3: Är det roligt att spela vuxen?
Fråga 4: Innan vi började idag så pratade vi om att det inte var så spännande när man berättar vad andra skall göra och så. Hur tyckte ni att det var idag?
Fråga 5: Tyckte ni att vi hjälptes åt lite mer idag?
57
Bilaga 3. Heta stolen påståenden
Hetastolen: Ledaren säger ett påstående. De som håller med ställer sig upp, de som inte håller med sitter kvar, de som inte vet sitter kvar men håller en hand på huvudet.
Pass 1.
Testfråga: Jag tycker om lakritsglass. Fråga 1. Jag är en teatermästare.
Fråga 2. Ibland brukar jag leka lekar som vi har gjort på teatern med andra kompisar. Fråga 3. Jag brukar ofta tänka på saker som vi gjort på teatern?
Fråga 4. När det är musik på är det lättare att fantisera?
Pass 2.
Fråga 1: Jag har tänkt på äventyret i öknen som vi gjorde under veckan som har gått. Fråga 2: Jag tycker att det är tråkigt när andra vill bestämma vad jag ska göra eller säga när vi leker.
58
Bilaga 4. Brev till föräldrarna
Hej!
Jag och Elias ska under sommaren och hösten skriva en uppsats om dramapedagogik. Vår första tanke var att genomföra en litteraturstudie men efter att ha utvärderat terminens arbete med fredagsgruppen kom vi fram till att det skulle vara mer intressant att skriva om barns upplevelse av drama- och fantasilekar. I vår uppsats skulle vi vilja undersöka det gemensamma byggandet av fantasivärldar som vi har gjort mycket tillsammans med barnen under våren.
För att kunna ha ett material att undersöka behöver vi ha dramalektioner att undersöka och därför vill vi höra med er om era barn skulle vilja vara med vid två tillfällen nu i maj. Lektionerna kommer att vara precis som vanligt, med den enda skillnaden att vi också kommer att intervjua barnen.
Om era barn har lust att vara med vill vi att ni hör av er snarast!
Vänliga hälsningar Emma och Elias