Metoddiskussion - Jobbar vi ihop - eller bara samtidigt?

Då vår studies frågor är öppet ställda samt rör vägledares tankar, känslor och uppfattningar kring vägledningsarbetet ser vi kvalitativa intervjuer som det ultimata tillvägagångssättet. Här hade enligt vår mening en kvantitativ metod resulterat i en onyanserad bild av undersökt verklighet. Ytterligare en anledning till vårt val av metod ses i att vi som intervjuare, genom vår utbildning, behärskar samtalets och lyssnandets konst, samt därmed förmodas inneha kompetens för att ställa de rätta frågorna. Något vi ser borgar för såväl spontanitet som improvisation och innehållsrikedom.

Vad gäller validiteten förstår vi att det faktum att båda inte haft möjlighet att närvara vid samtliga intervjuer, samt att ett par intervjuer också gjorts via telefon, kan ha betydelse. Men då vårt resultat också bekräftas av Skolinspektionens (2013) granskning, menar vi ändå att tillförlitligheten är förhållandevis hög. Ytterligare en tillförlitlighetsfaktor ser vi i antalet deltagare. I vår studie intervjuades fem av sex vägledare. I detta såg vi att det efter fyra intervjuer uppstod en mättnad vad gäller innehållsrikedom. Av denna anledning menar vi att antalet intervjuade vägledare har ringa betydelse för resultatet.

Ytterligare en tanke ses i möjligheten till generalisering. Om tid funnits hade en idé varit att undersöka ytterligare en kommun för att sedan jämföra dem med varandra. Eller möjligen en komplettering genom en enkätundersökning till ett antal kommuner.

Vidare funderar vi kring i vilken omfattning studien kan ha färgats av egna erfarenheter samt förkunskaper i ämnet. Vi ser här att så kan vara fallet, samtidigt menar vi också att vi varit måna om att förhålla oss objektiva, för att genom forskarens ögon tolka insamlad empiri.

7.3 Teoridiskussion

Inför vår undersökning funderade vi kring relevanta teorier och begrepp för att på bästa sätt förstå och förklara vägledares syn på det pedagogiska samarbetet. Ganska snart fastnade vi för ämnesområdet organisationspedagogik (Granberg & Ohlsson, 2011). I detta såg vi hur

pedagogiskt samarbete är länkat till organisatorisk utveckling genom erfarenhetsbaserat lärande. Genom handlingsteorin fann vi så en mängd begrepp vilka beskriver hur individen utifrån skiftande kompetens och erfarenhet upplever samt utför handlingar av olika slag. Här fastnade vi för begreppen medvetna samt automatiserade handlingar (Granberg & Ohlsson, 2011), med vilkas hjälp vi gavs möjlighet att analysera hur intervjuade vägledare ser på planerade insatser, respektive etablerade vanor i vägledningsarbetet.

Då erfarenhetsbaserat lärande enligt Granberg och Ohlsson (2011) ses som en förutsättning för skolutveckling tittade vi bland annat också på flera lärmodeller (Illeris, 2007, s 122; Dixon, 1994, s 45; Kolb, 1984, s 42) med vars hjälp vår tanke var att analysera det pedagogiska samarbetet. Då vi först uppfattade att ingen av dessa modeller kändes användbara i förhållande till vår studie, beslöt vi oss för att med hjälp av dessa skapa oss en egen. När vi så genom vår egen modell började analysera insamlad empiri märkte vi att denna gjorde det hela onödigt komplicerat. Vi såg också att valda begrepp inte riktigt fungerade. Här fick vi tänka om helt och insåg då - varför uppfinna hjulet igen. Slutligen fastnade vi för Kolbs (1984, s 42) Lärcykel. Detta genom begreppen konkret upplevelse, reflekterande

observation, abstrakt tänkande samt aktivt experimenterande, och genom dimensionerna gripa tag i samt omvandla. Med hjälp av dessa fann vi så utmärkta verktyg med vars hjälp vi

analyserade intervjuade vägledares uttalade iakttagelser, tankar, och känslor samt själva handlandet i det pedagogiska arbetet med vägledning.

8 Referenser

Abrahamsson, Berg & Wallin (1999). Organisations- och läroplansperspektiv:

Organisations- och läroplansperspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige. Vol 4, nr 2.

http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7786 (Hämtad 2016-04-07)

Argyris. C. & Schön. D.A. (1974) Theory in Practice. Increasing Professional Effectiveness. San Francisco, USA: Jossey-Bass Publishers.

Carlsson, H. (2013). KOMLITT. Helsingborg.

http://www.komlitt.se/product.html/jobbar-vi-hop-eller-bara-samtidigt-2?category_id=10 (Hämtad 2016-05-24)

Chen, Charles. P. (2005). Counsellor and teacher collaboration in classroom-based career

guidance. Australian Journal of Career Development, 14(3), 18. doi:

http://dx.doi.org/10.2255/1038-4162.14.3.0015

Dixon, N. (1994). The organizational learning cycle. London: McGraw-Hill Book Company

Illeris, K. (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur.

Granberg, O. & Ohlsson, J. (2011) . Organisationspedagogik – en introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Granberg, O. & Ohlsson, J. (2014). Från lärandets loopar till lärande organisationer. 4., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Henrysson, L. (1994). SYO-kulturer i skolan. Elevers och skolpersonals uppfattningar av

studie-, yrkes- och arbetslivsorientering på några högstadieskolor.

Houchens. Gary. W & Keedy. John. L (2009). Theories of Practice. Understanding the

Practice of Educational Leadership. Journal of Thought. Fall- Winter 2009. College of

Education, University of Oklahoma. Caddo Gap Press, San Francisco, USA.

Kolb, D. (1984). Experiential learning. Experience as the source of learning and

development. Englewood Cliffs, Nj: Prentice-Hall.

Kolb, D. (1996). Management and learning process. Starkey, K. (red.): How organizations

learn. London: International Thomson Business Press.

Kuijpers, M. & Meijers, F. (2015). Professionalising teachers in career dialogue: an effect

study, British Journal of Guidance & Counselling, DOI: 10.1080/03069885.2015.1121203

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] upp. Lund: Studentlitteratur.

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. Malmö: Gleerups.

Lpf 94. Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94. Stockholm: Skolverket.

Lpo 94. Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklasser och fritidshemmet Lpo, 94. Stockholm: Skolverket.

Lundahl, Lisbeth (2010). Att bana vägen mot framtiden. Studentlitteratur AB. Lund.

Lärarnas Riksförbund (2012). Effekter av vägledning. En rapport från lärarnas riksförbund. http://www.lr.se/download/18.72b3614813b4cb340e024d/1354270414572/Effekter%2Bav%2 Bv%C3%A4gledning_201211.pdf

Mason, E. (2010). Leadership practices of school counselors and counseling program

implementation. National Association of Secondary School Principals.NASSP Bulletin, 94(4),

274-285. Retrieved from http://search.proquest.com/docview/863827716?accountid=12249

Persson, Anders (2006). Skolliv – forskning om skolans arbete och liv. http://www.soc.lu.se/en/anders-persson/publication/714352

(Hämtad 2016-04-07)

Scherp, Hans-Åke & Scherp, Gun-Britt (2007). Lärande och skolutveckling: ledarskap för

demokrati och meningsskapande. Karlstad: Estetisk-filosofiska fakulteten, Pedagogik,

Karlstads universitet.

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-700

SFS 2010:800. Skollagen. Sveriges riksdag. Stockholm.

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag- 2010800_sfs-2010-800/

(Hämtad 2016-04-07)

Skolinspektionen (2013). Studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Stockholm: Skolinspektionen.

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2013/syv/kvalgr-syv-rapport.pdf

(Hämtad 2016-03-30)

Skolverket (2013). Allmänna råd med kommentarer. Arbete med studie- och yrkesvägledning. http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3143.pdf%3Fk%3D3143

47 Skolverket (2016). Arbetsmarknad i snabb förändring.

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-skolan/elevers- anvandning/livskraftig-forandring-1.141284

(Hämtad 2016-05-20)

Sveriges kommuner och landsting (2013). Framtidsval och arbetsliv. Exempel från

kommuners studie- och yrkesvägledning.

http://www.tillvaxtverket.se/download/18.48a604441429f388620185b/1386664241839/Framt idsval+och+arbetsliv+SKL+7164-960-7.pdf

(Hämtad 2016-04-30)

Weber, M. (1922/1983). Förståelsesociologins grunder 1. Sociologiska begrepp och

definitioner. Lund: Argos.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

(Hämtad 2016-03-23)

Vetenskapsrådet (2011). Rapporten: Rektor – En forskningsöversikt. 2000–2010. http://www.vr.se/nyheterpress/nyheter2011/nyforskningsoversiktomrektorsledarskap.5.22957 4d61324d7e8ad98000382.html

9 Bilagor

Bilaga 1.

Forskningsetiska principer

Vi avser i vår studie undersöka studie- och yrkesvägledares syn på vägledningsarbetet, det pedagogiska samarbetet samt eventuell påverkan på ett likvärdigt vägledningsarbete.

Genom att intervjua vägledare på grundskolan i aktuell kommun är syftet att ringa in, samt synliggöra eventuella samband vilka kan vara av betydelse för vår frågeställning.

Intervjuerna kommer att spelas in samt transkriberas för att sedan tolkas av oss. Vi avser författa, lagra och avrapportera samtliga uppgifter på ett sådant sätt att utomstående ej kan identifieras.

I egenskap av författare intygar vi härmed, i enlighet med Vetenskapsrådets forskningsetiska

principer (2002), att respondenten infattas av:

 Informationskravet. ”Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte” (Vetenskapsrådet 2002, s 7).

 Samtyckeskravet. ”Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan” (Vetenskapsrådet 2002, s 9).

 Konfidentialitetskravet. ”Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem” (Vetenskapsrådet 2002, s 12).

 Nyttjandekravet. ”Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål ” (Vetenskapsrådet 2002, s 14).

Bilaga 2.

Missivbrev

Fakulteten för lärande och samhälle

Varberg 2016 - 03 - 23 Vi är två - mö Högskola r

. Då vi i vårt fördjupningsarbete förra våren studerade en kommuns arbete med studie- och yrkesvägledning ur ett skolledarperspektiv

Titta närmare på studie- och yrkesvägledares syn på vägledningsarbetet, det pedagogiska samarbetet samt eventuell påverkan på ett likvärdigt vägledningsarbete. Med anledning av detta planerar vi att gen studie- och yrkesvägledare på grundskolan i XXXXXXXXXXX . Vi ber nu ödmjukast om vi kan få ta en liten stund av er tid i anspråk för dett 30 - 40 minuter. Ert

liksom kommunen i fråga, behandlas självklart anonymt. Då uppsats

examensarbeten. och ert resonemang kring vägledningsarbetet i XXXXXXXXXXX kommun, och vår förhoppning är att resultatet av studien ska vara av intresse även för er! Vi skulle där

blir verklighet! Lämna gärna ert svar så fort som möjligt! Vid frågor ell

till oss!

Eva Ekman XXXXXXXXXXXXXXXX Mobil: XXX-XX XX XXX Pia Struxsjö XXXXXXXXXXXXXXXX Mobil: XXX-XX XX XXX

Bilaga 3.

Intervjuguide

Pedagogiskt samarbete

 Hur ser du på det pedagogiska samarbetet kring vägledning med rektor/lärare/övrig personal?

Vad fungerar bra?

Vad fungerar mindre bra?

 Vad anser du om samarbetet kring vägledning i vid bemärkelse? Den snäva vägledningen?

 Hur hanteras eventuellt motstånd/öppenhet inför förändring kring pedagogiskt arbete?

 Hur hanteras stress?

 Hur ser beslutsleden ut?

 Hur ser ansvarsfördelningen ut?

 Tankar kring egen/andras autonomi i vägledningsarbetet?

 Hur ser du/skolan på SYV-professionen i egenskap av ledarrollen?

 Tankar kring vad som prioriteras i organisationen? Resurser, ekonomi, fortbildning, kommunikation/samarbete, gemenskap, välmående, annat?

 Hur skulle du vilja att det pedagogiska samarbetet kring vägledning såg ut – och varför?

Likvärdighet

 Vad anser du om dagens ospecifika nationella mål kring vägledningsarbetets utförande där varje kommun bestämmer hur detta ska se ut/organiseras?

 Tankar kring SYV-organisation i form av vägledningscentra med en gemensam huvudman kontra att ha respektive grundskolas rektor som chef?

 Hur ser det ut kring kompetensutveckling vad gäller vägledning i organisationen? För SYV? Övrig pedagogisk personal?

 Hur ser du på rektor/lärares kunskaper om deras ansvar vad gäller vägledning?

 Tankar kring SYV-professionens status i organisationen?

 Hur hanterar organisationen måluppfyllelse/utvärdering?

In document Jobbar vi ihop - eller bara samtidigt? (Page 43-52)