Hur har praon påverkat gymnasievalet?

Utifrån syftet och ena frågeställningen “Hur har praon påverkat gymnasievalet?” uttrycker samtliga informanter att praon har påverkat deras val till gymnasiet. Informanterna uttrycker och visar dock olika känslor och tankar, med detta tolkar vi det som att praon har haft både positiv och negativ inverkan på eleverna. Felicia nämner i intervjun att hon tycker att praon varit till hjälp och stärkt hennes val till gymnasiet. Hon säger också att det är praon som har fått henne mer intresserad av att vilja arbeta som mäklare i framtiden. Den bild vi får baserat på Felicias berättelse kopplar vi till Happenstance learning theory (Krumboltz & Levin, 2010) som handlar om hur situationer och händelser som ligger utanför individens kontroll kan avgöra livs- eller karriärval. I Felicias fall var det tack vare möjligheten till att få ha prao som gjorde att hennes tankar vidgades och stärktes hennes karriärval och hon blev stärkt i sitt val om vad hon skulle välja för gymnasieprogram.

37

Maria upplevde att praon skapade förvirring och gjorde gymnasievalet svårare då hon efter avslutad praoperiod upptäckt ett yrke via sin prao som hon kan tänka sig att arbeta med i framtiden. Yrket Maria upptäckt var ett yrke hon tidigare inte haft kännedom om vilket vi upplever gjorde att Marias handlingshorisont vidgats. När människor får nya erfarenheter förändras deras uppfattning och då vidgas handlingshorisonten (Hodkinson och Sparkes, 1997). Krumboltz och Levin (2010) anser att det är viktig att som individ vara mottaglig och öppen för nya kunskaper och möjligheter för att lära. Vi tolkar det som att Maria varit mottaglig, vilket resulterat i att hon hittat ett yrke hon kan tänka sig att arbeta med i framtiden.

Resultatet av praon har för alla informanterna mynnat ut till att det antingen blivit mer självsäkra i sitt val av gymnasieprogram eller fått insikt i vad de inte ska välja. Hodkinson och Sparkes (1997) menar att ungdomar baserar sina val på information som de samlat in genom erfarenheter som de får från praktik eller genom inblick i yrken. Hilma nämner själv att hon efter praon vet vad hon vill, och inte vill, arbeta med i framtiden vilket vi tolkar som att Hilma fått en vidgad handlingshorisont då hon fått ny kunskap och lärdom, vilket hjälpt henne i sitt val till gymnasiet.

I teoriförankringen belyser vi Krumboltz och Levins (2010) tankar om elevernas förväntningar kring prao, vad som kan ske om inte förväntningarna uppfylls och hur det kan resultera i en oplanerad händelse. Det kan påverka deras tankar så att gymnasievalet blir annorlunda mot vad de tänkt sig innan de gick ut på prao. Krumboltz och Levins (2010) tankar om förväntningar och vad som kan ske vid oplanerade händelser kopplar vi till Markus, en av våra informanter. Han ansåg att det var viktigt att välja en praoplats inom ett yrke som han kan tänka sig att arbeta med i framtiden. Därav menar han att praoperioden varit till stor hjälp för honom att orientera sig och hitta rätt inom arbetslivet. Markus anser personligen att praon inte varit till någon hjälp för hans del gällande gymnasievalet men tycker att praon varit hjälpsam för eventuella framtida studier. Vi tolkar det som att praon för Markus del har varit ett viktigt inslag i skolgången då det har fått honom att inse och bli mer säker på att han vill studera på högskola efter studenten.

Hirasawa och Sundelin (2003) skrev en rapport där de lyfter tankar om prao och hur de anser att praon ska ge realitetsanpassning och eleverna ska få ta del av yrken som stämmer överens med deras möjligheter. Informanterna tycker att det har varit roligt och lärorikt att komma ut i arbetslivet, testa på olika arbetsuppgifter och få en inblick i hur det är att arbeta på riktigt. Utifrån syftet och vår frågeställning hur gymnasievalet har

38

påverkat eleverna, så talar resultatet från vår studie och vår insamlade empiri att praon haft inflytande och påverkat eleverna i deras gymnasieval. Skolverket (2018) menar att syftet med prao är att ge eleverna kunskap om arbetslivet, de anser att valet av utbildningsväg baseras på vad eleven vill arbeta med i framtiden och att elevens valprocess påverkas av många olika faktorer. Skolverkets (2018) tankar om prao stämmer överens med den bild informanterna förmedlat utifrån intervjuerna. Informanterna berättar att praon har gjort det möjligt för dem att få insyn i arbetslivet, testa olika arbetsuppgifter, lära sig att ta ansvar och kommit i kontakt med vuxenlivet, vilket har resulterat i förtroende på arbetsplatsen. Vi tolkar det som att eleverna upplever att de får ett förtroende på arbetsplatserna när de tillåts ta eget ansvar. Det är en aspekt som bidrar till ökat självförtroende och utvecklar mognad hos eleverna, som även framkommer i Henryssons (1994) avhandling. Prao bidrar också till att eleverna kommer i kontakt med vuxenlivet vilket minskar uppdelningen mellan generationer. Alla dessa faktorer påverkar eleven i deras valprocess. Utifrån Bourdieus begrepp habitus vet vi att habitus är föränderligt och är det som påverkar besluten som fattas. Tillsammans med upplevelser och erfarenheter kan individens framtida beteenden och val förändras. Hur praon påverkar gymnasievalet är olika beroende på elevernas befintliga habitus (Hodkinson & Sparkes, 1997).

6.3 Sammanfattning

Vi har kommit fram till att fem av våra sex informanter upplever prao som ett positivt inslag i skolan. Den bild som framkommer utifrån undersökningen talar också för att prao är ett verktyg som hjälper dem att orientera sin väg till ett välgrundat beslut i valet av gymnasieprogram. För att eleverna ska få en så bra praoupplevelse som möjligt behöver de ha många arbetsuppgifter på praoplatsen, utveckla sitt sociala nätverk genom att komma i kontakt med andra personer på sin praoplats samt få många nya lärdomar. Den informant som inte ser prao som ett positivt inslag under utbildningen baserar den negativa upplevelsen på att arbetsuppgifterna och lärdomarna var bristfälliga under praoperioden. Vilket vi tolkar som att informanten inte känt sig aktiv. Att eleven känner sig aktiv under sin prao är en viktig aspekt menar Lennart Henrysson

39

(1994) som i sin avhandling intervjuat elevers uppfattningar om studie- och yrkesvägledning. Där framkom det att för att eleverna ska se praon som meningsfull, är det viktigt att de får vara aktiva. Informanternas upplevelse av praon stämmer väl överens med den tidigare forskning som behandlar samma undersökningsområde. Utifrån empirin tolkar vi det som att reglerna och uppföljningen kring praon och dess kvalitetssäkring behöver förbättras. Skolverkets (2007) granskning visar att för- och efterarbetet kring praon är bristfällig. När elevens praoplats har tillräckligt med arbetsuppgifter till eleven och när det finns ett för- och efterarbete i skolan är praon kvalitetssäkrad. När praon är kvalitetssäkrad ger det ett ökat mervärde för eleverna och de kan då få största möjliga kunskap och förberedelse inför arbetslivet (Skolverket, 2018b). Den insamlade empirin visade att alla informanter blivit tilldelad en handledare under sina praoperioder men det visar sig att kontakten mellan informanten och handledaren har varierat.

Vår undersökning bekräftar den etablerade bilden som redan finns av att prao och att prao har en positiv inverkan på eleverna och för deras arbetsrelaterade framtid.

40