Metoddiskussion

- 30 -

Genom att vara självkritisk och granska min egen studie så anser jag att mycket kunde gjorts annorlunda. Till exempel skulle ett högre antal deltagande respondenter i denna undersökning varit givande för att framförallt kunnat få fram andra intressanta perspektiv. En annan sak är även att undersökningen skulle velat få in mera variation på respondenterna. Att inte bara haft med regionen runt Karlstad, utan även lite större geografiskt urval. Skulle även vela fått kvinnliga respondenter att delta i studien, för att också på så vis öka variationen och validiteten i studien.

Frågorna som togs fram för undersökningen skapades utifrån det som ansågs skulle vara intressant att få fram med tanke på studien syfte samt frågeställningar. Vissa utav frågorna skulle emellertid kunnat ”läggas om” i annan ordning, och likaså skulle man även kunna ändrat om en del av termerna som användes i vissa av frågorna. Det blev i vissa fall svårt för respondenterna att förstå frågan fast då fylldes det i med enklare förklaringar och följdfrågor.

En annan sak att ha i åtanke är miljön. Intervjuerna gjordes allihopa på olika ställen och miljön kan ha stor påverkan på hur intervjun gick (Hassén & Hassmén, 2008). Den mest givande intervjun för mig skedde i en enskild lokal utanför skolmiljön, där blev intervjun djupgående och höll även på längst utav intervjuerna. Medan den intervjun som blev kortast och som det sades minst i skedde precis bredvid en idrottssal, med en hyfsat hög bullernivå. Detta är faktorer som i slutändan måste anses kunna påverka resultatet och därmed studiens reliabilitet.

Att jag sedan tidigare personligen var bekant med fem utav dessa sex respondenter kan enligt vissa bidra till försämrat resultat pågrund av en mindre allvarlig intervju och att respondenterna utav ren vänlighet kunde ge mig de svar som de trodde att jag sökte efter i studien (Hassmén & Hassmén, 2008). Detta skulle jag vilja påstå blev tvärtom. I de fem intervjuerna som jag sedan innan kände respondenterna så skapades det snabbt och enkelt en trygghet oss mellan och samtalet blev öppnare, därmed är min uppfattning att respondenten svarade djupare på frågorna. I det fallet där jag inte kände respondenten skapades det inte samma trygghetskänsla som hos de andra och därför upplevde jag att den intervjun inte fick samma kvalité.

- 31 - 6.3 Fortsatt forskning

Som vi sett i denna studie vet de flesta idrottslärare att grupper med god samanhållning ger genomgående bättre resultat vilket även forskningen visar på. Därför vore en utredning ifrån Skolverket intressant inom detta område. Där de gärna tar reda på om denna individualisering egentligen är rätt väg för skolan att gå. Klasserna kommer inte att minska de närmaste tio åren och lärarna kommer förmodligen inte heller bli fler.

Alltså vore det självklara att lägga fokus på klassen som helhet och inte på individerna.

Skall alla individerna få egenutformad undervisning så måste en förändring ske i antingen utökad lektionstid eller i mindre antal elever i klasserna. Vinterek (2006 s.145) skrev en bra sak om detta:

I en klass på 25 elever som arbetar, låt säga en förmiddag med samma ämne, förfogar man över cirka 3 x 60 min. = 180 min. Om vi endast räknar bort 30 minuter av denna tid för start och avslutande och att läraren måste göra mer akuta utryckningar så återstår 150 minuter för läraren att fördela mellan 25 elever. Det skulle ge sex minuter åt var elev. Vilka djupa resonemang hinner man föra på sex minuter om vi med resonemang också förutsätter att ett samtal är en kommunikation mellan minst två aktiva parter?

Med detta citat så ser vi hur illa det är. Tänk då dessutom på att en idrottslärare förmodligen inte har lektion med en klass tre gånger i veckan utan snarare en eller två gånger högst. Under min egen skolgång var vi alltid över 30 elever i samma klass.

Dessa fakta borde få Skolverket att sluta framhålla en individualisering och istället lägga fokus på helheten och gruppen.

Skulle dessutom uppskatta en djupare studie om faktorer som kan påverka gruppdynamiken i en idrottsundervisning, för att bland annat se om trygghet framkommer som en central faktor även i andra studier. Det var otroligt svårt att hitta forskning som hade idrott och hälsa som brännpunkt. Det vore också intressant om det forskades vidare på hur man kan skapa bättre trygghet inom sin undervisning i idrott och hälsa, vilka faktorer som bidrar till detta och hur eleverna uppfattar trygghet i undervisningen.

- 32 -

7. Avslutande ord

Det som studien visar är att när man skapar en bra gruppdynamik i klassen krävs det att en lärare tar ansvar för gruppen och med sitt ledarskap skapar en trygghet så att gruppen kan utvecklas. Detta genom att sätta tydliga normer och regler för klassen och vara noga i sin planering med vilka indelningar som sker.

Studien anses nu som avslutad och syftets mål uppnåddes. Har nu lärt mig massor utav mitt framtida yrke och genom denna uppsats fått med mig mera i ”ryggsäcken” som jag kommer ha stor nytta utav i framtiden.

Vill tacka alla respondenter som medverkat och även tacka min handledare Stefan Wagnson som hjälpt mig genom denna utmaning.

- 33 -

Refernslista

Arbetsmiljöverket (2011). Så gör du som chef – handledning vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hämtad 151210 ifrån: http://nsph.webshop.strd.se/ftp/files/RH-23_sa-gor-du-som-chef-slutversion_tillganglig.pdf.pdf

Arbetsmiljöverket (2015) Hämtad 160110 ifrån: https://www.av.se/

Auweele. Y.V & Hovelynck. J (1999). Group Development in the Physical Education Class I boken Y.V Auweele., F. Bakker., S. Biddle., M. Durand. & R. Seiler (Eds.), Psycology for Physical Educators (s 405-435). Champaign, IL: Human Kinetics.

Carron.A, Eys.M & Burke.S (2007) Team Cohesion: Nature, Correlates and development. (I Wienberg & Gould, 2010).

Granér.R (1994) Personalgruppens Psykologi. Studentlitteratur: Lund

Hassmén.P & Hassmén.N (2010) Idrottsledarskap. Natur & Kultur: Stockholm

Hassmén.P & Hassmén.N (2008) Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. SISU Idrottsböcker: Stockholm

Hatch.M.J (2002) Organisationsteori- Moderna, Symboliska och postmoderna perspektiv.

(Ny svensk utgåva) Studentlitteratur: Lund

Helderud.I & Wallin.T (2014) Gruppdynamik inom idrottsundervisningen. Hämtad 151220 ifrån: http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:795506/FULLTEXT01.pdf

Hogedal.L & Lycke.M (2007) Jaget laget teamet. SISU Idrottsböcker: Stockholm

Johnson.U, Lindwall.M & Åström.O (2002) Värdlens bästa lag,- om gruppdynamik inom idrotten. SISU Idrottsböcker: Malmö

Kvale.S & Brinkman.S (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur: Lund

Naeslund.J (1971) Allmän undervisningsmetodik. Läromedelsförlagen: Stockholm

- 34 - Nationalencyklopedin (2011) Hämtad 151227 ifrån:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gruppdynamik

Redelius.K (2004) Svensk Idrottsforskning Nr-4. Vilka är vinnare och förlorare i ämnet idrott och hälsa? (s.42-46) Idrottshögskolan: Stockholm

Sandahl.C (2014) Gruppens potential- att leda och utveckla gruppbehandling. Natur &

Kultur: Stockholm

Schutz.W.C (1958) FIRO- A three dimensional theory of interpersonal behavior. NY: Holt, Rinehart & Winston.

Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Skolverket: Stockholm

Stukát.S (2011) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Studentlitteratur: Lund

Svedberg.L (2012) Gruppsykoloigi- om grupper, organisationer och ledarskap.

Studentlitteratur: Lund

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet: Stockholm

Vetenskapsrådet (2015) Oredlighet i forskningen. Hämtad 151225 ifrån:

http://www.vr.se/etik/oredlighetiforskningen.4.9232df81081e742f7e800049.html

Vinterek.M (2006) Individualisering i ett skolsammanhang. Myndigheten för Skolutveckling.

Liber: Stockholm

Weinberg.R.S & Gould.D (2010). Foundations of Sport and Exercise Psychology. Human Kinetics: Leeds

- 35 -

Bilaga 1

Intervjuguide – Andreas Haraldsson

 Intervjun är frivillig.

 Allt kommer ske anonymt- bara jag samt handledaren kommer få se matrialet.

 Du kan närsom avbryta oavsett anledning.

 Efter uppsatsen kommer matrialet sparas på min dator samt ett usb.

Vad är … ?

 Hur skulle du beskriva en grupp och vad är det enligt dig?

- Det där var intressant, kan du utveckla det lite…?

- Skulle du kunna ge ett exempel…/ge exempel på vad det inte är…?

- Kan du hjälpa mig att förstå skillnaden mellan…?

 Vad har du för erfarenheter utav grupper i skolmiljön?

- Hur tänker du…?

 Vilken betydelse har ordet ”gruppdynamik” för dig?

- Det där var intressant, kan du utveckla det lite…?

Gruppdynamik

 Vad är en god gruppdynamik enligt dig?

- Vad påverkas i klasserna med god gruppdynamik..?

- Ökar elevernas prestationer i skolan utav en god gruppdynamik anser du..?

- Hur då exakt…?

 Står det i Lgr11 eller i kursplanen för idrott och hälsa, något som man kan relatera till gruppdynamik inom skolan?

- Vad tycker du om gruppens betydelse i den nya kursplanens innehåll?

- Hur skulle du säga att övergången från den gamla- till den nya kursplanen påverkat din undervisning?

- 36 -

 Hur mycket tänker andra lärare på klassens gruppdynamik tror du… ? - Hur tänker du kring det…?

- Görs det tillräckligt enligt dig…?

 Vad minns du utav gruppdynamikens betydelse genom din egen skolgång?

- Hur tänker du kring det…?

- Kan du berätta lite mer om…?

Hur gör du?

 Vilken betydelse har gruppdynamik i undervisningen enligt dig själv…?

- På vilket sätt påverkar du gruppdynamiken i klasserna..?

- Använder du någon/ några speciella aktiviteter..?

 Vad händer i gruppen när nya personer kommer in?

- Skulle du kunna ge ett exempel…/ge exempel på vad som händer med gruppen…?

- Gör du något annorlunda med klassen om gruppen fått nya medlemar..?

- Kan du berätta lite mer om…?

- Asylsökande.. ?

Tack och adjö!

// Andreas Haraldsson