Resultatdiskussion

Studiens huvudsyfte var att undersöka hur idrottslärare arbetar/ jobbar med gruppdynamiken i klasserna under sin undervisning i idrott och hälsa. I undersökningen intervjuades därför sex idrottslärare om vilka fördelar och nackdelar som olika gruppdynamiker kan ge, och om det går att styra klassernas gruppdynamik i en viss riktning, och i sådant fall hur idrottslärarna själva gör detta. I och med att respondenterna gav bra och djupa svar kring de frågeställningar studien hade lyckades studien att fullföra sitt syfte. Vilket var att fråga: hur lärare i idrott och hälsa jobbar/

arbetar för att skapa en god gruppdynamik i klasserna. Studiens resultat stämmer också väldigt bra överens med tidigare forskning inom området (Hassmén & Hassmén, 2010;

Weinberg & Gould, 2010; Johnson, 2002).

En utav de saker som positivt överraskade i analysen var att de flesta utav de intervjuade idrottslärarna ofta reflekterar kring gruppdynamiken i klasserna och att de i sin planering även lägger in konkreta saker som samarbetsövningar och värdegrundsövningar för att utveckla elevernas förståelse för varandra och därmed också förbättra gruppsamhörigheten i klasserna. Det var fem utav sex respondenter som väldigt tydligt påpekade att de arbetade med detta inom varje klass och detta anser jag måste tyda på att lärana själva inser betydelsen utav att ha en god och bra gruppdynamik. Det går även att tolka detta via Tuckmans gruppfasteori, att alla grupper går igenom olika faser och att lärarna alltid vill ta vidare klassen till nästa fas för att därmed kunna effetivisera prestationerna mera. Flera utav respondenterna var väldigt säkra på vilka fördelar det kan ge en klass som har bra gruppdynamik samt vilka negativa effekter undervisningen kan få om en klass har dålig gruppsammanhållning och också gruppdynamik (Hogedal, 2007; Weinberg & Gould, 2010).

- 27 -

Respondenterna kunde förmodligen svara så utförligt och veta så mycket utav detta område eftersom de flesta arbetat som idrottslärare en längre tid (fyra utav sex respondenter längre än 10 år) och alltså har de fått erfarenheter genom sina aktiva år och därmed lärt sig om grupper och faktorer som påverkar klassernas gruppdynamik. Det som framställdes i intervjuerna stämmde väldigt bra överens med vad forskningen säger kring ämnet och denna studie bekräftar forskarnas teorier och stämmer även bra överens med deras egna undersökningar (Johnson,2002; Hogedal, 2007; Hassmén & Hassmén, 2010).

En förvånande sak var att det inte alls var många utav respondenterna som ansåg att det var nödvändigt med en förändrad undervisning så som team-buildnings övningar ifall det kommit in en ny elev mitt under skolåret, de var dock alla överens om att gruppen påverkades utav detta och att rollerna i klassen förmodligen ändrades lite. Idrottslärarna gjorde emellertid inte så mycket åt detta, fast en utav respondenterna påpekade dock att han måhända borde göra detta:

Jag önskar jag hade gjort det oftare... men inte alltid, med händer att man lägger lite undervisningen så och anpassar undervisngen lite gran, speciellt om man vet vad det är för person är det lättare att anpassa… Jag önskar jag kunde säga att jag gjorde så varje gång, men de gör jag inte (M2).

Tydligt är att alla respondenter såg att klassens medlemmar hade ”roller” och att klassens ”hierarki” alltid ändrades när någon medlem gick eller kom in i gruppen och många påpeka ordagrant att gruppen ”började om” i sin process, precis som i Tuckamns teori om gruppfaser (Hogedal, 2007; Weinberg & Gould, 2010).

En grupp mognar inte om den inte utsätts för utmaningar. Då står den stilla. Kan någon förklara varför man gör ”adventure” grejer på våren när man ska sluta skolan och inte på hösten när man ska jobba tillsammans ett helt år? Det är i början du skapar gruppen. Det är många som skippar det (M3).

Det M3 säger här kan vara värt att tänkas på för skolor och lärare, då det verkar som många lärare och skolor lägger dessa ”äventyr” på våren innan skolavslutningen, när det är på hösten det egentligen skulle behövas då klassen ska byggas ihop och sättas samman för att sedan spendera ett helt år ihop. Utifrån denna studies resultat är det inte

- 28 -

många som verkar reflektera kring detta, fast detta borde ändras på nu när resultatet här påvisat fördelarna med en god gruppdynamik.

Enligt Lgr11 och kursplanen i idrott och hälsa (Skolverket, 2011) skall eleverna lära sig samarbeta med andra, att lära sig förstå lekens mening, att lära sig de svenska demokratiska värderingarna och att lära sig visa empati för medmänniskor. Skolan ska också alltid arbeta för en noll-tollerans mot mobbning och kränkningar. Allt detta är väldigt bindande med att klasserna tillsammans har en bra gruppdynamik. Utan en god gruppdynamik kommer otrygghet sprida sig, en otrygg klass presterar sämre och elever känner sig mer utsatta. Därför borde idrottslärarna ofta förebygga detta så mycket de bara kan och i sin planering alltid tänka på hur gruppdynamiken i klassen ser ut och de förändringar som kan påverka resultatet (Redelius, 2004).

När vi tar upp ledarskapets betydelse så var många utav idrottslärarna inne på att en ledare måste leda gruppen. Som M6 sa:

Läraren har en jätte viktig roll i en grupp och forma gruppen i olika riktningar, det farligaste en lärare kan göra att att tro det löser sig av sig självt... (M6).

Detta stämmer likaså bra överens med forskning om ledarskap och även vad studiens resultat visade på. Det är väsentligt att ledaren tar ansvar och inte lämnar gruppen.

Speciellt i början utav en gruppbildning så måste ledaren vara närvarande och vara tydlig i sitt ledarskap. En lärare som det handlar om måste våga vara sig själv men också ta kommandot, precis som M2 sa och som Hassmén och Hassmén (2010) skriver i sin bok Idrottsledarskap.

Studiens resultat och tidigare forskning visar att trygghet är en viktig faktor för att kunna få fram en bra gruppdynamik. Tryggheten är en stor byggsten där allt ska byggas på, utan trygghet vågar gruppen inte genomföra olika sorters aktiviteter och utan trygghet försämras också gruppkänslan och samhörigheten, därmed ökar risken för mobbning och social maskning som vi nämmt tidigare (Johnson, 2002).

Det viktigaste en idrottslärare kan göra är att tro på sig själv. Att våga sätta regler och normer som bidrar till att öka tryggheten för klassen. Läraren borde även försöka skapa goda relationer mellan sig och sina elever. Respekten mot dig som ledare är viktigt och

- 29 -

är en stor bidragande faktor till hur enkelt du får det som lärare med att sätta in dina regler och normer in i klasserna. Där är relationerna till din klass otroligt viktig, du måste kunna vara ambitiös, ansvarstagande, pålitlig och även kunna ha empati mot dina elever (Hassmén & Hassmén, 2010).

En sak som en idrottslärare borde tänka på är vad Vinterek (2006 s.145) skriver:

Det matematiska exemplet visar på, att en undervisning i klasser med elevgrupper i den storleksordning vi har idag aldrig kan bygga på ett system där läraren förväntas kunna möta varje elev enskilt kring varje undervisningsfråga. Även om detta var möjligt så måste vi fråga oss om vi verkligen menar att det ideala vore en lärare och en elev. Förhållandet finns nämligen som ett implicit antagande i många pedagogiska modeller.

Därför bör kanske en lärare i ämnet idrott och hälsa fokusera mer på att bygga ihop en klass med god gruppdynamik som därefter självmant kan hjälpa och lyfta varandra, än att läraren förgäves ska försöka hinna individanpassa sin undervisning. Klasserna är för stora för att läraren ska hinna med en individualiserad undervisning där alla eleverna ska hinna få bli sedda och hinna få en undervisning efter deras egen nivå. Av den orsaken borde en idrottslärare istället arbeta mycket med gruppen, stärka gruppdynamiken i klasserna så kommer klassen sedan klara sig bra av sig själv. Som vi fått läsa om i denna uppsats så lyfter klasser med bra gruppkänsla varann och med en bra gruppdynamik så ökar också de flesta av elevernas prestationer (Johnson, 2002;

Hogedal, 2007). Man skulle spara tid och kraft på att lägga sitt fokus som lärare på gruppen som helhet och inte följa denna individualisering som nu skett i skolan.