8.1.1 Design
Till den aktuella studien valdes en kvalitativ metod då det ansågs lämpligt då upplevelser, tankar och erfarenheter skulle studeras, vilka inte kan mätas. I kvalitativ forskning är utgångspunkten att varje människa är unik och har en individuell verklighetsuppfattning. Därför valdes kvantitativ metod bort då den eftersträvar objektiv data (Kristensson, 2014). Hade syftet inte utgått från nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att vårda hade kvantitativ metod varit ett alternativ.
Vid induktiv ansats utgår forskaren från deltagarnas erfarenheter av ett fenomen utan några teorier om fenomenet i förhand från forskarens sida (Fridlund & Mårtensson, 2017). Eftersom det var upplevelser och erfarenheter som skulle studeras förutsättningslöst var det därför lämpligt med en induktiv ansats eftersom då dras slutsatser från resultatet. Mot bakgrund av detta valdes därför deduktiv ansats bort, eftersom forskaren då från början har en teori om fenomenen (Billhult & Henricson, 2017). Nackdelen med induktiv ansats är att den kan vara mer tolkande än en deduktiv i och med att ingen teori är angiven i förhand. En fördel med detta kan dock vara att data kan studeras på ett förutsättningslöst vis eftersom det inte finns någon teori att ta hänsyn till (Danielsson, 2017; Billhult & Henricson, 2017). Hade studien
haft en kvantitativ metod som eftersträvar objektiv data hade en deduktiv ansats varit mer lämpligt än en induktiv (Billhult & Henricson, 2017).
8.1.2 Datainsamling
Den aktuella studien är en litteraturstudie vilket anses vara ett bra sätt att ställa samman tidigare forskning för att besvara ett syfte. Tillförlitligheten för studien hade dock ökats om litteraturstudien hade haft en systematisk översikt, då all relevant litteratur till ämnet granskas och sammanställs (Kristensson, 2014). Det är dock tidskrävande att utföra och valdes därför bort. En annan metod för datainsamling som kunde varit lämplig var att genomföra en intervjustudie eftersom att deltagare får med egna ord beskriva sina upplevelser, tankar och erfarenheter (Friberg & Öhlén, 2017). Om en intervjustudie hade gjorts hade syftet möjligtvis varit enklare att besvara eftersom frågorna formas efter syftet, men intervjustudier är
tidskrävande och valdes därför bort (Danielson, 2017).
Artiklarna som hittades till resultatet är sökta i två databaser, Cinahl och Pubmed som är tillgängliga vid Linnéuniversitetets bibliotek. Att söka i fler än en databas stärker
litteraturstudiens trovärdighet eftersom det ökar chansen att hitta relevanta artiklar
(Henricson, 2017). Både fritextsökning och ämnesord har använts. Fritextsökning har fördelar som att sökningens känslighet ökar, vilket kan ge fler resultat. Nackdelen med fritextsökning är dock att det finns en risk att sökningens specificitet minskar eftersom att det kan dyka upp irrelevanta artiklar. Ämnesord gör däremot att sökningen blir mer specifik. Sökoperatorer AND och OR har använts för att kombinera sökorden och på detta vis specificera dem mer (Kristensson, 2014). Trunkering (*) användes för att inkludera olika böjningar av sökorden, tidsavgränsingen 2012-2020 användes för att artiklarna ska vara aktuella, språkavgränsning till engelska var för att förhindra språkliga missförstånd i text. För att öka tillförlitligheten till artiklarna som användes till resultatet, och därmed resultatet i sig användes peer review filtret i cinahl, samt Ulrichsweb för att säkerhetsställa att de verkligen var peer reviewed. För att få fram relevant material behövs en bra sökstrategi (Kristensson, 2014). För att optimera
hjälp av en bibliotekarie vid Linnéuniversitetets bibliotek vilket gjorde att författaren fick vägledning i hur en bra sökning görs för att få så relevanta träffar som möjligt.
8.1.3 Urval
De artiklar som valts ut har följt inklusions och exlusionskriterierna som angavs i studiens metodavsnitt. De vetenskapliga originalartiklarna som valdes var intervjustudier med fokus på erfarenheter och upplevelser. Detta gör att de nyutexaminerade sjuksköterskorna har kunnat berätta fritt om deras upplevelser av att vårda patienter och besvarar studiens syfte och ökar trovärdigheten. Trovärdigheten ökar även på grund av att samtliga artiklar haft samma design (Henricson, 2017). Artiklarna kommer från USA, Australien, England och Sverige, och alla deltagare i samtliga artiklar arbetade i en sjukhusmiljö samt var nyutexaminerade
sjuksköterskor. Överförbarheten kan öka då data kommer från olika länder och att deltagarna har olika kön då urvalet blir mer varierat eftersom att deltagarna kan ha olika syn på
fenomenen (Kristensson, 2014). I denna studie visade det sig att sjuksköterskorna hade liknande upplevelser i samtliga artiklar, vilket kan öka överförbarheten, samtidigt kan sjuksköterskornas upplevelser vara annorlunda på grund av skillnader i utbildning och arbetssätt mellan olika länder, vilket kan minska överförbarheten.
Artiklar som författaren inte hade möjlighet att läsa i fulltext valdes bort, likaså artiklar som var avgiftsbelagda. Om dessa artiklar hade valts hade resultatet kunnat se annorlunda ut, eller så hade det nuvarande resultatet kunnat förstärkas.
För att öka tillförlitligheten granskades samtliga artiklar genom SBUs kvalitetsgranskning, där författaren gav ett poäng per fråga som besvarades “ja”. Enligt Fridlund och Mårtensson (2017) så håller en vetenskaplig artikel god kvalitet om 85% av kraven är uppfyllda, därför användes bara artiklar som fick 85% eller högre till analysen.
8.1.4 Analys
Artiklarna till resultatet har analyserats enligt en manifest innehållsanalys. Ett alternativ till detta hade varit en latent innehållsanalys som fokuserar på att finna betydelsen, meningen eller det som finns under ytan och är mer tolkande än den manifesta innehållsanalysen, men valdes bort för att öka resultatets tillförlitlighet (Kristensson, 2014). Till den aktuella studien finns endast en författare som har genomfört analysen självständigt vilket innebär att
tillförlitligheten sänks då författaren kan ha tolkat omedvetet, dock finns ett analysexempel och citat så att läsaren själv kan bedöma hur tillförlitlig denna studie är, samt att
analysprocessen är väl beskriven i metodavsnittet vilket ökar tillförlitligheten (Kristensson, 2014). Trovärdigheten för studien ökar genom att handledare har läst resultatet (Fridlund & Mårtensson, 2017).
En kvalitativ litteraturstudie syftar inte till att generalisera på ett statistiskt vis, vilket innebär att överförbarheten istället handlar om en rimlighet. Det är därför upp till läsaren själv att bedöma om det är rimligt att resultatet är överförbart till andra sammanhang (Kristensson, 2014).
8.1.5 Forskningsetiska aspekter
Samtliga artiklar till studiens resultat innehar etiska resonemang och/eller är godkända av en etisk kommitté, för att värna om deltagarnas rättigheter. Alla citat i denna studien är skrivna ordagrant på originalspråk för att inte ge en vinklad tolkning och även öka veriferbarheten (Kristensson, 2014). Förförståelsen är beskriven i studiens metodavsnitt för att göra den synlig för läsare. Förförståelsen går inte att utesluta helt men författaren har varit medveten om den under analysens gång för att minska risken att den påverkar resultatet (Henricson, 2017).