Metoddiskussion

Inför utförandet av denna forskningsstudie diskuterade vi vilken typ av metod som var mest aktuell. Då vi tidigare skrivit en studie och genomförde kvalitativa

semistrukturerade intervjuer hade vi en tanke på om enkäter skulle vara bäst lämpad för denna studie. Vi diskuterade fram och tillbaka om metod och kom fram till att om vi valt enkäter hade det genererat fler informanter som i sin tur hade lett till att vi gått miste om djupare beskrivningar från våra informanter samt informanternas egna upplevelser, vilket även är något Denscombe nämner (2009). Kraven för den insamlade data var att vi skulle få ökad kunskap om hur lärare arbetar med

introduktionen av likhetstecknet och vilka möjligheter och hinder som kan tillkomma i arbetet. För att få en fyllig och nyanserad data samt stärka studiens validitet och uppnå studiens syfte beslöt vi oss slutligen för att kvalitativa

semistrukturerade intervjuer var den metod som var mest gynnsam för att besvara studiens forskningsfrågor (Denscombe, 2009). Vi efterfrågade informanternas erfarenheter, upplevelser, arbetsmetoder och eventuella möjligheter och hinder i arbetet med likhetstecknet. Vår upplevelse under intervjuerna var att informanterna var avslappnade och gav utförliga och trovärdiga svar.

Mest önskvärt för studien var att få tag på sju eller åtta informanter, då

folkhälsomyndigheten (2021) tagit till strikta restriktioner försvårades det för oss att få tag på informanter till studien. Vi skickade ut vårt missivbrev till olika skolor runtom i Sverige. Vi försökte också få tag på informanter via grupper på Facebook där vi visste att verksamma 1–3 lärare var aktiva. Slutligen kunde vi kontakta informanter som vi subjektivt valt ut då vi med säkerhet visste att de hade

först få tag på fyra informanter som var verksamma i de olika årskurserna. Däremot upplevde en informant att hen fick ont om tid och valde att avböja sitt deltagande i studien, vilket gjorde att processen med att hitta informanter började om. Vi

kontaktade återigen skolor för att hitta ytterligare minst en informant till vår studie. Slutligen lyckades vi finna en till informant på en av skribenternas arbetsplats som ville delta i vår studie, till fördel för studien arbetade dem i olika arbetslag och undervisade i olika årskurser vilket gynnade oss skribenter till att förhålla oss neutrala till informantens utlåtande.

För att besvara studiens forskningsfrågor valde vi att utforma sju intervjufrågor med följdfrågor. Vi valde att påbörja intervjun med de två enklare frågorna som berörde informanternas verksamma år som lärare samt erfarenhet av likhetstecknet. Efter databearbetningen kunde vi genom det sammanställda resultatet se att samtliga lärares metoder för att introducera likhetstecknet liknade varandra.

Denna studie är småskalig och täcker endast fyra kommuner, därför går inte denna studie att generalisera för samtliga lärare i Sverige. Bryman (2018) anser att det kan vara svårt att göra generaliseringar på kvalitativa studier. Syftet med studien var att studera hur lärare introducerar och arbetar med likhetstecknet för att på bästa sätt inkludera alla elever och ge dem förutsättningar i sin undervisning. Studien sträcker sig enbart över fyra lärares erfarenheter, upplevelser och åsikter, vilket innebär att studien inte går att generalisera.

Vi valde att förhålla oss till det sociokulturella perspektivet då studiens innehåll handlar om barns utveckling, lära i samspel, mediering, appropriering och den proximala utvecklingszonen. Det sociokulturella perspektivet förmedlar vikten av att lärare bör fungera som ett stöd för elever och utgå från deras redan befintliga

kunskaper för att kunna bygga vidare. I lärandesituationer besitter den ena mer kunskaper om ett ämne och ska lära det vidare. När informanterna i studien

beskriver sitt arbetssätt för inlärning av likhetstecknet går det att kopplas vidare till det sociokulturella perspektivet på hur det kan fungera när barn ska ta till sig nya kunskaper. Genom att förhålla oss till det sociokulturella perspektivet kan våra egna tankar, åsikter och värderingar åsidosättas.

Sanningskriterier

Tivenius (2015) förklarar och lyfter fram tre sanningskriterier, dessa är

rimlighetskriteriet, som innebär att studiens tolkning ska vara rimlig. Denna studie är förankrad med stöd i relevant litteratur och även betrodd då vi tagit del av erfarna informanter och deras arbetssätt. Det andra sanningskriteriet Tivenius nämner är koherenskriteriet, vilket innebär att studien ska vara logisk och inte motsägelsefull, vilket innebär att vårt resultat går att sammankoppla med forskning, myndigheter samt vårt valda teoretiska perspektiv. Det sista sanningskriteriet Tivenius nämner är korrespondenskriteriet, som innebär att studiens tolkning ska genomsyras med det

valda teoretiska perspektivet. Det återgivna resultatet ska vara skrivet på samma abstraktionsnivå som bakgrunden är i de olika kapitlens texter. Vi kan anta att studiens resultat är rimligt då vi anser att vi uppfyller alla tre sanningskriterier Tivenius (2015) lyfter. Då studien fyller en fullständighet är den inte motsägelsefull, utifrån det kan vi se att vi uppfyller de första två sanningskriterierna. Det sista och tredje sanningskriteriet anser vi även är uppfyllt då vi inte medvetet påverkat vår studie med egna tankar eller värderingar. Vi anser att det är väsentligt att forma en distans i förhållande till processen och oss själva. Utifrån det anser vi att vårt resultat fyller sin helhet, är rimligt och inte inkonsekvent. Studiens tolkning är rimlig och inte motsägelsefull, därför anser vi att vi uppfyllt alla tre sanningskriterier.

Litteraturförteckning

Adolfsson Boman, M., Eriksson, I., Hverven, M., Jansson, A. & Tambour, T. (2013) Att introducera likhetstecken i ett algebraiskt sammanhang för elever i årskurs 1. Forskning om undervisning och lärande, (nr 10), 29–49

Ahlberg, A. (1992). Att möta matematiska problem -En belysning av barns lärande. Göreborg: Vasastadens bokbinderi AB

Ahlberg, A. (2004). Att se utvecklingsmöjligheter i barns lärande –Matematik från början NÄMNAREN TEMA. Kungälv

Booth, J. l. (2011). Why can´t students get their concept of math? Perspectives on Language and Literacy, 37(2), 31-39.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Berggren, P. & Lindroth, M. (2004). Positiv matematik. Lustfyllt lärande för alla. Ekelunds förlag AB

Björsell, M. (2017). Likhetstecknet, lika med rättvist. Hämtad: 2021-04-19 Från: https://www.lr.se/inspiration/lasa/bloggar/maria-bjorsell/2017-09-12- likhetstecknet-lika-med-rattvist

Burman, A (2014). Pedagogisk idéhistoria. Uppfostringsidéer och utbildningsideal under 2500 år. Lund: Studentlitteratur

Carpenter, T.P., Franke, M.L. & Levi, L. (2003). Thinking mathematically: Integrating arithmetic and algebra in elementary school. Portsmouth, NH: Heinemann.

Cavanaugh, R. (2016). Robert Recorde: Inventor of the Equals Sign. Hämtad 12-04- 2021, från: https://www.mentalfloss.com/article/76342/retrobituaries-robert- recorde-inventor-equals-sign.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Eichhorn, M. S., Perry, L. E. & Brombacher, A. (2018). Students´ early grade understanding of the equal sign and non-standard equations in Jordan and India. International Journal of Reseach in Education and Science (IJRES), 4(2), 655-669.

Engström, A. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik [Elektronisk

resurs]. (Ny, omarb. uppl.) Karlstad: Fakulteten för hälsa, natur- och

teknikvetenskap, Specialpedagogik, Karlstads universitet.

Falkner K. P., Levi, L.& Carpenter, T. P. (1999). Children´s understanding of equality: A foundation of Algebra. Teaching Children Mathematics; Reston, 6(6), 232-236.

Folkhälsomyndigheten. (2021). Information till förskola, grundskola och gymnasier om covid-19. Hämtad 2021-05-03 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-

beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/verksamheter/information-till- skola-och-forskola-om-den-nya-sjukdomen-covid-19/

Grevholm, B (2014) Lära och undervisa Matematik från förskoleklass till åk 6. Lund: Studentlitteratur AB

Hwang, P. & Nilsson, B. (2011) Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur & Kultur

Håkansson, J. (2013). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem. Lund: Studentlitteratur.

Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling: Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk forskning i

Sverige. 17(3- 4), 153-170. Hämtad 2021-04-29 från

http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/15890/sociokulturella_perspekti v.pdf?fbcli%20d=IwAR0J-

%20YHbh9URLx5c7KBEBCoq2VY%20eafNFgGxhoZ7kgkxuZYHOSSVfGFT8R vQ

Kullberg, B. (2004). Lust och undervisningsbaserat lärande – ett teoribygge. Lund: Studentlitteratur.

Ljungblad, A. L. (1999). Att räkna med barn med specifika matematiksvårigheter. Varberg: Argument förlag

Lundberg, I. & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli- finns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM, Göteborgsuniveristet.

Lunde, O. (2011). När sifforna skapar kaos- matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Liber

Olsson, I. & Forsbäck, M. (2008). Matte Eldorado. Lärarbok 1A. Stockholm: Natur & Kultur

Powell, S. R. (2015). The Influence of Symbols and Equations on Understanding Mathematical Equivalence. Intervention in School and Clinic, 50(5), 266-272.

Rudqvist, M. (2000). Bygga berätta och beskriva. Nämnaren nr 4 http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/1015_00_4.pdf

Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli - vad är det då? En multimetodstudie

av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Diss. Umeå:

Umeå universitet, 2006. Umeå

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

2011. Hämtad 2021-04-06 Från https://www.skolverket.se/getFile?file=4206

Socialstyrelsen (2019). Stöd inom funktionshindersområdet. Hämtad 2021-04-06 Från https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/funktionshinder/

Specialpedagogiska myndigheten. (2021) Matematik-svårigheter. Hämtad 2021-04- 06 Från https://www.spsm.se/

Säljö, R. (2010). Den lärande människan. I U. P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.) Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur & kultur.

Tivenius, O. (2015). Uppsatsens inre liv. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad 2021-04-20 Från

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/15553321120 63/God-forskningssed_VR_2017.pdf

Wernberg, A. (2009). Lärandets objekt: Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna. Doktorsavhandling. Umeå: Umeå university, Department of Science and Mathematics Education.

Östergren, R. (2013). Mathematical Learning Disability: Cognitiv Conditions, Development and Prediction. Linköping: LiU-Tryck

Bilagor

Bilaga 1 - Missivbrev.

En undersökning om 1–3 lärares beskrivning om hur de introducerar och arbetar med likhetstecknet i klassrummet.

Vi är två lärarstudenter som heter Natalie Engström och Madeleine Sköldin, vi läser vår sista termin till grundskollärare vid Mälardalens Högskola. Under vårterminen 2021 skriver vi vårt sista självständiga arbete på avancerad nivå. Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare beskriver hur de introducerar och arbetar med

likhetstecknet. Vi kommer intervjua lärare på olika verksamheter där ditt deltagande beräknas ta omkring 20–30 minuter.

Vi vill som blivande lärare fördjupa våra kunskaper i hur vi ska lägga upp

planeringar, lektioner och olika moment i matematiken med fokus på hur läraren introducerar och arbetar med likhetstecknet. Undersökningens resultat kommer sedan att presenteras i form av en uppsats på Mälardalens Högskola och databasen DiVA. Det innebär att studien kommer bli öppen och tillgänglig för allmänheten. Ditt deltagande i undersökningen är frivilligt och du kan när som helst avbryta utan någon förklaring eller negativ konsekvens. Allt material som samlas in kommer att behandlas konfidentiellt. Det innebär att inga uppgifter kommer att lämnas ut till obehöriga och det kommer inte att vara möjligt att spåra enskilda individer när resultatet presenteras, om du själv inte går ut med att du varit delaktig i studien. Materialet vi får in kommer inte heller att användas i annat syfte än till studien, vi kommer därför att radera allt när studien har sammanställts och skickats in. Med din tillåtelse kommer dina svar att spelas in på en röstinspelare där dina svar kommer anonymiseras och transkriberas innan det inspelade materialet raderas. Det är endast vi studenter som är författare till denna studie, Natalie Engström och Madeleine Sköldin, som kommer kunna ta del av det inspelade materialet. Är du intresserad av att delta i vår studie kan du kontakta oss via mail.

Har ni frågor eller funderingar är det bara att kontakta oss, vår handledare eller kursansvarig för vidare information.

Studenter:

Natalie Engström 070-263 26 29, nem17001@student.mdh.se Madeleine Sköldin 070-795 31 56, msn17023@student.mdh.se

Handledare:

Ytterligare upplysningar lämnas av kursansvariga: Charlotte Dunne 016-15 34 57, charlotte.dunne@mdh.se

Bilaga 2 - Intervjuguide.

● Hur länge har du varit verksam som lärare?

● Har du någon erfarenhet av arbete med likhetstecknet? ● Hur planerar du upp lektioner kring likhetstecknet?

● Hur arbetar du under dessa lektioner för att inkludera alla eleverna? o Vad har du i åtanke?

o Används exempelvis konkret material? Specifikt språk? o Arbetar eleverna enskilt eller i par?

● Vilka möjligheter ser du med ett arbete kring likhetstecknet när det kommer till ord- och begreppsförståelse?

● Vilka hinder ser du med arbete kring likhetstecknet elever när det kommer till ord- och begreppsförståelse?

o Några språkliga eller skriftliga hinder?

● Anser du att du har det stöd/hjälp du behöver för att bemöta eventuella

hinder som kan uppstå vid arbetet (stöd behöver inte innebära extra personal, kan även vara materiellt stöd i form av datorer/ipad eller dylikt)?

o Om ja, på vilket sätt då?