Metoddiskussion

Då antalet informanter i denna kvalitativa studie var begränsat till fem personer går det inte att uttala sig om förskollärares tankar om beröring generellt. Studien har ändå gett oss värdefulla insikter då vår ambition var att få en fördjupad förståelse för hur

förskollärare kan tänka kring beröring i förskolan. Vårt urval av intervjupersoner bestod av enbart kvinnliga förskollärare. Vad gäller riskperspektivet framkom vid en av

intervjuerna tankar om att manliga förskollärare skulle vara extra ifrågasatta. Vi kan tänka oss att intervjuer av manliga förskollärare troligtvis gett en annan bild av beröring som risk, men att enbart intervjua kvinnliga möjliggjorde å andra sidan att se

problematiken ur ett vidare perspektiv.

6.3 Yrkesrelevans

Under arbetets gång blev vi varse att beröring i förskolan innebär långt fler aspekter än vi först trodde. Den forskning och litteratur vi tagit del av samt informanternas utsagor har målat upp en bild av beröring i förskolan som ett förbisett kunskapsområde. Det har framgått med tydlighet att beröring inte är något som pratas om på de flesta av våra intervjupersoners förskolor. Vi kommer i vårt framtida yrke som förskollärare att ha med oss kunskapen vi tillägnat oss under arbetets gång och arbeta för att beröringen ska vara en del av förskolans verksamhet. Vi tar med oss betydelsen av att arbeta med beröring inte bara för betydelsen den har för barnets välmående och för relationen till det enskilda barnet, utan också som en del i att lära barnet att själv bli en

omsorgsgivare.

6.4 Förslag till fortsatt forskning

Då våra resultat visade att det finns vad som kan kallas frön till “no touch” även i Sverige föreslår vi ytterligare forskning som fokuserar på riskperspektivet av beröring i förskolan. I vår studie valde vi enbart intervjuer då vi ville få syn på förskollärarnas tankar. Det hade även varit intressant att kombinera intervjuer med observationer då vi kan tänka oss att det kan finnas en viss skillnad mellan det som uttrycks i en intervju och det som faktiskt sker i praktiken. Vårt urval bestod av kvinnliga förskollärare.

49

Det hade även varit intressant att undersöka ett manligt perspektiv eller se hur tankarna kring beröring skiljer sig mellan olika yrkesgrupper i förskolan. Våra resultat visar att det skiljer sig i vilken utsträckning barnen söker beröring. Därför hade det varit

intressant att undersöka området ur ett barndomssociologiskt perspektiv, för att försöka få syn hur barnet själv bidrar till den beröring barnet får.

50

7. Referenser

Aspelin, Jonas (2016). Pedagogisk omsorg. I: Riddersporre, Bim och Bruce, Barbro (red.)

Omsorg - i en förskola på vetenskaplig grund. Natur & Kultur, Stockholm, s. 49-64.

Bowlby, John (2010). En trygg bas - Kliniska tillämpningar av anknytningsteorin. Andra utgåvan, första tryckningen. Natur & Kultur, Stockholm.

Broberg, Malin, Hagström, Birthe & Broberg, Anders (2012). Anknytning i förskolan: vikten av

trygghet för lek och lärande. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur

Dahlin, Elisabeth (2015). Stopp min kropp. Rädda Barnen. Tillgänglig på Internet:

https://www.raddabarnen.se/vad-vi-gor/barn-utsatta-for-sexuella-overgrepp/stopp-min-kropp/ Hämtad 2017-05-11

Denscombe, Martyn (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. 3., rev. och uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur.

Ellneby, Ylva (1994). Om du inte rör mig så dör jag: den taktila kommunikationens betydelse

för barns utveckling. Stockholm: Utbildningsradion

Field, Tiffany (2006). Preschoolers in America are Touched Less and are More Aggressive Than Preschoolers in France. Early Child Development and Care 151 (1): 11-17.

Field, Tiffany (2014). Touch. Second edition. Cambridge, Massachusetts: The MIT Press

Field, Tiffany; Harding, Jeff; Soliday, Barbara; Lasko, David; Gonzales, Nini & Valdeon, Chad. (1994) Touching in Infant, Toddler, and Preschool Nurseries. Early Child Development and

Care 98 (1): 113-120.

Field, Tiffany; Lasko, David; Mundy, Peter; Henteleff, Tanja; Kabat, Susan; Talpins, Susan & Dowling, Monika. (1997) Brief report: autistic children's attentiveness and responsivity improve after touch therapy. Journal of Autism & Developmental Disorders 27 (3): 333-338.

51

Flick, Uwe (2009). An introduction to qualitative research. 4., [rev.] ed. London: SAGE

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).

Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

Halldén, Gunilla (2016). Omsorg i förskolan och omsorg om förskolan. I: Riddersporre, Bim och Bruce, Barbro (red.) Omsorg- i en förskola på vetenskaplig grund. Natur & Kultur, Stockholm, s. 35-45.

Halldén, Gunilla (2001). Inledning. I: Omsorgsbegreppet i förskolan. Olika infallsvinklar på ett

begrepp och dess relation till en verksamhet: rapport från nätverk för barnomsorgsforskning,

Göteborg 20-21 november 2000. (2001). Linköping: Department of Child Studies/Tema barn, Linköpings universitet. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva- 54904

Harlow, Harry. F. & Zimmermann, Robert R. (1959). The development of affectional Responses in Infant monkeys. Science 130 (3373) .Tillgänglig på

Internet: http://web.comhem.se/u52239948/08/harlow59.pdf Hämtad 2017-04-27

Hart, Sybil; Field, Tiffany; Hernandez‐Reif, Maria & Lundy, Brenda (1998). Preschoolers' Cognitive Performance Improves Following Massage, Early Child Development and Care 143 (1): 59-64, DOI: 10.1080/0300443981430105 9

Hellquist, Elof (1922). Projekt Runeberg. Svensk Etymologisk Ordlista, 949. Tillgänglig på internet: http://runeberg.org/svetym/. Hämtad 2017-05-18

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2001). Måltidssituationen på förskolan - ur ett omsorgs- och lärandeperspektiv. I: Omsorgsbegreppet i förskolan. Olika infallsvinklar på ett

begrepp och dess relation till en verksamhet: rapport från nätverk för barnomsorgsforskning,

Göteborg 20-21 november 2000. (2001). Linköping: Department of Child Studies/Tema barn, Linköpings universitet. Tillgänglig på Internet:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-54904

Lindgren, Anne-Li (2001). Begreppet omsorg i förskolans pedagogiska program - Ett tentativt resonemang. I: Omsorgsbegreppet i förskolan. Olika infallsvinklar på ett begrepp och dess

52

november 2000. (2001). Linköping: Department of Child Studies/Tema barn, Linköpings universitet. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-54904

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2016). Stockholm: Skolverket [Elektronisk]

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 Hämtad: 2017-05-10

Löfdahl, Annica & Folke-Fichtelius, Maria (2014) Förskolans nya kostym : Omsorg i termer av lärande och kunskap. KAPET 10 (1): 1–14. Tillgänglig på Internet:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-34552.

McGlone, Francis; Wessberg, Johan & Olausson, Håkan (2014). Perspective: Discriminative and Affective Touch: Sensing and Feeling. Neuron 82 (4): 737-755

Montagu, Ashley (1971). Touching: The human significance of the skin. New York: Harper & Row, 270.

Noddings, Nel (2013). Educating Moral People- A caring alternative to character education. Teachers college Press, New York.

Noddings, Nel (2012). Philosophy of education- Third edition. Westview Press.

Owen, Pamela M. & Gillentine, Jonathan (2011). Please touch the children: appropriate touch in the primary classroom, Early Child Development and Care. 181 (6): 857-868, DOI:

10.1080/03004430.2010.497207

Piper, Heather & Smith, Hannah (2003). ‘Touch’ in educational and child care settings: dilemmas and responses. British Educational Research Journal 29: 879–894.

doi:10.1080/0141192032000137358

Piper, Heather & Stronach, Ian (2008). DON`T TOUCH!- The educational story of a panic. Routhledge, Abingdon

Remland, S. Martin; Jones, S. Tricia & Brinkman, Heidi (1995). Interpersonal distance, body orientation, and touch: effects of culture, gender, and age. The Journal Of Social Psychology 135 (3): 281-97

53

Risholm-Mothander, Pia (2010). Förord I: Bowlby, John. En trygg bas- Kliniska tillämpningar

av anknytningsteorin. Andra utgåvan, första tryckningen. Natur & Kultur, Stockholm.

Strandberg, Lina (2004). Ömsint beröring får kroppen att jubla: intervju med Kerstin Uvnäs Moberg. DN-Insidan. 23 mars. Tillgänglig på Internet: http://www.dn.se/insidan/omsint- beroring-far-kroppen-att-jubla/

Stamatis, Panagiotis, & Kontakos, Anastasios (2008). Tactile Behaviour of Greek Preschool Teachers, Electronic Journal Of Research In Educational Psychology 6 (1): 185-200, Education Research Complete, EBSCOhost.

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Svenska Akademiens Ordbok (1950). Tillgänglig på Internet:

http://www.saob.se/artikel/?seek=omsorg&pz=2 . (Hämtad 2017-05-11)

Uvnäs Moberg, Kerstin (2009). Närhetens hormon: oxytocinets roll i relationer. Natur & Kultur, Stockholm.

Von Knorring, Anne-Liis, Söderberg, Anna, Austin, Lena & Uvnäs Moberg, Kerstin (2008), Massage decreases aggression in preschool children: a long-term study. Acta Pædiatrica. 97: 1265–1269. DOI:10.1111/j.1651-2227.2008.00919.x

Bilaga 1

1

Intervjuguide

Hur länge har du arbetat i förskolan? Vad innebär begreppet beröring för dig? Vad tänker du att det kan innebära i förskolan?

Är det något man diskuterar i arbetslaget? Eller överhuvudtaget? Tagits upp under utbildning? Om du tänker på en helt vanlig arbetsdag. När förekommer beröring då? (I några särskilda situationer, i vilket syfte berör man? är det något man arbetar med aktivt?)

På vems initiativ sker beröringen? (barnets/pedagogens)

Vem söker beröring? Skiljer de sig mellan barnen hur mycket beröring de får under en dag? Vad spelar in?

Spelar åldern in? om man jämför till exempel arbetet på en avdelning med de yngre barnen jämfört med de äldre?

Vilka eventuella vinster kan du se med beröring? (betydelse för barns utveckling och välbefinnande?)

Kan du se några utmaningar/dilemman/eller problem när det gäller beröring? (utifrån resursaspekt/rättviseaspekt, integritetsaspekt tex.)

 Exempel med samling och flera barn vill sitta i pedagogens knä.

 Barn som hela tiden vill vara nära

 Finns det en gräns utifrån vad som är “alltför intimt” tex frisörlek, kittellek, pussa? Smeka benet vid blöjbyte tex. Var går gränsen för dig? Hur kommer det sig? Finns möjlighet att ge barnen den beröring du hade önskat? (Finns det yttre faktorer som påverkar beröringen i förskolan, tex barngruppens storlek, tid, riktlinjer.)

Det finns forskning som visar att pojkar blir berörda oftare än flickor i förskolan. Är det något som du känner till eller har någon uppfattning om?

När vi nu har satt oss in lite på området så har vi förstått att det finns en koppling mellan beröring i förskolan och ett risktänkande, det vill säga en oro för sexuella övergrepp och en vilja att skydda barn genom att man på olika håll i världen infört så kallade “no touch policys” I Sverige finns “förskolebrevet” med motiv att verka för att minska antalet barn som utsätts för sexuella övergrepp.

 Är det något du känner till? Har stött på? Har några tankar kring?

Nu har vi pratat om beröring och din bild av hur ser ut idag. Om du tänker tillbaka hur det var när du började arbeta. Utifrån det vi pratat om:

 Finns det några skillnader i hur barnen blev berörda då? Vad skulle detta kunna bero på? Var det något man pratade om då?

Bilaga 2

2

Samtycke till medverkan i intervju

Information om studien

Vi heter Emmy Andersson och Johanna Blomquist och är studenter från

Förskollärarutbildningen på Malmö Högskola. Denna studien görs inom ramen för utbildningens examensarbete. Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares tankar kring beröring och fysisk närhet i förskolan. Vi är också intresserade av att undersöka om det skett förändringar i attityder eller riktlinjer kring detta i våra svenska förskolor. Därför är vi intresserade av att intervjua förskollärare med lång arbetslivserfarenhet. Anledningen till att vi fokuserar på förskollärare specifikt är att vi också är intresserade av hur själva yrket har förändrats över tid.

Information om samtycke

Som hjälp kommer jag spela in intervjun med en diktafon eller diktafon-app i min telefon. Jag kommer sedan använda ett program på datorn för att transkribera intervjun. Allt material kommer förvaras så att obehöriga inte har tillgång till det. Materialet kommer enbart att användas i denna studien. När arbetet är färdigt och godkänt kommer allt material att

förstöras. I det färdiga arbetet kommer ditt namn, förskolans/avdelningens namn och orten du arbetar i att anonymiseras.

Samtycket kan när som helst tas tillbaka genom att kontakta någon av oss eller vår handledare.

o Jag ger mitt samtycke att delta i studien

Datum

……….

Informantens namn Intervjuarens namn

……….………… ………. Informantens underskrift Intervjuarens underskrift

……….………… ……….

Emmy Andersson Johanna Blomquist Handledare Carolina Martinez mailadress mailadress mailadress