Metoddiskussion

Författarna till denna litteraturstudie har använt en deskriptiv design för att besvara syftet. Deskriptiv design användes för att sammanfatta data på ett strukturerat sätt, hålla litteraturstudien nära de använda studiers resultat och därmed hållas på samma nivå som deltagarna, vilket kan ses som en styrka i litteraturstudien (Polit och Beck 2020).

Databaserna Pubmed och Cinahl användes för att hitta vetenskapliga artiklar.

Det var fördelaktigt att använda dessa databaser för att hitta vetenskapliga artiklar inom ämnet omvårdnad (Polit & Beck 2020). Sökord som användes vid databassökningen valdes utifrån litteraturstudiens syfte. MeSH-sökordet health knowedge, attitudes, practice kan uppfattas som icke närliggande studiens syfte, trots detta valde författarna

27 att inkludera sökordet ändå eftersom sökordet genererade i relevanta sökträffar och vetenskapliga artiklar. Sökkombinationen Diabetes mellitus och health knowedge, attitudes, practice kan uppfattas som en svaghet då sökkombinationen inte innehåller ord som egenvård eller erfarenheter, trots detta genererade sökkombinationen relevanta artiklar utifrån föreliggande litteraturstudies syfte, artiklarna som valdes utifrån

sökkombinationen hade egenvård och personers erfarenheter som det mest centrala.

För att kunna kombinera relevanta sökord har den booleska termen AND använts för att kunna begränsa sökningarna samt vara fördelaktiga för litteraturstudiens syfte (Polit &

Beck 2020). Begränsningarna användes för att minska antalet vetenskapliga artiklar samt för att göra sökträffarna mer hanterbara. Begränsningen 10 år användes för att fastställa att artiklarna inte var äldre än 10 år för att inkludera aktuella artiklar och fulltext användes för att konstatera att artiklarna gick att få upp i fulltext. Begränsningen engelska kan uppfattas som en svaghet eftersom författarna till föreliggande studie inte har engelska som modersmål vilket kan leda till oavsiktlig feltolkning.

Två av de vetenskapliga artiklarna söktes fram manuellt vilket kan uppfattas som en svaghet eftersom artiklarna inte kunde hittades genom litteratursökningen.

Författarna använde urvalskriterier för att artiklarna som inte kunde svara på syftet och var irrelevanta lättare kunde urskiljas. Urvalskriterier underlättar även för de som vill granska litteraturstudien samt för vidare forskning (Polit & Beck 2020).

Författarna till föreliggande litteraturstudie ville inkludera artiklar som på bästa möjliga sätt kunde svara på litteraturstudiens syfte. Både DMT1 och DMT2 inkluderades vilket kan ses som en av litteraturstudiens styrkor då diabetesrelaterade fotsår är en

komplikation för båda typerna av DM. Författarna valde även att ha med deltagarna som hade haft fotsår då det inte fanns en anledning att exkludera dessa, då deltagarna hade en likvärdig erfarenhet oavsett om de hade ett pågående diabetesrelaterat fotsår eller att de hade haft ett diabetesrelaterat fotsår. Kvalitativa artiklar inkluderades då syftet var att inkludera personers subjektiva erfarenheter av egenvård vid diabetesrelaterade fotsår, detta kan ses som både en svaghet och en styrka. Om författarna hade valt att inkludera kvantitativa artiklar skulle detta förmodligen leda till ett bredare urval och resultat och även inkluderat begreppet livskvalité. Å andra sidan skulle författarna inte få personers individuella erfarenheter om vi uteslutit kvalitativa artiklar, vilket behövdes för att besvara föreliggande litteraturstudie. En annan styrka var att det inkluderades artiklar som hade strukturen IMRAD för att få ta del av en struktur som på ett effektivt sätt

28 kunde tolkas, läsas och få en underlättande överblick. Strukturen IMRAD användes även för att exkludera artiklar som inte var primärkällor.

En svaghet med litteraturstudien var att en av de valda studierna hade både

patientperspektiv och sjuksköterskeperspektiv, men då det var tydligt vad som var patientperspektiv och sjuksköterskeperspektiv inkluderades studien och det som kunde svara på författarnas syfte inkluderades till föreliggande studiens resultat.

Litteraturstudier exkluderades för att endast inkludera förstakälla på kvalitativa studier i föreliggande resultat. Deltagare som var under 18 år exkluderades då personer under 18 år är en sårbar grupp där det krävs ett annat tillvägagångssätt och extra försiktighet, dock märktes det att inga artiklar som lästes hade deltagare som var under 18 år, då kan exklusionskriteriet uppfattas förvirrande och det kan ses som en svaghet.

Urvalsprocessen har en tydligt utformad text som gör det lätt för läsaren att se hur de vetenskapliga artiklarna valdes ut. Författarna läste titlar samt gick över till artiklarnas abstract direkt om inte titeln gav tillräckligt med information för att inkluderas eller exkluderas. På så sätt missades inga eventuella artiklar på grund av en missinformativ titel och det kan ses som en styrka i föreliggande studie.

Urvalsprocessens text kompletteras även med ett flödesschema som beskriver alla stegen när vetenskapliga artiklar exkluderas (Polit & Beck 2020).

Alla vetenskapliga artiklar genomgick en relevansgransking och en kvalitetsgranskning för att utvärdera artiklarnas relevans och kvalitet. Några av artiklarna studerade personer med diabetesrelaterade fotsår och personer med amputation, detta kan vara en svaghet eftersom artiklarnas undersökningsgrupp blev mindre. Dock valde författarna att ta med delarna som beskrev diabetesrelaterade fotsår ändå eftersom det framgick tydligt vad personerna med diabetesrelaterade fotsår hade sagt och vad personerna med amputation hade sagt. De använda artiklarnas resultatavsnitt lästes noggrant, vid upprepade gånger och av båda författarna för att risken för missuppfattning skulle minskas. Författarna hade tydlig kommunikation och kunde diskutera om missuppfattningar uppstod.

Artiklarna lästes enskilt och tillsammans, vilken kan ses som en styrka då det ökade vår chans att finna viktig information. Data analyserades med Helen Aveyards

dataanalysmetod för att identifiera teman, detta är en passande dataanalysmetod för en litteraturstudie enligt Aveyard (2019). Författarna har varit noggranna med att motverka plagiering, falsifiering och fabricering genom hela arbetets gång och det ses som en styrka i föreliggande litteraturstudie. Denna litteraturstudie har skrivits av två författare,

29 detta kan uppfattas som en styrka eftersom allt material bearbetats och granskats

noggrant av två personer.