Metoddiskussion

5.1.1 Begreppen reliabilitet och validitet

Vi måste ställa oss frågan hur trovärdig och tillförlitlig vår undersökning är. I sådana

sammanhang används ofta begreppen validitet och reliabilitet, som innebär just trovärdighet och tillförlitlighet. Förenklat kan man säga att reliabilitet innebär att man vid upprepade mätningar ska komma till samma resultat, det vill säga att resultaten inte ska variera kraftigt i det fall någon väljer att upprepa studien (Svensson & Starrin, 1996). Validitet betyder enligt klassisk definition att man faktiskt mäter det man har tänkt mäta i undersökningen, och inte mäter något annat (Svensson & Starrin, 1996). Båda dessa begrepp har lång tradition inom den kvantitativa forskningen, varför många anser att man ska använda andra begrepp, eller omvärdera begreppen när man talar om kvalitativ forskning. Då det inte finns lika vedertagna begrepp att använda då det gäller kvalitativ forskning kommer vi för enkelhetens skull

använda oss av reliabilitet och validitet.

5.1.2 Reliabilitet

Trost (2005) påpekar att ett av problemen när det gäller att applicera termen reliabilitet på kvalitativ forskning är att man förutsätter ett statiskt förhållande vid mätning av reliabilitet enligt traditionell modell. Istället talar han om ett symboliskt interaktionistiskt synsätt, där man snarare utgår från att människan ingår i processer, och att vi därmed kan förvänta oss skilda resultat vid upprepade mätningar. Det senare stämmer bättre överens med vår studie där själva processen är ett viktigt inslag. Eleverna har fått uppleva elevinflytande, och det är utifrån denna upplevelse som undersökningen genomförts i syfte att undersöka vilka effekter eleverna ser att elevinflytande har på engagemanget. Det faktum att eleverna vid

undersökningstillfället nyligen hade upplevt elevinflytande var en förutsättning för undersökningen, och således kan man inte förvänta sig samma svar vid en upprepad

undersökning. Förutom att den upprepade studien skulle behöva bedrivas mot bakgrund av ett identiskt projekt där eleverna får utöva elevinflytande, skulle man även förutsätta att eleverna hade samma personliga mognad som de elever som studerats i vår undersökning. En annan faktor som spelar in är elevernas bakgrund; deras kunskaper om och erfarenheter av

elevinflytande. Det finns dock ett flertal andra komponenter än just konstans som visar på graden av reliabilitet. Trost (2007, 2005) nämner fyra komponenter hos det sammansatta begreppet reliabilitet, där konstans endast är en av dessa komponenter. De övriga

komponenterna, som i högre grad kan kopplas till kvalitativa undersökningar, är kongruens, precision och objektivitet.

Kongruens rör sig om likhet mellan frågor som ska mäta samma sak och är applicerbart på vår undersökning. I enkätundersökningen bad vi eleverna gradera hur deras engagemang, intresse, aktivitet, motivation, lust och ansvar sett ut under projektets gång. Genom att inte enbart fråga efter engagemanget fick vi ett bredare underlag för att slutligen kunna säga något om

engagemanget som helhet. Enligt Trost (2007) är detta ett sätt att få med flera nyanser i svaren, vilket bidrar till hög reliabilitet i vår studie. Även Svenning (2000) påpekar

förtjänsterna med att använda sig av ett flertal indikatorer. Respondenternas uppfattning om förhållandet mellan engagemang och elevinflytande var vad vi ville undersöka, och genom att ställa flera frågor som rörde det elevinflytande de upplevt i projektet och i allmänhet kunde vi ringa in deras uppfattning.

Precision rör exempelvis hur intervjuaren registrerar svar och hur den svarande kryssar i rutorna i ett enkätformulär (Trost, 2007). Det är svårt att uppskatta graden av reliabilitet då det gäller precision, då vi som intervjuare har svårt att objektivt uppskatta oss själva. I

undersökningen hade det varit fördelaktigt med inspelningar av intervjuerna, då detta hade inneburit en möjlighet att få någon annans perspektiv på hur vi hade tolkat svaren. Vi valde dock att inte ha med en bandspelare i intervjusituationen, då vi ansåg att detta skulle störa den naturliga intervjusituation vi ville skapa. Intervjuerna utfördes dock mot bakgrund av

metodlitteratur, och detta anser vi gjorde oss mer medvetna och objektiva i intervjusituationen. Vi ökade reliabiliteten under intervjuerna genom att läsa upp

anteckningarna för respondenten efter att intervjun var avslutad, så att denne fick chans att hålla med eller motsätta sig de svar som antecknats. Vid enkätundersökningen använde vi oss av ett enkelt utformat formulär, vilket bidrar till hög precision, och därmed högre reliabilitet, då det blir enklare att fylla i svaren (Trost, 2007). Vi hade dock inte varit tydliga nog med hur de skulle fylla i formuläret, vilket bidrog till att några enstaka respondenter ringade in två alternativ på samma fråga och även hittade på egna alternativ såsom 3,5 istället för 3 eller 4.

Vid observationerna har vi tillsammans tolkat det vi sett vilket kan bidra till en högre

reliabilitet, då man på det viset synliggör viss tolkningsproblematik, exempelvis i situationer då åsikterna kring hur materialet ska tolkas går isär.

Objektivitet är en annan komponent inom reliabilitet, och rör intervjuarens eller observatörens sätt att registrera (Trost, 2007). Vid intervjuerna har vi enbart en synvinkel, den aktuella intervjuaren, varför en uppskattning av detta blir svår att göra. Gällande enkätundersökningen anser vi att objektiviteten är hög, de svar som kunde antas vara tvetydiga räknades som bortfall och därmed uteslöt vi eventuella feltolkningar. Då svaren inte var textbaserade utan graderingar fanns det litet utrymme för misstolkningar, och därmed är graden av objektivitet hög. Gällande observationerna är objektiviteten svår att uppskatta, då man som observatör aldrig kan komma ifrån en viss subjektivitet, vilket kan bidra till lägre reliabilitet. Vi anser dock att vi här har haft hjälp av att vi var två som observerade och därmed fick två perspektiv.

5.1.3 Validitet

Precis som reliabilitetsbegreppet hör även validitetsbegreppet främst hemma inom den kvantitativa forskningen (Svensson & Starrin, 1996). Vissa menar att validitetsbegreppet är så starkt kopplat till kvantitativa studier att man istället bör använda andra termer när man talar om kvalitativ forskning, som exempelvis autenticitet eller trovärdighet (Svensson & Starrin, 1996). Vi har valt att använda oss av begreppet validitet, men i enlighet med Svensson &

Starrin (1996) anpassar vi det något och ger det bredare innebörd än inom kvantitativ

forskning. Validitet är enligt Svensson & Starrin (1996) överordnat reliabilitet, eftersom god validitet ofta medför god reliabilitet och inte nödvändigtvis tvärtom. Just trovärdigheten lyfter Trost (2005) fram som ett av de största problemen inom kvalitativ forskning, att forskaren ska kunna visa att den insamlade informationen är seriös och relevant för den aktuella

frågeställningen. Han lyfter fram etiken som viktig för validiteten när metoden är kvalitativa intervjuer, liksom att vara öppen med frågorna som ställts. Trost (2005) nämner också att något sådant som fullständig objektivitet i meningen nollställd eller helt saklig är orealistiskt i kvalitativ forskning. Vi anser att vår validitet i undersökningen är hög, vi har beaktat etiska ställningstaganden i intervjuerna och observationerna, samt redovisar för läsaren intervju- och enkätfrågorna i tillhörande bilagor, såsom de ställdes till respondenterna. Vi är medvetna om att intervjuaren eller observatören inte kan vara fullstädigt objektiv, men i och med att vi har tagit det i beaktande och rannsakat våra tolkningar anser vi att vi trots detta når hög validitet.

Vi har använt oss av två av de praktiska tillvägagångssätt som Svensson & Starrin (1996) anger för att nå hög validitet, dessa är triangulering och feedback från informanterna.

Triangulering har vi använt oss av i form av att välja flera mätmetoder vilket motiveras av Svensson & Starrin (1996) med att ”Svagheten i en metod är ofta styrkan i en annan och genom att kombinera olika metoder kan man ta tillvara det bästa och neutralisera det sämsta med den enskilda metoden” (s.218). Vi har i undersökningen kombinerat kvalitativa och kvantitativa metoder för att komma fram till ett tillförlitligt resultat, vilket bidrar till hög validitet. Vi har även använt oss av vad som kallas undersökar- eller forskartriangulering.

Detta innebär att det är flera intervjuare eller observatörer som söker informationen. Trots att vi bara har varit två intervjuare och observatörer anser vi att detta har bidragigt till en hög validitet, då synpunkter och avvikande åsikter har uppmärksammats och diskuterats, något som kanske inte hade skett om vi genomfört undersökningen var för sig. Vi anser också att det faktum att vi blandar våra perspektiv med elevernas bidrar till hög validitet, då vi på så sätt kan uppmärksamma avvikande uppfattningar. Dock hänvisar Svensson & Starrin (1996) till forskare som menar att trianguleringens betydelse för valideringen inte är att hitta någon

”objektiv sanning” i resultaten utan istället bör uppfattas som en lämplig strategi för att visa resultaten såsom trovärdiga. Gällande feedback från informanterna så syftar det till att undersöka huruvida informanterna är eniga med forskaren när det gäller tolkningar och slutsatser (Svensson & Starrin, 1996). Här har vi delvis gjort detta i intervjuerna, då respondenten har fått instämma eller motsätta sig det intervjuaren har skrivit. Uppsatsens omfattning medgav dock inte att vi delgav respondenterna den färdiga tolkningen av vad som hade sagts. Istället inhämtades feedbacken in direkt på rådatan. Om man ser till validitet som frågan huruvida undersökningen har mätt det den har för avsikt att mäta anser vi att vår undersökning, genom triangulering av såväl metoder som perspektiv, har uppnått hög validitet. Dock kan nämnas att validiteten och reliabiliteten kan ha påverkats av att vi i

intervjuerna gjorde ett urval med syfte att få variation på svaren. Detta påverkar det resultat vi får så till vida att det inte kan anses vara representativt för undersökningsgruppen som helhet, utan belyser snarare de olika synsätt elever kan ha på elevinflytande. Om syftet med

intervjuerna istället hade varit att få en förklaring till det medelvärde som framträder i enkäterna så hade ett slumpartat urval förmodligen varit bättre lämpat för detta. Trots att vi i och med urvalet av intervjupersonerna inte får en bild som kan anses representativ för hela undersökningsgruppen anser vi att validiteten fortfarande är hög, men att vi istället får en djupare förståelse för varför skillnaden kan vara så pass stor i en undersökningsgrupp.

5.1.4 Kommentar om metoderna

Resultaten skiftar mellan de olika mätmetoderna, enkäterna visar en betydligt mer enhetligt positiv bild än observationerna och intervjuernas mer komplexa resultat. Det är omöjligt att mäta vilket mått av reflektion och sanningsenlighet, samt vilka motiv som ligger bakom elevernas svar i enkät- och intervjusituationerna. Det är i enkäterna som vi får den bredaste bilden av elevernas engagemang, eftersom fler elever kunde delta än vid intervjuerna. Å andra sidan hade vi ingen möjlighet till följdfrågor i enkäten och dess frågor lämnar inget utrymme för nyanserade svar. Observationerna kan aldrig ge svar på den personliga upplevelsen av engagemang inom eleven som inte är synlig utåt. Observationerna kan dock berätta om eleverna gör som de säger att de gör när vi jämför intervjuer, enkäter och observationer.

Intervjuerna kan ge en fördjupad bild av hur eleverna tänker kring sitt engagemang, men här är vi beroende av det urval som gjorts. Det finns således flera faktorer kring alla tre metoder som ger speciella fördelar och nackdelar med vardera metod, och som bör has i åtanke när man begrundar resultatet.