Detta avsnitt tar upp metodens genomförande och resultatet av den, samt vilka svårigheter som upplevdes under genomförandet av insamling av data.
Studien har utgått från kvalitativa intervjuer (Kvale & Brinkman, 2014) eftersom det ansågs som den metod som kunde besvara studiens syfte. Studien hade kunnat kompletteras med observationer för att styrka upp validiteten ytterligare, men detta valdes bort på grund av tidsbrist.
Intervjufrågor sattes samman till en intervjuguide. Två bakgrundsfrågor och elva specifika frågor kring inkludering ingick. Det gjordes inget pilottest av frågorna, men däremot genomfördes ett samtal om frågorna efter första intervjun. De upplevdes relevanta och därmed gjordes ingen justering av frågorna. Däremot, när resultatet sammanställdes kunde det upplevas som att vi kunde ha följt upp vissa svar och utvecklat intervjuerna än mer. Studien kunde också ha utvecklats med fler informanter som intervjuades för att få fler infallsvinklar till resultatet. En av intervjuerna genomfördes på offentlig plats. Detta upplevdes av intervjuaren som mycket distraherande eftersom det var mycket ljud och rörelse runtomkring. Förmodligen påverkade det också intervjuns kvalitet. De andra intervjuerna genomfördes på respektive förskola i tysta och ostörda rum, vilket upplevdes positivt. På grund av tidsaspekten valdes informanter som var delvis kända sedan tidigare av uppsatsens författare. Svaren från informanterna kan ha färgats med anledning av detta. Hade informanterna varit okända hade möjligen resultatet sett annorlunda ut och vinklats på annorlunda sätt. Vår upplevelse är att informanterna svarade utefter sin egen erfarenhet och känsla.
Den metod som har använts för att sammanställa resultatet är kvalitativ tematisk analys (Castleberry & Nolens, 2018). Metoden består av fem steg, dessa steg genomfördes grundligt och följdes kontinuerligt av återblickar till tidigare steg, för att säkra upp resultatet.
Slutligen har etiska överväganden genomförts för att säkerställa att informanterna och deras
arbetsplatser har anonymiserats. Detta är viktigt för processen och för att få informanterna att känna sig trygga med det resultat som presenteras. Dessutom medför det till att öka möjligheten till att informanterna är positivt inställda till att medverka vid andra forskningsarbeten.
9.2.1. Fortsatt forskning
För att skapa en mer fullständig genomlysning av hinder och möjligheter avseende inkludering inom förskolanvore det lämpligt att intervjua alla yrkesroller. Inte bara specialpedagoger och förskollärare bör intervjuas utan även barnskötare, chefer och kommunens politiker. På detta sätt skulle man troligen skapa en bättre helhetsbild. Det skulle också vara intressant att undersöka hur förskollärare definierar begreppet innan de påbörjar utbildning till specialpedagog och vilka tankar de har kring inkludering efter utbildningen.
Referenslista
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. (2., [förändrade] uppl.) Stockholm: Liber.
Ainscow, M., Dyson, A., Goldrick, S., & West, M. (2012). Making schools effective for all: Rethinking the task. School Leaderschip & Management (32)(3), 197–213.
Ainscow, M. & Sandill, A. (2010). Developing inclusive education systems: the role of organizational cultures and leadership. International Journal of Inclusive Education, 14:4, 401–416.
Allodi Westling, M., & Fischbein, S. (2000). Boundaries in school: Educational settings for children perceived as different. Scandinavian Journal of Disability Research, 2(2), 63–89.
Akalin, S., Demir, S., Sucuoglu, B., Bakkaloglu, H., & Iscen, F. (2014). The Needs of Inclusive Preschool Teachers about Inclusive Practices. Eurasian Journal of Educational Research, (54), 39–60.
Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram - Dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun. (Doktorsavhandling). Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
Bjørndal, C. R. P. (2018). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. Stockholm: Liber.
Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development: experiments by nature and design. Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Castleberry, A., & Nolen, A. (2018). Thematic analysis of qualitative research data: Is it as easy as it. Pharmacy Teaching and learning (10), 807–815.
Emanuelsson, I., Persson, B., & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området – en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Eriksson, L. T., & Hultman, J. (2014). Kritiskt tänkande: utan tvivel är man inte riktigt klok. Stockholm: Liber.
European Agency for Special Needs and Inclusive Education, 2018. European Agency Statistics on Inclusive Education: Huvudsakliga Iakttagelser och resultat (2014 / 2016). (A. Watkins, J. Ramberg och A. Lénárt, red.). Odense, Danmark.
Graham, L.J. & Harwood, V. (2011) Developing Capabilities for social inclusion: Engaging diversity through inclusion school communities. International journal of inclusive education, 15 (1), 135–152. Göransson, K., & Nilholm, C. (2014). Conceptual diversities and empirical shortcomings – a critical analysis of research on inclusive education. European Journal of Special Needs Education, (3), 265. Haug, P. (2014). Förord. I Sandström, M., Stier, J. & Nilsson, L. (Red.) (2014). Inkludering:
möjligheter och utmaningar (s.9-10). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Haug, P. (2017). Understanding inclusive education: ideals and reality. Scandinavian Journal of Disability Research, (3), 206.
Helldin, R. (1998). Kommunerna och den specialpedagogiska verksamheten: nutid och framtid. Stockholm: HLS Förlag.
Hoppey, D., & McLeskey, J. (2013). A Case Study of Principal Leadership in an Effective Inclusive School. Journal of Special Education, 46(4), 245–256.
Hoskin, J., Boyle, C., & Anderson, J. (2015). Inclusive Education in Schools: Predictors of Pre-Service Teacher Attitudes in Australia. Teachers and Teaching: Theory and Practice, 21(8), 974–989. Jakobsson, I. & Nilsson, I. (2011.) Specialpedagogik och funktionshinder. Att möta barn och unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande miljö. Stockholm: Natur & Kultur.
Karlsudd, P. (2011). Sortering och diskriminering eller inkludering. (Specialpedagogiska rapporter och notiser, Nr 6). Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärarutbildning.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Kullberg, B. (2014). Etnografi i klassrummet. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lewin, L. (2014). Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan.
Betänkande av Utredningen om skolans kommunalisering. (Statens offentliga utredningar, 2014:5). Stockholm: Fritzes.
Lind, R. (2015). Vidga vetandet: en introduktion till samhällsvetenskaplig forskning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, G., & Nilholm, C. (2014). Promoting inclusion? `Inclusive’ and effective head teachers’ descriptions of their work. European Journal of Special Needs Education, (1), 74.
Lundqvist, J. (2016). Educational pathways and transitions in the early school years. Special educational needs, support provisions and inclusive education. (Doktorsavhandling). Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen.
Matson, I.- L. (2017). Grus i maskineriet? Några tjänstemäns, politikers, föräldrars och lärare syn på en skola för all. (Doktorsavhandling). Stockholms universitet, Specialpedagogiska Institutionen. Mitchell, D. (2015). Inclusive Education Is a Multi-Faceted Concept. Center for Educational Policy Studies Journal, 5(1), 9–30.
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd” – Vad betyder det och vad vet vi? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning: vad kan man lära av forskningen. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Nirje, B. (2003). Normaliseringsprincipen. Lund: Studentlitteratur.
Nutbrown, C., & Clough, P. (2004). Inclusion and exclusion in the early years: conversations with European educators. European Journal of Special Needs Education, 19(3), 301–315.
Persson, B., & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse - att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber AB.
Persson, S. (2015). En likvärdig förskola för alla barn – innebörder och indikatorer. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie.
Pijl, S. J. (2010). Preparing teachers for inclusive education: some reflections from the Netherlands. Journal of Research in Special Educational Needs, 10, 197–201.
Ramberg, J. (2015). Special Education in Swedish Upper Secondary Schools: Resources, Ability Grouping and Organisation. (Doktorsavhandling). Stockholms Universitet, Specialpedagogiska institutionen.
Richardson, G. (1992a). Folkskolan tar form. I Richardson, G (Red.) (1992). Ett folk börjar skolan (s. 30-32). Stockholm: Allmänna förlaget.
Richardson, G. (1992b) En gemensam barndomsskola. I Richardson, G (Red.) (1992). Ett folk börjar skolan (s. 68-87). Stockholm: Allmänna förlaget.
Sandström, M. (2014). Inledning. I Sandström, M., Stier, J. & Nilsson, L. (Red.) (2014). Inkludering: möjligheter och utmaningar (s. 11-20). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2017). Förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd. (Statens offentliga utredningar, 400–2016:209).
Skolinspektionen (2018). Förskolans kvalitet och måluppfyllelse – ett treårigt regeringsuppdrag att granska förskolan. (Statens offentliga utredningar, 2015:3 364).
Skolverket (2017). Skolverkets allmänna råd. Måluppfyllelse i förskolan. Stockholm: Fritzes kundtjänst.
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan. Hämtad 30 oktober 2019 från Skolverket: https://www.skolverket.se/getFile?file=4001
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca + 10. Hämtad 8 november 2019 från Svenska Unescorådet: https://www.unesco.se/?infomat=salamanca-deklarationen
Unicef, Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Hämtad 8 november från Unicef: https://unicef.se/barnkonventionen
Unicef, Sverige (2015). Concluding observations on the fifth periodic report of Sweden adopted by the Committee at its 68th session. Hämtad 30 november från Unicef:
https://unicef.se/barnkonventionen/fns-kommitte-for-barnets-rattigheter
Utbildningsdepartementet (1980). Handikappad, integrerad, normaliserad, utvärderad :
delbetänkande från Integrationsutredningen. (Statens offentliga utredningar, 1980:34). Hämtad 21 december från: https://www.sorenoman.se/forarbete/?forarbetsnamn=sou-1980-34
Vetenskapsrådet (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 14 november från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf