Metoddiskussion och vidare forskning

Faircloughs kritiska diskursanalys innefattar djupgående textanalys och bygger på att all text producerar och reproducerar ojämlika maktförhållanden. Genusordningen visar på ojämlika maktförhållanden mellan män och kvinnor, och kritisk diskursanalys har således varit den lämpliga metoden för att undersöka hur media upprätthåller denna ordning.

Fairclough själv analyserar enskilda texter, vilket inneburit en svårighet att tillämpa metoden på 32 medieartiklar, varav inspiration har tagits från Svensson (2019) för att tematisera och kontextualisera ett större antal texter. Det har varit en tidskrävande process där allt som framkommit under analysen inte kunnat redogöras för då fokus varit på att besvara

forskningsfrågorna. Därtill bygger denna uppsats bygger på ett urval av nyhetsartiklar som inte nödvändigtvis är representativa för någon av tidningarna eller deras samlade innehåll.

Andra nyhetsartiklar - till följd av andra sökord, avgränsade publiceringsår och digitala tidningskällor - hade kunnat landa i ett annat resultat, inklusive diskurser och könade framställningar. Tillämpning av andra diskursanalytiska skolor hade även kunnat undersöka andra aspekter av texterna och därmed kunnat landa i ett annat resultat.

Faircloughs tredimensionella modell innebär att en diskurs består av tre dimensioner: text, diskursiv praktik och social praktik. Uppsatsen analyserar endast text. För en fullständig kritisk diskursanalys krävs emellertid att samtliga tre dimensioner analyseras (Fairclough, 1992). Text enligt Faircloughs involverar även bilder och videoklipp (Fairclough, 1995b).

Avsaknaden av de övriga två dimensionerna och visuell kommunikation bidrar till att analysen kan betraktas som ofullständig, och är något som framtida studier eventuellt kan komplettera.

Då denna uppsats inte säger något om en objektiv verklighet behöver det framhållas att uppsatsförfattarnas egen subjektivitet färgar analysen och resultatet. Uppsatsen strävar genomgående efter reflexivitet, men författarnas subjektivitet går aldrig att helt frångå och särskilt då uppsatsen författats av socionomstudenter som under sina utbildningsår bildat uppfattningar om målgruppen för den sociala barnavården och hur socialt arbete framställs i media.

Fairclough (2015) menar att resultatet i en kritisk diskursanalys ska användas för att medvetandegöra ojämlika maktrelationer för att lättare kunna motverka dem. Det går samtidigt inte att frångå att denna uppsats utgör en del av diskursen (Winther Jørgensen &

Phillips, 2000). Alla etiketter som används på barnen och ungdomarna i uppsatsen, och hur kön förhåller sig till dem, bidrar till förväntningar på manligt respektive kvinnligt även om förhoppningen är att uppsatsen ska bidra till kunskap om hur media kategoriserar individer baserat på kön för att lättare kunna förhålla sig kritiskt till det.

Denna uppsats har intresserat sig för hur media gör kön. Andra sociologiska perspektiv hade även kunnat tillämpas under analysen för att undersöka andra aspekter i materialet. Finns exempelvis skillnader i hur media framställer barn och ungdomar aktuella inom SiS-hem med avseende på klass och etnicitet, och vilka ideologiska effekter hade dessa eventuella skillnader

kunnat få? Detta är ytterligare något som framtida studier eventuellt kan komplettera.

Referenslista

Andersson Vogel, M. (2012). Särskilda ungdomshem och vårdkedjor. Om ungdomar, kön, klass och etnicitet [Doktorsavhandling, Stockholms universitet]. DiVA.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:548149/FULLTEXT01.pdf

Andersson Vogel, M. (2016). Psykisk ohälsa, utsatthet och legitimerad oro - diskursiva förståelser av flickor som placeras vid särskilda ungdomshem. Socialvetenskaplig tidskrift, 23(2), 109–128.https://doi.org/10.3384/SVT.2016.23.2.2326

Andersson Vogel, M., & Gruber, S. (2018). Institutionsvårdens könade strukturer: Ungdomar, personal, organisation och policy. I S. Enell, S. Gruber, & M. Andersson Vogel (Red.), Kontrollerade unga: Tvångspraktiker på institution (s. 61–78). Studentlitteratur.

Andersson, G., & Lundström, T. (2002). Barns och ungas utsatthet i pressen. Socionomens forskningssupplement, 8(14), 21–32.

Andersson, G., & Lundström, T. (2004). Socialarbetare om massmedier. Nordisk sosialt arbeid, 24(1) 2–18.https://doi.org/10.18261/ISSN1504-3037-2004-01-02

Andersson, G., & Sallnäs, M. (2019). Social barnavård och barns utsatthet. I G. Andersson, I.

Höjer, M. Sallnäs, & Y. Sjöblom (Red.), När samhället träder in (s. 25–44).

Studentlitteratur.

Ayre, P. (2001). Child Protection and the Media: Lessons from the Last Three Decades. The British Journal of Social Work, 31(6), 887–901.https://doi.org/10.1093/bjsw/31.6.887 Bengtsson, J. (2001). Mäktiga medier, mager demokrati. Bilda förlag.

Björk, S., & Hedenus, A. (2015). Inledning. I A. Hedenus, S. Björk, & O. Shmulyar Gréen (Red.), Feministiskt tänkande och sociologi: Teorier, begrepp och tillämpningar (s.

21–38). Studentlitteratur.

Blomberg, H., Kroll, C., Lundström, T., & Swärd, H. (2004). Medier och samhällsvetenskap. I H. Blomberg, C. Kroll, T. Lundström, & H. Swärd (Red.), Sociala problem och

socialpolitik i massmedier (s. 11–24). Studentlitteratur.

Bolander, E., & Fejes, A. (2019). Diskursanalys. I A. Fejes, & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 91–115). Liber.

Boréus, K. (2015). Texter i vardag och samhälle. I G. Ahrne., & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 157–175). Liber.

Boréus, K., & Seiler Brylla, C. (2018). Kritisk diskursanalys. I K. Boréus, & G. Bergström (Red.), Textens mening och makt (s. 305–354). Studentlitteratur.

Brunnberg, E. (2001). Media och socialt arbete - En explorativ studie av mediarapporteringen som påverkansfaktor inom socialtjänsten i Sverige och England. Nordicom

Information, 23(2), 31–43.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.

Burr, V. (2015). Social constructionism (4 uppl.). Routledge.

Börjesson, M & Palmblad, E. (2007). Introduktion. I M. Börjesson, & E. Palmblad (Red.), Diskursanalys i praktiken. Liber.

Choate, P. W. (2017). Jeffrey Baldwin: A thematic analysis of media coverage and implications for social work practice. Child Care in Practice, 23(1), 21–33.

https://doi.org/10.1080/13575279.2015.1126225

Enell, S., Gruber, S., & Andersson Vogel, M. (2018). Tvångspraktiker på institution: Teoretisk och historisk inramning. I S. Enell, S. Gruber, & M. Andersson Vogel (Red.),

Kontrollerade unga: Tvångspraktiker på institution (s. 19–36). Studentlitteratur.

Esseveld, J., & Mulinari, D. (2015). Kön och genus som analytiska begrepp. I A. Hedenus, S.

Björk, & O. Shmulyar Gréen (Red.), Feministiskt tänkande och sociologi: Teorier, begrepp och tillämpningar (s. 61–76). Studentlitteratur.

Fairclough, N. (1992). Discourse and Social Change. Polity Press.

Fairclough, N. (1995a). Critical discourse analysis: the critical study of language. Longman.

Fairclough, N. (1995b). Media Discourse. Edward Arnold.

Fairclough, N. (2015). Language and Power, (3 uppl.). Routledge.

Franklin, B., & Parton, N. (1991). Media reporting of social work. I B. Franklin, & N. Parton (Red.), Social Work, the Media and Public Relations (s. 7–54). Routledge.

Helander, V. (den 28 januari 2021). Övergrepp och kränkningar på statliga ungdomshemmet Björkbacken i Göteborg. SVT Nyheter.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/overgrepp-och-krankningar-pa-statliga-ungdom shemmet-bjorkbacken

Hirdman, Y. (1988). Genussystemet - teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning. Maktutredningen.

Hirdman, Y. (2007). Gösta och genusordningen - feministiska betraktelser. Ordfront.

Howarth, D. (2000). Discourse. Open University Press.

Jansen, A. (2010). Victim or troublemaker? Young people in residential care. Journal of Youth Studies, 13(4), 423–437.https://doi.org/10.1080/13676261003801770

Jarlbro, G. (2006). Medier, genus och makt. Studentlitteratur.

Justitieombudsmannen dnr. 7730-2016, 2017-03-30.

https://www.jo.se/PageFiles/8566/7730-2016.pdf

Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (SFS 1990:52). Socialdepartementet.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/la g-199052-med-sarskilda-bestammelser-om-vard_sfs-1990-52

Leedham, M. (2021). ‘Social Workers Failed to Heed Warnings’: A Tex-Based Study on How a Profession is Portrayed in UK Newspapers. The British Journal of Social Work, 52(2), 1110–1128.https://doi.org/10.1093/bjsw/bcab096

Mattsson, T. (2018). De särskilda befogenheterna - En kritisk granskning utifrån ett barnrättsperspektiv. I S. Enell, S. Gruber, & M. Andersson Vogel (Red.),

Kontrollerade unga - Tvångspraktiker på institution (s. 39–60). Studentlitteratur.

McCombs, M. (2004). Makten över dagordningen – Om medierna, politiken och opinionsbildningen. Polity Press.

McCombs, M., Holbert, L., Kiousis, S. & Wanta, W. (2011). The News and Public Opinion.

Media Effects on Civic Life. Polity Press.

McCombs, M., & Shaw, D. L. (1972). The Agenda-setting Function of Mass Media. Public Opinion Quarterly, 36(2), 176–187.https://doi.org/10.1086/267990

Ponnert, L. (2007). Mellan klient och rättssystem – Tvångsvård av barn och unga ur socialsekreterares perspektiv. [Doktorsavhandling, Lunds universitet].

https://lucris.lub.lu.se/ws/files/4545970/599067.pdf

Potter, J., & Wetherell, M. (1987). Discourse and Social Psychology: Beyond Attitudes and Behaviour. SAGE Publications.

Sallnäs, M. (2019). Institutionsvård för barn och unga. i G. Andersson, I. Höjer, M. Sallnäs, &

Y. Sjöblom (Red.), När samhället träder in (s. 251–276). Studentlitteratur.

Shehata, A. (2012). Medierna och makten över publiken. I Nord, L. & Strömbäck, J. (red.), Medierna och demokratin (2 uppl.). Studentlitteratur.

Shehata, A., & Strömbäck, J. (2013). Medieeffekter under svenska valrörelser. I J. Strömbäck,

& L. Nord (Red.), Kampen om opinionen. Politisk kommunikation under svenska valrörelser (s. 239–269). SNS.

Statens institutionsstyrelse SiS. (den 24 februari 2020). Tillsyn. Statens institutionsstyrelse SiS:https://www.stat-inst.se/om-sis/tillsyn/

Statens institutionsstyrelse SiS. (den 4 juni 2021a). Vård av unga - LVU. Statens institutionsstyrelse SiS:https://www.stat-inst.se/var-verksamhet/vard-av-unga/

Statens institutionsstyrelse SiS. (2021b). SiS i korthet 2021. Stockholm: Statens institutionsstyrelse SiS.

https://www.stat-inst.se/globalassets/arlig-statistik/sis-i-korthet-2021.pdf Statens institutionsstyrelse SiS. (den 31 januari 2022). Vår verksamhet. Statens

institutionsstyrelse SiS:https://www.stat-inst.se/var-verksamhet/

Svanfeldt, S. (januari 2022). Orvesto Internet. Kantar Sifo:

https://www.kantarsifo.se/rapporter-undersokningar/rackviddsmatningar/orvesto-intern et

Svensson, P. (2019). Diskursanalys. Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet. (2017). God Forskningssed. Vetenskapsrådet.

Wierup, L. (den 18 januari 2021). Riksdagsmajoritet vill flytta unga från Sis-hem till fängelser. Dagens Nyheter.

https://www.dn.se/sverige/riksdagsmajoritet-vill-flytta-unga-fran-sis-hem-till-fangelse r/

Winther Jørgensen, M., & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod.

Studentlitteratur.

Bilaga