Sexuella övergrepp

Artiklarna inom denna underkategori rör sexuella övergrepp som främst drabbar flickor, med ett exempel om pojkar. En av de drabbade flickorna lyfts i AB7: “[X] trodde att det låsta behandlingshemmet skulle vara en trygg plats där hon kunde få hjälp att komma ut ur mörkret. Men i stället utsattes hon för upprepade våldtäkter av en 51-årig vårdare.” Texten förmedlar genom journalistens röst hur flickan varit utsatt från ett tidigt livsskede. Hon utsattes för sexuellt våld redan som barn och började kort därefter att sälja sex i utbyte mot droger och pengar. Som citatet ovan återger, men även genom flickans egen röst, sågs

placeringen på SiS-hemmet som en trygghet men som istället ledde till ännu mer utsatthet, en återkommande aspekt i flera av artiklarna om sexuella övergrepp.

En artikel som hör till denna underkategori avviker, i vilken framkommer: “Den kvinnliga vårdaren på det låsta boendet har under fyra månader, enligt pojken, utsatt honom för

upprepade sexuella övergrepp och ofredanden under hela hösten 2018.” (Exp7). Exp7 avviker genom att den rör sexuella övergrepp och ofredanden där istället två pojkar är utsatta. Artikeln kännetecknas till en början av låg affinitet där varje mening formuleras som något annat än absoluta sanningar. Istället benämner journalisten övergreppen i samband med utsagor som

“enligt pojken” eller “de påstådda övergreppen”, något som antagligen beror på att kvinnan endast är misstänkt för brott. Liknande formuleringar förekommer även i artiklar som rör flickor där den anställde inte heller är åtalad för brott. Exp7 gör däremot en vändning när den andra pojken kontaktas: “Det nya offret medger efter en stund, efter att först ha sagt sig inte vilja svara, att ”något hade hänt”.” I citatet benämns pojken som ett offer, vilket är den enda gången som en artikel inom denna underkategori använder ordet offer explicit. Vad som däremot avviker mest med Exp7 jämfört med resterande artiklar om sexuella övergrepp är hur den misstänkta kvinnan representeras, dels genom ett citat från SiS-hemmets interna

utredning som förmedlar “”att det var ungdomen som ville gå och träna med henne…””. Dels genom att Expressen Göteborgsredaktion som försökt nå kvinnan får ett utlåtande: “GT har förgäves sökt kontakt med den kvinnliga vårdaren.” (Exp7). Inga sådana försök görs i de artiklar som rör flickor utsatta för sexuella övergrepp av manliga vårdare. Meningen i citatet ovan är kort och pojkarna ges annars ett betydligt större utrymme i artikeln, men avviker markant från alla övriga artiklar om sexuella övergrepp. Den enda gången en anklagad manlig anställd tillnärmelsevis kommer till tals är i DN6: “Mannen arbetar inte längre kvar på

hemmet och enligt hans advokat nekar han till brott.” Denna mening existerar emellertid i ett annat sammanhang där mannen redan är åtalad för brott och där texten positionerar läsaren tidigt och med hög affinitet: “Flera unga som tvångsvårdats vid statliga ungdomshem har utnyttjats sexuellt av anställda [...]” (DN6). DN6 lyfter även att flickorna explicit hör till gruppen utsatta och utnyttjade flickor, det rör sig alltså inte om kriminella ungdomar. Samma behandling ges däremot inte till pojkarna i Exp7 där det enbart lyfts att de tvångsvårdas.

“På hemmet bor flickor och kvinnor i åldrarna 16–21 år med bland annat psykosociala problem och missbruksproblematik.” (DN6). Återigen betonas att flickorna är placerade på grund av psykosociala problem och missbruk, inte kriminalitet. De är offer, inte förövare.

Förövaren är istället en vuxen man på SiS-hemmet som begått övergrepp, och även i de fall ingen är åtalad lyfter artiklarna andra exempel på som visar att flickorna ändå är offer, genom att hänvisa till missförhållanden som skett på samma SiS-hem tidigare. Ett exempel är från DN4: “Boendet fick även kritik från [...] IVO, under samma år, eftersom myndigheten inte ansåg att vården höll tillräckligt god kvalitet och det är inte första gången IVO riktar kritik mot boendet.”

Artiklarna inom denna underkategori som rör flickor positionerar läsaren tidigt i bilden av flickor som offer utan att ifrågasätta det. Artikeln som rör pojkar, Exp7, är något mer komplicerad och anstränger sig för att representera pojkarna som offer. Artikeln präglas av subjektiv modalitet, det upplevs vara på ett visst sätt. Händelserna i artikeln jämförs med flickor i liknande situationer där modaliteten återgår till att vara objektiv, flickornas utsatthet ifrågasätts aldrig. Någon liknande jämförelse om hur pojkar utsatts för sexualiserat våld görs inte i någon av artiklarna om flickor. Det framgår således att artiklarna utgår från förbestämda föreställningar och förväntningar som sätts på de unga utifrån kön. Pojkar är agenter, flickor är mottagare. För att kunna placera pojkar som mottagare måste de först lyftas ut ur

agentrollen, medan flickor börjar som mottagare och förblir det igenom alla texter om

sexuella övergrepp. Exp7 är den artikel i hela urvalet som går längst för att gå emot befintliga föreställningar om manligt och kvinnligt, men kan inte göra det utan att samtidigt ta avstamp i föreställningar om dikotomisering (isärhållning) av män och kvinnor.

6.3 Rymningar

Denna huvudkategori, som placeras mellan de inre och yttre förhållandena, har artiklar med en relativt jämn könsfördelning, och där majoriteten av artiklarna är från kvällstidningar, med två artiklar från Svenska Dagbladet.

Återkommande i artiklarna inom denna huvudkategori som rör pojkar är att pojkarna placerats

på SiS-hem på grund av kriminalitet och rymmer sedan för att begå ännu fler brott. Som ett exempel: “En 17-åring dömd för mordförsök rymde från ungdomshemmet och begick genast nya brott.” (SvD4). 17-åringen i SvD4 beskrivs utifrån att han är dömd för mordförsök. Han lyfts som aktör i handlingen och ytterligare fokus läggs på att han fortsatt begå nya brott, vilka involverade människorov och utpressning. Han lyfts som en förövare och ges fullt aktörskap för sina handlingar.

I de artiklar som rör flickor som rymt från SiS-hem beskrivs återkommande rymningar som följd av förhållanden på SiS-hem. Det mest explicita exemplet är: “I hennes fall slutade det med rymning från hemmet [...]” (AB1/SvD1). Ordet rymning i citatet utgör en nominal, där själva processen att rymma har omvandlats till ett substantiv som sätter flickan i bakgrunden för eventet. Istället beskrivs flickan som drabbad av fängelseliknande förhållanden på

SiS-hemmet där rymningen sker som en konsekvens av dessa. De två artiklar som redogjorts för ovan är tydliga i sin representation av en pojke och flicka som rymt från SiS-hem. Andra artiklar är däremot inte lika tydliga. Exp1 är en sådan artikel, i vilken det till en början går att läsa: “Klockan 15.30 på måndagen fick polisen larm om att en tonårspojke rymt från ett SiS-ungdomshem [...]”. Pojken i Exp1 agerar aktör för rymningen. Det skrivs även om en inledd sökinsats av polisen. Pojken sätts i fokus i eventet, bland annat genom att journalisten beskriver hans utseende. Det är vad som skrivs därefter som avviker från övriga beskrivningar av pojkar som har rymt:

– Problemet där är framför allt inte att han är farlig, men att vädret är kallt och att han är dåligt klädd, både på kroppen och på fötterna. Vi misstänker att han kan vara barfota [...] och [...] att pojken inte talar svenska. (Exp1).

Det är en talesperson för polisen som förmedlar det ovanstående. Det främsta problemet “är”

inte att pojken har rymt från SiS-hemmet och är farlig, utan istället att han rymt dåligt klädd och i samband med det misstänks ha bristfälliga svenskkunskaper. Denna representation av pojken står i direkt kontrast till hur pojken som rymde från SiS-hemmet i SvD4 och alla andra pojkar i samtliga andra artiklar inom denna huvudkategori representeras. Pojken i Exp1 agerar aktör i rymningen, men utan att representeras som antingen förövare eller offer. Detta är vad som gör representationen tvetydig. Exp1 avslutar med att beskriva att sökinsatsen efter pojken avbrutits, men inte på grund av att polisen funnit pojken, utan för att polisen “inte längre tror att pojken befinner sig i fara.” Det skrivs vidare inte heller något om att pojken är efterlyst, formuleringar som annars förekommer i flera artiklar om rymningar, både vad gäller flickor och pojkar.

En annan artikel inom denna huvudkategori som är oklar i sin representation är Exp6 som rör två pojkar, och då genom journalistens sätt att växla mellan beskrivningar om fritagningar och rymningar: “De två unga män, 18 och 19 år gamla, som fritogs från ett ungdomshem [...]”, “I mitten på augusti rymde två män från ungdomshemmet [...]”, “Fritagningen från

ungdomshemmet [...]”, och “Efter rymningen har SiS [...]”. Oklarheten här ligger i att journalisten i de meningar som rör rymningar representerar pojkarna som förövare, där det tydligt framgår att de är dömda för mord och mordförsök, som ges fullt aktörskap för sina handlingar, medan journalisten i de meningar som rör fritagningar representerar pojkarna som

mottagare som placeras i bakgrunden för eventet. Journalisten kan inte helt placera pojkarna i en förövarroll trots deras kriminella bakgrund, vilket kan bero på att de två maskerade män som fritog pojkarna från SiS-hemmet representeras som farligare och våldsammare än pojkarna själva, och ger bilden av att pojkarna inte hade något annat val än att rymma.