Prao ur ett elevperspektiv – hur upplever elever prao?

SAMHÄLLE–KULTUR–IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Prao ur ett elevperspektiv – hur upplever

elever prao?

Practical occupational experience from a

student perspective

Klara Blomqvist

Julia Hellman

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Jonas Olofsson Datum för uppsatsseminarium: 2018-05-30 Examinator: Magnus Persson

3

Sammanfattning

Undersökningens syfte är att få en inblick i vad elever i årskurs nio på en skola i Västra Götaland anser om prao, om praoperiodernas kvalitetssäkring samt om de upplever att praon varit till hjälp för gymnasievalet.

Höstterminen 2018 blir det obligatoriskt med prao för elever i årskurs åtta och nio. I samband med det och våra personliga upplevelser och erfarenheter från våra VFU- perioder under studie- och yrkesvägledarutbildningen uppstod vår tanke om detta examensarbete. Då vi kommit i kontakt med elever som haft delade åsikter om prao ville vi undersöka detta. I undersökning är frågeställningarna följande: “Hur upplever

elever i årskurs 9 prao?” och “Hur har praon påverkat gymnasievalet?”

För undersökningen valdes en kvalitativ metod. Vi har intervjuat sex stycken elever som går i årskurs nio på en grundskola belägen i Västra Götaland. Skolan valde vi ut efter personlig kännedom då en av oss haft VFU på utvalda skolan. Informanterna valdes ut av studie- och yrkesvägledaren efter önskade kriterier. Empirin analyseras utifrån teorierna Careership och Happenstance learning theory.

Resultatet från undersökningen visar att elevernas upplevelse av prao är positiv. Eleverna tycker prao är givande, lärorikt, att det är intressant att få inblick i arbetslivet och nyttigt att få prova på olika arbetsuppgifter. Praon har hjälpt eleverna i gymnasievalet då de efter avslutad prao kunnat värdera och ta ett beslut om vilket gymnasieprogram de ska välja, för att sedan kunna välja ett yrke som passar eleven utifrån sin självkännedom i samspel med upplevelsen från sin prao. I resultatet framkommer även att praon behöver bli mer kvalitetssäkrad. Det finns brister både på praoplatserna och med för- och efterarbete i skolan.

Nyckelord: prao, gymnasieval, kvalitetssäkring, careership, happenstance learning theory

4

Förord

Vi vill börja med att tacka våra informanter som ställt upp på våra intervjuer, utan er hade detta arbete inte varit genomförbart. Tack till vår handledare Jonas Olofsson som genom handledning hjälpt oss att få ihop ett arbete. Vi vill tacka varandra för all stöttning, hjälp och hårt arbete, varvat med skratt som har möjliggjort att detta arbete nu är färdigt.

Arbetsfördelning

Julia kontaktade studie- och yrkesvägledaren som hjälpt oss att hitta informanter. Julia är den som har utfört intervjuerna och Klara är den som har gjort all transkribering. Utifrån vår tematiserad intervjuguide fördelade vi upp det jämlikt mellan oss och förde sedan in den insamlade empirin i resultatkapitlet. Teoriavsnittet och den tidigare forskningen har Julia haft huvudansvaret för. Diskussionskapitlet, resultatet och analyskapitlet skrev vi tillsammans. Vi har haft daglig kontakt och under arbetets gång har vi korrigerat texten tillsammans via Google Docs.

Klara Blomqvist Julia Hellman Göteborg, Maj 2018

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 9

1.2 Begreppsförklaring ... 9

1.3 Disposition ... 10

2. Tidigare forskning ... 11

2.1 Elevers upplevelse av prao ... 11

2.2 Praons inverkan i gymnasievalet ... 12

2.3 Sammanfattning ... 13

3. Teoretiska perspektiv ... 14

3.1 Careership ... 14

3.2 Happenstance learning theory ... 15

4. Metod ... 17 4.1 Metodval ... 17 4.2 Urval av undersökningsenheter ... 18 4.3 Datainsamling ... 18 4.4 Analysform ... 19 4.5 Etiska utgångspunkter... 19 5. Resultat ... 21 5.1 Elevernas erfarenhet ... 21 5.1.1 Sammanfattning ... 24

5.2 Elevernas förkunskaper och förväntningar ... 24

5.2.1 Sammanfattning ... 25

5.3 Elevernas personliga uppfattning om prao ... 26

5.3.1 Sammanfattning ... 30

5.4 Framtid ... 30

5.4.1 Sammanfattning ... 32

6. Analys ... 34

6.1 Upplever eleverna i årskurs nio praon som något positivt eller negativt?... 34

6.2 Hur har praon påverkat gymnasievalet? ... 36

6.3 Sammanfattning ... 38

7. Diskussion ... 40

7.1 Resultatdiskussion ... 40

6 7.3 Teoridiskussion ... 43 7.4 Vidare forskning ... 43 7.5 Avslutande reflektioner ... 44 Referenslista ... 45 Bilagor ... 48

7

1. Inledning

Obligatorisk prao avskaffades 1994 vilket resulterat i att avståndet mellan skola och arbetsliv ökat. Sveriges riksdag har beslutat att prao återigen ska bli obligatoriskt för elever i årskurs åtta och nio med start höstterminen 2018, detta för att öka likvärdigheten i skolan och ge alla elever möjlighet att få en insyn i arbetslivet (Regeringskansliet, 2017).

“Prao, praktisk arbetslivsorientering, under minst tio dagar ska bli obligatorisk för skolelever och det blir huvudmännens ansvar att ordna prao för eleverna. Det gäller elever från årskurs åtta i grundskolan och årskurs nio i specialskolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen.” (Sveriges riksdag 2017/18:UbU9)

2011 infördes en ny gymnasiereform som medfört att elever inte ser yrkesprogrammen som lika attraktiva som tidigare år, mellan 2010–2016 var andelen som sökt yrkesprogram i genomsnitt 38 procent. Vilket kan jämföras med perioden 2005–2010 då genomsnittet låg på 58 procent (Statistiska centralbyrån, 2017). Samtidigt är det brist på arbetskraft i många yrken som programmen leder till. Gymnasie- och kunskapsminister Anna Ekström menar att obligatorisk prao kan ge elever bättre förutsättningar att göra välgrundade val av utbildnings- och yrkesinriktning. Det kan bland annat bidra till att eleverna får bättre kunskaper om de yrken som gymnasieskolans yrkesprogram utbildar mot (Regeringskansliet, 2017).

2007 gjorde Skolverket en granskning av kvaliteten på studie- och yrkesorienteringen på grundskolan. I granskningen ses hur studie- och yrkesorienteringen fungerar i stort men även inom specifika områden, som kontakten mellan skolan och arbetslivet. Granskningen visar att det finns stora brister gällande kunskapsområdet skola och arbetsliv. De menar att den förberedelsen som ska ges inför framtiden genom kunskap om arbetslivet är begränsad och att för- och efterarbetet med praon fungerar högst bristfälligt (Skolverket, 2007). För att elevernas prao ska vara av god kvalitet är det viktigt att det finns en samverkan och en tydlig ansvarsfördelning.

8

“En nyckelfaktor för att praon ska vara av god kvalitet är att ansvarsfördelningen är tydlig och att arbetslivet och huvudmannen samverkar. “ (Skolverket 2018a, 1)

Det är även viktigt att det sker någon form av uppföljning efter avslutad praktikperiod. För att eleven ska dela med sig av sin kunskap och erfarenhet är redovisning ett lärorikt moment. Skolverket menar att redovisning i klassrummet för sina klasskamrater även medför att övriga elever får ny kunskap och information om andra företag och arbetsplatser (Skolverket, 2018b).

Skolverket (2018c) menar att syftet med prao är att ge eleverna kunskap om arbetslivet, de anser att valet av utbildningsväg baserar på vad eleven vill arbeta med i framtiden. Elevens valprocess påverkas av många olika faktorer. En uppgift som grundskolans studie- och yrkesvägledare har, är att i samspel med eleverna vidga deras perspektiv kring arbetsliv och studier. Skolverket menar att studie- och yrkesvägledaren uppfattas som den förlängda armen mellan eleven och arbetslivet.

Regeringskansliet (2017) framhåller att prao spelar en viktig roll för att ge elever värdefull kunskap om arbetslivets förutsättningar och krav. Genom prao kan eleverna få egna konkreta erfarenheter av yrkeslivet och få inblick i hur arbetslivet fungerar samt hur arbete i specifika branscher går till. När det kommer till praons betydelse för gymnasievalet visar det sig i rapporten ”Enkät för 21-åringar” att praon påverkar elever inför valet av gymnasieprogram:

”Innan jag praoade på dagis trodde jag att det var något jag ville hålla på med i framtiden men så var det alltså inte. Så praoplatser är ovärderliga. De är verkligen värdefulla. Annars kanske jag hade valt fel program på gymnasienivå för jag var verkligen inne på att gå barn och fritid.” (Svenskt näringsliv, 2006, 23)

Av särskild betydelse är att eleven, under handledning av vuxna på en eller flera arbetsplatser, utför vissa arbetsuppgifter och därmed kan få inblick i arbetslivets tempo, olika yrkeskulturer och yrkesetik. Obligatoriet att erbjuda prao försvann i samband med införandet av 1994 års läroplan, trots det har många skolhuvudmän valt att fortsätta erbjuda prao. Av Regeringens proposition framgår det att det uppskattningsvis rör sig om 80–90 procent av skolhuvudmännen som erbjuder prao (Regeringskansliet, 2017). Intresset för det valda ämnet väcktes i samband med vår egen praktik under studie- och yrkesvägledarutbildningen. Under vår praktik möttes vi av elever vars syn var negativ och eleverna hade svårigheter att se fördelar med prao. Inför kommande profession som studie- och yrkesvägledare tycker vi det är intressant att undersöka vad

9

elever i årskurs nio anser om praon. Då det framkommer i tidigare studier att praon är till hjälp för gymnasievalet vill vi få reda på hur praon påverkat informanternas gymnasieval samt hur kvalitetssäkrad elevernas prao varit.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med undersökningen är att få en inblick i vad elever i årskurs nio på en skola i en kommun belägen i Västra Götaland anser om prao, om praoperiodernas kvalitetssäkring samt om de upplever att praon har varit till hjälp för gymnasievalet. För att uppnå studiens syften har två frågeställningar utformats:

 Upplever eleverna i årskurs nio praon som något positivt eller negativt?

 Hur har praon påverkat gymnasievalet?

1.2 Begreppsförklaring

Nedan presenteras en förklaring för de begrepp som är viktiga för undersökningen. De teoretiska begrepp som använts presenteras under rubriken teoretiska perspektiv.

Prao - En samverkansmodell mellan skola och arbetsliv där eleverna får kunskap om

arbetslivet för att förberedas inför kommande studie- och yrkesval. Prao innebär att eleverna vistas under en period på en arbetsplats där de får prova på olika arbetsuppgifter och ta del av hur en arbetsplats fungerar (Skolverket 2018c).

Kvalitetssäkring - Elevernas prao behöver vara integrerad i undervisningen för att vara

kvalitetssäkrad. Skolan behöver ha en struktur och förbereda eleverna inför, under och efter prao. Även praoplatsen behöver vara kvalitetssäkrad, genom att tilldela eleven en handledare som är lämplig och förberedd, ha arbetsuppgifter och en god arbetsmiljö.

10

Efter avslutad praoperiod behöver den följas upp i skolan, skolan behöver synliggöra lärandet som sker under praoperioden (Skolverket 2018d).

1.3 Disposition

Efter uppsatsens inledning presenteras den tidigare forskningen som vi anser vara relevant utifrån studiens syfte, frågeställning, undersökning och ämnesområde. Kapitlet avslutas med en sammanfattning. Vidare redovisas de teoretiska perspektiv som är relevanta för undersökningen och som ligger till grund för vår analys. Teorierna vi valt att utgå från är Careership och Happenstance Learning Theory. I kapitel fyra presenteras och motiveras studiens genomförande, resonemang och tillvägagångssätt samt vilka metoder som använts för att besvara våra frågeställningar. I kapitel fem redovisas den empirin som är av relevans för syftet och frågeställningarna. I kapitel sex analyseras det empiriska materialet med hjälp av de teoretiska perspektiven, de analyseras och redovisas utifrån frågeställningarna. Arbetet avslutas med kapitel sju, diskussion. Här beskrivs våra reflektioner som delats in i fem delar. Vi diskuterar resultatet av vår undersökning, vår valda metod och teori. Vi avslutar med förslag på vidare forskning och avslutande reflektioner. Den utformade intervjuguiden finns som bilaga.

11

2. Tidigare forskning

I detta kapitel presenteras den tidigare forskning som är relevant för vår undersökning och ämnesområde. Kapitlet delas upp i två teman; första delen fokuserar på elevers upplevelse av prao och andra delen fokuserar på praons inverkan i gymnasievalet.

2.1 Elevers upplevelse av prao

Lennart Henrysson (1994) har i sin avhandling undersökt studie- och yrkesvägledningen i skolan. De undersökningsfrågor som är aktuella för vår undersökning handlar om hur studie- och yrkesorienteringen och prao uppfattas av elever. Henrysson har bland annat intervjuat elevers uppfattningar om studie-och yrkesvägledning. Resultatet av undersökningen visar att prao anses ge en god inblick i arbetslivet och är något som eleverna efterfrågar mer. Den visar att elever ser praon som ett positivt inslag i skolan och de faktorer som eleverna upplever mest positivt är främst arbetstider samt sociala kontakter. Det framkommer att för att eleverna ska se praon som meningsfull, är det viktigt att de får vara aktiva. En del elever menar att de annars inte får en rättvis bild av arbetslivets villkor och att praon då kan upplevas som långtråkig. En del elever påpekar också hur krävande arbetslivet kan vara. Det framkommer även att praon är värdefull och att den ökar elevernas självförtroende, mognad och motivation (Henrysson, 1994). Rapporten Enkät bland 21-åringar (Svenskt näringsliv, 2006) syftar bland annat till att utvärdera ungdomars syn på prao och praktik. Undersöknings- och analysföretaget Rewind samlade in enkäter från 1003 stycken 21-åringar. Relevanta frågor som enkäten behandlade var hur praktiken sett ut i grundskolan, hur bra de kände att de kommit i kontakt med arbetslivet under skoltiden samt vilka upplevelser de fått från prao. De undersöker också hur lärorik praktiken har varit för respondenterna och om de blev lättare att välja gymnasieprogram och yrke. Huvudsakligen visar rapporten att ungdomarna ansåg prao i grundskolan som lärorik och rolig. Rapporten visar också att

12

ungdomarna såg prao som ett bra sätt att prova på yrken och få en inblick hur det kan fungera att driva ett företag. 82 procent av ungdomarna svarade även att prao gjorde att de blev mer inspirerade inför framtiden. Det framkom i undersökningen att respondenterna upplevde att gymnasieval blev enklare att fatta med hjälp av prao.

2.2 Praons inverkan i gymnasievalet

nders ov n (2000) har i sin avhandling ” valet in r valet” fokuserat på hur eleverna upplever gymnasievalet. Urvalet bestod av fyra skolor och den metod som användes var enkäter med elever, intervjuer med elever och vägledare och 20 vägledningssamtal som analyserades. Det framkommer i studien att eleverna känner sig osäkra i samband med gymnasievalet. lera elever anger att de har för lite erfarenheter av arbetslivet, den erfarenhet eleverna har är den de fått från prao (Lovén, 2000).

Phil Hodkinson och Andrew Sparkes (1993) undersökte vad som påverkar och bekräftar ungdomars val. Författarna intervjuade 115 elever (59 pojkar och 56 flickor) i åldrarna 16–19 år, genom semistrukturerade intervjuer. Författarna kom fram till att ungdomar kunde bekräfta eller avfärda ett utbildning- eller yrkesval med hjälp av arbetslivserfarenhet. Några av eleverna gjorde rationella val efter att ha provat på yrken, de grundade sig dock oftast i något som de själva var bekanta med eller kände till. Författarna menade att beslutsprocessen behövde förbättras för att få ungdomar att tänka utanför ramarna och att ungdomar behöver få ökad förståelse för kulturella och sociala möjligheter och begränsningar, som de själva lever med.

2003 skrev Hirasawa & Sundelin en rapport som behandlar hur man vid tre grundskolor arbetar med området skola-arbetsliv. I den första delen är det viktigaste resultatet indelade i två teman: prao, hjärtat i skola-arbetsliv och skola-arbetsliv är mer

än prao. I alla intervjuer med lärare och studie- och yrkesvägledare framkommer det att

praon är viktig för eleverna och författarna kategoriserar syftet med praon efter vad den ger eleverna. Praon ger eleverna en ökad kunskap om arbetslivet, om yrken och om sig själva. Författarna menar också att praon kan vara ett redskap vid elevernas studie- och yrkesval, för studie- och yrkesvägledaren i vägledningen och för lärarna i de olika

13

ämnena. Det framkommer också att praon ska ge en realitetsanpassning, att eleverna ska få ta del av yrken som stämmer överens med deras möjligheter. Eleverna själva tycker att praon ger dem en verklighetstrogen bild av arbetslivet, vilket de inte tror kan uppnås på annat sätt än med ett fysiskt möte med arbetslivet. Eleverna beskriver hur de behöver praon för att förstå hur det är att arbeta, och inse vad som väntar dem efter skolans slut. I intervjuerna kommer det fram att ansvarstagande, upptäcka sina egna intressen och förmågor samt att passa tider utgör exempel på vad eleverna anser att praon bidrar med. Eleverna ser praon som en viktig erfarenhet som underlättar för dem när de ska välja yrke och utbildning (Hirasawa och Sundelin, 2003).

Henrik Malm Lindberg och Sofia Herrström (2016) har gjort en enkätundersökning med syftet att undersöka en form av samverkan mellan arbetsliv och skola: praon i grundskolan. Undersökning visar att prao uppskattas av elever samtidigt som den underlättar vid val av utbildning och yrke. Det visar att prao är en viktig erfarenhet som ger kunskap och självförtroende.

2.3 Sammanfattning

I detta kapitel har en övergripande bild redovisats av den forskning som är relevant för det valda uppsatsämnet. En aspekt som vi tycker saknas i den tidigare forskningen som framkom i vår undersökning är hur lärandet i kombination med kontakt med vuxenlivet leder till att avståndet mellan generationer minskar. Den tidigare forskningen visar att praon uppskattas av elever och anses av eleverna själva vara ett värdefullt verktyg för elevernas utbildnings- och yrkesval. Forskningen visar även på att prao ger elever en ökad kunskap om arbetslivet, självförtroende och inspiration inför framtiden. Vi har utifrån den tidigare forskningen fått kännedom och förståelse över att eleverna behöver kunskap och erfarenhet om arbetslivet för att kunna göra välgrundade gymnasieval. Utöver att prao ger elever kunskap och kännedom om arbetslivet och yrken bidrar också prao till att elevernas handlingshorisont vidgas vilket i sin tur kan resultera i att eleverna får mer kunskap om sig själva, vilket stärker dem i valet av gymnasieprogram.

14

3. Teoretiska perspektiv

I detta avsnitt redogör vi för de teoretiska perspektiv som är relevanta för undersökningen och som ligger till grund för vår diskussion. Teorierna vi valt att utgå från är Careership och Happenstance Learning Theory. Nedan kommer även en beskrivning av de begrepp som används i analysen.

3.1 Careership

Careership är en sociologisk teori om karriärval skriven av Phil Hodkinson & Andrew C. Sparkes. Den centrala ideén i Careership är att individen gör pragmatiska rationella val utifrån sitt habitus och de resurser individen har och besluten fattas inom individens handlingshorisont (Hodkinson & Sparkes, 1997). Författarna anser att erfarenheter från praktik påverkar ungdomar i studie- och karriärval. Ungdomar baserar sina val utifrån den information som de samlat in genom erfarenheter och för att få denna sorts erfarenhet krävs det att ungdomar får prova på ett yrke, för att få inblick i det (Hodkinson & Sparkes, 1997).

Bourdieus begrepp habitus är en viktig del i Careership-teorin vilket innefattar människans tankar, värderingar och preferenser som är influerade av människans sociala nätverk och kulturella traditioner. Bourdieu hävdar att individer handlar utifrån sitt habitus och att de inte kan verka utanför sin världsbild. Det är individens habitus som hjälper till att värdera vad som är bra eller dåligt. Habitus är individens medfödda värderingar och innefattar det individen föredrar och har kännedom om. När individen får nya erfarenheter förändras deras uppfattning och då vidgas handlingshorisonten och förståelsen av omvärlden. Individen kan inte ta beslut utanför sitt habitus och det är habitus som påverkar på vilket sätt ett beslut tas. Individen tar beslut utifrån sin handlingshorisont, som är påverkad av habitus. Habitus är föränderligt genom livets

15

gång då individen får nya erfarenheter och upplevelser. Det är individens habitus tillsammans med individens upplevelser och erfarenheter som kan förändra deras framtida beteenden och val (Hodkinson & Sparkes, 1997).

Handlingshorisonten är den arena där handlingar skapas och beslut tas vilket innebär att det är inom handlingshorisonten som människan både möjliggör och begränsar sina valmöjligheter. En anledning till att människan väljer bort yrken och utbildningar kan vara för det inte finns inom deras handlingshorisont, då det inte stämmer överens med den existerande bild de har av dem själva eller uppfattningen av passande karriärmöjligheter. När individen får ny information eller nya erfarenheter leder det till en vidgad handlingshorisont och ett modifierat habitus (Hodkinson & Sparkes, 1997). I valet av utbildning eller yrke överväger inte individen alla möjligheter som finns. Största sannolikheten är att individen väljer en utbildning eller ett yrke som är bekant sedan tidigare. Careership kan ge oss inblick i hur eleven påverkas av prao och dess erfarenheter då eleven tar beslut från handlingshorisonten, som är påverkad av habitus. Detta möjliggör för oss att kunna se ett tydligare samband mellan prao och gymnasievalet.

3.2 Happenstance learning theory

Happenstance learning theory (Krumboltz & Levin, 2010) beskriver hur situationer som ligger utanför individens kontroll kan påverka och avgöra livs- eller karriärval. Teorin beskriver hur individen agerar och tar tillvara på situationerna som påverkar dess val. Teorins utgångspunkt bygger på hur individen agerar vid oplanerade händelser och hur slumpen kan styra in individen på en ny bana. Innan elever går ut på prao har eleverna föreställningar och förväntningar kring praon. Om förväntningarna inte uppfylls leder det till oplanerade händelser. Resultatet av det kan mynna ut till att upplevelsen av praoperioden påverkar eleverna i deras gymnasieval och att valet blir annorlunda gentemot vad de tänkt sig innan praon. Individer som håller möjligheter öppna och provar nya saker kan lära sig mycket om sig själva och upptäcka fler förmågor. Det menar åtminstone Krumboltz och Levin som påstår att det alltid finns någon ny kunskap att få och att det är viktigt för individen att vara uppmärksam för nya möjligheter att lära

16

(Krumboltz & Levin, 2010). Teorin belyser risker som elever tar i sina val och hur de tar vara på sina möjligheter med prao. Detta är något som eleverna själva inte kan styra över men genom prao kan de undersöka olika karriärvägar. Individens tankar om måluppfyllnad och drömmar kan finnas som motivation till karriärvalet. Happenstance Learning Theory är den teori som kan vägleda och visa oss hur elever tar tillvara på prao och vilka lärdomar och erfarenheter de samlar på sig.

17

4. Metod

I detta kapitel presenterar och motiverar vi studiens genomförande, resonemang och tillvägagångssätt samt vilka metoder som använts för att besvara våra frågeställningar. Först presenteras metodvalet, därefter redogörs studiens urval och avgränsningar. Vidare beskrivs genomförandet, bearbetningen och analysformen av det empiriska materialet. Avslutningsvis beskrivs de etiska ställningstaganden vi gjort.

4.1 Metodval

Syftet med undersökningen är att få en inblick i vad elever i årskurs nio på en skola i Västra Götaland anser om prao, om praoperiodernas kvalitetssäkring samt om de upplever att praon har varit till hjälp för gymnasievalet. En kvalitativ metod har använts för att samla in empirin. Valet av en kvalitativ metod har skett då vi vill få en tätare förståelse i vad eleverna tycker om prao. Kvalitativ metod bedöms ha en högre validitet eftersom missförstånd kan redas ut och följdfrågor kan ställas vid behov. För att höja reliabiliteten har det under arbetet funnits en medvetenhet om att informanterna kan svara det de tror att vi som intervjuare vill veta. Därför har det funnits en noggrannhet vid bemötandet av informanter (Larsen, 2009).

Semistrukturerad intervju med intervjuguide har använts då vi ansåg att det passade bäst till undersökningen. I en semistrukturerad intervju ställs samma frågor till alla informanter men de behöver nödvändigtvis inte följa samma struktur. Genom en semistrukturerad intervju blir intervjun sannolikt mer spontan och svaren kan vara mer livliga och oväntade (Kvale och Brinkmann, 1997). Informanterna har fått svara på frågor utifrån sina egna erfarenheter och upplevelser. Intervjufrågorna lämnades inte till informanterna i förväg då det fanns en risk att svaren blivit för styrda och då hade syftet försvunnit med en semistrukturerad intervju (Kvale och Brinkmann, 2014). Syftet med

18

intervjun och dess huvudsakliga ämnesområde förklarades för informanterna. Intervjuerna inleddes med varmprat med förhoppning om att informanterna skulle känna sig mer bekväma och avslappnade. Övriga frågor ställdes för att samla in empiriskt material.

4.2 Urval av undersökningsenheter

Kravet på informanter var att de ska gå i årskurs nio samt ha haft minst två veckors prao under högstadiet. Vi har valt att inte ta hänsyn till genus eller etnicitet då vi inte vill undersöka utifrån de perspektiven. Vi fick kontakt med eleverna genom skolans studie- och yrkesvägledare som valde ut informanter utefter våra kriterier. Skolan valde vi ut efter personlig kännedom då en av oss haft VFU på skolan under studie- och yrkesvägledarutbildningen. Det finns en risk att studie- och yrkesvägledaren kan ha valt informanter utifrån egen kännedom av eleverna, vilket skulle kunna påverka resultatet på grund av att eleverna som väljs ut har liknande egenskaper. Vi är medvetna om att eleverna möjligtvis känner igen intervjuaren, vilket skulle kunna påverka informanternas svar och därmed påverka studiens reliabilitet. Vi har valt att utföra undersökningen på en skola då vi ville fokusera på en mindre urvalsgrupp för en tätare förståelse kring studiens syfte.

4.3 Datainsamling

Det empiriska materialet har samlats in genom sex stycken intervjuer. Intervjuerna har ägt rum på den skola informanterna går på. Tillsammans utformade vi en intervjuguide att utgå från och baserat på tidigare forskning och de valda teorierna kunde vi därefter utforma olika teman som låg till grund för intervjuguiden. Beroende på informanternas svar formulerades följdfrågor under intervjuns gång. Frågorna i intervjuguiden är öppet ställda för att få bredare och mer djupgående svar (Larsen, 2009). En av oss genomförde

19

studien och den andra transkriberade innehållet vilket resulterade i att vi kunde tidigarelägga arbetets process med resultat- och analysfasen då det annars tagit längre tid att få ihop tillfällen som passade både oss och informanterna. Trost menar att det utifrån intervjuarens synpunkt kan vara en fördel att vara två intervjuare då det kan ge bättre kvalitet på intervjun och medföra större informationsmängd och förståelse. Däremot kan den intervjuade känna sig i underläge då det kan bli något slags maktövergrepp med två som intervjuar (Trost, 2010). Vi är medvetna om att intervjuerna och resultatet skulle kunna sett annorlunda ut ifall vi båda hade närvarat då vi är två olika personer som trycker på olika punkter, ställer olika följdfrågor och är mottagliga för olika intryck.

4.4 Analysform

Det empiriska materialet har analyserats genom en innehållsanalys. Syftet med en innehållsanalys är att identifiera mönster, samband och gemensamma drag eller skillnader. Empirin samlades in genom ljudinspelning som transkriberades till texter. Datamängden är reducerad för att endast ha med den information som är relevant för studien och den kvarvarande texten är materialet som kommer användas till analysen (Larsen, 2009).

4.5 Etiska utgångspunkter

För att arbetet ska bli etiskt rätt så tas hänsyn till de forskningsetiska principerna som Vetenskapsrådet (2002) arbetat fram. De fyra forskningsetiska grundprinciperna är

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren informerar deltagaren om studiens syfte,

vilket vi informerat informanterna om. Samtyckeskravet innebär att informanten själv har rätten att delta i undersökningen. Informanterna har informerats om att det är

20

frivilligt att delta samt att de får avbryta deltagandet om så önskas. Vi har tagit hänsyn kring riktlinjerna om informanternas ålder gällande samtyckeskravet och haft informanter som är över 15 år. Konfidentialitetskravet innebär att personerna som deltar i studien och deras personuppgifter ska skyddas. Informanterna har informerats om att dem kommer vara anonyma för alla utom den som håller intervjun, att deras namn kommer vara fiktiva och att deras svar ej kommer användas i annat syfte än i studien.

Nyttjandekravet innebär att uppgifter om personerna som deltar i undersökningen får

endast användas i forskningsändamål. Det har frågats om tillstånd att spela in intervjuer samt att transkribera dessa och använda eventuella citat.

21

5. Resultat

Syftet med undersökningen är att få en inblick i vad elever som går i årskurs nio på en grundskola i Västra Götaland anser om prao, om praoperiodernas kvalitetssäkring samt om de upplever att praon har varit till hjälp för gymnasievalet. Detta har undersökts genom att intervjua sex stycken elever i årskurs nio. Eleverna är utvalda av studie- och yrkesvägledaren på elevernas skola utefter våra önskade kriterier. I detta kapitel redovisas det insamlande materialet som efter transkriberingen är reducerad. Efter avslutade intervjuer transkriberades de till text, från början till slut. Vidare valde vi att sortera ut de delar som var mest relevanta för undersökningen. Vi har valt att ha kvar de delar av intervjun som besvarade frågorna utifrån vår tematiserad intervjuguide och våra frågeställningar. Därefter kunde vi sammanställa ett resultat för undersökningen. Då vi tar hänsyn till konfidentialitetskravet är namnen på informanterna fiktiva och praoplatserna skrivs ej ut. Resultatet redovisas utifrån olika teman följt av en sammanfattning.

5.1 Elevernas erfarenhet

Nedan redovisas elevernas erfarenhet av prao. Vi har ställt frågor till informanterna om deras första kontakt med prao, om längden på praoperioder och hur kontakten med praoplatsen gick till. Vidare har vi frågat informanterna om dom fick med sig uppgifter från skolan kopplat till sin prao samt om och hur eventuell uppföljning av praon gick till.

Felicia, vår första informant kom i kontakt med prao i årskurs fyra då praon varade i en dag. I årskurs åtta och nio gick praon över till en att vara i en vecka. I årskurs åtta visste Felicia att hon ville praoa på en förskola. Hon tog då hjälp av skolans praobank, ett häfte som innehåller arbetsplatser som skolan bistår eleven med om eleven har

22

svårigheter att hitta en praoplats på egen hand. Inför nästkommande prao blev Felicia inspirerad av en vän som haft prao på en mäklarbyrå. Felicia kontaktade en mäklarbyrå, där hon fick möjlighet att göra sin prao. Felicia minns att i årskurs åtta hade hon fått uppgifter från skolan kopplat till sin prao. En av uppgifterna var att intervjua sin handledare och den andra uppgiften var att föra anteckningar i de häfte skolan skickat med henne. Syftet med uppgiften var för att Felicia och hennes klasskompisar skulle minnas de kunskaper och erfarenheter de lärt sig. Praon i årskurs åtta följdes sedan upp genom inlämning av häftet och en redovisning för klassen. I årskurs nio hade Felicia inga uppgifter från skolan kopplat till sin prao.

Mimmi minns att hon kom i kontakt med prao när hon gick i årskurs sex och att praktikperioden då varade i en dag. Nästa gång som Mimmi hade praktik var i årskurs sju, åtta och nio. Praktikperioden i sjuan varade i en dag men övergick till en veckas prao i årskurs åtta och nio. I åttan praoade Mimmi på ett ålderdomshem och i nian på en lågstadieskola. Mimmi berättade att hon tyckte bättre om sin praktikperiod på lågstadieskolan än på ålderdomshemmet då hon trivdes bättre med att arbeta med barn än med de äldre och de arbetsuppgifter hon fick utföra på ålderdomshemmet. Hon tog själv kontakt med båda sina praktikplatser via skolans praobank. I årskurs åtta fick Mimmi med sig uppgifter från skolan kopplat till sin prao, uppgifterna redovisades men hon minns inte hur. Gällande uppgifter för praon i årskurs nio fick Mimmi inte några. Hilma, vår tredje informant kom i kontakt med prao för första gången i årskurs åtta och sen i årskurs nio. Praktikperioderna var en vecka vardera och Hilma valde att praoa på en livsmedelsbutik och i årskurs nio på en förskola. Hilma tog själv kontakt med sina praktikplatser och berättade:

“Jag känner personer som jobbar på livsmedelsbutiken och på förskolan. Jag tänkte först såhär, att vara på min mammas förskola för jag hittade inget annat men då sa hon, vi känner ju hon som jobbar där så då sa jag, ja, där kan jag vara.” (Hilma)

Hilmas första tanke var att praoa på en förskola där hon kände personalen, men hon ändrade sig och valde en annan förskola. Hilma kommer inte ihåg om hon fick med sig uppgifter från skolan kopplat till sin prao. Hon är osäker och svarar såhär på frågan: “Det vet jag inte eller jo det hade jag nog. I åttan så hade jag i alla fall det. Sen i nian så hade vi en lapp men sen så var det inget mer med det, vi gjorde ingenting.” Uppgiften i åttan följdes upp med en redovisning inför klassen, uppgiften i nian följdes inte upp.

23

Första gången som Jenny, vår fjärde informant, kom i kontakt med prao var när hon gick i tredje därefter i fjärde klass då varade praon i en dag. Därefter hade Jenny prao i årskurs sex, åtta och nio. Praon i årskurs sex varade i en dag och i årskurs åtta och nio var praon i en vecka. I årskurs åtta kontaktade Jenny själv sin praktikplats, hon valde att vara på ett försäkringsbolag. Inför praon i årskurs nio tog Jenny hjälp av skolans praobank för att hitta en praoplats, hon fick då prao på en livsmedelsbutik. I åttan fick Jenny en uppgift från skolan kopplat till sin prao. Uppgiften var ett frågehäfte som skulle besvaras men efter avslutade prao följdes inte uppgiften upp. Då Jenny haft uppgifter kopplat till sin prao i åttan fick hon inga uppgifter av skolan i nian.

Markus tror sig minnas att han gjorde sin första prao när han gick i trean eller fyran och att praon då bara varade i en dag. Det var senare när Markus gick i åttan och nian som han hade prao igen och då var det i en vecka. I åttan valde Markus att göra sin prao på kommunen i sin hemstad och i nian å en ideell förening i en större stad. Markus kontaktade själv sina praoplatser. Han kommer ihåg att han hade uppgifter från skolan kopplat till sin prao i årskurs åtta, som sedan redovisades inför klassen. I nian hade Markus inga uppgifter eller någon uppföljning av sin prao.

Maria gjorde sin första prao i årskurs fyra då praon varade i en dag. Nästa prao var för Maria i årskurs åtta samt årskurs nio och då varade praon i en vecka. Maria kontaktade själv sina praoplatser. Inför sin prao i åttan uppmanades hon av en vän att göra prao på hennes arbetsplats, vilket Maria gjorde. I nian valde Maria att vara på en bensinstation. Under praon i åttan fick Maria uppgifter från skolan kopplat till sin prao. Maria beskrev det som följande:

“Det har vi haft innan att vi ska intervjua olika personer, denna uppgiften hade vi när vi hade praktik en dag. Sen i åttan då hade vi intervju och att skriva om det och sen att göra en Powerpointpresentation om det. Så i åttan valde jag att vara på ett ställe där de programmerar och använder sig av mycket grafisk design. Så då valde jag ett Google formulär och intervjuade alla om deras olika resor inom företaget.” (Maria)

I nian fick Maria i uppgift från skolan att hon skulle föra anteckningar under sin praktikvecka, dock följdes denna uppgiften inte upp då det enligt Maria inte fanns tid till uppföljning.

24

5.1.1 Sammanfattning

Informanternas första kontakt med prao varierande, de flesta kom i kontakt med prao i årskurs fyra eller sex. I årskurs åtta och nio hade informanterna praon i en vecka vardera. I årskurs åtta fick alla informanter uppgifter från skolan i samband med sin prao, uppgifterna följdes sedan upp i skolan efter avslutat praoperiod. I årskurs nio fick två av informanterna uppgifter från skolan kopplat till sin prao, dock skedde det ingen uppföljning av dessa uppgifter. Hur informanterna har ordnat sina praoplatser har varierat. Det mest förekommande var att de kontaktade sina praoplatser på egen hand via sitt personliga kontaktnät. De informanter som inte ordnade sin praoplats på egen hand valde att ta hjälp av den praobank med praktikplatser som skolan står till hjälp med.

5.2 Elevernas förkunskaper och förväntningar

Två av frågorna i intervjuguiden är: “Vad visste du om prao innan den första

praoperioden?” och “Vad hade du för förväntningar på praon? “. Nedan redovisas vad

informanterna hade för förkunskaper om prao och vad de hade för förväntningar på praoperioderna.

Innan Felicia gick ut på sin prao hade hon varken erfarenhet eller kännedom om prao. Hon berättar att skolan inte informerade om prao. Felicia hade inte några förväntningar inför sin prao i åttan, men däremot var hon i nian förväntansfull. Hon såg då fram emot att ha prao och att få möjligheten att prova på arbetslivet.

Mimmis kännedom och förkunskap om prao innan påbörjad praoperiod var låg. Mimmis kännedom om prao var att hon skulle få en inblick i arbetslivet och prova på varierande arbetsuppgifter. De förväntningar Mimmi hade inför sin prao var att hon skulle få lära sig att ta mera ansvar. Under sin prao på lågstadieskolan förväntade hon sig att: “Inte bara få vara den som är elev, utan också lärare.”

När vår tredje informant, Hilma, fick frågan om vad hon visste om prao innan praon svarar hon: “ tt man ska få pröva på hur det är att arbeta. Det är liksom det som man

25

vet om innan.” Hilmas förväntningar på sin praoplats var att hon skulle trivas, ha roligt och att få inblick och kunskap om arbetslivet.

De förkunskaper som Jenny hade om prao var kunskap om företagen hon valt att utföra sin prao på. Jenny beskriver sina förväntningar inför sin praktik på försäkringsbolag på följande sätt:

“Och jag hade inte så mycket förväntningar på vad jag skulle göra. Det var mycket roligare än vad jag trodde för man hade alltid något att göra. Hon hade verkligen strukturerat det bra innan och skickat ut till alla att jag skulle komma. De hade ju aldrig haft en praoelev innan. Så alla visste att jag skulle komma.” (Jenny)

Jennys förväntningar inför praon på livsmedelsbutiken var att hon såg fram emot att prova på ett yrke där hon fick arbeta praktiskt.

Markus beskriver sina förkunskaper och kännedom om prao på följande sätt: “Eftersom jag har haft prao i fyra år innan så visste jag ju vad det var och jag hade en ganska så klar syn på vad det var, men det var ju första gången som att det var en vecka”. De förväntningar Markus hade på sin praoplats var att skulle bli tilldelade arbetsuppgifter så att han var sysselsatt, vilket båda praoplatserna levde upp till.

Marias förkunskaper om prao var en fördom om att man som praktikant ofta betraktas som en hjälpreda på arbetsplatsen. Utifrån sina förkunskaper förklarar Maria att hon blev lite chockad när hon kom till sin praktikplats: “Jag fick en liten chock när jag kom till företaget, där fick jag verkligen jobba, jag fick jobba fram saker i photoshop.” Maria förväntade sig att hon skulle känna sig bekväm och ha roligt på sina praktikplatser. Hennes förväntningar uppfylldes.

5.2.1 Sammanfattning

Informanternas förväntningar på sina praoperioder var att få prova på olika arbetsuppgifter, få ta ansvar, ha en rolig praoperiod och att få vara aktiv och sysselsatt. Innan informanterna gick ut på prao var deras förkunskaperna bristande då de inte fått information från skolan om praon och dess innebörd. Majoriteten av informanterna hade erfarenhet av prao från när de var yngre och hade då fått möjlighet att prova på endagars prao. Informanterna visste att de skulle få en inblick i arbetslivet och få prova på olika arbetsuppgifter. De visste även att de skulle bli tilldelad en handledare.

26

5.3 Elevernas personliga uppfattning om prao

Nedan redovisas hur informanterna upplever prao. Vi har ställt frågor om upplevelser och åsikter om praon, om lärdomar och arbetsuppgifter samt frågor om omhändertagandet på praoplatsen.

Vår första informant Felicia, praoade i årskurs åtta på en förskola och i årskurs nio på en mäklarbyrå. Hon nämner att hon inte gillade prao och upplever att hon inte fick göra särskilt mycket på någon av praoplatserna:

” lltså jag fick ju inte göra så jättemycket på någon av dem. örskolan var jag på mindre avdelningen och det var typ fem stycken barn varje dag. Det var rätt många lärare också. Sen fick jag gå in till den äldre avdelningen och då var det lite roligare, då fick jag rita lite och leka med barnen. Som mäklare fick jag inte heller göra så mycket, mest sitta med och kolla. Sen fick jag hänga med på värderingar och visningar.” ( elicia)

Under sin praktik på mäklarbyrån fick Felicia en tydlig bild av yrket och fick mestadels gå bredvid sin handledare. Felicia upplever hon inte fick lära så mycket nytt under sin prao på förskolan samtidigt som hon tycker det var bra att hon provade på yrket som förskollärare då hon nu inser att hon inte vill arbeta med det i framtiden. Hon berättar att hon inte tyckte det var roligt alls på förskolan, men att hon heller inte förväntade sig att det skulle vara roligt. Praon på mäklarbyrån tycker hon var roligare och att det var intressant att få prova på yrket som mäklare och få inblick i arbetsplatsen. Något som Felicia inte hade förväntat sig under sin praktik på mäklarbyrån var avsaknaden av arbetsuppgifter då mycket tid gick åt att hon fick sitta bredvid, vilket Felicia inte tyckte var bra.

”Jag fick ju se en del med mäklarna, med visningar och värderingar... men dom pratar ju en del i telefon så man får ju sitta bredvid mycket. Ibland var det bara kontorstid och då var det mycket att bara sitta.” ( elicia)

Felicia upplever att hon hade en god kontakt med sina handledare under sina praktikperioder. Hon blev väl omhändertagen och att hon blev som en i gänget på båda arbetsplatserna.

27

I årskurs åtta praoade Mimmi på ett äldreboende och i årskurs nio som lärare på lågstadiet. På äldreboendet upplever Mimmi att hon inte fick så många arbetsuppgifter, hon berättar att hon oftast fick diska, mata de äldre och sitta och prata med dem. Större delen av sina arbetsdagar fick hon gå bredvid personalen då många av arbetsuppgifterna krävde att man var utbildad undersköterska. I årskurs nio praoade Mimmi som lärare för en årskurs trea, hon fick lära sig att ta stort ansvar och blev även tilldelad många arbetsuppgifter: ”På skolan så fick jag väldigt mycket ansvar. De kollade mycket med mig, typ ’klarar du det här? Klarar du det här?’ Så jag fick vara med och bestämma mycket själv”. Mimmi upplever att hon fick göra de arbetsuppgifter som lärarna inte själva hann med under dagen som exempelvis att plocka ner teckningar från väggen. Hon fick hjälpa barnen på lektionerna och fick även hålla i ett eget idrottspass.

De lärdomar som Mimmi tar med sig från sin prao är att man måste våga ta för sig och att det är viktigt att man sköter sitt jobb då det kan resultera i en anställning i framtiden. Hon lärde sig även att ta eget ansvar, fick en tydlig bild av yrket och hur det är att arbeta på en arbetsplats:” Jag har fått testa på att jobba, det tycker jag är bra att det kommer tidigt så det inte kommer som en chock sen.” Mimmi tyckte inte det var roligt att praoa på äldreboendet utan trivdes mer på skolan där hon fick jobba med barn. Hon upplevde att personalen som arbetade på äldreboende inte trivdes med sitt jobb, att dom mest gick dit, gjorde sitt jobb och gick hem. Detta var något Mimmi inte fann så motiverade, hon saknade även att få arbetsuppgifter och att vara sysselsatt.

” ärarna vet vad de ska göra, men ibland fick inte jag vara med. Då blir det lite så att, jaha vad ska jag göra? Jag vill ha arbetsuppgifter, gillar inte att stå och inte göra någonting.” (Mimmi)

Mimmi blev tilldelad handledare på båda praktikplatserna, på äldreboendet hade hon olika handledare då personalen jobbade skift. På lågstadiet upplever Mimmi att det var ganska rörigt då hennes ordinarie handledare var sjuk men hon fick snabbt en ny handledare som hon hade hela veckan, vilket gjorde att Mimmi ändå kände sig bekväm och visste vad hon skulle göra.

Hilma praoade i årskurs nio på en livsmedelsbutik och i årskurs åtta på en förskola. De arbetsuppgifter som hon hade på förskolan var främst att ansvara och sysselsätta barnen, i form av att leka, mata barnen, klä på och trösta barnen. Hilma tror att hennes närvaro gjorde att det underlättade för personalen vilket gjorde henne mindre stressad.

28

Om sin prao på livsmedelsbutiken berättar Hilma att det inte riktigt blev som hon hade tänkt sig:

“På en livsmedelsbutik har jag alltid velat praoa, för jag har alltid tänkt att där ska jag jobba när jag blir stor. Så därför har jag alltid velat prova det. Men det var inte riktigt så som jag hade tänkt. Jag fick mest hämta varor och ställa ut det. Det var typ det som man hade att göra. Sen var det en massa andra små uppgifter, som att hämta och ställa saker på hyllorna.” (Hilma)

Hon har tack vare sin prao fått ta del av ny kunskap och lärdomar, främst på förskolan där hon fick ta mer ansvar. Hon har fått lära sig mer om hur barn tänker och hur man handskas med barn på ett pedagogiskt sätt. På livsmedelsbutiken lärde hon sig om hur systemet fungerar och hur man arbetar där. Hilma trivdes på sina praoplatser men upplever att hon saknade den vuxna kontakten med sin handledare under sin prao på livsmedelsbutiken. På förskolan fick hon bättre kontakt med sin handledare då handledaren var mer närvarande och tillgänglig. Hilma har varit väldigt nöjd med sin prao, hon tycker det varit värdefullt att få se vad som händer på arbetsplatserna, hur personalen jobbar och vad jobbet går ut på:

”Det bästa med praon har varit att man lärt sig så mycket, man har också fått veta om det är något man vill jobba med själv i framtiden, man kanske tänker ’såklart jag vill jobba med detta’, eller så tänker man att ’nej, detta vill jag inte jobba med’. Så jag tycker prao är jättebra.” (Hilma)

Vår fjärde informant, Jenny, praoade i årskurs åtta på försäkringsbolag och i årskurs nio på en livsmedelsbutik. På försäkringsbolag hade Jenny ett eget schema och hon fick möjlighet att prova på att arbeta på olika avdelningar. Jenny upplever att arbetsuppgifterna på försäkringsbolag varierade. Jenny upplevde att hennes handledare på försäkringsbolaget ansträngde sig för att hon både skulle trivas och lära sig så mycket så möjligt under sin prao: ”Jag fick typ vara på alla möjliga avdelningar, till och med på byggavdelningen en dag. Jag var på en avdelning på förmiddagen och en annan på eftermiddagen.”. Under sin prao på livsmedelsbutiken var Jenny alltid sysselsatt, hon behövde aldrig stå bredvid och titta på. Hennes främsta arbetsuppgifterna var att plocka varor och ställa fram varor i butiken. Jenny är väldigt nöjd med sin prao:

”Det har varit kul. Jag har varit jättenöjd, det är roligt nu när man får vara ute en hel vecka. Jag tycker det är roligt att få komma ut och se hur arbetslivet fungerar. Jag hade velat ha prao jämt, för varje jobb, så man fick testa på alla jobb som finns.” (Jenny)

29

Hon har fått mer insikt i arbetsuppgifterna, speciellt under sin prao på försäkringsbolag. Hon är nöjd över helhetsbilden och kunskapen hon fått gällande avdelningarna som finns inom försäkringsbolag. De lärdomar Jenny tar med sig från sin prao på livsmedelsbutiken är “ ifehacks” som hon själv beskriver det som: ”På livsmedelsbutiken har jag fått mer life hacks gällande fruktavdelningen, den bästa frukten ligger alltid längst bak”. Jenny har inget negativt att säga om sin prao då hon är nöjd med båda sina praoplatser. Hon blev tilldelad handledare på båda platserna. På livsmedelsbutiken upplever hon att det var rörigt då hon blev tilldelad en annan handledare än den hon fått information om. På försäkringsbolag var det väldigt strukturerat och hon var tacksam över att hon ett schema och olika handledare.

I årskurs åtta praoade Markus på en särskild avdelning inom kommunen och i årskurs nio praoade han på en ideell förening belägen i en större stad. De arbetsuppgifter han hade på sina praoplatser var att följa med på inspektioner och på olika mätningar. På en av sina praoplatser spenderade han mest tid på kontoret, han var sysselsatt och blev tilldelad ett eget projekt att hålla på med när det fanns tid över. Markus är nöjd med sin prao och han trivdes bäst under sin prao på den ideella föreningen. Han berättar att det varit intressant och roligt att komma ut och se hur arbetslivet är och det är skönt att få ett avbrott från skolan. På sin prao på kommunen fick han kännedom och kunskap om hur kommunen är uppbyggd. Han fick möjlighet att vara på olika avdelningar vilket gjorde att han fick bra inblick även i andra avdelningar. Markus hade bra kontakt med sina tilldelade handledare. Markus beskriver sin upplevelse från sin prao i årskurs nio:

”Under min praktik i den ideella föreningen lärde jag mig hur en förening fungerar. Fick se hur man arbetar i den privata sektorn och fick se lite vad alla olika chefer gjorde och sådär. Eftersom jag blev tilldelad ett projekt fick jag se alla olika yrken där.” (Markus)

Vår sista informant, Maria, var i årskurs åtta på ett It-bolag i en större stad där hon provade på yrket som grafisk designern. I årskurs nio var Maria på en bensinstation. Under sin prao på It-bolaget berättar Maria att hon blev chockad över att hon blev tilldelad så många arbetsuppgifter. Hon fick ge feedback på företagets tidning och hemsida, jobba fram saker i redigeringsprogram och ta fram olika klistermärken som behövdes. På bensinstationen fick hon packa upp varor och se till att det var påfyllt, hon fick hålla rent i butiken, se till att det fanns korv på grillen och ha koll på bensinpumparna. På bensinstationen kände hon att hon var till nytta för arbetsplatsen

30

och personalen. Maria är nöjd med båda sina praoplatser: ”På bensinstation kände jag att jag gjorde nytta, och det sa dem också... men det var roligast på It-bolaget.” Maria kände att hon var delaktig och involverad i arbetet på sina praoplatser och att hon var sysselsatt. Hon säger även att hon lärt sig mer om sig själv: ”Jag har insett att jag inte skulle passa på ett jobb som bara har en uppgift. Det måste vara många olika uppgifter, ett varierande jobb”. Maria hade handledare på sina praoplatser och hon kände sig väl omhändertagen.

5.3.1 Sammanfattning

Samtliga informanter uttrycker att det är genom prao som de har fått en inblick i olika yrken, arbetsuppgifter och kommit i kontakt med arbetslivet. Det har varierat hur delaktiga och involverade informanterna fått vara på praon. Felicia upplever att hon inte varit så involverad och hon blev heller inte tilldelad många arbetsuppgifter på någon av sina praktikplatser. Markus och Maria upplever att dom har varit delaktiga och blivit tilldelade en stor mängd varierande arbetsuppgifter. Ur praons kvalitetssäkring perspektiv har alla informanter haft en handledare att vända sig till under sina praoperioder, dock har kontakten med handledarna varierat. Hilma var den enda av våra informanter som berättade att hon på en av sina praoplatser endast blivit tilldelade arbetsuppgifter av sin handledare medan de andra informanterna har haft en god social kontakt med sina handledare. De lärdomar som informanterna främst tar med sig från sina praoperioder är möjligheten av få prova på olika arbetsuppgifter och de arbetsliv som väntar i framtiden. Informanterna nämner att det är värdefullt att få se vad som händer på arbetsplatserna, hur personalen jobbar och vad yrket går ut på.

5.4 Framtid

Nedan redovisas vilket gymnasieprogram informanterna har sökt, varför de sökt till just det programmet samt ifall praon varit till hjälp i gymnasievalet.

31

Felicia har sökt till ekonomiprogrammet på gymnasiet. Vid frågan om varför hon valde just ekonomiprogrammet så svarar hon: ”Det var efter jag sett det här med mäklare. Jag blev väldigt intresserad av det och då tänkte jag ekonomi och det är även en bred linje då jag inte riktigt vet vad jag vill bli.” elicia nämner även att praon har stärkt hennes val till gymnasiet och anser själv att hon med hjälp av praon blev stärkt och mer intresserad av att arbeta som mäklare i framtiden.

Mimmi har sökt till vård- och omsorgsprogrammet i gymnasievalet. Varför hon valde det motiverar hon:

”Det är lätt att få jobb och det är brett. Bara för man väljer vård behöver man inte bli undersköterska eller sjuksköterska utan man kan bli vad som helst... man kan jobba inom ambulans, polis, brandman.” (Mimmi)

Mimmi tyckte inte att sin prao var så rolig, vilket resulterat i att hon anser att praon inte har varit till hjälp gällande hennes gymnasieval då hon länge varit medveten om att hon ska välja vård- och omsorgsprogrammet. Däremot anser hon att tack vare praon har hon blivit mer intresserad av att arbeta med barn vilket har mynnat ut till att hon nu vill arbeta som undersköterska på BVC i framtiden. Hon vet även att hon inte vill arbeta på ett ålderdomshem men säger sedan att hon egentligen visste det redan innan sin praoperiod.

Hilma har sökt barn och fritidsprogrammet som sitt gymnasieval då hon alltid varit intresserad av ledarskap och gillar barn. Vid frågan om praon varit till hjälp i gymnasievalet svarar hon:

”Ja, det tycker jag, absolut. Först visste jag inte, jag har alltid haft perioder där jag tänkt att jag ska bli förskollärare och sen har jag tänkt att jag inte ska bli det. Men så provade jag nu och då tänker jag att jo, det är detta jag ska bli.” (Hilma)

Hon har tidigare funderingar på att gå handelsprogrammet på gymnasiet men efter sin praktik på livsmedelsbutik kände hon att det inte var något för henne och valde därför bort handelsprogrammet som alternativ.

Jenny sökte till ekonomiprogrammet i gymnasievalet då hon vill gå ett program som är högskoleförberedande ansåg att ekonomiprogrammet passar henne bäst. Hon tycker själv att sin prao på försäkringsbolag stärkte henne i hennes gymnasieval samtidigt som hon uttrycker att i fall hon hade varit missnöjd med sin praktik på försäkringsbolag så tror hon ändå att hon hade valt ekonomiprogrammet. Jenny nämner att det är tack vare

32

sina praoperioder som hon kommit till insikt med hur viktigt hon tycker det är med arbetsmiljön och att man hamnar på rätt arbetsplats.

Markus har valt naturprogrammet i gymnasievalet och går i tankar om att eventuellt arbeta som ingenjör eller inom ekonomi och valde därför naturprogrammet. Han vet att han vill studera vidare efteråt men inte till vad så därför valde Markus ett program som ger många valmöjligheter. På frågan om praon har hjälp i valet till gymnasiet svarar Markus:

”Jag vet inte, jag har inte riktigt tänkt så. Det har inte hjälp till gymnasiet kanske, men sen till högskola efteråt. Till gymnasiet så nej, jag vill gå högskoleförberedande så då väljer man inte ett yrke. Då tänkte jag inte så mycket på praon.” (Markus)

Markus berättar att det var viktigt för honom att välja en praoplats där han skulle kunna tänka sig att arbeta själv i framtiden. Han såg praon som en bra möjlighet att ta reda på det.

Maria har valt estetiska programmet med musikinriktning i gymnasievalet. Hon valde det programmet då hon är musikintresserad och önskar att i framtiden kunna jobba med musik. Maria tycker att praon ibland har förvirrat hennes tankar kring gymnasiet: ”Praon har nästan gjort det svårare ibland. Jag har fått tankar om att jag skulle vilja bli programmerare, fast sen har jag tänkt om. Även om det var kul på It-bolaget så tänker jag att jag vill gå musik och sedan kan jag läsa en kurs om det efter gymnasiet.” Maria har även sökt sommarjobb på bensinstationen då hon under praon trivdes så bra där och gillade främst att det var ett varierande jobb.

5.4.1 Sammanfattning

Felicia, Jenny, Markus och Maria har sökt högskoleförberedande program till gymnasiet: Ekonomiprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet och Estetiska programmet. Mimmi har sökt till vård- och omsorgsprogrammet och Hilma till barn- och fritidsprogrammet. Informanterna tycker att praon har medfört att de blivit stärkta i valet av gymnasieprogram. De har genom praon fått hjälp att värdera olika yrken, arbetsuppgifter och gymnasieprogram vilket gjort att de nu vet vilket program de vill gå

33

på gymnasiet. Praon har även hjälpt informanterna att hitta yrken som de kan tänka sig att arbeta med i framtiden.

34

6. nalys

Här redogörs resultatet av det empiriskt insamlade materialet i kombination med tidigare forskning, teori samt metodval. Vi analyserar och redovisar utifrån våra två frågeställningar som är följande: “Hur upplever elever i årskurs 9 prao?” samt “Hur

har praon påverkat gymnasievalet?”

6.1 Upplever eleverna i årskurs nio praon som något

positivt eller negativt?

Under kapitlet tidigare forskning framkom det i Lennart Henryssons avhandling (1994) att prao anses av elever ge en god inblick i arbetslivet, vilket upplevs som något positivt. Även i rapporten Enkät bland 21-åringar (Svenskt näringsliv, 2006) visar resultatet att ungdomar såg prao som ett bra sätt att prova på yrken. Alla våra informanter nämner att praon var ett bra sätt att få inblick i arbetslivet. Hilma beskriver prao som värdefullt då det möjliggjorde att hon fick se vad som händer på arbetsplatserna, vilka arbetsuppgifter personalen har och hur yrken kan skilja sig åt. Även Jenny beskriver prao som ett värdefullt och roligt inslag som möjliggör att få inblick i hur arbetslivet fungerar. Jenny önskar att man hade haft mer prao, så man fick prova på flera arbeten. I Lennart Henryssons avhandling (1994) framkom det även där att prao är något som eleverna efterfrågar mer, precis som Jenny beskrivit. Under praon provar elever olika arbetsuppgifter, vilket gör att de får ny erfarenhet. Hodkinson och Sparkes (1997) menar att när eleverna får nya erfarenheter förändras deras uppfattning och då vidgas handlingshorisonten. Hilma tänkte sig att hon i framtiden skulle vilja arbeta i en matbutik men då praon på livsmedelsbutiken inte blev som förväntat, ändrade hon sig. Hilma upplevde en oplanerad händelse, utifrån Happenstance learning theory tolkar vi det som att situationen som uppstod gjorde att

35

Hilma ändrade sig och därmed tog tillvara på den oplanerade situationen. Happenstance learning theory (Krumboltz och Levin, 2010) visar att om förväntningar inte levs upp till kan det påverka individens tankar så att gymnasievalet blir annorlunda mot vad de tänkt sig innan de gick ut på prao, vilket hände Hilma. Hilmas situation kopplas även till Hodkinson och Sparkes handlingshorisont, eftersom hon fick nya erfarenheter och upplevelser har den vidgats. Det är individens habitus som hjälper individen att värdera vad som är bra eller dåligt (Hodkinson och Sparkes, 1997). Då Hilma fick ökad handlingshorisont kunde hon värdera yrket och välja bort det i framtida yrkesval. Det framkommer i resultatet ett mönster på de elever som upplever praon som lärorik och rolig. Om eleven haft mycket att göra på praoplatsen, haft många olika arbetsuppgifter och fått många lärdomar så upplever de praon som positiv. Eleverna själva ser vikten av lärande som viktig, det är även viktigt att eleverna får förtroende på praoplatsen. Jenny säger att hon blev tilldelad en stor mängd varierande arbetsuppgifter på sina praoplatser och att den ena praoplatsen var mån om att hon skulle få ny kunskap. Även Maria blev tilldelad många arbetsuppgifter på sina praoplatser och hon beskriver att hon blev chockad över att hon fick göra så mycket och att hon fick ta eget ansvar, vilket hon beskriver som det allra bästa med praon. Markus egna tilldelade projekt gjorde att även han alltid hade något att göra. I Henryssons avhandling (1994) framkommer det att eleverna anser att praon blir meningsfull först när de får vara aktiva. Felicia, tillskillnad från övriga informanter, var inte så aktiv och blev inte tilldelad så många arbetsuppgifter under sina praoperioder. Hon upplevde inte praon på förskolan som positiv men tyckte att praon på mäklarbyrån var mer lärorik, däremot fanns det stunder då hon inte fick några arbetsuppgifter. Vår uppfattning av Felicias berättelse är att hon inte upplevde praon som särskilt positiv och det är på grund av att hon inte fick tillräckligt med arbetsuppgifter, vilket Henryssons avhandling (1994) stärker att elever behöver.

I Henryssons avhandling framkommer att praon ökar elevernas självförtroende, mognad och motivation (1994). Det är främst när eleven får eget ansvar och många arbetsuppgifter som det bidrar till ökad mognad. Utifrån Mimmis upplevelser från praon tolkar vi det som att hon fått ett ökat självförtroende och mognad då hon fick ta mycket ansvar genom exempelvis idrottslektionen hon fick anordna.

Vi har ställt frågan hur eleverna upplever prao. Utifrån informanternas svar är det endast Felicia som vi tolkar inte upplever praon som positiv. Vi tyder det som att det beror på att Felicia hamnade på praoplatser som inte levde upp till hennes förväntningar.

36

Hade hon valt andra praoplatser kunde resultatet sett annorlunda ut. Det Felicia tycker är positivt med prao är att det ger en inblick i yrken. De andra informanterna tycker, precis som den tidigare forskningen visat, att praon är ett roligt och lärorikt moment i skolan.

Utifrån syftet, att få en inblick i praoperiodernas kvalitetssäkring, tolkar vi det som att skolan har brister i hanteringen av prao. I Skolverkets granskning (2007) visade det sig att för- och efterarbetet med praon fungerar bristfälligt. På skolan informanterna går på ser vi även där att för- och efterarbetet behöver bli bättre. Det är endast i årskurs 8 som informanterna haft uppgifter som sedan följts upp. I årskurs 9 är det ingen av eleverna som minns att de haft någon form av uppföljning i skolan efter avslutad praoperiod. Skolverket (2018) menar att det är viktigt att det sker någon uppföljning. De anser att redovisning för klasskamrater även medför att övriga elever får kunskap och information om olika företag och arbetsplatser. Skolverkets granskning (Skolverket, 2007) visar att elevernas förberedelser inför framtiden genom kunskap om arbetslivet är begränsad, vilket det även visar sig vara på skolan vår undersökning är utförd på.

6.2 Hur har praon påverkat gymnasievalet?

Utifrån syftet och ena frågeställningen “Hur har praon påverkat gymnasievalet?” uttrycker samtliga informanter att praon har påverkat deras val till gymnasiet. Informanterna uttrycker och visar dock olika känslor och tankar, med detta tolkar vi det som att praon har haft både positiv och negativ inverkan på eleverna. Felicia nämner i intervjun att hon tycker att praon varit till hjälp och stärkt hennes val till gymnasiet. Hon säger också att det är praon som har fått henne mer intresserad av att vilja arbeta som mäklare i framtiden. Den bild vi får baserat på Felicias berättelse kopplar vi till Happenstance learning theory (Krumboltz & Levin, 2010) som handlar om hur situationer och händelser som ligger utanför individens kontroll kan avgöra livs- eller karriärval. I Felicias fall var det tack vare möjligheten till att få ha prao som gjorde att hennes tankar vidgades och stärktes hennes karriärval och hon blev stärkt i sitt val om vad hon skulle välja för gymnasieprogram.