Metoddiskussion

För att vi ska kunna besvara studiens syfte och frågeställningar använde vi oss av

semistrukturerade intervjuer med sex olika verksamma på Jobbcentrum. Metoden upplever vi har varit passande och även gett oss utrymme till följdfrågor som tydliggjorde svaren från informanterna. För att kunna diskutera studien och resultatets styrkor och svagheter har vi använt oss av Larsson (2005) beskrivning av kvalitetskriterierna; innebördsrikedom, struktur, perspektivmedvetenhet och användbarhet. Andra begrepp som studien diskuteras ifrån är reflexivitet och trovärdighet. En styrka med studien kan först och främst vara innebördsrikedom, med anledning av att resultatet presenteras genom att gång på gång citera från informanterna. Detta gjordes i syfte att tolka intervjumaterialet och genomföra beskrivningar och tolkningar av vad som har sagts. Citaten som presenteras har varit av relevans för studien, vilket talar för uppsatsens struktur. Detta syftar dock till att skapa en logisk struktur i resultat och analysdelen som har varit upplagd på samma ordning som på studiens frågeställningar. Det framkommer även några beskrivande meningar om enskilda temas innehåll som kan bedömas styrka strukturen och den logiska ordningen för resultat och analysdelen. En annan styrka i studien kan vara dennes användbarhet. Mycket av

forskningen lyfter fram hur motivationsarbete, egenförmågan och egen vilja till förändring är av betydelse för att deltagarna ska kunna lyckas träda in på arbetsmarknaden. Denna studie har dock lyft fram vikten av samarbetet mellan coacherna och vägledarna på Jobbcentrum för att uppsatta mål ska kunna uppnås. Då det fanns brist på forskning som fokuserar på själva samarbetet mellan professionella och deltagarna har resultatet till viss del bekräftas av tidigare studierna.

Reflexivitet innebär som det nämns tidigare att forskaren ska under forskningsprocessen vara självreflekterande (Bryman, 2015). I och med detta avsnitt reflekterar vi över vår metod och vilka faktorer som har påverkat denna forskningsprocessen. En möjlig kritik mot studien är användbarheten ur en generaliseringsaspekt. Resultatet lyfter fram upplevelser och

erfarenheter mellan olika vägledare och coacher från en och samma kommun i Sverige. På grund av detta och den begränsande urvalet kan studien inte generaliseras. Syftet med studien omöjliggjorde även att detaljerad information om studiens syfte och frågeställningar meddelas till informanterna i början av processen. Detta på grund av att studien var i ett tidigt skede. Ett sådant exempel finner man i missivbrevet (se bilaga A). Den information som skrevs var generell men på sätt och vis ändå specifik i den mån att studiens nuvarande syfte är detsamma med vissa omformuleringar. Under kvalitativa studier framkommer det alltid ett utrymme för tolkning och förförståelsen får därför en viktig roll i

forskningsprocessen (Larsson, 2005).

Studiens urval upplevdes vara passande och vi fick tillgång till de intervjudeltagare som var relevanta för studiens syfte. Utifrån att en av oss författare etablerade kontakten med intervjudeltagarna genom tidiga kännedom från VFU perioden kan det ha varit till båda för och nackdel. Fördelen med denna situation är att vi ofördröjligen visste vart vi skulle vända oss för relevanta intervjudeltagare. Det fanns dessutom ett förtroende till verksamheten och dess anställda. Dock är nackdelen med detta är att det fanns en relation mellan en av oss och vissa informanter, vilket kan ha påverkat svaren i den mån att vissa informanter inte ville dela med sig av saker till en person som de har en relation med. Även att de vill påstå på ett visst sätt i och med relationen, detta åtgärdades genom att den av oss som inte hade en relation till informanterna var ledande i samtalet. Vidare fanns det vissa nackdelar och fördelar med videosamtalsintervjuer via Skype och Zoom och telefonintervjuer. En nackdel

med videosamtalsintervjuer är att de kan upplevas vara komplicerade för vissa människor, exempelvis hade en av våra informanter svårt att koppla upp sig på dataprogrammen Zoom och därmed skapades en fördröjning för intervjun. Dock är det utifrån omständigheterna med Corona pandemin en fördel att använda sig av videosamtalsintervjuer. I och med smittrisken uppgav våra informanter att de kände en trygghet med att genomföra intervjun på detta vis istället för fysiska möten. Telefonintervjuerna har även haft sina fördelar och nackdelar. En stor nackdel som kan ha påverkat resultatet är att vi gick miste om

kroppsspråk och ansiktsuttryck i tre av intervjuerna som hölls som telefonintervjuer. Detta kan ha omfattade saker som tysta suckar och ansiktes gester vid vissa frågor under

intervjuerna. Däremot är fördelen med telefonintervjuer är att de genomförs smidigare och informanterna har möjlighet att befinna var som helst. Efter samtycket spelade vi in samtliga intervjuer, vi upplevde inga svårigheter med att spela in de tre videosamtalsintervjuer men med telefonintervjuer var det betydligt svårare i och med att det inte blev tydligt att spela in från samma mobiltelefon. Detta löste vi med att höja ljudet på telefonen och spela in med hjälp av en dator. Vi har haft en stor fördel med att även ha transkriberat samtliga intervjuer med anledning av att vi fick återkomma till informanternas svar kontinuerligt.

För denna studie har förförståelsen redovisats och på så sätt fyllt kvalitetskriteriet

perspektivmedvetenhet. Vi som studenter har haft vår förförståelse med oss och har givetvis försökt hålla en fullständig objektivitet och transparant. Den upplever vi dock inte har påverkat det resultatet som framkom. Utifrån att vi har haft kunskap och erfarenheter om ämnet har detta setts som en tillgång. Vi har exempelvis inte behövt fråga om förklaringar till olika begrepp och processer som informanterna lyfte upp under intervjuerna i och med att vi ha en medvetenhet om verksamheten. Vår förförståelse har däremot berikats och modifierats under processens gång. Trots det har vi försökt beakta vår förförståelse utifrån ett kritiskt perspektiv.

7.2.1 Etikreflektion

Vi har under studiens gång beaktad de forskningsetiska kraven och all nödvändig information har delgivit samtliga informanter och följts upp under processen.

Intervjudeltagarna har som tidigare nämns lämnat sitt samtycke och vi har upplever att de kunnat uppfatta den information som vi delgav om studiens ändamål. I och med att en av oss författare har haft sin VFU i verksamheten informanterna arbetar är ett etiskt dilemma möjlig i denna studie och som skulle ha kunnat påverka svaren som informanterna lämnade. Det omfattar bland annat att informanterna ville påstå på ett speciellt sätt för en person som de redan känner. Detta har vi hanterat genom att alltid gå tillbaka till intervjuguiden och påminna om oss om det. Utifrån att endast en av oss hade sin VFU i verksamheten, var den andra författaren som tidigare nämnd ledande i intervjuerna där relationen framkom för att inte skapa en behaglig stämning för informanterna. Vi har också granskat all information genom att stödja det med tidigare forskning. Samt även reflekterat över detta dilemmat och varit medvetna om det under hela processen.

En annan etisk problematik som blev viktig för oss att beakta var maktbalansen under intervjuarna. Då det är vi intervjuare som leder samtalat kan därför en viss makt uppstå i detta sammanhang. Intervjun är enligt Kvale & Brinkman (2009) en förhandling om meningen mellan forskaren och informanten. Vi försökte ha detta i åtanke och låta informanterna tala till punkt eller lyssna på de prata om annat till en viss del under intervjuns gång. Dock vill vi betona att det var mer information om andra ämnen i deras arbete som var inte relevant för denna studie.