Metoddiskussion

Vi har använt oss av kvalitativ metod i vår undersökning och vi har fått svar på våra frågeställningar. Som tidigare beskrivet i metodkapitlet valde vi en kvalitativ metod då vi anser att vi på ett mer variationsrikt sätt kan förstå vad eleverna anser om prao. Vi fick möjlighet att ställa följdfrågor och vi fick använda oss av våra samtalsfärdigheter vi lärt oss under studie- och yrkesvägledarutbildningen. Nackdelar med att vi använde oss av kvalitativ metod istället för kvantitativ metod är att vi hade nått ut till fler informanter och då fått en större vidd på resultatet. I åtanke har vi med oss att vi endast utifrån vår undersökning kan applicera svaret på de informanter vi intervjuat, vid en kvantitativ metod skulle vi kunnat generalisera. Vi är också medvetna om att vår urvalsgrupp representerar en ytterst liten del av Sveriges niondeklassare vilket påverkar tillförlitligheten kring reliabiliteten av resultatet som framkommit i vår studie. Valet av vår metod har gjort att vi fått ett mer djupgående svar på de frågeställningar vi har. Då vi fick hjälp av studie- och yrkesvägledaren på skolan har vi ej haft svårigheter att få kontakt med informanter. En risk som vi kan se är att studie- och yrkesvägledaren valt ut informanter efter sin personliga kännedom vilket kan ha påverkat resultatet. Alla intervjuer skedde inom den tidsramen vi från början bestämt. Vi valde att ej ta hänsyn till annat än att informanterna skulle haft två veckors prao samt ha gjort ett gymnasieval under våren. Det slutade i att vi fick intervjuer med fem tjejer och en kille. Hade vi valt att ta hänsyn till genus hade vi intervjuat lika många killar som tjejer, då tror vi att resultatet sett annorlunda ut då tjejer och killar gör olika val utifrån deras befintliga habitus, arv och miljö. Det kan exempelvis vara så att tjejer tänker mer långsiktigt och vill därmed hålla många alternativ öppna och tenderar därför till att oftare väljer högskoleförberedande program. Tjejer kan även vara mer studiebenägna vilket också har påverkat och gjort att resultatet blivit annorlunda mot om vi haft fler killar i undersökningen. Ytterligare aspekter som vi tolkar hade påverkat vår undersökning och resultatet är om vi valt att utöka antalet informanter, valt ett annat län mot de vi gjort undersökningen i. Detta tror vi hade påverkat vårt resultat samt att tillförlitligheten kring reliabiliteten varit mer trovärdig.

43

7.3 Teoridiskussion

Vi har valt att analysera empirin utifrån Careership av Hodkinson och Sparkes samt Happenstance learning theory av Krumboltz och Levin. Dessa teorier har varit gynnsamma och har hjälpt till att analysera och tolka empirin. När vi gick igenom empirin kunde vi koppla ihop begreppen med resultatet utan större svårigheter, de valda teoretiska begreppen passar bra ihop med frågeställningarna. Careership är en sociologisk teori om karriärval skriven av Phil Hodkinson & Andrew C. Sparkes. Det finns flera centrala begrepp i teorin men vi har valt ut de använda begreppen utifrån dem vi anser passar undersökningen bäst, vilket resulterade i handlingshorisont och habitus. Begreppen habitus och handlingshorisont har visat vilka erfarenheter eleverna fått från prao, och hur de har påverkat deras val till gymnasiet. Eleverna tar beslut inom deras handlingshorisont och det är habitus som påverkar besluten. Habitus påverkar hur eleverna tar emot upplevelser och erfarenheter från praon, och det är habitus tillsammans med elevernas valmöjligheter som påverkar handlingshorisonten. Hur praon har påverkat elevernas gymnasieval beror på deras existerande habitus då det påverkas av medfödda värderingar och innefattar det eleverna föredrar och har kännedom om (Hodkinson & Sparkes, 1997). Resultatet tolkas till att praon har bidragit till att eleverna fått en vidgad handlingshorisont. En av informanterna kan nu tillbexempel tänka sig att arbeta i en bransch som hon tidigare inte visste någonting om. Det visar på ett tydligt sätt att prao hjälper eleverna att vidga handlingshorisonten. Happenstance Learning Theory grundas till stor del på hur eleverna agerar vid oplanerade händelser och hur slumpen då kan styra in eleven på en ny bana (Krumboltz och Levin, 2010). Denna teori har hjälp oss att få en inblick i hur eleverna tar tillvara på praon, och vilka erfarenheter de samlat på sig. Happenstance Learning Theory hjälpte oss även att kunna koppla och tolka hur mottagliga och villiga informanterna var till att prova på yrken de inte kände till. För att analysera elevernas åsikter om prao upplever vi nu i efterhand att ytterligare en teori hade varit till hjälp.

44

Sedan den nya gymnasiereformen kom 2011 har det varit färre elever som sökt till yrkesprogram, samtidigt som det råder brist på arbetskraft i många yrken som yrkesprogrammen leder till (Regeringskansliet, 2017). Urvalet till vår studie har varit elever i årskurs 9, vi hade vid en vidare forskning gjort en undersökning med gymnasieelever. Våra tankar kring en vidareutveckling av vår studie med koppling till yrkesprogrammen är att undersöka anledningen till varför det råder brist på arbetskraft inom de yrken som yrkesprogrammen leder till, och om prao är ett användbart verktyg för att inspirera och få eleverna att i större utsträckning välja ett yrkesprogram. En framtida undersökning kan förslagsvis vara att kontakta informanter som i högstadiet haft prao och påbörjat ett gymnasieprogram och undersöka om praon har bidragit till att de valt ett yrkesprogram. Det skulle även vara intressant att se om ansökningarna till yrkesprogrammen har ökat eller minskat efter att praon blivit obligatorisk.

7.5 Avslutande reflektioner

Syftet med undersökningen är att få en inblick i vad elever i årskurs nio på en skola i Västra Götaland anser om prao, om praoperiodernas kvalitetssäkring samt om de upplever att praon har varit till hjälp för gymnasievalet. Studiens resultat visar att elever ser prao som ett positivt inslag under deras skolgång. Eleverna ser praon som ett användbart verktyg både inför gymnasievalet och för att orientera tankarna kring val av yrke och studier i framtiden. Att eleverna får möjlighet att i ett tidigt stadie i livet få arbetslivserfarenhet tror vi kan generera till att eleverna blir medvetna om de förväntning och krav arbetslivet kräver. Under detta arbete har vi lärt oss mycket om prao utifrån elevens perspektiv samt hur viktigt det är att praon är kvalitetssäkrad. Önskvärt från vårt perspektiv med koppling till vår kommande profession är att eleverna blir mer upplysta och informerade om prao innan de beger sig ut på praktik med förhoppning om att eleverna får god förförståelse om prao och dess möjligheter ökar chanserna om att eleverna får ut mer av praon.

45

Referenslista

Henrysson, Lennart. 1994. -kulturer i skolan elevers och skolpersonals

upp attningar av stu ie- yrkes- och ar etslivsorientering på några h gsta ieskolor.

Diss. Lund. Univ.

Hirasawa, Karin & Sundelin, Åsa. 2003. Föreställningar om skola-arbetsliv. Stockholm. Lärarhögskolan.

Hodkinson, Phil, Sparkes, Andrew. 1997. Careership – a sociological theory of career

decision making. British Journal of Sociology of Education, Vol. 18

Krumboltz, D John, Levin, S Al. 2010. Luck is no accident – making the most of

happenstance in your life and career. California: Impact publishers

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Larsen, Ann Kristin. 2009. Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. Malmö: Gleerups

Lovén, Anders. 2000. Kvalet inför valet: om elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan. Diss. Lund : Univ.

Regeringskansliet. 2017. Lagrådsremiss om obligatorisk prao i högstadiet. Stockholm:

Sveriges riksdag. (2017/18:UbU9)

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Skolöverstyrelsen. 1991. Skolans arbetslivskontakter. Vällingby: TRINOM Förlag AB

46

Trost, Jan. 2010. Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur

Elektroniska

referenser

Herrström, Sofia & Lindberg Malm, Henrik. 2016. Praon i grundskolan: ett outnyttjat

verktyg. http://ratio.se/app/uploads/2016/02/praon-i-grundskolan-ett-outnyttjat- redskap.pdf (Hämtad 2018-04-02)

Skolverket. 2003. Rapport 2003:1. Hirasawa, Karin. & Sundelin, Åsa. Föreställningar

om skola-arbetsliv. Stockholm: Lärarhögskolan, Institutionen för samhälle, kultur och

lärande. Avdelningen för studie- och yrkesvägledning

https://www.researchgate.net/profile/Asa_Sundelin/publication/281105193_Forestallnin gar_om_skola-

arbetsliv_2003_Rapport_pa_uppdrag_av_Skolverket/links/55d5966f08aef1574e976e2a/ Foerestaellningar-om-skola-arbetsliv-2003-Rapport-pa-uppdrag-av-Skolverket.pdf

(Hämtad 2018-04-12)

Skolverket. 2007. Kvalitetsgranskning av studie- och yrkesorientering i grundskolan. Stockholm: Skolverket https://www.skolverket.se/publikationer?id=1712 (Hämtad 2018-04-04)

Skolverket. 2018a. Ansvar för prao. Stockholm: Skolverket

https://www.skolverket.se/skolutveckling/studie-och-yrkesvagledning/stod-i-

arbetet/rad-och-vagledning-for-prao/ansvar-for-prao-1.267245 (Hämtad 2018-05-20)

Skolverket. 2018b. Efterarbete och uppföljning av prao. Stockholm: Skolverket

https://www.skolverket.se/skolutveckling/studie-och-yrkesvagledning/stod-i- arbetet/rad-och-vagledning-for-prao/efterarbete-och-uppfoljning-av-prao-1.267251

(Hämtad 2018-05-05)

Skolverket. 2018c. Skolans planering för prao. Stockholm: Skolverket

https://www.skolverket.se/skolutveckling/studie-och-yrkesvagledning/stod-i-

arbetet/rad-och-vagledning-for-prao/skolans-planering-for-prao-1.267941 (Hämtad 2018-05-15)

47

Skolverket. 2018d. Råd och vägledning för prao. Stockholm: Skolverket

https://www.skolverket.se/skolutveckling/studie-och-yrkesvagledning/stod-i- arbetet/rad-och-vagledning-for-prao (Hämtad 2018-05-14)

Statistiska centralbyrån. 2011. Minskat intresse för gymnasiets yrkesprogram.

https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Minskat-intresse-for-gymnasiets- yrkesprogram/ (Hämtad 2018-04-10)

Svenskt äringsliv. nk t lan -åringar Stockholm

https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Skola___N_ringsliv/undersokninge n-som-pdf_527286.html/BINARY/Undersökningen%20som%20PDF (Hämtad 2018- 04-02)

Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet: Stockholm

48

Bilagor

Intervjuguide

Bakgrund

När gjorde du din första praktik? Hur lång var din praktikperiod?

Hur kom du i kontakt med dina praktikplatser?

Hade du några uppgifter från skolan kopplat till din prao?

Hur följdes din prao upp? Hade du några uppgifter efter din prao?

Förkunskaper

Vad visste du om prao innan den första praoperioden?

Förväntningar

Vad hade du för förväntningar på praon?

Personlig uppfattning

Hur kommer det sig att du valde just den praktikplatsen du valde?

Vad fick du göra på dina praktikplatser? Vad hade du för arbetsuppgifter? Hur nöjd har du varit med din prao?

Vad tycker du har varit bra med din prao?

Vad tycker du har varit mindre bra med din prao? Vad lärde du dig på din prao?

Hur var kontakten med din handledare? Blev du väl omhändertagen?

Framtid

Vad har du sökt för gymnasieprogram?

Hur kommer det sig att du har sökt just det gymnasieprogrammet? Hade du hjälp av din prao i ditt val av gymnasieprogram? På vilket sätt?

När du valde din praktikplats, hur viktigt var dig att det var en arbetsplats/yrke som du kan tänka dig att arbeta med i framtiden?

49 Övrigt