Författare Syfte Resultat
Okoro T., Sikirica V., Casillas L., Brion T., Devine J., Ong V.
& Howard K.
Att identifiera fördjupad information om fotsårssymtom, effekter på funktion och hälsorelaterad livskvalitet direkt från patienter med diabetesrelaterade fotsår.
Deltagarna i studien upplevde att egenvård av fotsår var en börda och att diabetesfotsår resulterade i flera vardagliga begränsningar såsom fysisk aktivitet/ avlastning /rörlighet. Det som deltagarna tyckte var jobbigast när det kom till egenvården var hur lång tid det tog att utföra den, såsom sårtvätt, omläggning och att undersöka fötterna dagligen. Deltagarna upplevde en emotionell påfrestning då de hade en rädsla för att behöva amputera eller genomgå en operation och rädsla för hur fotsåret skulle urarta sig.
Suza, D., Eltrikanawati, T., Tarigan, R., Setiawan. &
Gunawan, J.
Att utforska upplevelser av diabetisk- fotsårsbehandling bland människor
tillhörande den etniska gruppen Batak Karo i Indonesien.
Fem teman formulerades i studiens resultat: 1. Tron på hälsa och ohälsa. 2.
Fysiska, psykologiska, sociala eller spirituella förändringar. 3. Traditionella behandlingar 4. Kulturell tro. 5. Söker hälso- och sjukvård. Deltagarna använde sig av olika traditionella egenvårdsbehandlingar med målet att läka fotsåren. Egenvårdsbehandlingarna kunde bland annat innehålla oljor, växter, kryddor och örter. Det framkom även hur deltagarna påverkades psykiskt, socialt och spirituellt av att leva med diabetesrelaterade fotsår. Skam, rädsla, hopplöshet och avsky var några av känslorna som togs upp. En annan aspekt som togs upp var den begränsade förmågan att vara fysiskt aktiv på grund av de diabetesrelaterade fotsåren. Deltagarna hade försökt att söka hälso- och sjukvård för att få hjälp med sina fotsår efter att dem gett upp den
traditionella behandlingen.
Barg F.K., Cronholm P.F., Easley E.E., Davis T., Hamton M., Malay D.S, Donohue C.,
Att utforska uppfattningar bland personer med typ 2-diabetes om fotsår och
amputationer i nedre extremiteterna.
I studiens resultat beskrivs deltagarna ha en begränsad insikt i
sjukdomsprocessen. Behandlings-rekommendationer var extremt svåra att följa. Deltagarna upplevde begränsad självständighet och att de tappat sin identitet på grund av fotsår. Flera av deltagarna nämnde att de inte klarade av
11 Song J., Thom S.R. & Margolis
D.J.
egenvården själva och att fotsår begränsade det vardagliga livet. Deltagarna beskrev att egenvården tar över deras liv och att många av deltagarna var beroende av närståendes hjälp, fysiskt psykiskt och ekonomiskt.
Palaya J., Pearson S. & Nash T. Att utforska erfarenheter om socialt stöd hos personer som lever med diabetesrelaterade fotsår för att vidare kunna hantera likande situationer i framtiden.
I resultatet beskrevs fem teman: 1. Självförmåga, stress och isolering. 2.
Behovet av transport kopplat till social eller fysisk förmåga. 3. Åsikter om socialt stöd från hälso- och sjukvårdspersonal. 4. Ömsesidigt stöd samt hälso- och sjukvårdspersonalens underlättande stöd. 5. Finansiellt stöd. I resultatet diskuterade deltagarna finansiellt stöd, deltagare beskrev att kostnaden kunde bli ett problem när det handlade om att undvika uppkomsten av
diabetesrelaterade fotsår. Socialt stöd menade vissa deltagare inte behövdes, de menade att det fanns människor som hade det värre. Även förmågan att ge stöd till andra var problematiskt. Deltagare i denna studie hade en önskan att få berätta och stötta andra som lever med diabetiska fotsår genom att berätta sina erfarenheter. Den sociala isoleringen beskrevs, en transport kunde vara extremt viktigt för att personer med diabetesrelaterade fotsår skulle kunna komma ut och delta i sociala sammanhang.
Aliasgharpour, M. & Nayeri, N.
Att klargöra vårdprocessen för iranska diabetespatienter med fotsår relaterat till sin diabetes.
I resultatet av studien nämndes det att tre huvudteman kunde identifieras, sjukdomshantering, sjukdomserfarenhet och kontinuitet i vården. Inom dessa huvudteman kunde mindre underteman urskiljas. Det framgick att
erfarenheten med DM och hanteringen av sjukdomen var onekligen relaterad till kontinuiteten av egenvård, både av egenvård av DM och fotsår. Till skillnad från de patienter som hade en medvetenhet och tillräckligt med information om DM, som deltog i utbildning och hade erfarenhet om fotvård, gav en bättre egenvård för sitt fotsår. Det framgick att flera av deltagarna inte hade tillräcklig med information om att fotsår kan bli en komplikation av en okontrollerad DM. Flera av deltagarna egenvårdade sina fötter med
produkter/metoder som de har hört ska fungera, utan att kolla upp med någon kunnig inom vården om det är en okej produkt/metod (missinformation).
Patientens attityd gentemot sin DM samt fotsår var ett tema som togs upp
12 utifrån intervjusvaren, såsom oengagerad och obrydd. Deltagarna berättade även att de inte tycker att de har fått tillräckligt med information om sitt sjukdomstillstånd. Känslorna som fotsår medförde var ånger och obehag enligt deltagarna.
Beattie A.M., Campbell R. &
Vedhara K.
Att undersöka de känslomässiga och
beteendemässiga konsekvenserna av att leva med risken att återfå fotsår.
Resultatet bestod av olika teman och subteman: begränsad kunskap i att förhindra ytterligare fotsår, negativa känslor oro och rädsla: rädsla för amputation, skuld och skam, första erfarenheten av fotsår, diskutera
erfarenheter tillsammans med andra, beteendemässiga erfarenheter av att leva med hotet att utveckla ytterligare fotsår: att bibehålla god fotvård av fötterna.
I resultatet förklarade författarna till studien att deltagarna uppfattades ha liten kontroll i att förebygga ytterligare fotsår. Bristande egenvård framkom från majoriteten av deltagarna. Detta ledde till många negativa känslor bland annat en rädsla och oro för att utveckla ytterligare fotsår. Vissa deltagare ville inte diskutera sina fotsår med sin familj eller sina vänner medan andra kunde finna stöd genom att diskutera fotsåren med sin familj eller sina vänner.
Abu-Qamar, M. & Wilson, A. Att utarbeta patientens syn på diabetisk fotvård inom det jordanska
sjukvårdssystemet.
Resultat beskrev att deltagarna inte hade kunskapen som krävdes för att kunna utföra fotvård i förebyggande syfte, detta grundade sig i en personlig tro på hälso- och sjukvården och strukturen och kulturen för utövandet av hälso- och sjukvården i Jordanien. Deltagarna i studien trodde inte att deras diabetesdiagnos krävde en regelbunden kontroll av fötterna, även när det inte fanns några fotsår. Dessutom utförde inte hälso- och sjukvårdspersonalen fotundersökningar som en del i vård av diabetes. Vidare beskrivs det att deltagarna i studien inte förstod att det var diabetes som var orsaken bakom uppkomsten av de diabetesrelaterade fotsåren. Flera deltagare påpekade att personer bland den yngre generationen utbildade den äldre generationen om att diabetes kan leda till fotsår.
13 Hjelm K. & Apelqvist J. Att beskriva hur tro, relaterat till hälsa och
sjukdom hos utrikesfödda människor med diabetesfotsår kan påverka synen på
egenvård och om det finns olikheter relaterat till ursprung.
Resultatet visade att de flesta deltagarna trodde att fotsår var oundvikliga och svåra att upptäcka. Många av deltagarna beskrev en begränsad förmåga till egenvård, endast några av deltagarna hade sökt hjälp för sina
diabetesrelaterade fotsår. Deltagarna hade inte koll på glukoskontrollens påverkan på diabetes och statusen av fötterna. Begränsad rörlighet och smärta orsakade en försämrad hälsa bland deltagarna. Religion och kultur diskuteras, hos deltagarna som tillhörde religionen islam visade det sig att vissa ritualer var viktiga för den enskilda individens hälsa. Hälso- och sjukvårdspersonalen klassades som en viktig informationskälla. Deltagarna påpekade att ekonomin påverkade utförandet av egenvården negativt, deltagarna beskrev bland annat att det var dyrt med läkemedel och skor.
Khunkaew, S., Tungpunkom, P., Sim, J. & Fernandez, R.
Att utforska erfarenheterna från norra thailändska människor som lever med diabetiska fotsår i norra Thailand och strategier som de använde för att hantera sin kost och sårvård.
Resultatet beskrev erfarenheter av att leva med diabetesrelaterade fotsår bland annat emotionella känslor och ekonomiska aspekter. Framför allt hade deltagarna svårt att anpassa sitt liv efter uppkomsten av fotsår på grund av att gamla livsstilsvanor fortfarande höll i och var svåra att ändra. Många av deltagarna använde sig av traditionella behandlingar vilket orsakade en försämring av fotsåret. Deltagarna hade problem med att ändra gamla egenvårdsvanor eftersom deltagarna var osäkra på vilka fördelar en viss ändring av deras livstilsvanor hade. Den här osäkerheten grundade sig i en bristande information och kunskap om egenvård av diabetes och fotsår.
Sammanfattningsvis, den bristande informationen och kunskapen om egenvård vid diabetes resulterade i fotsår och deltagarna hade svårt att ändra sitt sätt att leva och anpassa sig efter sin nya situation.
Meric M., Ergun G., Meric C., Demirci I. & Azal Ö.
Att undersöka erfarenheterna från patienter med diabetiska fotsår (DFU).
I resultatet framkommer det att deltagarna var rädda för att förlora sina fötter och hade det svårt att hantera situationen relaterat till egenvård av sin DM samt egenvården av fotsår. Flera av deltagarna var inte uppmärksamma på egenvården av sina fötter och visste inte hur fotsår kunde uppkomma.
Deltagarna kände en stor emotionell börda i och med det uppkomna fotsåret.
14 En betungande upplevelse bland deltagarna var att vara beroende av någon annan. Deltagarna kände ett behov av att vårdpersonal skulle förstå deras svårigheterna och deltagarna upplevde ofta att vårdpersonalen inte förstod situationer från deras perspektiv. Deltagarna menade att de inte hade tillräckligt med kunskap om egenvård av sin DM och sina fotsår.
Lee Y.N & Chang S.O Att identifiera subjektiva patientperspektiv angående diabetiska fotsår (DFU).
Den här studien konstaterade att det finns fyra olika tecken som utmärker personens upplevelse av diabetesrelaterade fotsår. Deltagarna i studien upplevde en förvirring på grund av en bristande kunskap, deltagarna upplevde en oro inför framtiden och oro inför att vara helt beroende av information samt deltagarnas förväntningar på en positiv anblick på goda resultat. Deltagarna beskrev en oförståelse om hur de diabetesrelaterade fotsåren uppkommit. Deltagarnas diabetesrelaterade fotsår påverkade deltagarna socialt, ekonomiskt och psykologiskt. Deltagarna riktade en tacksamhet mot bland annat familj, vänner, omgivning samt vårdpersonal som skötte behandlingen.
Costa, I., Tregunno, D. &
Camargo-Plazas, P.
Att utveckla den första teorin som kunde förklara processerna för engagemang i egenvård för vuxna med diabetiska fotsår.
Många av deltagarna hade bristande kunskap i egenvård och på grund av detta sökte deltagarna vård alldeles för sent. Många deltagare litade på sjukvården när det gällde att få hjälp med egenvården, detta på grund av att deltagarna själva inte har en tillräcklig egenvård. Vissa av deltagarna uppskattade att diskutera sin situation med sin omgivning. Majoriteten av deltagarna visste inte att fotvård var en förutsättning för att undvika
diabeteskomplikationer, flera av deltagarna beskrev ilska och ånger över att de inte tagit hand om sina fötter.
Netten J.J., Seng L., Lazzarini P.A., Warnock J. & Ploderer B.
Att undersöka orsaker till (icke-) följsamhet av egenvård bland personer med diabetiska fotsår, och deras praktiska och
Resultatet beskrev att deltagarna inte utövade egenvård i någon stor utsträckning. Bland annat identifierades dålig syn, rörlighet och att bära avlastande skor samt att använda sårförband som hinder till utförandet av egenvård. Deltagarna beskrev en frustration på grund av en långsam
15 skräddarsydda lösningar för förbättring av
egenvårdens följsamhet.
sårläkningsprocess. Många av deltagarna var i behov av stöd från
omgivningen, bland annat familj och vänner samt hälso- och sjukvård. Vissa deltagare beskrev att de tilldelats en förvirrande patientundervisning i egenvård. Slutligen beskrevs lösningar hur deltagarna kan förbättra följsamheten av egenvården.
Hjelm K. & Beebwa E. Att utforska föreställningar om hälsa och sjukdom bland ugandier med diabetesfotsår som kan påverka egenvård och vårdsökande beteende.
Deltagarnas kunskap om orsaker, hantering och förebyggande åtgärder var begränsad när det kom till egenvård av diabetesfotsår. Majoriteten av deltagarna visste inte den bakomliggande orsaken till deras
diabetesrelaterade fotsår. Emotionella känslor skapades på grund av fotsåren tillexempel symtom på depression, stress, oro. Fotsåren ledde till social isolering på grund av lukt och begränsad rörlighet. Deltagarna saknade medvetenhet om vikten av en fullständig daglig fotvård och de praktiserade sällan egenvård. Många var rädda för framtiden och såg kontakten med sjuksköterskan som viktig för att få information och kunskap. Deltagarna önskade att vården var bättre organiserad genom tillexempel flera tider för utbildning av sjuksköterskan och att vården inte skulle vara en pengafråga.