Metoddiskussion

Vår population är svenskspråkiga elever i årskurs 1.Vi har endast testat 41 elever, det påverkar generaliserbarheten (Bryman, 2018) på vår studie. Bryman förklarar att ju fler deltagare desto mer ökar precisionen av generaliseringen av resultatet. När en studie har ett representativt urval bidrar det till att öka chansen av att kunna generalisera resultat på en större population. Vi har endast testat elever på två skolor och sammanlagt i tre klasser. Det innebär att vårt urval blir mindre representativt då vi inte har deltagare från olika skolor, bostadsområden eller bakgrund.

28 Det i sin tur bidrar till att generaliserbarheten minskar då vårt urval inte stämmer överens med variationen som finns i en större population. För att göra vårt urval mer generaliserbart hade vi kunnat testa elever på flera olika skolor i olika städer och bostadsområden. Bryman (2018) förklarar också att när man genomfört en studie på ett ställe som en skola måste man vara

försiktig med att generalisera det till andra skolor. Det innebär att våra resultat kanske enbart går att generalisera till klasser på den skolan vi genomfört testerna på och inte på andra skolor.

Innan vi satte igång med testerna pratade vi ihop oss om vad stoppkriterierna skulle vara för respektive test. Vi valde att använda oss av de stoppkriterier som testen hade förutom på

läsförståelsetest där vi kortade ner det från 6 till 4 fel i rad. Eftersom alla tester vi har använt oss av är standardiserade test kan det faktum att vi ändrade stoppkriteriet på en test gjort att vi påverkat testets validitet. Vi pratade inte ihop oss om vilken ordning vi skulle ha på testerna. Detta gjorde att vi endast hade samma test som vi började och slutade med, detta kan ha påverkat resultaten i vår studie. Vi genomförde alla tester under ett och samma tillfälle. Det i sin tur kan ha påverkat deltagarna eftersom det skulle kunnat innebära att de fått andra poäng om de fått göra det längsta testet först (läsförståelse) när de var pigga. För att motverka detta kunde vi å ena sidan ha sett till att genomföra testen i samma ordning eller å andra sidan ha randomiserat testen så att de inte fanns en förutbestämd ordning. Detta hade gjort att en del hade fått börja med läsförståelsetestet och andra hade börjat med någon av de kortare testen som till exempel rim. Det hade gett en bättre reliabilitet på resultaten då vi både hade haft deltagare som genomfört det långa testen pigga eller trötta.

När vi hade hittat de tester vi använde oss av såg vi att rimtestet vi hittade verkade vara för enkelt. Vi bestämde oss då för att lägga till åtta uppgifter på det testet. Genom att göra detta har vi påverkat validiteten på vårt test. Bryman (2018) förklarar att validitet handlar om i vilken grad ett test testar det som det är konstruerat för att testa. Då vi har lagt till egna uppgifter till ett redan utformat material innebär det att vårt rimtest består av delar som inte är tillräckligt testade och analyserade för att se till att en validitet finns. För att säkra en bättre validitet hade vi kunnat leta vidare efter ett lite svårare rimtest som var standardiserat även om detta hade inneburit att vi fått skjuta upp genomförandet av testerna.

29 Vi har under testernas gång genomfört tester var för sig och inte varit med och sett när den andra har gjort sina tester. Som vi nämnde tidigare har vi endast pratat ihop oss om stoppkriterier och i övrigt följt de instruktioner som testerna redan haft. Detta kan ha påverkar vår

interbedömarreliabilitet (Bryman, 2018). Trots att vi hört av oss till varandra om fall vi tyckt varit svåra att bedöma kan det fortfarande vara så att vi bedömt och genomfört testerna på olika sätt. För att motverka detta hade vi kunnat ta oss tid till att gemensamt genomföra testerna med någon i ungefär samma ålder som våra deltagare och då var för sig antecknat till exempel avkodningsfel under avkodningstestet. Efter att vi hade genomfört samtliga tester och båda hade antecknat hade vi då kunnat jämföra våra resultat och diskuterat eventuella olikheter och kommit överens om hur vi i fortsättningen skulle göra.

I testerna i rim och syntes så fick majoriteten av eleverna nära full poäng. Denna takeffekt påverkade de följande sambandsanalyserna och gjorde det svårt att undersöka samband. I regressionsanalyserna kunde vi ändå se medelstarka och signifikanta korrelationer för rim och syntes med både avkodning och läsförståelse. I regressionsanalysen var dock variationen i resultaten på testerna var för liten för att kunna ge relevanta resultat och visade inte att dessa förmågor signifikant bidrar till vare sig avkodning eller läsförståelse. Takeffekter gör att

samband med andra variabler underskattas. Om vi hade haft test på en nivå som bättre passar de elever som medverkade i studien, så skulle vi antagligen fått en större variation i våra resultat. Det kunde medfört att vi möjligtvis skulle hittat starkare samband med de andra variablerna.

En brist i denna undersökning är förhållandet mellan antalet deltagare i studien och antalet prediktorer. Vi har för få deltagare i förhållande till antalet prediktorer. Enligt Tabachnick och Fidells (2006) formel borde vi haft minst 74 respektive 82 antal deltagare i våra

regressionsanalyser för att resultaten inte ska bli osäkra. Detta påverkar studiens reliabilitet och gör att resultaten från våra regressionsanalyser bör tolkas med stor försiktighet. Resultaten från korrelationsanalyserna är därför mer tillförlitliga än de från regressionsanalyserna.

Flera av prediktorerna i våra regressionsanalyser korrelerar med varandra vilket leder till minskad tillförlitlighet i de analyserna. Om många av prediktorerna korrelerar med varandra så blir analysen mindre pålitlig och svår att generalisera till populationen (Borg & Westerlund,

30 2012). Det blir även problematiskt att tolka resultatet från regressionsanalysen; när prediktorerna korrelerar med varandra blir det svårt att avgöra det unika bidraget från varje prediktor. Detta tillsammans med att vi har för få antal deltagare i förhållande till prediktorer gör att resultaten från våra regressionsanalyser är mycket osäkra. Vi har ändå valt att genomföra denna sorts analys då vi anser att den är teoretiskt relevant.

31