Syftet med denna studien var att beskriva hur vården av patienten kan påverkas om
Upplevelsen av att inte kunna ge en god vård. Resultatet visar att de nyutexaminerade
sjuksköterskorna upplever att de inte är förberedda inför yrkesrollen, att vara oerfaren gör det svårare samt att de saknar viss kunskap. Närmare bestämt var det svåraste för de
nyutexaminerade sjuksköterskorna att ha en helhetssyn av patienten, kommunicera med patienter och anhöriga, prioritera och organisera arbetsuppgifter och omvårdnadsåtgärder, ge säker vård samt vårda under tidspress. Dessa svårigheter gav dem en känsla av att de inte kunde ge en god vård.
8.2.1 Brist på kompetens
Resultatet i den aktuella studien visar att de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplever att de är oförberedda på yrket och saknar erfarenhet och kunskap som behövs för att ge en god vård. Sjuksköterskorna upplever det även svårt att väva samman teoretisk och praktisk kunskap. Detta kan leda till att de inte vet hur vissa situationer ska hanteras, vilket kan leda till att patienterna får sämre vård. Att kunskap om hur patienter vårdas på bästa sätt fås genom erfarenhet beskrivs även i en studie av Cope, Sundin och Murray (2019). Om sjuksköterskan inte har utsatts för kliniska situationer så kan inte teoretisk kunskap vävas ihop med praktisk. I samma studie uttrycker de nyutexaminerade sjuksköterskorna att om de hade haft möjlighet till mer verksamhetsförlagd utbildning så hade de kunnat få mer klinisk kompetens och att genom erfarenhet får de en ökad kunskapsnivå och färdighetskompetens, de kan tänka mer kritiskt och även se människan bakom patienten. En annan synvinkel i en studie av Charette, Goudreau och Bourbonnais (2019) är att nyutexaminerade sjuksköterskor kan komma med uppdaterad, evidensbaserad kunskap som andra sjuksköterskor kan lära sig av. Dahlberg och Segesten (2010) beskriver att allt vårdande behöver bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och de betonar betydelsen i relationen mellan vetenskap och vårdpraxis samt den generella kunskapen för att kunna skapa förutsättningar till hälsa. I relation till det aktuella resultatet kan detta innebära att de nyutexaminerade sjuksköterskorna har svårt att bidra till hälsa för patienterna då sjuksköterskorna beskriver sig sakna både vetenskapen och
Resultatet skildrar att de nyutexaminerade sjuksköterskorna inte känner sig redo för rollen som sjuksköterska och att utbildningen inte har förberett dem tillräckligt för den nya
yrkesrollen. Detta medför att de inte har insikt i vilka deras arbetsuppgifter är samt hur de ska utföra dem. Dessutom tycker de att det är stor skillnad på hur utbildningen lär ut yrket och hur yrket är i verkligheten. Vidare upplever de att det finns arbetsuppgifter som de förväntas kunna men som de inte kan trots mycket teoretisk kunskap samt att de inte kunde utföra de arbetsuppgifter de lärt sig under utbildningen. I en studie av Horsburgh och Ross (2013) upplever de nyutexaminerade sjuksköterskorna också detta, fast såg sig själva som redo för rollen och insåg när de sedan steg in i arbetslivet att de är oförberedda. De gick från en strukturerad värld på universitetet, där de alltid kunde gå till någon och fråga om hjälp, till att vara helt ensamma. De kunde känna sig säkra på den praktiska biten, men bli överväldigade av det administrativa. De upplever även att det dök upp arbetsuppgifter i rollen som
sjuksköterska som hade varit omöjliga att ta upp i utbildningen, samt att vissa lektioner var helt meningslösa (Ibid.) Om sjuksköterskan inte har en förståelse för effekter och risker i det hen gör kan detta leda till att vårdpraktiska moment utförs på fel sätt, vilket kan skada
patienten och således ge ett vårdlidande (Klunkli, Vichittragoonthavon, Viseskul, Wichaikhum & Turale, 2020). Detta innebär i förhållande till det aktuella resultatet att om de
nyutexaminerade sjuksköterskorna inte känner att de kan utföra de arbetsuppgifter som de förväntas kunna och vidare inte upplever sig förberedda på yrket i helhet så kan det leda till att sjuksköterskorna utför arbetsuppgifter på fel sätt, vilket kan ge patienterna ett vårdlidande.
För att kunna bidra till hälsa och förhindra vårdlidande behöver sjuksköterskan ha både praktisk och teoretisk kunskap. Den teoretiska kunskapen kommer från vetenskap samt forskning och är generell. Den praktiska kunskapen är färdighetskunskap som används när vårdaktiviteter ska genomföras i vården, till exempel personlig hygien eller ge en injektion. Den sista typen av kunskap som behövs är praktisk klokhet, den går inte att uttrycka i termer men handlar om att sjuksköterskan ska handla med gott omdöme samt ha förmågan att väva in kunskap om hur en specifik situation är för patienten och vad patienten ger för uttryck. För att kunna ge patienten en god vård behövs alla dessa kunskapsformer (Ekebergh, 2015). I relation till den aktuella studiens resultat så tyder detta alltså på att vårdlidande kan uppstå
eftersom de nyutexaminerade inte känner att de har tillräckligt med kunskap eller erfarenhet för att ge en god vård vilket också innebär att patientens hälsa kan bli lidande.
8.2.2 Upplevelsen av att inte kunna ge en god vård
Resultatet visar att de nyutexaminerade sjuksköterskorna har en upplevelse av att inte kunna ge en god vård. Detta grundar sig i deras svårigheter att ha en helhetssyn av patienten, att kommunicera med patienter och kollegor, prioritering och organisering av arbetsuppgifter och omvårdnadsåtgärder, ge säker vård samt vårda under tidspress. I Brown och Cookes studie (2016) identifieras färdigheter som anses vara de viktigaste för de nyutexaminerade sjuksköterskorna att kunna och dessa är kommunikation, professionellt beteende, värdigt bemötande och administrering av läkemedel. Detta är dock de färdigheterna som de nyutexaminerade sjuksköterskorna inte känner sig redo för i Brown och Cookes studie.
Det aktuella resultatet återger att det är svårt för de nyutexaminerade sjuksköterskorna att ha ett helhetsperspektiv dels på grund av skillnader i utbildningen och verkligheten men också på grund av att de nyutexaminerade är så uppgiftsorienterade. I Charette et al. studie (2019) om nyexaminerades kompetenser framkom det liknande resultat, att det är svårt för de
nyutexaminerade att vårda med ett helhetssynsätt eftersom att de under sin utbildning endast haft en till två patienter, och som färdiga sjuksköterskor har de tolv till fjorton patienter. De beskriver att det därför tar tid för deras kompetens att utvecklas och detta gör att de fokuserar på uppgifter. Mer erfarna sjuksköterskor håller också med om att nyutexaminerade inte vårdar på ett holistiskt sätt. En del deltagare i denna studien har dock en tro på att detta bara är tillfälligt och att de nyutexaminerade sjuksköterskorna oftast har en helhetssyn efter ett år. I den aktuella studiens resultat kände sig de nyutexaminerade sjuksköterskorna överväldigade av uppgifter vilket gör att de inte ser patientens mående. De har också svårt att ha en
helhetssyn av patienten när de söker efter diagnos istället för att sköta patientens omvårdnad. Enligt Arman (2015) kan ett vårdlidande uppstå när patienten inte känner sig sedd eller hörd, när vårdaren ser patienten som en sak eller en uppgift istället för en människa (ibid). För att kunna lindra lidande och främja hälsa behöver sjuksköterskan utföra de vårdande handlingar
som patienten behöver, vilket kan vara allt från samtal med patienten, till att ge patienten en injektion, men det krävs också att sjuksköterskan har ett helhetsperspektiv för att kunna hjälpa patienten hitta balans i sin livssituation. Sjuksköterskan kan alltså inte enbart fokusera på de biologiska mekanismerna, utan måste även ta hänsyn till patientens upplevelse av situationen och allt som rör den också (Ekebergh, 2015). Dahlberg och Segesten (2010) håller med om att patienten måste vara i fokus för vårdandet för att hälsan ska kunna främjas.
I resultatet upplever de nyutexaminerade sjuksköterskorna att prioritering av arbetsuppgifter och omvårdnadsåtgärder är en utmaning. För att prioriteringsförmåga ska kunna utvecklas krävs erfarenhet, vilket de nyutexaminerade inte har. Utan erfarenhet har de heller inte intuition som också krävs för att prioritera på ett adekvat sätt. De nyutexaminerade upplever själva att de inte kan hantera akuta situationer om de inte kan prioritera .Eftersom att resultatet visar på att sjuksköterskorna har svårigheter med att prioritera så är det svårt för
sjuksköterskan att tillgodose patientens behov och då kan ett vårdlidande uppstå. Suhonen et al. (2018) beskriver att prioritering gör att sjuksköterskan ska kunna rangordna arbetet utifrån patientens basala behov. Detta för att kunna utföra väsentliga uppgifter, som att kunna
tillgodose patientens viktigaste medicinska behov, ge läkemedel och diskutera patientens vård med läkare. Svårigheter med prioritering upplevs också av nyutexaminerade i Harder,
Stevenson och Turners studie (2019) där även de beskriver att det är viktigt att prioritera för att kunna vårda på ett säkert och kompetent sätt.
Resultatet visar att de nyutexaminerade sjuksköterskorna har svårt med kommunikationen med både patienter och kollegor och de upplever sig sakna kommunikationsfärdigheter. De vet inte hur de ska uttrycka sig och har särskilt svårt att inleda samtal om känsliga ämnen som livsstil. Enligt Alshammari, Duff och Guilhermino (2019) är kommunikation viktigt för att kunna ge en god vård eftersom att den kan hjälpa sjuksköterskan att upptäcka symtom och vårda patienten på bästa möjliga sätt och att inte kunna kommunicera med patienter gör att patienterna inte känner sig tillfreds med vården. Algoso et al. (2019) håller med om att kommunikation är en grunddel i att ge en god omvårdnad och säger även att en god kommunikation är en del i det holistiska vårdandet och gör att vården kan bli mer
personcentrerad (ibid). Även erfarna sjuksköterskor anser att kommunikation är en grunddel i vårdandet för att kunna förstå patientens upplevelse och bekymmer eftersom att om
kommunikationen brister så kan inte sjuksköterskan genomföra någon vård (Klunkli et al., 2020). Ekebergh och Dahlberg (2015) håller med om att kunna ha en kommunikation är viktigt för att kunna ge en god vård. När sjuksköterskan lyssnar på patienten på ett ömsesidigt sätt med respekt så främjas hälsan eftersom att vi får ta del av patientens livsvärld och får en förståelse för denne och detta gör att sjuksköterskan kan anpassa vården till att stödja
hälsoprocessen på bästa sätt, vilket även förhindrar att ett vårdlidande uppstår och hälsan kan då främjas.
De nyutexaminerade sjuksköterskornas utmaning med kommunikationen till kollegor
präglades av att de inte vet när någon i teamet ska kontaktas men även av att de inte upplever att de får det stödet eller hjälpen som de behöver. Forsberg (2016) beskriver att om
vårdpersonal inte har en god kommunikation sinsemellan så kan detta skada patientens tillit till vården vilket kan göra samarbetet med patienten svårare och därmed kan risker för patienten uppstå, vilket kan ge ett vårdlidande och förhindra hälsa.
Resultatet visar även att de nyutexaminerade sjuksköterskorna kan känna en ovilja att inleda eller delta i vårdande samtal på grund av en rädsla att verka kritisk. Dahlberg och Segesten (2010) beskriver att ett vårdlidande kan uppstå om sjuksköterskan prioriterar andra
arbetsuppgifter före att gå in i vårdande samtal med patienten eftersom att det är i det vårdande mötet som patienterna kan få sina individuella behov tillgodosedda.
Denna studiens resultat återger att de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplever att det är svårt att utföra en säker vård och att de inte reflekterar över varför de utför vissa uppgifter under utbildningen. De upplever även att det inte finns tid att reflektera över förändringar i patientens tillstånd. Dahlberg och Segesten (2010) skriver att vårdlidande kan uppstå om sjuksköterskan har en brist på reflektion eller handlar omedvetet. Resultatet visade också att sjuksköterskorna upplever en rädsla för att ställa frågor till kollegor, vilket kunde leda till felaktig vård. Även i Law och Chans studie (2015) beskrivs en rädsla av de nyutexaminerade
sjuksköterskorna för att ställa frågor då kollegor inte lyssnar på dem men även på grund av att ingen av de mer erfarna sjuksköterskorna ställer några frågor även om de upptäcker brister i patientsäkerheten. Enligt Forsberg (2016) innebär säker vård att den som är utsatt och sårbar på grund av sin ohälsa och lidande ska skyddas, ändå skadas ca nio procent av alla patienter i sjukhusvård. Anledningarna till detta är vårdarens individuella förutsättningar, organisatoriska brister och säkerhetskulturen på arbetsplatsen (ibid). Om patienten upplever utebliven vård eller skadas i vården orsakar detta ett vårdlidande för patienten (Arman, 2015).
Resultatet visar att de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplever tidspress på grund av osäkerhet på sig själva, okunskap och hög arbetsbelastning. Detta leder till att de upplever att tiden är otillräcklig för deras arbetsuppgifter samt ger dem känslor av panik och stress. De upplever inte heller att de har tid för att vara närvarande hos patienten utan tänker på de uppgifter de ska utföra istället. I en studie av Labrague och McEnroe‐Petitte (2018) framkommer det att nyutexaminerade sjuksköterskor upplever högre stressnivåer än sjuksköterskor med mer än två års erfarenhet. Även i denna studien är en av orsakerna till stressen en hög arbetsbelastning, okunskap och osäkerhet (ibid). Patienterna kan uppleva en känsla av otrygghet om sjuksköterskan är stressad och inte hinner stanna upp hos patienten vilket kan ge patienterna tillitsproblem till sjuksköterskan. Om inte patienterna kan känna trygghet i vårdandet kan hälsan försummas då trygghet är en del av hälsan (Dahlberg & Segesten, 2010).
9 SLUTSATSER
Slutsatsen som dras från denna studie blir att vården av patienten kan påverkas av att
sjuksköterskan är nyutexaminerad på grund av att sjuksköterskan har för lite erfarenhet av att vårda patienter och bristfällig kunskap. Detta kan leda till att patienten får sämre vård, vilket i sin tur kan leda till att hälsan inte främjas och att ett vårdlidande uppstår för patienten. För att den nyutexaminerade sjuksköterskan ska kunna känna sig redo för sin yrkesroll och kunna
erbjuda god vård behövs mer verksamhetsförlagd utbildning, eller längre introduktion på arbetet.
Mer forskning inom detta ämne behövs för att med säkerhet kunna veta mer specifikt hur vården påverkas om sjuksköterskan är nyutexaminerad samt hur lidandet för patienterna i detta sammanhanget kan minskas. Intressant hade varit att forska på ämnet utifrån
patienternas perspektiv, hur patienterna själva upplever att vården påverkas av att sjuksköterskan är nyutexaminerad.
REFERENSER
Algoso, M., Ramjam, L., East, L., Peters, K. (2019). An exploration of undergraduate nursing assistant employment in aged care and its value to undergraduate nursing education. Nurse education today 82 (11), 32-36. DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.nedt.2019.08.005
Alshammari, M., Duff, J., Guilhermino, M (2019). Barriers to nurse–patient communication in Saudi Arabia: an integrative review. BMC Nursing 18 (1). 3-8. DOI:
http://dx.doi.org/10.1186/s12912-019-0385-4
Antonacci, R., Fong, A., Sumbly, P., Yi Fan, W., Maiden, L., Doucette, E., Gauthier, M., Chevrier, A (2019). They can hear the silence: Nursing practices on communicating with patients. Canadian journal of critical care nursing 29(4), 36-39.
Arman, M (2015). Vårdande med grundvärden - värdighet, helhet och caritas. Arman, M., Dahlberg, K., Ekebergh, M (Red.) Teoretiska grunder för vårdande (1 uppl., s.180-188). Stockholm: Liber.
Arman, M (2015). Att se patienten som en medmänniska. Arman, M., Dahlberg, K., Ekebergh, M (Red.) Teoretiska grunder för vårdande (1 uppl., s.76-81) Stockholm: Liber.
*Asp, M., Källestedt, M-L., Letterstål, A & Widarsson, M (2020). Newly graduated swedish nurses´inadequacy in developing professional competence. The journal of continuing education in nursing 51(2) 65-74. DOI:
http://dx.doi.org/10.3928/00220124-20200115-05
Arman, M (2015).Lidande och lindrat lidande. Arman, M., Dahlberg, K., Ekebergh, M (Red.) Teoretiska grunder för vårdande (1 uppl., s.38-59) Stockholm: Liber.
Bagnasco, A., Dasso, N., Rossi, S., Galanti, C., Varone, G., Catania, G., Zanini, M., Aleo, G., Watson, R., Hayter, M., Sasso, L. (2019).Unmet nursing care needs on medical and surgical wards: A scoping review of patients’ perspectives. Journal of clinical nursing 29 (3/4), 347-369 DOI: http://dx.doi.org/10.1111/jocn.15089
Bengtsson, M., Carlsson, E., Stenberg, M (2013). Forksningsnotis: Utvärdering av studentaktivt lärande i verksamhetsförlagd utbildning: peer learning och patientfokuserad handledning. Högre utbildning 3:1. 53-55. DiVA ID: diva2:1402353
Bergbom, I. (2015) Konsensusbegrepp som epistemologiska begrepp. Bergbom, I. & Wikelund Gustin, L (Red). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praxik. (1 uppl.,s 47-61) Studentlitteratur: Lund.
Billhult, A & Henricson, M (2017). Kvalitativ metod. Henricson, M (Red.). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl., s. 111-117). Studentlitteratur: Lund
Birhanu, M., Gebrekidan, B., Tesefa, G., Tareke, M. (2018) Workload Determines Workplace Stress among Health Professionals Working in Felege-Hiwot Referral Hospital, Bahir Dar, Northwest Ethiopia. Journal of enviromental and public health 26/11/2018, 1-8.. DOI:
https://doi.org/10.1155/2018/6286010
Brown, R, A & Crookes, P, A. (2016) What level of competency do experienced nurses expect from a newly graduated registered nurse? Results of an Australian modified Delphi study. BMC Nursing 15 (6), 1-8.. DOI: 10.1186/s12912-016-0166-2
Charette, M., Goudreau, J & Bourbonnais, A. (2019) How do new graduated nurses from a competency-based program demonstrate their competencies? A focused ethnography of acute
care settings. Nurse education today Aug2019 (79) 161-167 DOI:
http://dx.doi.org/10.1016/j.nedt.2019.05.031
*Cope, V., Sundin, D., Murray, M (2019). New graduate Nurse’s understanding and attitudes about patient safety upon transition to practice. Journal of clinical nursing 28(13/14) 2543-2552. DOI: http://dx.doi.org/10.1111/jocn.14839
Cope, V., Sundin, D., Murray, M. (2020) Supporting new graduate registered nurse transition for saftey: A literature review update. Australian college of nursing 27 (1), 125-134. DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.colegn.2019.04.007
Cope, V., Sundin, D., Murray, M. (2019) Benner's model and Duchscher's theory: Providing the framework for understanding new graduate nurses' transition to practice. Nurse education in practice 34 (1) 199-203. DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.nepr.2018.12.003
Dahlberg, K & Segesten, K (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur..
Dahlborg- Lyckhage, E (2014). Sjuksköterskan, vem är det? Dahlborg- Lyckhage, E (Red.) Att bli sjuksköterska - en introduktion till yrke och ämne. (2 uppl., s.21-38). Studentlitteratur: Lund
Danielson, E (2017). Kvalitativ forskningsintervju. Henricson, M (Red.). Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl., s. 143-153). Studentlitteratur: Lund.
Danielson, E (2017). Kvalitativ innehållsanalys. Henricsson, M (Red.).Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl., s. 285-297). Studentlitteratur: Lund
*Della Ratta, C (2016). Challenging graduate nurse’s transition: Care of the deteriorating patient. Journal of clinical nursing 25(19-20) 3036-3048. DOI:
http://dx.doi.org/10.1111/jocn.13358
Delvin, N & Duggan, S (2020). An evaluation of nurses' experiences of mentoring pre-registration students. British journal of nursing 29(5), 308-313. DOI
http://dx.doi.org/10.12968/bjon.2020.29.5.308
Doughty, L., McKillop, A., Dixon, R. & Sinnema, C. (2018). Educating new graduate nurses in their first year of practice: The perspective and experiences of the new graduate nurses and their director of nursing. Nurse Education in Practice. 30, 101-105. doi:
10.1016/j.nepr.2018.03.006
Ekebergh, M. (2015) Tillämpning av vårdvetenskapliga begrepp i vårdandet. I.
Vårdvetenskapliga begrepp i teori och pratik. red. Bergbom, I. & Wikelund Gustin, L. (1 uppl., s 487- 501) Studentlitteratur: Lund
Ekebergh, M. (2015) Hälsa - ett livsvärldsperspektiv. Arman, M., Dahlberg, K., Ekebergh, M (Red.), Teoretiska grunder för vårdandet. (1 uppl., s.28-37). Stockholm: Liber.
Ekebergh, M. (2015). Kunskapsformer. Arman, M., Dahlberg, K., Ekebergh, M (Red.), Teoretiska grunder för vårdandet. (1 uppl., s. 232-237). Stockholm: Liber.
Ekebergh, M. (2015). Vårdande möten. Arman, M., Dahlberg, K., Ekebergh, M (Red.), Teoretiska grunder för vårdande. (1 uppl., s. 122-128). Stockholm: Liber.
Ekebergh, M & Dahlberg, K (2015) Vårdande och lärande samtal. Arman, M., Dahlberg, K., Ekebergh, M (Red.), Teoretiska grunder för vårdandet. (1 uppl., s.129-144). Stockholm: Liber.
*Fawkes, K & Moore, J (2019). Newly registered nurses’ experiences of delivering patient education in an acute care setting: an exploratory study. Journal of research in nursing 24(8) 556-567. DOI: http://dx.doi.org/10.1177/1744987119869770
Finnström, B (2014). Den professionella sjuksköterskan i dagens vård. Dahlborg - Lyckhage (Red). Att bli sjuksköterska - en introduktion till yrke och ämne. (2 uppl., s.59-84) Lund: Studentlitteratur
Forsberg, A (2016). Omvårdnad på akademisk grund - att utvecklas och ta ansvar.(1 uppl)Stockholm: Natur & Kultur.
Fridlund, B & Mårtensson, J (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. Henricsson, M (Red.). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl., s. 421-28). Lund: Studentlitteratur.
Fridlund, B & Mårtensson, J (2017). Kritisk incident teknik. Henricsson, M (Red.). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl., s. 155-165). Lund: Studentlitteratur.
Graneheim, U & Lundman, B (2017). Kvalitativ innehållsanalys. Höglund-Nielsen, B & Granskär, M (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård. (3 uppl., s. 221-226). Lund: Studentlitteratur.
Haavisto, E., Kaihlanen, A., Salminen, L., Strandell-Laine, C (2018). Facilitating the transition from a nursing student to a Registered Nurse in the final clinical practicum: a
scoping literature review. Scandinavian journal of caring science 32(2), 466-477. DOI: http://dx.doi.org/10.1111/scs.12494
Harder, N., Stevenson, M., Turner, s (2019). Using Simulation Design Characteristics in a Non-Manikin Learning Activity to Teach Prioritization Skills to Undergraduate Nursing Students. Clinical simunlation in nursing 36 (Nov2019) 18- 21. DOI:
http://dx.doi.org/10.1016/j.ecns.2019.07.002
Henderson, A., Ossenberg, C. & Tyler, S. (2015). What matters to graduates: An evaluation of a structured clinical support program for newly graduated nurses. Nurse Education in
Practice. 15, 225-231. doi: 10.1016/j.nepr.2015.01.009
Henricson, M (2017). Forskningsprocessen. Henricson, M (Red.). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl., s. 43-53). Studentlitteratur: Lund.
Henricson, M (2017) .Diskussion. Henricson, M (Red.). Vetenskaplig teori och metod - från