För att besvara studiens syfte och frågeställningar valdes en kvalitativ ansats då detta passar bäst när studier handlar om att undersöka ord och beteenden snarare än kvantifiering av data (Bryman, 2018). De datainsamlingsmetoder som valdes var läromedelsanalys, intervjuer och observationer som, det vill säga en triangulering. Flera datainsamlingsmetoder valdes för att få en djupare och bredare bild av om och hur lärare fick stöttning av Singma när de skulle skapa en språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Användning av flera olika datainsamlingsmetoder gör att forskaren kan få en bredare bild av det som ska undersöka (Jacobsson & Skansholm, 2019). Att göra en triangulering var svårare än vi först trodde. Det tog tid att koppla ihop resultaten från de olika datainsamlingsmetoderna. Fördelen med att använda tre datainsamlingsmetoder var att vi lärde oss otroligt mycket om området språk- och
36
kunskapsutvecklande undervisning. Nackdelen var den stora mängd information som skulle analyseras, kategoriseras och redovisas på en mycket begränsad tid. Ett alternativ hade kunna vara att enbart genomföra intervjuer om hur lärare skapar en språk- och kunskapsutvecklande matematikundervisning. Då hade vi fått förlita oss på lärarnas beskrivningar av detta. Vi anser att vi skulle ha missat mycket värdefull kunskap som nu framkom genom trianguleringen av metoder. I studien intervjuades och observerades fyra lärare som använde Singma. Vi är medvetna om att underlaget är litet och att urvalet är strategiskt. Därigenom är det inte möjligt att generalisera kring resultaten av studien (Bryman, 2018). Resultatet hade kunnat se
annorlunda ut om det varit andra lärare eller fler lärare som deltagit i studien. Även resultatet av observationerna kunde antagligen ha blivit annorlunda om observationerna gjorts i andra klassrum eller vid ett annat lektionstillfälle.
För att kunna göra en objektiv analys av om Singma innehöll stöttning till lärare gällande att skapa en språk- och kunskapsutvecklande matematikundervisning var det viktigt att starta med att göra en analys av läromedlet. Den analys som genomfördes kan enligt Stukát (2011) betecknas som en semiotisk dokument- och innehållsanalys, vilket betyder att både texter och bilder i läromedlet Singma analyserades. Då vi sökte efter förutbestämda kriterier i läromedlet valde vi att använda ett analysverktyg som byggdes upp efter Hajer och Meestringas (2014) utvecklingsschema för språkutvecklande arbetssätt. Vi valde Hajer och Meestringas verktyg eftersom det bygger på undervisning med språklig stöttning, undervisning i kontext och undervisning i interaktion. Schemat modifierades för att även lyfta fram de matematiska aspekterna. Analysverktyget var till stor hjälp för att genomföra en objektiv bedömning.
För att ta reda på om informanterna upplevde att Singma gav dem stöttning i att organisera och genomföra en språk- och kunskapsutvecklande matematikundervisning användes
semistrukturerade intervjuer. Stukát (2011) menar att när intervjuaren är medveten om vilket ämne som intervjun ska handla om kan semistrukturerade intervjuer vara ett bra alternativ. Fördelen med att välja semistrukturerade intervjuer var att vi kunde ställa följdfrågor som inte stod i intervjuguiden, vilket vi utnyttjade under intervjuerna. Creswell och Poth (2018) påtalar att intervjuarens erfarenhet av situationen kan påverka resultatet. Då ingen av oss har någon större erfarenhet av att genomföra intervjuer är vi medvetna om att svaren kan ha påverkats av oss som intervjuare, vilket enligt Fejes och Thornberg (2019) beskrivs som reflexivitet, det vill säga; att vara medveten om forskarens roll i samtalet. Vi är medvetna om att vår förförståelse som verksamma lärare kan påverka tolkningen av resultatet. Detta kan också vara en styrka då det finns en tyst kunskap, vilket kan ge möjligheter att tolka nyanser. Det kan å andra sidan också finnas en risk att förförståelsen gör att forskaren missar nyanser då förkunskap kan färga tolkningen (Creswell & Poth, 2018). Vi upplevde att transkriberingen var ett bra verktyg för att få syn på mönster i intervjuerna. Att läsa intervjuerna i text hjälpte oss bland annat att se vår egen del i hur samtalet utvecklades, vilket gjorde att tydligare kunde urskilja vad informanten ville föra fram.
Hammar Chiriac och Einarsson (2013) påtalar fördelarna med att använda ett observationsschema för de beteenden som är relevanta för observationen. Ett
observationsschema konstruerades utifrån Singmas lektionsstruktur i kombination med studiens ramverk. För att tydligare påvisa skillnaderna mellan de olika lektionerna användes
37
SIOP (Sheltered Instruction Observation Protocol) i Hajer och Meestringas bok (2014). Detta användes för att efter observationerna bedöma förekomsten av studiens ramverk.
Obervationsprotokollet och SIOP bygger på studiens kriterier. Stukát (2011) hävdar att det är ett bra alternativ att använda färdigutvecklade verktyg eftersom det kan vara svårt och
tidskrävande att utarbeta på egen hand. SIOP modifierades för att passa matematikämnet. Vi upplevde att vi lyckades med att modifiera verkyget och menar att ett utprovat analysverktyg gav studiens analys en högre kvalitet.
Crewell och Poth (2018) hävdar att observation är ett av nyckelverktygen när det gäller att samla in data i en kvalitativ studie. De poängterar att en god kvalitativ observatör kan byta från en icke deltagande roll till en mer deltagande under en observation. Detta var något som vi använde under observationerna, som utvecklade sig på olika sätt beroende på den
observerade lärarens undervisningssätt. Vid två av observationerna satt eleverna kvar på sina platser hela tiden och då gjorde även vi det. Vid de två andra var det mer interaktion mellan eleverna vilket medförde att vi fick flytta på oss för att kunna observera det som pågick mellan eleverna och mellan eleverna och läraren. Vid en observation är det viktigt att vara medveten om den påverkan som forskaren har. Genom att närvara i rummet har observatören en påverkan som bör tas i beaktande vid tolkningen av data. Även forskarens personliga erfarenheter kan färga de data som samlas in (Hammar Chiriac & Einarsson, 2013). Då vi är oerfarna som observatörer kan vi ha missat information eller omedvetet låtit egna erfarenheter som lärare färga tolkningarna. Ett alternativ skulle ha kunnat vara att filma observationen för att inte missa händelser i undervisningssituationen. Detta hade dock medfört etiska dilemman med tillstånd från samtliga deltagande elevers vårdnadshavare, vilket vi inte hade möjlighet att organisera.