Metoddiskussion och vidare forskning

Då denna studie syftade till att undersöka lärares erfarenheter och uppfattningar av deras arbete med en viss elevgrupp är min åsikt att kvalitativa intervjuer som metod och

fenomenografi som teoretiskt perspektiv lämpade sig bra. Något som jag har funderat på är att informanterna troligtvis glömmer att ta upp eller nämna vissa saker under intervjun. Detta är kanske risken med att enbart göra det Trost (2010) kallar för strukturerade intervjuer med öppna frågor. Hade intervjuerna kompletterats med observationer av lärarnas undervisning och/eller ytterligare intervjuer med elever och kanske även deras föräldrar hade studiens resultat varit bättre underbyggt.

Något annat som bör tas i beaktning är att intervjuerna genomfördes på olika sätt, delvis på grund av den rådande coronapandemin. Att en av informanterna intervjuades över telefon (utan att vi såg varandra) kan mycket väl ha påverkat samtalet. Missar eller misstag på grund av den mänskliga faktorn är svåra att undvika vilket jag också reflekterade över under

analysprocessen. Jag kände ett ansvar över att återge och presentera informanternas utsagor så noggrant som möjligt.

Fenomenografin undersöker ett avgränsat innehåll i en människas livsvärld och innehållet analyseras genom det mänskliga uppfattandet. Kroksmark (2007) menar att resultaten i fenomenografisk studie är generaliserbara på en nivå som kan uttryckas i termer av

intersubjektivitet. Intersubjektivitet förklaras på följande sätt: ”Termen används om två eller flera personers subjektiva upplevelse av ett eller flera fenomen utan att man för den skull strävar efter att komma fram till hur fenomenen rent objektivt är beskaffade” (Egidius, u.å.). Resultatet visar att många av de val och anpassningar som studiens deltagande lärare gör i sin undervisning är oberoende av om eleverna har svenska som modersmål eller ej. Ur resultatet går också att utläsa att det lärarna gör och framhåller som viktigt är det samma som om de hade arbetat med elever som inte har en funktionsnedsättning. Lärarna i svenska skola har i mångt och mycket samma styrdokument att förhålla sig till oberoende av skolform. Det som verkar skilja sig är förutsättningarna för att kunna uppfylla det som står i dokumenten. Det vore därför intressant att undersöka krav, förutsättningar och åstadkomna resultat för lärare i särskola och gymnasiesärskola med lärare i ”vanlig” grundskola och gymnasieskola.

Referenser

Berthén, D. (2007). Förberedelse för särskildhet: särskolans pedagogiska arbete i ett

verksamhetsteoretiskt perspektiv. [Diss, Karlstads universitet]

Dahlgren, L.-O., & K. Johansson (2019). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.),

Handbok i kvalitativ analys (3:e uppl., s. 179–191). Liber.

Egidius H. (u.å.). Intersubjektivitet. I Natur & Kulturs psykologilexikon. Hämtad 29 november 2020 från https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon

Frithiof, E. (2012). Särskolan i ljuset av FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Bildning för alla!: En pedagogisk utmaning, 135–144. Högskolan i Kristianstad.

Hibel, J., & Jasper, A. (2012). Delayed Special Education Placement for Learning Disabilities among Children of Immigrants. Social Forces, 91(2), 503-529.

Jakobsson, I., & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Natur & kultur. Kihlström, S. (2007). Fenomenografi som forkningsansats. I J. Dimenäs (Red.), Lära till

lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (s.

157–173). Liber.


Kroksmark, T. (2007). Fenomenografisk didaktik: En möjlighet. Didaktisk Tidskrift, 17(12), 2-3.

Marton, F., & Booth, S. (2000). Om lärande. Studentlitteratur.

Mineur, T., Bergh, S., & Tideman, M. (2009). Livssituationen för unga vuxna med lindrig

utvecklingsstörning: en kunskapsöversikt baserad på skandinavisk forskning 1998-2009.

Handikapp & habilitering, Stockholms läns landsting.

Molin, M. (2004). Att vara i särklass: om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan. [Doktorsavhandling, Linköpings universitet].

Nilsson & E. Clausson (Red.), Barnsliga sammanhang: forskning om barns och ungdomars

hälsa, välbefinnande och delaktighet, (s. 65-77). Kristianstad University Press.

Patel, R., & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. (Femte upplagan). Studentlitteratur.

Hammarberg, L. (2015). Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning: en sammanställning av forskning, utvärdering och inspektion 1994-2014. Skolverket. Ilkim, M., Tanir, H., & Özdemir, M. (2018). Socialization Effect of Physical Activity in

Students Who Need Special Education. Asian Journal of Education and Training, 4(2), 128–131.

Orawiec, M. S., & Alls, C. (2017). Strategies That Work: Positive Behavioral Supports to Help Students with Special Needs Thrive in Music Education. Illinois Music Educator,

78(1), 29–31.

Rosenqvist, J. (red.) (2007). Specialpedagogik i mångfaldens Sverige: om elever med annan etnisk bakgrund än svensk i Särskolan: ett samarbetsprojekt mellan Specialpedagogiska institutet och Högskolan Kristianstad. Specialpedagogiska institutet.http://urn.kb.se/ resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-460

Rousseau, C., Mustafa, S., & Beauregard, C. (2015). Emotional and Behavioral Difficulties and Academic Achievement in Immigrant Adolescents in Special Education. World Journal of

Education, 5(5), 21–29.

Skolverket (2011). Rapport 363 (2011). Utdrag: Barn och elever med utländsk bakgrund. Skolverkets lägesbedömning 2011 Del 1 - Beskrivande data.

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a657c4a/1553961231806/Barn %20och%20elever%20med%20utländsk%20bakgrund.pdf

Skolverket (2013). Läroplan för gymnasiesärskolan. https://www.skolverket.se/undervisning/ gymnasiesarskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasiesarskolan

Skolverket (2016). Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning. https://bp.skolverket.se/documents/10192/20432329/Kompletterande+samtals-och-dok-underlag-steg-1.pdf/a0e097ea-f759-4d7a-a1bb-b71fe11410d4

Skolverket (2018). Läroplan för grundsärskolan. https://www.skolverket.se/undervisning/ grundsarskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundsarskolan/laroplan-for-grundsarskolan Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet.

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet Skolverket (3 september 2020). Mottagande i grundsärskolan. https://www.skolverket.se/

regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/mottagande-i-grundsarskolan

Sjölund, A., Jahn, C., Lindgren, A., & Reuterswärd, M. (2017). Autism och ADHD i skolan:

handbok i tydliggörande pedagogik. Natur & Kultur.

Small, C. (1998). Musicking: The meanings of performing and listening. University Press of New England.

Socialstyrelsen (2020). Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och

hälsa (ICF)

Statistiska centralbyrån (1994-2015). SCB: informationsskrift från Statistiska centralbyrån. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4 uppl.). Studentlitteratur.

Trygged, S. & Elofsson, S. (2018). Skolerfarenheter och självskattad hälsa bland elever i

särskolan. Gävle University Press.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.

Welch, G. F., & Ockelford, A. (2015). The importance of music in supporting the

development of children with learning disabilities. International Journal of Birth & Parent

Education, 2(3), 23–25.

World Health Organization (2001). International Classification of Functioning,