Metoddiskussion

4.2.1 Diskussion om urval

Urvalet till elevintervjuerna blev inte slumpmässigt utan byggde på att intervjuerna genomfördes med de elever vilka gick att nå. En aspekt att förhålla sig till blir då om det hade det varit någon skillnad om de tio framlottade respondenterna hade intervjuats. Med tanke på att flera elever tryckte bort samtalet eller inte svarade på sms finns det anledning att tolka förloppet såsom att någon kontakt inte ville etableras. Enligt Gillham (2008) har mängden oönskade samtal och e-postmeddelande i samhället på kort tid utvecklats från att vara blygsamt irriterande till att vara enormt många. För individen handlar det om mera än ett irritationsmoment, det är ett intrång i den personliga integriteten att genomföra

telefonintervjuer. En annan aspekt är också att mobilnummer byts ofta och när mottagaren inte svarar är det omöjligt att veta om rätt person har kontaktats. Med tanke på hur svårt det var att få tag på elever skulle vi kanske ha valt elever vilka hade gått på resursskola, och fortfarande var inne i skolsystemet men i ett senare skede såsom gymnasieskolan

Urvalet till enkätundersökningen gav sig naturligt genom att resursskolorna ligger under den specialpedagogiska enheten och pedagogerna där är de som bäst lämpar sig för undersökningen. Alla pedagoger på enheterna ombads delta, inget annat urval inom enheterna gjordes utan tanken var att så många som möjligt skulle svara. Trots den

yrkesmässiga relation som fanns mellan oss och respondenterna var alla inte villiga att delta av olika anledningar. Trost och Hultåker (2007) skriver om relationen mellan parterna och menar att den är två relationer, inte en, min relation till respondenten och respondentens relation till mig. Författarna poängterar att respondenten kan vara negativ och misstro undersökningen.

4.2.2 Diskussion om procedur

Elevintervjuerna kunde inte genomföras enligt ursprungsplanen eftersom telefonnummer till berörda elever i det närmaste var omöjliga att få tag på. Detta var en aspekt att förhålla oss till som inte hade förutsetts. Alternativa planer på ett genomförande diskuterades men förkastades, eftersom elevundersökningen var en del av en helhet vilken skulle matcha personalundersökningen. En viktig faktor att beakta var den begränsade tid som fanns till

förfogande vilket innebar att vi valde att genomföra undersökningen enligt den uppgjorda planen, med förbihåll av den slumpmässiga urvalsmetoden.

Enkäten skulle delas ut personligen till varje enhet för att så många svar som möjligt skulle komma in. Flera enheter fick dock enkäten via mail för att själva skriva ut den och fylla i den när tiden fanns. Det var svårt att få komma på en för enheten gemensam tid, då de flesta hade mycket annat på dagordningen då. I de fall så skedde kom enkäten tillbaka med post utan problem. Det visade sig att en del enheter som fick personligt besök inte var mer benägna att svara på den än de som inte fick besök, medan andra som fick besök mottog enkäten och skickade den via post senare.

4.2.3 Datainsamling

Med facit i hand känns intervjuer per telefon inte som ett självklart val. Intervju som metod kritiseras enligt Kvale (2009) för att vara allt för beroende av det personliga förhållandet mellan intervjuare och intervjuperson, vilket bekräftas i gjorda undersökning. Dock hade eleverna på ursprungslistan inte varit lättare att få tag på även om en annan metod hade använts. Naturligtvis cirkulerar tankarna kring om vi hade fått in mera negativa aspekter kring resursskolan om den ursprungliga planen hade kunnat genomföras eller om en annan forskningsmetod hade används. Flera av eleverna hänvisade till att vissa av deras kamrater var störande både i undervisningssituationen och på rasterna. En undran är då vilka elever som intervjuades, var det de positiva eleverna som svarade eller gav respondenterna de socialt önskvärda svaren (Ejlertsson, 2005) eller är elevernas minnesbilder färgade eftersom en förhållandevis lång tid förflutit (Trost, 2010).

Enkät som metod i personalundersökningen verkade självklar när arbetet började och borde ha gett många svar som gav ett brett underlag för undersökningen. Det gick inte som tänkt och det externa bortfallet blev större än beräknat vilket medförde att tänkta statistiska beräkningar inte kunde utföras. Kritik framkom om att vi negligerade personalens

kompetens i och med att vi ställde frågorna ur elevens perspektiv. Syftet med studien var att få fram elevernas perspektiv och vi ville därför ställa frågor utifrån elevernas syn på vistelsen på resursskola även till personalen. Vad bortfallet beror på är svårt att säga eftersom en del fann enkäten alltför svår att besvara medan andra svarade utan problem, i alla fall känner vi inte till några större svårigheter. Det enda som kommit till vår kännedom är att det är svårt

att tänka sig in i hur eleverna har tänkt och känt kring sin vistelse på resursskolan, vilket är förståeligt eftersom det är andras tankar och känslor. Kunde vi ha formulerat frågorna på något annat sätt? En del enheter hörde aldrig av sig trots påminnelse och hur ska det tolkas?

Var det ointresse eller fanns inte tiden?

4.2.4 Diskussion kring validitet och reliabilitet

Enligt Sohlberg (2009) uppstår lätt ett dilemma hos forskaren ifråga om validitet, uppnår mätproceduren sitt syfte och mäter det som var ämnat att mätas. I denna studie belyses elevers upplevelser av framgångsfaktorer på en resursskola. Studien är gjord under en begränsad tid med ett begränsat urval av elever och bedömningen är att

elevundersökningen har hög validitet med hänsyn till dessa faktorer. Vår bedömning är att undersökningen inte med full säkerhet går att göra om av andra forskare med samma metod och med samma resultat, eftersom en relation med de intervjuade eleverna visade sig vara en förutsättning för att forskningen gick att genomföra. Utomstående personer skulle kunna få problem vid tillträde till elevens personliga sfär vilket då kan tolkas som att full reliabilitet inte kan nås. Enligt Ejlertsson (2005) är det viktigt att ta hänsyn till att människor selekterar och minns vissa händelser medan andra bleknar bort. Respondenterna tillfrågades hur väl de kom ihåg tiden på resursskola och hur säkra de är på givna uppgifter. Alla elever svarade att de kom ihåg tiden väl eller mycket väl och att de var absolut säkra på svaren som gavs i undersökningen, dock finns det enligt Ejlertsson (2005) alltid en risk i en undersökning att svaren som ges är de socialt önskvärda svaren. Fokus låg på att belysa elevernas upplevda framgångsfaktorer och frågorna ställdes ur ett salutogent perspektiv. Om frågorna ställts ur ett annat perspektiv hade svaren möjligen sett annorlunda ut. Det går dock inte att utesluta att vissa generaliseringar kan göras med tanke på populationen i undersökningen.

Enkätundersökningen har hög validitet på så sätt att den mäter det som var tänkt att mätas, hur pedagogerna tror eleverna upplevde resursskolan. Vidare motiveras en hög validitet av att frågorna uppfyller syftet med undersökningen (Ejlertsson, 2005).

Enligt Trost och Hultåker (2007) och Ejlertsson (2005) innebär reliabilitet att en mätning vid en viss tidpunkt ska ge samma resultat vid en ny mätning i ett senare skede. Vad gäller reliabilitet kan denna undersökning vara svår för andra att utföra på precis samma sätt eftersom vi har en yrkesmässig relation till respondenterna i enkätundersökningen. Det kan

tänkas att någon annan anställd inom specialpedagogiska enheten kan utföra enkätundersökningen.

En mätning vid ett senare tillfälle kan innebära svårigheter eftersom individer i

personalgrupperna kan tänkas sluta och det anställs nya vilket kan medföra en förändring i resultatet. Med tanke på ovanstående kan det alltså vara svårt att nå hög reliabilitet.

Generaliserbarheten i denna undersökning uttrycks med viss försiktighet då vi har en relation till respondenterna i undersökningen (Denscombe, 2009) men det går dock inte att utesluta en viss generalisering vad gäller den aktuella populationen i den här

undersökningen.