Gruppdynamik i Idrott och hälsa: En kvalitativ studie om idrottslärares syn på en god gruppdynamik

Gruppdynamik i Idrott och hälsa

En kvalitativ studie om idrottslärares syn på en god gruppdynamik

Groupdynamics in PE classes

A qualitative study of PE teachers' views on good groupdynamics

Andreas Haraldsson

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Idrott & Hälsa / Ämneslärarprogrammet

C- uppsats, 15 högskolepoäng Handledare: Stefan Wagnsson Examinator: Pernilla Hedström 2016-02-22

Sammanfattning

NYCKELORD: Gruppdynamik; Grupprocesser; Idrott och hälsa; Trygghet.

Samhället har idag i många avseenden individualiserats och skolan genomgår också en sådan process, frågan är om det är den rätta vägen att gå? Man kan tycka att mer fokus borde läggas på att lära eleverna samarbeta i grupp, för så är det demokratiska samhället i grunden uppbyggt, genom att lära sig respektera varandra och lära sig kunna visa empati mot andra. Därför borde lärare fokusera mer på klasserna som en helhet och inte alltför mycket individanpassa undervisningen. Inom området idrott finns det otaligt mycket forskning som påvisar att en bra gemenskap, en bra gruppdynamik höjer gruppens prestationer. Detta kan även påverka en klass i en idrottsundervisning.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur idrottslärare arbetar med klassens gruppdynamik och om idrottslärarna tänker något kring klassens gruppdynamik när de genomför sin lektionsplanering.

I min undersökning använde jag mig av en kvalitativ metod. Genom halvstrukturerade intervjuer undersökte jag hur ett visst antal idrottslärare arbetade med klasserna ur ett gruppdynamiskt perspektiv. Det resultat som framkom i studien visade att fem utav undersökningens sex respondenter hade en djup förståelse om gruppdynamik och hur de som ledare kunde påverka grupprocesserna åt olika riktningar. Studien visade även att trygghet har en otroligt stor vikt på hur en gruppdynamik blir utformad och därmed påverkar också graden utav trygghet gruppens prestationer i ämnet.

Abstract

KEYWORDS: Groupdynamics; GroupProcesses; Physical Education; Safety.

Today mutch has been individualized and the schoolsystem is also going trough this individualization. The question is, are this the right way? More focus should be put into teaching the students how to cooperate in a group, because that´s the foundations for a democratic society, you´ll have to learn people respect eachother and also learn them how to show empathy towards other people. That´s why teachers should focus more on the classes as a hole, than on too mutch of the individual performance.

In sports, there exists countless of research demonstrating that a good groupdynamics raises the groups preformance. This can also apply on a class that has physical education. The purpose with this study is to investigate if and how PE- teachers works with the groupdynamics in their classes. And also investigate if they have the groupdynamics in mind when planing the classes education.

To investigate this, I´ve used a qualitative method. With semi-structured interviews I´ve talked with a number of PE- teachers and did an interview with a groupdynamics perspective. The study showed that out of six PE- teachers five hade a deep understanding about groupdynamics and also about how a leader could make the groupprocess go in diffrent directions. The study also showed that safety and security was an extremly vital factor for the groupdynamics and therefore also had a huge inpact on the degree of the groups performance in PE classes.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... - 1 -

2. Litteraturgenomgång ... - 4 -

2.1 Vad är en grupp? ... - 4 -

2.2 Gruppdynamik ... - 5 -

2.3 Historiken om gruppdynamik ... - 5 -

2.4 Vad påverkas utav gruppdynamik? ... - 6 -

2.5 Ledarskap ... - 7 -

2.6 Gruppdynamik och Styrdokumenten ... - 8 -

2.7 Forskning om gruppdynamik inom skolan ... - 9 -

2.8 Teoretiska utgångspunkter ... - 9 -

3. Problemformulering och syfte ... - 11 -

3.1 Syfte ... - 11 -

3.2 Frågeställningar ... - 12 -

4. Metod ... - 13 -

4.1 Design ... - 13 -

4.2 Urval ... - 13 -

4.3 Intervjuguide ... - 14 -

4.4 Genomförande ... - 14 -

4.5 Databearbetning ... - 15 -

4.6 Reliabilitet, tillförlitlighet; Validitet, Giltighet ... - 15 -

4.7 Etiskt förhållningssätt ... - 16 -

5. Resultat ... - 18 -

5.1 Vad är gruppdynamik enligt respondenterna? ... - 18 -

5.2 Hur påverkas klasserna av gruppdynamik? ... - 19 -

5.2.1 Fördelar med god gruppdynamik ... - 19 -

5.2.2 Nackdelar med en dålig gruppdynamik ... - 20 -

5.3 Ledarskapets betydelse för gruppdynamiken ... - 21 -

5.4 Läroplanen ... - 22 -

5.5 Nya gruppmedlemmar ... - 23 -

5.6 Sammanfattning ... - 24 -

6. Diskussion ... - 26 -

6.1 Resultatdiskussion ... - 26 -

6.2 Metoddiskussion ... - 29 -

6.3 Fortsatt forskning ... - 31 -

7. Avslutande ord ... - 32 -

Refernslista...- 33 - Bilaga 1 ... Intervjuguide

- 1 -

1. Inledning

I dagens samhälle har individen blivit allt viktigare och fokus läggs nu mycket på att individen ska lyckas och att han eller hon ska få utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Hela det västerländska samhället har idag gått in i en period då de flesta bara tycks tänka på sig själva och sin egen framgång, att man ska lyckas i livet. Det finns många som idag brukar säga att man ska göra det som är bäst för sig själv och inte tänka på sin omgivning (Vinterek, 2006).

Skolan är en del utav samhället och i de nyare läroplanerna syns denna individualisering överallt i texterna. Större krav ställs nu på lärare och skolor när alla elever skall mötas på deras egna ”nivå” och helst ska varje individ få en helt egen specifikt utformad undervisning. Trots detta är det få skolor som fått mer resurser för att kunna utföra detta, utan istället har lärarna fått mer arbete, mindre resurser men samtidigt ingen högre lön. Denna individualisering är ett problem, vilket man kan se redan på dagens ungdomar. Många utav ungdomarna har glömt bort eller aldrig lärt sig hur det är att vara i ett socialt sammanhang antingen i skolan eller på sin egen fritid (Vinterek, 2006).

Att kunna interagera med andra människor och lära sig samarbeta som en grupp för att nå gemensamma mål har ofta idag glömts bort i skolvärlden. Individualiseringen verkar ha gått förlångt, där många tycks ha glömt bort att människorasen i grund och botten är ett flockdjur. I likhet med djuren är vi beroende utav andra människor för att kunna fungera och må bra och liksom djuren vill människor jobba tillsammans som en grupp för att kunna uppnå sina mål (Johnsson, 2002).

Enligt Sandhahl (2014) har mänsklighetens grupptillhörighet varit väsentlig för våran överlevnad, utan sammanhållning och samarbete hade vi aldrig kunnat överleva som art.

Hur önskvärd en individualiserad undervisningsmetodik än är, bör den inte leda till konsekvensen att man helt frånhänder sig stimulansen av levande direktundervisning med gemenskap i arbetet, intresseväckande diskussioner av gemensamma problem osv. (Naeslund, 1971. s.127).

- 2 -

I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11) står det klart och tydligt att eleverna ska lära sig bli bra medborgare och att lära sig samspela i socialasammanhang. Det framställs även som ett utav målen att eleverna ska medverka till att hjälpa andra människor (Skolverket, 2011).

Att uppnå målet med att medverka till att hjälpa andra är svårt för skolorna samt svårt för lärarna att hinna uppnå nu förtiden. Detta för att det även i många andra delar utav läroplanerna har individualiserats och det ska nu helst vara möjligt för eleverna att kunna genomföra sina uppgifter på sitt egna ”sätt” och sin egna ”nivå”. När nu eleverna sedan ska komma ut i verkligheten och ut i arbetslivet där det väldigt ofta inte alls kommer vara individualiserat, hur kommer de då klara sig? På en arbetsplats jobbar oftast alla kollegorna ihop mot gemensamma mål, och på de flesta arbetsplatser krävs ett gott samspel mellan arbetskamraterna för att arbetsmiljön ska kunna vara behaglig.

Forskning och undersökningar har visat att arbetsplatser med en god gruppdynamik ökar sin produktivitet och att den psykiska ohälsan hos de anställda minskar markant.

En skola är också en arbetsplats och en klass som har undervisning i exempelvis idrott och hälsa gynnas också utav en god arbetsmiljö där samspelet mellan medlemmarna är på en bra nivå (Arbetsmiljöverket, 2015).

I läroplanerna står följande:

Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen (Skolverket, 2011).

I skolans värld och i vår värld i allmänhet så finns det nästintill oändligt många

”grupper”. Grupper vars storlek skiftar, grupper vars mål är olika och grupper som består utav helt olika förutsättningar. Om man som grupp ska lyckas med ett mål som satts upp, eller en uppgift man getts påverkas detta utav många faktorer runt om sig,

”gruppdynamiken” är en utav dessa faktorer. Har du en bra fungerande grupp kan detta lyfta medlemmarna inom gruppen till nya och högre prestationsnivåer och ta dem snabbare framåt mot sina individuella och mot gruppens gemensamma mål. Det kan även såklart bli tvärtom, om en grupp fungerar dåligt, med dålig stämming, dålig kommunikation, dåligt ledarskap, kan detta leda till sämre prestation, sämre resultat och även bidra till ökad psykisk ohälsa (Johnsson, 2002).

- 3 -

I skolvärlden finns en mängd olika grupper, där de största grupperna utgörs av eleverna, klasserna, och lärarna. För att skolan ska kunna fungera med alla dessa grupper krävs det att gruppdynamiken är på en bra nivå. Helst av allt vill man såklart utveckla grupperna och kunna överföra de positiva effekterna utav en god gruppdynamik till skolan och eleverna. Speciellt kring ämnet idrott och hälsa är detta en intressant fråga då man i detta ämne hela tiden under undervisningen delar in klassen i olika grupper och olika konstellationer och även klassen som helhet är viktig i undervisningen. Hur gör man detta egentligen i t.ex. en idrottsundervisning? Det finns många olika åsikter kring

”hur man skapar en god grupp”, och vilket sätt är egenligen det ultimata och det bästa för en lärare och ledare? Detta vill studien ta reda på med denna undersökning, samt diskutera kring vilka olika metoder och teorier det finns i anknytning till och om gruppdynamik.

- 4 -

2. Litteraturgenomgång

Detta kapitel kommer beskriva ämnet gruppdynamik ur ett vetenskapligt synsätt.

Kapitlet kommer också att belysa vad en grupp är samt vad ordet gruppdynamik betyder. Forskning kring gruppdynamikens betydelse kommer här att framföras och även på vilka sätt en ledare kan påverka gruppernas gruppdynamik.

2.1 Vad är en grupp?

En klar och enkel definition utav vad en grupp är, kan vara svår att hitta. Shaw skrev som förklaring, ”Två eller flera personer som interagerar med varandra så att varje person påverkar och blir påverkad av övriga” (Shaw, 1982, s8; i Johnsson, 2002).

Många andra säger att en grupp bildas när ett antal individer självmant anser att de ingår i en existerande grupp och i tal säger ”vi” eller ”oss” om sig själva. Det finns heller ingen övre gräns angående antalet medlemmar i en grupp. Gruppens storlek måste dock bestå utav minst två individer (Hassmén & Hassmén, 2010). En liknande beskrivning ges av Weinberg och Gould (2010) där man skriver att grupper bildas när människor som delar ett gemensamt mål går ihop och ser sig själva som en grupp. Även Kurt Lewin, en legend inom gruppsykologi förklarade på liknande sätt, att en grupp uppstår då individer blir beroende utav varandra för att klara utav ett gemensamt mål (Lewin i Sandahl, 2014). Den enklaste begreppsbestämningen har dock Nationalencyklopedin tagit fram och lyder: ”Individer som har något gemensamt” (NE, 2011).

Vissa grupper föds vi in, till exempel familjen. I andra fall väljer vi självmant vilka grupper vi vill delta i, till exempel idrottsföreningen där vi själva valt att gå med och delta i de aktiviteter som anordnas i föreningen. I vissa andra fall kan det vara så att vi tvingas in i en grupp, t.ex. en skolklass i grundskolan (där det i Sverige är lag på att man måste delta). Exempel är att tjugotal elever blivit ihopsatta till en gemensam klass (en grupp), och sedan under idrottsundervisningen delar idrottsläraren in eleverna i ännu mindre grupper, för att sedan exempelvis kunna köra samarbetsövningar. Dessa grupper är alltså inte självalda grupper för individen. Grupper är oavsett detta ovärderligt och viktigt för att samhället ska fungera, en människa kan bara bli en människa om den är tillsammans med andra människor (Hogedal, 2007).

- 5 - 2.2 Gruppdynamik

Vad betyder ordet ”gruppdynamik”, det är ett svårt begrepp att förklara som också påverkas utav mångtalet faktorer. I Nationalencyklopedin står det: ”gruppdynamik- det kraftfält av relationer som finns mellan medlemmarna i en liten grupp” (NE).

Kurt Lewin är forskaren som brukar nämnas utav många som den mannen som först började forska kring grupper ur en vetenskaplig synvinkel. Det var Lewin som myntade begreppet ”gruppdynamik” för att kunna beskriva hur grupper och individerna inom grupperna förändrades när det skedde förändrade förhållanden utifrån på gruppen (Weinberg & Gould, 2010). Gruppdynamiken i en grupp är svår att förklara, gruppdynamiken är alltid i rörelse och står därför aldrig stilla (Johnsson, 2002).

2.3 Historiska översikten om gruppdynamik

Före 1900-talet fanns det inget begrepp som allmänt beskrev vad exakt en grupp var för någonting. Oftast beskrevs individer som var samlade utifrån vart de var och utifrån vad de gjorde, till exempel en kyrkosamling, en armé, eller fotbollslaget (Sandhahl, 2014).

Under början utav 1900-talet började forskare undra kring hur grupper fungerar och vilka olika faktorer som påverkar grupperna. Varför presterar vi individuellt olika beroende på vilken grupp vi tillhör? Det var Gustave Le Bons banbrytande forskning om massans psykologi som blev startskottet till den moderna gruppsykologin. Kritiken mot Le Bons arbete ledde dock en annan forskare vid namn Sigmund Freud till att ytterligare utveckla teorier om grupper, grupptryck och dess påverkan. Allt detta skedde under senare hälften utav nittonhundratalet. Kurt Lewin är emellertid mannen som brukar anges som grundaren utav att man började studerade grupper ur ett vetenskapligt perspektiv. Det var Lewin som hittade på begreppet gruppdynamik för att kunna beskriva hur grupper och individer agerar och påverkas av förändrade förhållanden.

Ännu en forskare som är värd att nämnas i detta sammanhang är William Schutz.

Schutz undrade varför individer med samma utbildning och samma bakgrund presterade olika beroende på vilken grupp de hamnat i, och kom därför fram med FIRO teorin om grupprocesser och utvecklingen inom gruppen. Efter Schutz har det gjorts flertalet

- 6 -

liknande teorier med olika faser, ”nivåer” som grupper går igenom. En utav de forskare som kom att skapa sin egen teori är Tuckman, som tog fram den fyra, (senare fem) fas teorin om gruppfaser, som också den handlar om att varje grupp genomgår och måste ta sig igenom olika faser för att komma framåt i utvecklingen. Tuckman namngav dessa faser som Forming, Storming, Norming samt Preforming. (Weinberg & Gould, 2010;

Svedberg, 2012; Johnson, 2002).

2.4 Vad påverkas utav gruppdynamik?

Nu när vi fått benämning på vad en grupp är samt på vad som kan definieras som gruppdynamik så ska vi gå in på vad det är som påverkas utav gruppdynamiken samt vad som kan påverka en grupps dynamik. En bra gruppdynamik bildas och påverkas utav sammanhållningen i gruppen, att individerna presterar, samt utav ledarens egenskaper och gruppmedlemmarnas närvaro (Johnsson, 2002).

Det finns många saker som hjälper människor att förstå sig på vad det är som kan påverka gruppdynamiken. För att kunna få en bra gruppdynamik krävs det bra kommunikation mellan gruppmedlemmarna och därför spelar också gruppens storlek en stor roll i hur bra gruppdynamiken kan utvecklas. En annan faktor som påverkar gruppdynamiken är ledaren för gruppen. Ledaren är otroligt viktig när en grupp bildas och ledarstilen hos hen påverkar gruppen och ledaren kan därigenom ”styra” gruppen till bättre utveckling genom att sätta tydliga regler och normer för gruppen. Individerna i gruppen är nästa faktor att nämna, vilka individerna är och vilket deras egna mål är samt vilka förutsättningar de har sedan tidigare kan påverka gruppen åt olika riktningar. Sista faktorn är omgivningen och miljön, det är viktigt med omgivning som ger en trygg miljö att vistas i och därmed gynnar gruppens prestationer, exempelvis ska en idrottssal ha ny utrustning och eleverna ska inte behöva vara i en sal som slitits ut och där eleverna sedan blir osäkra på om utrustningen håller för exempelvis deras hopp (Hassmén & Hassmén, 2010; Weinberg & Gould, 2010).

Det är grundläggande att gruppdynamiken är god inte bara för stämningens skull utan det har forskats fram att social maskning förekommer i grupper som inte känner motivation/ meningsfullhet samt i grupper där individerna inte känner varandra såpass

- 7 -

bra, som i t.ex. nybildade grupper. Därför är det angeläget för t.ex. en idrottslärare att arbeta med klassens gruppdynamik så att klassen kan prestera på sin toppnivå och inte hämmas utav en dålig gruppdynamik (Hassmén & Hassmén, 2010).

En god gruppdynamik är alltså väsentligt för att en grupp och exempelvis en klass ska kunna prestera alla utav sina förmågor på toppnivå, det kan finnas talanger i klassen som är bra individuellt men utan ett ”lag” bakom sig som stöttar kommer prestationen aldrig kunna nå sin högsta nivå. En bra gruppdynamik bidrar till bättre gruppsammanhållning och ökar gruppens förmåga att kunna prestera tillsammans mot ett och samma mål (Carron, Eys & Burke; i Weinberg & Gould, 2010).

Gruppdynamiken påverkar graden av gruppens effektivitet, en god gruppdynamik skapar en bättre konflikthantering. Gruppen får ett bättre känslomässigt tillstånd och relationerna mellan medlemmarna ökar. Kommunikationen inom gruppen förenklas och utvecklas och rollerna sätts mer effektivt och kan även ändras utan konflikt beroende på vilken uppgift gruppen fått framför sig (Svedberg, 2012).

2.5 Ledarskap

För att hjälpa gruppen mot bättre gruppdynamik kan en ledare vara noga med att kommunikationen sker felfritt mellan alla i gruppen och att alla vågar öppna upp sig och uttrycka sina egna åsikter i frågor. En annan sak ledaren kan göra är att skapa struktur i gruppen med tydliga regler vad det är som gäller. Ledaren ska också sätta upp gemensamma mål som gruppen ska uppnå tillsammans. Centralt är att ledaren undviker att små grupper skapas inom den stora gruppen och vitalt att ledaren tänker på att klimaten inte blir för hårt inom gruppen (Weinberg & Gould, 2010).

En lärarens egenskaper att kunna hantera konflikter är väsentligt för gruppens stämning i ett längre perspektiv. Konflikter kan förekomma inom gruppen eller på personlig nivå mellan enskilda individer, och då är det otroligt essentiellt att ha en lärare som vågar sätta regler samt normer inom gruppen och därmed skapa ett positivare klimat inom gruppen och dess omgivning. En god moral inom gruppen är väldigt betydelsefull och

- 8 -

måste hållas uppe utav ledaren så inte en negativ spiral sprids inom gruppen (Weinberg

& Gould, 2010; Hassmén & Hassmén, 2010; Hatch, 2002).

Inom skolvärlden står det i olika sammanhang om att kunna samarbeta och att eleverna ska lära sig demokratiska värderingar. En ledare och i detta fall en lärare kan alltså göra på många olika sätt, men får ändå styra upp processen åt den riktningen man vill att gruppen ska sträva mot. Ett exempel på detta nämndes i en äldre läroplan ”Skolan får inte isolera skolarbetet från samhällslivet genom att låta all verksamhet bli ett fritt valt arbete” (Läroplanen 1980).

Och Naeslund (1971. s127) nämner i sitt arbete hur viktigt det är som lärare att lägga fokus på gruppen och samarbetet:

Hur önskvärd en individualiserad undervisningsmetodik än är, bör den inte leda till konsekvensen att man helt frånhänder sig stimulansen av levande direktundervisning med gemenskap i arbetet, intresseväckande diskussioner av gemensamma problem.

Ännu en sak som en ledare kan bidra och ändra på är arbetsmiljön, som är angelägen för alla grupper oavsett vilket sammanhang det är. En konfliktlös omgivning som inger trygghet ökar gruppens förmågor att kunna prestera och detta kan en ledare förebygga otroligt mycket (Hatch, 2002).

2.6 Gruppdynamik och styrdokumenten

I styrdokumenten lgr11 samt kursplanerna för idrott och hälsa nämns inte ordet gruppdynamik alls. Det benämns ofta att elever ska lära sig samarbeta och delta i sociala sammanhang. Ett utav skolans huvudmål är att skapa goda medborgare som ska kunna fungera i det demokratiska samhället (Skolverket, 2011). ”Skolan får inte isolera skolarbetet från samhällslivet genom att låta all verksamhet bli ett fritt valt arbete”

(Läroplanen 1980).

Lgr11 skriver ”Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära” (Skolverket, 2011). Alltså krävs det att lärarna jobbar med att bygga upp klassernas gruppdynamik så den blir starkare. Det skrivs i

- 9 -

Lgr11 om detta att ”alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen” (Skolverket, 2011). Tolkningsbart och öppet men klart är att lärarna och de anställda ska bidra till att skapa en god gruppdynamik.

I kursplanen för idrott och hälsa står det: ”Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra” (Skolverket, 2011).

Detta betyder alltså att en idrottslärare måste ha gruppdynamiken i åtanke och arbeta med denna genom exempelvis samarbetsövningar och värdegrundsövningar.

2.7 Forskning om gruppdynamik inom skolan

Det har tyvärr inte gjorts mycket forskning kring gruppdynamiken med en specifik inriktning på just skolan och än mindre på ämnet idrott och hälsa. Utan den forskning som hittils gjorts har varit inriktad mer på alla olika grupper som helhet. Helderud och Wallin har emellertid skrivit en uppsats om ämnet: Gruppdynamik inom idrottsundervisningen, och hur det påverkar lektionens utfall (2014). Denna uppsats tar upp ämnet men har emellertid grupprollerna som fokus. Helderud och Wallin (2014) beskriver hur individernas roller påverkar gruppdynamiken och de beskriver även vilka olika roller det oftast finns inom en klass under idrottsundervisningen. Uppsatsen går att läsas via DIVA portalen och är en utav de få gruppdynamiksforskningar som specifikt gjorts för ämnet idrott och hälsa. I en engelsk version av boken Psychology for physical educators fanns det ett kapitel som specifikt handlade om ämnet, alltså Gruppdynamik i Idrottsundervisningen. Där framhålls en metod och en modell på diverse olika saker en lärare bör och kan tänka på, samt ändra på inom sin undervisning i idrotten (Hovelynck

& Auweele, 1999).

2.8 Teoretiska utgångspunkter

I min studie använde jag mig av ett linjärt perspektiv att utgå ifrån. De fyra steg i en gruppbildning som Tuckman (Weinberg & Gould, 2010) tagit fram, som i grunden bygger på William Schutzs teori FIRO, Fundamental Interpersonal Relations

- 10 -

Orientation. Dessa gruppfaser som Tuckman har tagit fram är: 1) Forming 2) Storming 3) Norming och 4) Preforming. Med dessa faser analyserade jag om lärarna tänker utifrån samma teori, eller om de kanske har en egen teori om gruppbildning, eller så kanske de inte utgår från någon teori alls när de skapade grupper. Hur skapar man en god fungerande grupp är en fråga som många ledare och lärare ställer sig och enligt Tuckman hamnar alltid en grupp i olika faser beroende på hur gruppen utvecklat sig.

Utifrån Tuckmans undersökning insåg han att oavsett vilken grupp det var han kollade på fanns det alltid olika ”nivåer” som en grupp gick igenom. Tuckman lade senare även till en femte fas inom gruppfaserna. Den femte och sista fasen upplösandefasen kommer emellertid inte tas med i denna studie. Tuckman tog fram den i ett senare skede för att kunna analysera vad som sker med en grupp som skall upplösas, vilket inte kändes relevant att ta med utifrån studiens syfte. Denna fas är heller inte lika tydlig som de andra faserna inom teorin. (Granér, 1994; Tuckman i Weinberg & Gould, 2010).

1) Forming: På svenska ofta benämnd som Orienteringsfasen. Steg ett när en grupp bildas eller om redan existerande grupper fått in nya medlemmar, är att gruppen som helhet börjar leta sig fram mot en gemensam identitet. Medlemmarna inom gruppen börjar fråga sig själva om de vill vara en del utav gruppen samt om gruppen vill ha med individen själv.

2) Storming: försvenskat Konfliktfasen. Här sker sättningen utav gruppens hierarki.

Individerna ska hitta sina roller inom gruppen och gruppen ska fördela ut makten samt hitta en bra balans inom gruppen. Många konflikter kan uppstå då flera kan söka samma roller inom gruppen.

3) Norming: även Närmandefasen. Här jobbar gruppen för att hitta formerna på hur gruppen ska samarbeta med varandra så att alla blir delaktiga samt att gruppen kommer framåt mot målet.

4) Performing: på svenska kallad Samarbetsfasen. Där hittar gruppen energi genom olika former utav samarbete och fokuserar på gruppens uppgifter samt mål.

- 11 -

3. Problemformulering och syfte

3.1 Syfte

Studiens syfte var att undersöka hur och om lärare i idrott och hälsa jobbar/ arbetar för att skapa en god gruppdynamik i klasserna? Tänker de överhuvudtaget på det, vilket inte alls är en självklarhet. Undersökningen studerade också vilka fördelar det enligt idrottslärarna kan ge undervisningen om klassen har en god och stark gruppdynamik, samt vilka negativa påverkningar en dålig gruppdynamik kan ge grupper, och i detta fall just klasserna.

För att inte göra undersökningens arbete alltför stort, på grund utav tidsbrist, så valde jag att enbart fokusera på idrottslärarna och inte på andra lärare eller ledare. Idrott och hälsa är ett ämne där det är centralt med en god gruppdynamik. Idrott och hälsa är det ämne i skolan där eleverna är som mest uthängda och utsatta, de tvingas blotta sina svagheter väldigt öppet. Det är i anknytning till ämnet idrott och hälsa som mobbning samt kränkningar sker i en större grad än hos andra ämnen inom skolan. Emellertid är Idrott och hälsa också ett bra ämne som skulle kunna motverka exakt allt detta som nämndes ovan. Om idrottsläraren skapar en god gruppdynamik med klassen och får dem att samarbeta och lyfta upp varandra så minskar enligt forskning mobbning och andra liknande kränkningar (Redelius, 2004).

Det finns dock olika förutsättningar för olika grupper. Beroende på vilken omgivning de befinner sig i. Beroende på medlemmarna och deras dagsform. Beroende på ledarens tidigare erfarenheter samt även utav andra faktorer ges alla grupper olika förutsättningar. Detta gäller även för alla lärare som därmed ger grupperna olika förutsättningar. Därför krävs ocskå olika ingångsvägar till lärarnas arbete beroende på gruppen, vilket gör att detta ämne blir så oerhört intressant att undersöka.

- 12 - 3.2 Frågeställningar

 Reflekterar idrottslärarna något kring klassernas gruppdynamik i sin undervisning?

 Gör idrottslärarna något konkret för att utveckla och förbättra elevernas förståelse för gruppen och förbättra gruppdynamiken i klasserna, i så fall vad?

 Vad händer enligt idrottslärarna i grupper/ klasser när nya personer kommer in och påverkas gruppdynamiken utav det?

 Hur upplever idrottslärarna vilka fördelar det kan ge en klass som har en bra gruppdynamik och vilka negativa effekter kan undervisningen få om en klass har dålig gruppdynamik?

- 13 -

4. Metod

4.1 Design

Inför studien valdes en kvalitativ metod där intervjuer fick bli instrumentet. Valet bestämdes utifrån att gruppdynamik inte mestadels handlar om fakta eller siffror, utan gruppdynamik är mer utav en upplevelse. Med dessa intervjuer undersöktes hur idrottslärarna i idrott och hälsa själva uppfattar olika saker runt om kring grupperna.

Idrottslärarna fick också frågor om hur de då genomför sin undervisning och om man har gruppdynamiken hos klasserna i baktanke under lektionerna. För att kunna få fram idrottslärarnas egna tankar i så stor mån som möjligt så användes en halvstrukturerad intervju, där frågor samt följdfrågor ställdes inom områden som studien syftade till att undersöka (Hassmén & Hassmén, 2008).

Fördelen med detta intervjusätt är att få en mycket mer detaljerad och personlig information om hur idrottslärarna tänker, och man kan samtidigt enkelt ställa extra frågor om det är något som man vill veta mer om i ett visst område där det kan fattas information. Nackdelen kan bli att respondenterna ibland svävar iväg från ämnet och börjar prata om andra saker än det som rör gruppdynamik och mycket tid läggs på annat (Hassmén & Hassmén, 2008).

4.2 Urval

För att kunna göra mina intervjuer så ”handplockades” respondenter. Fem utav totalt sex respondenter var bekanta till mig sedan tidigare och valet föll på dessa pågrund utav att de uppfyllde följande kriterier som behövdes. Alla sex arbetar som idrottslärare och är aktiva inom ämnet idrott och hälsa. Försök gjordes till att göra urvalet större, genom att hitta fler respondenter som för mig var obekanta. Tyvärr uteblev detta på grund utav den faktorn att många lärare var fullbokade under december då betyg skulle sättas inför skolavslutningen.

I undersökningen intervjuades totalt sex personer, alla dessa respondenter var män. Alla sex har jobbat inom skolvärlden en längre tid och fem utav dem har/ är även aktiva inom föreningslivet. Många utav respondenterna har därför lång erfarenhet utav att

- 14 -

forma grupper och stor erfarenhet om grupprocesser vilket var meriterande för just denna undersökning.

(Man= M), M1: har arbetat 20 år i branchen och även vid flera olika skolor. M2: Arbetat 12 år som idrottslärare. M3: Åtta år total som aktiv lärare, men i olika perioder. M4:

Yngsta respondenten, undervisat i ämnet enbart två år. M5: Har arbetat som idrottslärare i sex år. M6: Är respondenten med mest erfarenhet då han varit aktiv i 21 år som idrottslärare.

4.3 Intervjuguide

Det skapades en intervjuguide (se bilaga 1) så att intervjun skulle hålla sig till ämnet och så att inte intervjun skulle driva iväg mot andra ämnen än just gruppdynamik. Hjälp och inspiration ifrån andra studenters intervjuguider användes när utformandet utav denna intervjuguide togs fram och jämväl tog jag del av boken Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder utav Hassmén och Hassmén (2008) om hur intervjuguiden skulle utformas och vad som skulle finnas med. Precis som enligt författarna skrev togs det med vilka som har tillgång till uppsatsens data, även att intervjun är frivillig och att respondenterna när som helst kan avsluta sitt deltagande oavsett anledning. Det skrevs även med hur uppsatsen skulle behandlas och att respondenternas namn transkriberades samt att allt som sades under intervjun är konfidentiellt (Hassmén & Hassmén, 2008).

Efter detta skrevs frågorna ner. Det användes en halvstrukturerad ingångsvinkel. Detta för att intervjun ville få respondenterna att svara så öppet och sanningsenligt som möjligt. Men likaså få respondenterna att hålla sig till ämnet gruppdynamik (Hassmén

& Hassmén, 2008).

4.4 Genomförande

Alla respondenter fick själva välja plats för intervjun. Samtliga förutom en intervju skedde i enskilda rum i skollokaler. Den intervjun som inte gjordes i skolmiljö fick istället ske i en föreningslokal. Alla intervjuer skedde med enbart respondenterna samt med mig medverkande och inga avbrott skedde under någon utav intervjuerna. Alla

- 15 -

intervjuer skedde i mitten utav december 2015 och intervjuernas samtalslängd varierade mellan 23 till 38 minuter. Under samtliga intervjuer användes en laptop som med en microfon spelade in samtalen och intervjuerna sparades sedan på samma dator. På laptopen fanns även intervjuguiden (se bilaga 1) och intervjuerna började alltid genom att information gavs till respondenterna ifrån guiden. Exempel på information var att intervjun var frivillig samt att materialet som samlades in skulle behandlas konfidentiellt och att deras namn ej kommer nämnas i något sammanhang (Vetenskapsrådet, 2002; Stukát, 2011).

4.5 Databearbetning

Efter varje genomförd intervju så genomfördes en transkribering i ett Word- dokument.

I detta dokument skrevs det ner vad som sades under intervjuerna mellan mig och respondenten. Transkribering är ett sätt att transformera intervjun till text (Kvale, 2009).

Transkribering var enkel genomförd, inga små detaljer togs med, så som ljud runt omkring själva intervjun, bara vad som respondenten svarade togs med. Efter transkriberingen färgades varje ”tema” i olika färger så att analysen enklare kunde genomföras och svaren enklare jämföras mellan respondenterna, t.ex. gul färg för respondenternas egna åsikter, och sen var det lila färg för vad respondenterna tyckte definierade en grupp, osv.

4.6 Reliabilitet, tillförlitlighet; Validitet, Giltighet samt generaliserbarhet

Denna undersökning och det som tagits med i denna uppsats får utifrån förutsättningarna anses tillförlitlig och även relativt pålitlig. För att öka reliabiliteten i undersökningen och få fram sannerliga svar ifrån respondenterna så var det öppna och fria följdfrågor men ämnet styrdes utav huvudfrågorna . Respondenterna fick själva välja intervjumiljön för att de skulle känna sig ”hemma” och därmed öka deras trygghetskänsla, vilket förhoppningsvis ökade deras förmåga till ett öppnare samtal.

Dessutom var min positionering gentemot respondenterna noga genomtänkt så att mitt kroppsspråk inte ”stängde” samtalet som att det vore ett förhör utan istället öppnade upp klimatet och lät det bli mer fritt. Vissa utav respondenterna som intervjuades var sedan

- 16 -

tidigare bekanta och även detta kan ses som en faktor till ett öppnare samtal. En nackdel med intervju som metod är att tolkningsbarheten är stor. Denna faktor kan bidra till olika analyser beroende på vem det är som genomför studien (Hassmén & Hassmén, 2008).

Validiteten i undersökningen anses relativt stark. Undersökningens syfte var att undersöka vad idrottslärare gör för att påverka gruppdynamiken och hur de ser på sina klasser ur ett grupperspektiv. De svar som framkom under intervjuerna handlade ofta om de hypoteser jag tänkt mig sedan innan. Under vissa utav samtalen ”vandrade”

respondenten dock ifrån ämnesområdet och pratade om saker som inte berörde gruppdynamik, vilket kan ha bidragit till att det blev svårare för mig att analysera svaren ifrån alla respondenter (Hassmén & Hassmén, 2008).

I undersökningen deltog sex respondenter, vilket inte gör undersökningen inom området särskilt generaliserbar om man ska tänka sig ett större geografiskt område.

Undersökningen kan ändå användas som en riktningspelare om hur en idrottslärare förmodligen tänker och uppfattar gruppdynamiker i sin undervisning (Hassmén &

Hassmén, 2008).

4.7 Etiskt förhållningssätt

Enligt Vetenskapsrådet (2015) måste en forskare och undersökning alltid vara hederlig och sann. Forskaren får inte kopiera andras forskning och heller inte böja på sanningen i sina resultat, och man måste hålla en hög etisk standard i all sin forskning.

Det finns fyra regler en forskare bör följa för att kunna hålla en hög etisk standard.

Regel ett är informationskravet. I denna studie skickades det ut ett mail till fyra utav respondenterna. I mailet ställdes frågan om de kunde och ville delta i undersökningen som berörde idrottslärare och att dessa intervjuer handlade om gruppdynamik. De andra två respondenterna fick samma information men muntligt när dessa två påträffades. När det gäller den andra regeln så heter den Samtyckeskravet. Innan intervjun beskrevs det för respondenterna att de när som helst oavsett anledning kunde lämna intervjun och att intervjun var frivillig. Tredje regeln och kravet man bör följa för att upprätthålla en hög etisk kvalité är Konfidentialitetskravet, vilket handlar om att inga obehöriga får tillgång

- 17 -

till respondenternas identiteter. Därför nämns aldrig respondenternas namn eller vilken skola de tillhör i denna studie, utan enbart kön samt antal år inom skolväsendet. All material kring undersökningen ska också tas hand om och förvaras på ett säkert sätt där det blir oåtkomligt för utomstående. Det fjärde och sista kravet heter Nyttjandekravet.

Detta styr och handlar om att materialet i denna forskning inte ska användas i ett annat sammanhang än vad forskningen och studien från början handlade om. Oavsett om det är statliga eller kommersiella aktörer som efterfrågar så skall denna undersökning bara användas till vad ändamålet var ifrån början (Vetenskapsrådet, 2002; Stukát, 2011).

- 18 -

5. Resultat

Här i resultatdelen kommer följande några utav respondenternas svar att presenteras utifrån studiens givna syfte samt utifrån frågeställningarna som delgetts er tidigare i uppsatsen. Längst ner i kapitlet kommer en enklare sammanfattning som ett medel för att enkelt kunna förstå studiens resultat. En analys utav resultaten kommer sedan att ske i Diskussionskapitlet.

5.1 Vad är gruppdynamik enligt respondenterna?

De flesta utav respondenterna hade en gemensam uppfattning kring vad ordet gruppdynamik betydde för dem och även vad gruppdynamik handlade om. Detta framkom inte minst genom M1:s svar på frågan:

Det är ju asså, hur en grupp fungerar.. Aa funktionen i en grupp. Typ som hur personer i en grupp intragerar med varandra, för att nå det målet gruppen har. Det blir gruppdynamik.

Detta svar visar i stort vad alla de andra respondenterna också svarade på samma fråga.

Svaret visar även på att idrottsläraren har en djupare förståelse för begreppet gruppdynamik än enbart det mera vanliga och ytliga: hur gruppen mår. M3 svarade liknande M1s svar men ännu mer djupgående, vilket kan bekräfta det som påpekades ovan:

Gruppdynamik är de processer som sker i grupper när de får en uppgift och hur gruppdynamiken utvecklas beror på vilken fas grupper befinner sig, vad riktar vi energin på? Man kan läsa av gruppdynamiken ganska snabbt genom att studera gruppen och kolla vilken fas de är i.

Dessa två svar tyder på att lärarna i detta fall hade en bra förståelse om gruppdynamik och att de sedan tidigare var pålästa inom området. Förmodligen har de fått lära sig om gruppdynamik under sina utbildningar eller genom sina erfarenheter som idrottslärare.

- 19 - 5.2 Hur påverkas klasserna av gruppdynamik?

5.2.1 Fördelar med god gruppdynamik

Även i detta fall var alla respondenterna överens om att gruppdynamiken påverkar klasserna otroligt mycket, och att en god gruppdynamik i en klass alltid är att föredra när man har undervisning. Respondent M3:s svar på frågan vilka fördelar en ”god”

gruppdynamik kan ge en klass i skolan löd såhär:

Allt! Mobbningen blir lägre, man ser en större gemenskap, ingen blir utanför, man lyfter varandra, ett annat klimat och man får förståelse varför man är där.

Han fortsatte sedan även att poängtera trygghetens betydelse för grupperna:

Med god gruppdynamik där du har en trygg grupp så törs du mer, du törs fråga varann, du törs fråga om hjälp, du törs misslyckas, du törs lyfta, du törs hjälpa varann, och du törs vara öppen. Detta är ju grundparametrar för lärandet. Den som är otrygg lär sig inget.

Det som M3 säger stämmer bra överens med den forskning som gjort kring ämnet (Johnson, 2002; Sandahl, 2014).

För att styrka under det M3 vill få fram så är det alltså tryggheten som är viktigast för att en god gruppdynamik skall kunna finnas till, och även vice versa. Däremot ville M4 påtala mer om ordet respekt och dess vikt när det kommer till gruppdynamik;

En god gruppdynamik är nog när det finns många olika personer, men alla har lärt sig hantera alla andra och det finns respekt mellan människorna i gruppen.

Det M4 menar är att en grupp utan respekt mellan medlemmarna aldrig kan få den ultimata gruppkänslan och får därför heller aldrig känna en trygghet inom gruppen som förmodligen skulle behövas för att kunna genomföra viss undervisning i idrottslektionerna som t.ex. redskapsgymnastik, dans eller kontaktsporter m.m. Dessa sporter kräver att individerna som deltar har respekt mot varandra, speciellt för trygghetens skull och detta är väsentligt för att en skolundervisning i ämnet ska kunna genomföras.

- 20 - 5.2.2 Nackdelar med en dålig gruppdynamik

Att inte ha en god gruppdynamik i klasserna ger sämre förutsättningar för undervisningen, tyckte de flesta tillfrågade respondenterna. Tre utav dem ville gärna påtala frånvaron utav trygghet som ett exempel på vad som påverkas med dålig gruppdynamik:

Är det väldigt negativ gruppdynamik så vågar ingen göra någonting, rädsla för att göra bort sig och vi stöter ibland på klasser där vi kan ställa en enkel fråga och där sitter alla med händerna nere, med en rädsla för att kanske få en kommentar eller något liknande (M6).

I vårat ämne är man ju utlämnad väldigt ofta, och det gäller ju som du säger att bygga en trygghet så man kan visa sina förmågor…(M5).

Det är ju få lektioner där man är så avhängd… därför jobbar jag mycket med gruppsammansättningar… (M1).

En annan kommentar om nackdelar med sämre gruppdynamik ifrån M4 löd så här:

En dålig grupp får inga vinnare nästan… finns det en kärna i gruppen som inte drar åt samma håll som de andra så sänker det hela gruppen liksom.. och även om de som är ”goda” försöker ignorera så sänks gruppen.

Dessa kommentarer angående nackdelarna liknar väldigt mycket det som också sägs utav de andra respondenterna, och det liknar även det som tidigare skrivits inom området (Hassmén & Hassmén, 2010; Johnson, 2002). Annan undervisning kan också påverkas och det visar M2:s citat:

... i grupper där man inte känner sig trygg så hämmas man och så vill man fråga någonting men så vågar man inte... Så har man varit med om, och så är det än idag (M2).

Dessa kommentarer visar tydligt att respondenterna anser att tryggheten kring en grupp är både A och O ifall en god gruppdynamik skall kunna finnas till. Tryggheten får därför anses som den viktigaste faktor för att skapa bra förutsättningar åt klasserna och borde vara varje lärares första prioritering när denne planerar sina lektioner i idrott och hälsa.

- 21 - 5.3 Ledarskapets betydelse för gruppdynamiken

En genomgående trend, fem utav mina sex respondenter visar genom sina svar att lärarna faktiskt väldigt ofta tänker på gruppdynamiken i klasserna och även tar in detta i sin planering, samt även tänker ut hur de senare ska sätta ihop eleverna i dess olika grupper under lektionen:

Utmanande är att det som är bra för gruppen en vecka kan ändras när man byter ämne.. som från bollspel till dans t.ex. (M2)

Fyra utav respondenterna svarade även att de ofta i början utav skolåret planerar in extra samarbetsövningar, efter att klasserna sätts ihop, för att på så vis kunna påverka gruppdynamiken så att en trygghet i gruppen enklare kan byggas upp;

Vi kör mycket värdegrundsdagar i uppstart utav terminer då man jobbar med sin klass och ett aktivt tema som man behöver jobba med sin klass, för att sätta normer och regler, och prata om att så här gör man, så här beter man sig, och det följer ju med in i salarna sen också (M5).

En fråga som också ställdes till respondenterna var om en ledare måste ”vara” på ett visst sätt för att lyckas med sin undervisning och M2 svarade:

Det viktiga är att man som ledare skapar en relation till alla i klassen, skapa relationer för att kunna skapa en god gruppdynamik. Det viktiga är att vara sig själv...

Relationer för att stärka tryggheten, och även att som ledare därigenom kunna få en sorts respekt som behövs för att kunna sätta regler och normer i gruppen, som senare bygger upp tryggheten för gruppen. Tryggheten, som vi i föregående kapitel fick veta var oerhört viktigt enligt respondenterna.

Läraren har en jätteviktig roll i en grupp och forma gruppen i olika riktningar, det farligaste en lärare kan göra är att tro det löser sig av sig självt...(M6).

Denna varning ifrån M6 menade på att är man ledaren för en grupp, och i detta fall en lärare för klassen, så måste man alltid ta ett stort ansvar och bidra med sitt ledarskap för att bygga upp gruppstrukturen i klassen:

- 22 - Man måste ge dom rätta förutsättningar (M6).

Det finns även andra saker som respondenterna nämner. En ledare kan göra mycket för att påverka gruppen och äventyr med klassen är ett alternativ för att bygga gruppkänsla m.m.

…att du verkligen ger dom gruppuppgifter som kräver samarbete och deltagande, just nu i skolan får man oftast indivuella uppgifter som sen ska sammanställas i grupp.. inte samma sak. En grupp mognar inte om den inte utsätts för utmaningar.

Då står den stilla (M3).

5.4 Läroplanen

Vid en fråga om respondenterna tolkar att det finns något inom läroplanerna som går att relatera till gruppdynamiken så var svaren inte lika eniga längre. Två av respondenterna svarade att de aldrig tänkt på det och att det förmodligen inte står något som går att relatera till ämnet. De andra fyra var å andra sidan helt övertygade om att det fanns med, men kanske inte exakt ordet gruppdynamik, utan istället menade de att samspel och sociala sammanhang m.m. nämns och kan tolkas åt det hållet. M3 förklarar:

Det står att man ska kunna delta i lek och spel, och ta sällskapsdanserna som ett exempel, det kan du ju inte klara ensam.. Du måste ha en grupp där du känner dig säker, där du är trygg och vågar. Lite som fotbollsförbundet säger ”vi vill varandras framgång”.

M5 var även han inne på samma spår:

..för att kunna uppnå våra kunskapskrav så ska du kunna samspela med andra för att visa hur lekar, spel går till.

Detta visar att idrottslärarna tolkar lite olika i detta fall, där två stycken inte alls har tänkt på det tidigare och de andra fyra har redan tolkat att det finns med i läroplanen fast på andra sätt än det exakta ordet gruppdynamik. Dessa fyra tolkar att det är viktigt med gruppdynamiken pågrund utav att det i kursplanerna står att eleverna ska lära sig samspela och lära sig förstå lekarnas mening, och det står även att eleverna i skolan ska trivas och må bra, vilket en god gruppdynamik bidrar till.

- 23 - 5.5 Nya gruppmedlemmar

Den sista frågeställningen som skulle undersökas var: Vad händer med gruppdynamiken när nya medlemmar kommer in i gruppen, och gör respondenterna något pågrund utav detta eller låter man gruppen sköta sig själv? Respondent M5 svarade utförligt på frågan:

Förutsättnigarna kan förändras för många... Dels det här med roller, beroende på vilken person som kommer in kanske man får ta en annan roll... Det beror på vilken gruppdynamik och trygghet man hade innan. Jag tror det inte ändras eller påverkas lika mycket i en trygg grupp... Då ändras det nog inte särskilt mycket. I en grupp där förutsättningarna inte finns så påverkar det mer med roller och sånt.

Här ser man att M5 tycker gruppdynamiken i en klass har stor vikt i hur gruppen hanterar en förändring, och även väldigt intressant att M5 nämner att grupprollerna som finns inom gruppen kan påverkas av förändringar. M1 nämnde även samma sak:

Det som händer är ju alltså att hela denna socialisationsprocessen börjar om på något sätt och den här nya personen ska ju hitta sin roll i herarkin i sin grupp , och i hela gruppen. Alla börjar ju om på ett sätt. Det påverkar ju samtliga i gruppen, kanske inte klassen lika mkt när det bara är en elev, men i mindre grupper som till exenpel när en ny lärare kommer in i ett arbetslag påverkas ju alla.

De andra respondenterna svarade även på liknande sätt:

Det händer alltid saker då.. oavesett vilken person det är som kommer in så blir det alltid rotation i såkallade herakin i gruppen, det finns alltid heraki i grupper, stora som små. Och då tror ja att så fort det kommer in en ny person blir det alltid någon form utav rotation. Och det blir ju utmaningen i undervisningen att gruppen hela tiden är i rörelse (M2).

Dessa citat här ovan visar tydligt på att klasserna påverkas utav nya medlemmar och detta stämmer väl överens med de teoretiska utgångspunkterna som valdes till denna studie. Det nämns tydligt att grupperna börjar om, precis som i Tuckamans teori om olika faser (Weinberg & Gould, 2010). Utav sex respondenter så svarade fem tydligt att de anser att om gruppen får ny medlem ändras också herarkin och rollerna sätts om på nytt, alltså hamnar gruppen i första fasen Forming. Och som M5 även nämner så tar sig en tryggare grupp vidare till nästa gruppfas snabbare än vad en otrygg grupp gör.

- 24 -

En följdfråga som också ställdes till detta var om det sker något annorlunda ifall den nya medlemen skulle varit assylsökande. Många utav respondenterna svarade först nej, sedan tänkte de lite till och efter ett tag sade M3:

Kommunikationen är svårare…

Och M1 sade efter lång fundering:

Det blir inte sån stor skillnad, då de inte är med så ofta... Kanske beror på att mitt ämne idrott är så universellt så alla kan delta. Men det tar ju längre tid för de nyanlända att komma in i gruppen och få sin ”roll”, då de inte är med lika ofta.

Här var respondenterna oense. Tre utav dem nämnde att de aldrig gör något annorlunda med en assylsökande än med en vanlig elev, en utav responderna hade aldrig haft assylsökande och M3 tyckte kommunikationen blir svårare men att det går bra ändå. Det som M1 nämner stämmer förmodligen bra med vad de andra kan ha tyck i frågan utan att de exakt svarade samma. Att ämnet idrott och hälsa är ett så universiellt ämne och lätt att komma in i. Idrotten är något som finns i varje del utav världen och därför ett enkelt sätt att intragera nyanlända. Därför kan respondenterna kanske upplevt att det inte behövdes ett svar på denna fråga?

5.6 Sammanfattning

Det fanns vissa saker som var genomgående för alla respondenterna och svaren påvisar att några utav idrottslärarna i denna studie var oerhört pålästa och hade en djupare förståelse om gruppdynamiken och faktorer som påverkar grupperna. Det som visades i studien är att gruppens trygghet hör starkt ihop med gruppdynamiken. Utan trygghet kan det inte finnas en god gruppdynamik och utan en god gruppdynamik finns det ingen trygghet. Många utav respondenterna påtalade detta och ett gemensamt ämne studien visar är att tryggheten verkar vara högt prioriterad för en lärare som vill genomföra en bra undervisning.

- 25 -

Det som även framkom i studien var att ledarskapet är en viktig faktor, att en lärare ska kunna ge eleverna rätt förutsättningar och att ledaren kan sätta tydliga regler och normer för att på så sätt kunna påverka gruppdynamiken till att bli bättre.

En annan genomgående sak som kom fram i studien var att alla respondenter ansåg att gruppen ändras varje gång det sker en förändring, att en ny medlem får klassen att gå tillbaks till Tuckmans formning- stadie och att rollerna i gruppens herarki sätts om (Weinberg & Gould, 2010).

I studien framfördes även att en dålig gruppdynamik inte är att föredra i en idrottsundervisning, då det ger en sämre gruppsammanhållning, tryggheten blir sämre och eleverna hämmas av att inte våga försöka sig på nya utmaningar. Respondenterna insåg betydelsen utav att ha en god gruppdynamik i klassen och arbetar ofta med att hela tiden förebygga och skapa en bra sammanhållning och ge gruppen bra förutsättningar för deras undervisning.

- 26 -

6. Diskussion

I detta kapitel förs det en diskussion kring studiens metod samt om det resultat som studien gett oss. Resultatet kommer att diskuteras utifrån frågeställningarna och analyseras utifrån studiens teoretiska utgångspunkter. Tredje avsnittet kommer innehålla mina rekommendationer för framtida forskning inom området gruppdynamik.

6.1 Resultatdiskussion

Studiens huvudsyfte var att undersöka hur idrottslärare arbetar/ jobbar med gruppdynamiken i klasserna under sin undervisning i idrott och hälsa. I undersökningen intervjuades därför sex idrottslärare om vilka fördelar och nackdelar som olika gruppdynamiker kan ge, och om det går att styra klassernas gruppdynamik i en viss riktning, och i sådant fall hur idrottslärarna själva gör detta. I och med att respondenterna gav bra och djupa svar kring de frågeställningar studien hade lyckades studien att fullföra sitt syfte. Vilket var att fråga: hur lärare i idrott och hälsa jobbar/

arbetar för att skapa en god gruppdynamik i klasserna. Studiens resultat stämmer också väldigt bra överens med tidigare forskning inom området (Hassmén & Hassmén, 2010;

Weinberg & Gould, 2010; Johnson, 2002).

En utav de saker som positivt överraskade i analysen var att de flesta utav de intervjuade idrottslärarna ofta reflekterar kring gruppdynamiken i klasserna och att de i sin planering även lägger in konkreta saker som samarbetsövningar och värdegrundsövningar för att utveckla elevernas förståelse för varandra och därmed också förbättra gruppsamhörigheten i klasserna. Det var fem utav sex respondenter som väldigt tydligt påpekade att de arbetade med detta inom varje klass och detta anser jag måste tyda på att lärana själva inser betydelsen utav att ha en god och bra gruppdynamik. Det går även att tolka detta via Tuckmans gruppfasteori, att alla grupper går igenom olika faser och att lärarna alltid vill ta vidare klassen till nästa fas för att därmed kunna effetivisera prestationerna mera. Flera utav respondenterna var väldigt säkra på vilka fördelar det kan ge en klass som har bra gruppdynamik samt vilka negativa effekter undervisningen kan få om en klass har dålig gruppsammanhållning och också gruppdynamik (Hogedal, 2007; Weinberg & Gould, 2010).

- 27 -

Respondenterna kunde förmodligen svara så utförligt och veta så mycket utav detta område eftersom de flesta arbetat som idrottslärare en längre tid (fyra utav sex respondenter längre än 10 år) och alltså har de fått erfarenheter genom sina aktiva år och därmed lärt sig om grupper och faktorer som påverkar klassernas gruppdynamik. Det som framställdes i intervjuerna stämmde väldigt bra överens med vad forskningen säger kring ämnet och denna studie bekräftar forskarnas teorier och stämmer även bra överens med deras egna undersökningar (Johnson,2002; Hogedal, 2007; Hassmén & Hassmén, 2010).

En förvånande sak var att det inte alls var många utav respondenterna som ansåg att det var nödvändigt med en förändrad undervisning så som team-buildnings övningar ifall det kommit in en ny elev mitt under skolåret, de var dock alla överens om att gruppen påverkades utav detta och att rollerna i klassen förmodligen ändrades lite. Idrottslärarna gjorde emellertid inte så mycket åt detta, fast en utav respondenterna påpekade dock att han måhända borde göra detta:

Jag önskar jag hade gjort det oftare... men inte alltid, med händer att man lägger lite undervisningen så och anpassar undervisngen lite gran, speciellt om man vet vad det är för person är det lättare att anpassa… Jag önskar jag kunde säga att jag gjorde så varje gång, men de gör jag inte (M2).

Tydligt är att alla respondenter såg att klassens medlemmar hade ”roller” och att klassens ”hierarki” alltid ändrades när någon medlem gick eller kom in i gruppen och många påpeka ordagrant att gruppen ”började om” i sin process, precis som i Tuckamns teori om gruppfaser (Hogedal, 2007; Weinberg & Gould, 2010).

En grupp mognar inte om den inte utsätts för utmaningar. Då står den stilla. Kan någon förklara varför man gör ”adventure” grejer på våren när man ska sluta skolan och inte på hösten när man ska jobba tillsammans ett helt år? Det är i början du skapar gruppen. Det är många som skippar det (M3).

Det M3 säger här kan vara värt att tänkas på för skolor och lärare, då det verkar som många lärare och skolor lägger dessa ”äventyr” på våren innan skolavslutningen, när det är på hösten det egentligen skulle behövas då klassen ska byggas ihop och sättas samman för att sedan spendera ett helt år ihop. Utifrån denna studies resultat är det inte

- 28 -

många som verkar reflektera kring detta, fast detta borde ändras på nu när resultatet här påvisat fördelarna med en god gruppdynamik.

Enligt Lgr11 och kursplanen i idrott och hälsa (Skolverket, 2011) skall eleverna lära sig samarbeta med andra, att lära sig förstå lekens mening, att lära sig de svenska demokratiska värderingarna och att lära sig visa empati för medmänniskor. Skolan ska också alltid arbeta för en noll-tollerans mot mobbning och kränkningar. Allt detta är väldigt bindande med att klasserna tillsammans har en bra gruppdynamik. Utan en god gruppdynamik kommer otrygghet sprida sig, en otrygg klass presterar sämre och elever känner sig mer utsatta. Därför borde idrottslärarna ofta förebygga detta så mycket de bara kan och i sin planering alltid tänka på hur gruppdynamiken i klassen ser ut och de förändringar som kan påverka resultatet (Redelius, 2004).

När vi tar upp ledarskapets betydelse så var många utav idrottslärarna inne på att en ledare måste leda gruppen. Som M6 sa:

Läraren har en jätte viktig roll i en grupp och forma gruppen i olika riktningar, det farligaste en lärare kan göra att att tro det löser sig av sig självt... (M6).

Detta stämmer likaså bra överens med forskning om ledarskap och även vad studiens resultat visade på. Det är väsentligt att ledaren tar ansvar och inte lämnar gruppen.

Speciellt i början utav en gruppbildning så måste ledaren vara närvarande och vara tydlig i sitt ledarskap. En lärare som det handlar om måste våga vara sig själv men också ta kommandot, precis som M2 sa och som Hassmén och Hassmén (2010) skriver i sin bok Idrottsledarskap.

Studiens resultat och tidigare forskning visar att trygghet är en viktig faktor för att kunna få fram en bra gruppdynamik. Tryggheten är en stor byggsten där allt ska byggas på, utan trygghet vågar gruppen inte genomföra olika sorters aktiviteter och utan trygghet försämras också gruppkänslan och samhörigheten, därmed ökar risken för mobbning och social maskning som vi nämmt tidigare (Johnson, 2002).

Det viktigaste en idrottslärare kan göra är att tro på sig själv. Att våga sätta regler och normer som bidrar till att öka tryggheten för klassen. Läraren borde även försöka skapa goda relationer mellan sig och sina elever. Respekten mot dig som ledare är viktigt och

- 29 -

är en stor bidragande faktor till hur enkelt du får det som lärare med att sätta in dina regler och normer in i klasserna. Där är relationerna till din klass otroligt viktig, du måste kunna vara ambitiös, ansvarstagande, pålitlig och även kunna ha empati mot dina elever (Hassmén & Hassmén, 2010).

En sak som en idrottslärare borde tänka på är vad Vinterek (2006 s.145) skriver:

Det matematiska exemplet visar på, att en undervisning i klasser med elevgrupper i den storleksordning vi har idag aldrig kan bygga på ett system där läraren förväntas kunna möta varje elev enskilt kring varje undervisningsfråga. Även om detta var möjligt så måste vi fråga oss om vi verkligen menar att det ideala vore en lärare och en elev. Förhållandet finns nämligen som ett implicit antagande i många pedagogiska modeller.

Därför bör kanske en lärare i ämnet idrott och hälsa fokusera mer på att bygga ihop en klass med god gruppdynamik som därefter självmant kan hjälpa och lyfta varandra, än att läraren förgäves ska försöka hinna individanpassa sin undervisning. Klasserna är för stora för att läraren ska hinna med en individualiserad undervisning där alla eleverna ska hinna få bli sedda och hinna få en undervisning efter deras egen nivå. Av den orsaken borde en idrottslärare istället arbeta mycket med gruppen, stärka gruppdynamiken i klasserna så kommer klassen sedan klara sig bra av sig själv. Som vi fått läsa om i denna uppsats så lyfter klasser med bra gruppkänsla varann och med en bra gruppdynamik så ökar också de flesta av elevernas prestationer (Johnson, 2002;

Hogedal, 2007). Man skulle spara tid och kraft på att lägga sitt fokus som lärare på gruppen som helhet och inte följa denna individualisering som nu skett i skolan.

6.2 Metoddiskussion

I studien valdes en kvalitativ metod, det vill säga en metod i form av intervjuer. Det ansågs vara det rätta valet för min studie, då mitt syfte och frågeställnignar var att undersöka vad idrottslärarna gjorde och vad de tyckte om gruppdynamik med mera.

Detta skulle blivit svårare och få fram via till exempel enkäter, då skulle man förmodligen inte kunnat få samma djupa svar och resonemang (Hassmén & Hassmén, 2008).

- 30 -

Genom att vara självkritisk och granska min egen studie så anser jag att mycket kunde gjorts annorlunda. Till exempel skulle ett högre antal deltagande respondenter i denna undersökning varit givande för att framförallt kunnat få fram andra intressanta perspektiv. En annan sak är även att undersökningen skulle velat få in mera variation på respondenterna. Att inte bara haft med regionen runt Karlstad, utan även lite större geografiskt urval. Skulle även vela fått kvinnliga respondenter att delta i studien, för att också på så vis öka variationen och validiteten i studien.

Frågorna som togs fram för undersökningen skapades utifrån det som ansågs skulle vara intressant att få fram med tanke på studien syfte samt frågeställningar. Vissa utav frågorna skulle emellertid kunnat ”läggas om” i annan ordning, och likaså skulle man även kunna ändrat om en del av termerna som användes i vissa av frågorna. Det blev i vissa fall svårt för respondenterna att förstå frågan fast då fylldes det i med enklare förklaringar och följdfrågor.

En annan sak att ha i åtanke är miljön. Intervjuerna gjordes allihopa på olika ställen och miljön kan ha stor påverkan på hur intervjun gick (Hassén & Hassmén, 2008). Den mest givande intervjun för mig skedde i en enskild lokal utanför skolmiljön, där blev intervjun djupgående och höll även på längst utav intervjuerna. Medan den intervjun som blev kortast och som det sades minst i skedde precis bredvid en idrottssal, med en hyfsat hög bullernivå. Detta är faktorer som i slutändan måste anses kunna påverka resultatet och därmed studiens reliabilitet.

Att jag sedan tidigare personligen var bekant med fem utav dessa sex respondenter kan enligt vissa bidra till försämrat resultat pågrund av en mindre allvarlig intervju och att respondenterna utav ren vänlighet kunde ge mig de svar som de trodde att jag sökte efter i studien (Hassmén & Hassmén, 2008). Detta skulle jag vilja påstå blev tvärtom. I de fem intervjuerna som jag sedan innan kände respondenterna så skapades det snabbt och enkelt en trygghet oss mellan och samtalet blev öppnare, därmed är min uppfattning att respondenten svarade djupare på frågorna. I det fallet där jag inte kände respondenten skapades det inte samma trygghetskänsla som hos de andra och därför upplevde jag att den intervjun inte fick samma kvalité.