Metoddiskussion

I denna studie valde jag att använda kvalitativa intervjuer som metod. Detta val av metod utgår från studiens syfte som är att bidra med kunskap om några olika erfarenheter som förskollärares har av att introducera nya barn och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska i förskolan. Jag eftersökte förskollärarnas uttryckta tankar och erfarenheter och ansåg att enkäter skulle göra det svårare att få djupare svar. Genom kvalitativa intervjuer kunde jag ställa följdfrågor vilket inte är möjligt med enkäter (jfr Rosenqvist 2006, s. 70). Visserligen skulle jag ha kunnat göra en enkät med några öppna frågor, men poängen med undersökningen var att få en så bred bild som möjligt av förskollärarna och då ansåg jag att kvalitativa intervjuer var att föredra. I och med den korta erfarenhet jag hade med mig, insåg jag i efterhand att det hade varit möjligt att ställa fler följdfrågor för att få ett rikare material. Jag valde att intervjua förskollärare med varierad erfarenhet av mångkulturalitet från tre olika förskolor i samma kommun. Jag ansåg att det skulle ge tillräckligt stor variation i informanternas beskrivningar. Anledningen till att jag valde förskollärare är för att förskollärare har ansvaret för planering av det pedagogiska arbetet. Sex förskollärare deltog i undersökningen och antalet informanter ansåg jag vara tillräckligt många för min studie. Under sökandet efter informanter upplevde jag en tidspress eftersom examensarbetet hade en begränsad tidsram. På grund av rådande omständigheter kring spridningen av Covid19 var det inte säkert att informanterna kunde ställa upp. Genom att jag skapade olika möjligheter för intervjuer kunde informanter delta. Fyra förskollärare intervjuades på sina arbetsplatser i enskilda rum. De resterande två intervjuades via telefon. Jag strävade efter att skapa ett säkert och lugnt intervjuklimat.

Intervjufrågorna skapades utifrån studiens syfte och frågeställningar. Dessa granskades och kommenterades av handledaren samt prövades i en pilotintervju. Enligt Kihlström (2007, s. 231) ökar trovärdigheten när intervjufrågorna prövas i en pilotintervju eftersom möjliga fel och brister kan upptäckas. Informanterna fick ta

del av intervjufrågorna på plats och inte i förväg. Jag ville undvika att informanten memorerat frågorna. För att effektivisera mitt arbete hade jag kunnat skicka frågorna i förväg och på ett annat sätt kunnat utnyttja intervjutiden.

Jag har försökt att vara tydlig med hur jag har kategoriserat mitt material för att säkerställa studiens trovärdighet. Med inspiration från det sociokulturella perspektivet har jag kunnat analysera och tolka materialet. De centrala begreppen kommunikation, verktyg, mediering, proximala utvecklingszonen och scaffolding har använts som stöd i analysarbetet. Hade andra teorier och begrepp används, så hade det varit möjligt att studien hade belyst resultatet på ett annat sätt. Jag skulle därmed kunnat ha fått fram andra intressanta studier i sökning av tidigare forskning. Men tonvikten i denna studie ligger på kommunikation och samspel därav valet av teoretiskt perspektiv.

8.3. Sammanfattande slutsatser

Syftet med studien var att bidra med kunskap om några olika erfarenheter som förskollärares har av att introducera nya barn och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska i förskolan. Med stöd från tidigare forskning kan jag dra slutsatsen att studien visar att introduktionen kan ses som ett komplext arbete där flera faktorer spelar in. Den tidigare forskningen lyfter faktorer som kommunikation, föräldrasamverkan och kulturella skillnader. I resultatet visade det sig att kommunikationen hade stor betydelse för att förskollärarna, vårdnadshavarna och barnen ska förstå varandra. Vidare att en väl fungerande föräldrasamverkan kan leda till trygghet för alla parter samt att det bidrar till bra relationer mellan pedagoger, vårdnadshavare och barn. Jag kan även dra slutsatsen att kulturella skillnader i förskolan kan bidra till förståelse för de olikheter som finns i samhället. Jag anser att dessa tre faktorer ska prägla hela verksamheten för att främja kunskap och utveckling samt för att nå så gott resultat som möjligt. Jag fann även att introduktionen av nya barn och vårdnadshavare ibland tycks brista och att det kan uppstå oklarheter kring hur vårdnadshavare och barn kan göras mer delaktiga. Av resultaten framkommer att svårigheter och missförstånd gällande regler, rutiner, tider och förhållningsätt i praktiken kan uppstå. För att undvika brister anser jag att blivande och verksamma förskollärare bör ha i åtanke att alla har olika

förutsättningar och kommunicerar på olika sätt. Därmed är det är viktigt att skapa goda relationer och vara en närvarande pedagog. I den här studien visar jag betydelsen av introduktionen för nya barn och vårdnadshavare och de olika tillvägagångsätten som förskollärarna använder sig av. Jag anser att min studie kan inspirera pedagoger i förskolans verksamhet och vara ett stöd i arbetet med att introducera nya barn och vårdnadshavare. Jag anser även att studien kan vara viktig för vårdnadshavare då de kan få ökad kunskap om hur en introduktion kan gå till i förskolan.

8.4. Vidare forskning

Att skriva ett examensarbete om hur förskollärare introducerar vårdnadshavare och barn med annat modersmål än svenska i förskolan har varit givande och lärorikt. Studien har bidragit till många viktiga tankar kring mitt framtida yrke samt väckt nya idéer och frågor om introduktionen som skulle kunna vara intressant att forska vidare på. Eftersom jag i denna studie fokuserade på hur förskollärare introducerar barn och vårdnadshavare, skulle det vara intressant att undersöka ur ett föräldraperspektiv, med andra ord skulle det vara intressant att undersöka vad vårdnadshavarna har för syn och tankar om introduktionen i förskolan.

Referenser

Bozarslan, Aycan. (2010). Möte med mångfald: förskolan som arena för integration. (2. uppl.) Stockholm: Liber.

Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs, Jörgen (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber

Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Uppsala universitet. Uppsala.

God forskningssed [Elektronisk resurs]. Reviderad utgåva (2017). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Tillgänglig på internet: https://publikationer.vr.se/produkt/godforskningssed/

Kihlström, Sonja (2007). Intervju som redskap. I Jörgen Dimenäs, red: Lära till lärare. Att utveckla läraryrket- vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. s 47 - 69. Stockholm: Liber AB

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Kultti, Anne. (2012). Flerspråkiga barn i förskolan [Elektronisk resurs]: villkor för deltagande och lärande. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2012. Göteborg. från https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/29219/1/gupea_2077_29219_1.pdf Hämtad [2020- 01-05]

Letzen, Maria. (2017). Ny i förskolan - med ett interkulturellt förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur.

Ljunggren, Åsa. 2018. Mottagandet av nyanlända familjer i förskolan- Hur kan praktiken utvecklas? vol.6, ss. 23–43. Tillgänglig: Libris [2020-01-05]

Lunneblad, Johannes. 2013. Tid till att bli svensk: En studie av mottagandet av nyanlända familjer i den svenska förskolan, vol. 6, ss.1–13. Tillgänglig: Summon [2020-01-05]

Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Rosenqvist, Maria. & Andrén, Maria. (red.) (2006). Uppsatsens mystik: om konsten att skriva uppsats och examensarbete. Uppsala: Hallgren & Fallgren.

Skans, Anders (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Malmö: Malmö Högskola.

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Socialstyrelsen (2013). [Elektronisk resurs]. Gemensam vårdnad-vad innebär det? Stockholm Tillgänglig på internet: https://socialstyrelsen.se/publikationer.

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö 18. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet:

https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa28 9 9/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf4001.pdf?k=4001

Skolverket (2013). Flera språk i förskolan- teori och praktik. Stockholm: Skolverket.

Wångersjö, Maria (2017). Nyanlända i förskolan: barnets bästa mottagande. Första upplagan Stockholm: Gothia fortbildning

9. Bilagor

9.1. Bilaga 1-Informationsbrev

Till dig som personal i förskolan

Information och samtyckesförfrågan om deltagande i intervjustudie om barn och familjer med annat modersmål än svenska i förskolan

Förfrågan om deltagande

Jag studerar min sista termin på förskollärarprogrammet vid Högskolan Dalarna och under vårterminen 2020 kommer jag att skriva mitt examensarbete. Jag har i denna studie valt att undersöka hur förskollärare introducerar barn och familjer med annat modersmål än svenska i förskolan. Undersökningen kommer att bestå av intervjuer och du tillfrågas därför om deltagande i denna undersökning.

Undersökningens syfte och innehåll

Varje år migrerar tusentals människor till Sverige av olika anledningar. Det kan exempelvis vara på grund av arbete, för att man har träffat en partner eller för att man tvingas fly undan krig. Dessa människor har lämnat sina hemländer med hopp om att hitta en trygghet i det svenska samhället. Detta innebär att vi i förskolan möter en mångfald av barn och familjer med olika språk, kulturer och erfarenheter. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare introducerar nya barn och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska.

Undersökningens genomförande

Min undersökning kommer att bestå av 5 intervjuver från förskollärare med erfarenhet av barn och familjer med annat modersmål än svenska. De urval av förskolor jag har gjort grundar sig i att majoriteten av barnen har olika modersmål. Att du tillfrågas till min studie beror på att jag tror att du har värdefulla tankar och erfarenheter att bidra med. Efter ditt godkännande kommer intervjun att spelas in genom en app på en mobiltelefon. Under intervjun kan det vara svårt att dokumentera allt som sägs och därför behöver jag spela in för att jag i efterhand ska kunna analysa materialet. Intervjun beräknas ta ungefär 45–60 minuter. Under studiens gång kommer de insamlade materialet att förvaras i en lösenskyddad datorn och mobiltelefon och när studien är klar kommer allt insamlat material att raderas. Det kommer endast vara jag samt eventuellt övriga involverade vid Högskolan Dalarna som kommer ta del av materialet.

I studien kommer allt material anonymiseras för att motverka att personer eller förskolor ska kunna identifieras.

Högskolan Dalarna är ansvarig för behandlingen av personuppgifter i samband med examensarbetet. Som deltagare i undersökningen har du enligt Dataskyddsförordningen (GDPR) rätt att få information om hur dina personuppgifter kommer behandlas. Du har också rätt att ansöka om ett så kallat registerutdrag, samt att få eventuella fel rättade. Vid frågor om behandlingen av personuppgifter kan du vända dig till Högskolans dataskyddsombud. Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering. När studien har godkänts kommer den att publiceras via Högskolan Dalarna. Jag kommer även att mejla det färdiga resultatet som du kan ta del av. Markera gärna i en av de två rutorna om du vill att den färdiga rapporten skickas till dig på e- post.

Härmed ges godkännande för deltagande Önskar ej att delta

Jag vill att den skriftliga rapporten skickas till min e-post Jag är inte intresserad av den skriftliga rapporten

Namn:

Ort och datum: E-post:

Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga

Elin Taylan, Student

(Kontaktuppgifter har tagits bort)

Maria Olsson, Handledare (Kontaktuppgifter har tagits bort)

9.2. Bilaga 2 - Intervjuguide

Intervjuguide

Bakgrundsfrågor som rör förskolläraren

• Vilken utbildning har du och när utbildade du dig? • Hur lång arbetslivserfarenhet har du inom förskola? • Hur länge har du arbetat som förskollärare i förskola?

Bakgrundsfrågor som rör förskolan

• Hur stora är barngrupperna på din avdelning?

• Finns det barn och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska i den barngrupp du arbetar med nu ?

• Hur många barn på avdelningen har ett annat modersmål än svenska? • Vilka språk talar barnen och vårdnadshavarna?

Huvudfrågor

• Vilken erfarenhet har du av att bemöta nya barn och familjer med annat modersmål än svenska i förskolan?

• Beskriv hur introduktionen går till med nya barn och familjer med annat modersmål än svenska

• Hur samverkar du med nya barn och familjer med annat modersmål än svenska i förskolan?

• Hur kommunicerar du med nya barn och familjer med annat modersmål än svenska i förskolan?

• Hur arbetar du för att få vådnadshavarna med annat modersmål än svenska att förstå förskolans uppdrag?

• Hur arbetar du för att få vårdnadshavarna med annat modersmål än svenska att vara delaktiga i förskolan?

• Hur går du tillväga för att göra dig förstådd och förstå barnet och vårdnadshavarna? • Beskriv hur förutsättningarna ser ut för att kunna bemöta och samverka med nya barn

och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska?

• Vilka möjligheter och utmaninger ser du i mottagandet av nya barn och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska?

• Hur ser du på din kompetens gällande mottagandet av barn och familjer med annat modersmål än svenska? Motsvarar det dina behov?

Avslutningsfrågor

• Finns det något du vill tillägga eller förtydliga?

• Kan jag återkomma om jag stöter på otydligheter när jag analyserar materialet?