6 DISKUSSION
6.2 Metoddiskussion
Författarna valde att utgå från en kvalitativ metod med induktiv ansats och
analyserade datamaterialet enligt Graneheim och Lundmans (2004) metod för kvalitativ innehållsanalys. Detta då syftet för studien var att ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriva användandet av sjuksköterskans kompetens inom rättspsykiatrisk slutenvård. En kvalitativ metod föredrogs för att få fatt i sjuksköterskans erfarenheter för att få fram teoretiska slutsatser, därmed samlades data med hjälp av enskilda semistrukturerade intervjuer. En styrka med att genomföra en kvalitativ innehållsanalys är att den ökar möjligheten för en fördjupad förståelse av datamaterialet, detta genom att finna kärnan från intervjuerna som svarar an på syftet. En svaghet med vald metod är att författarna tolkar datamaterialet vilket påverkar vilken riktning resultatet bildas samt att analysen är tidskrävande. Den kvalitativa innehållsanalysen blir därmed subjektiv, därför har författarna arbetat för att genomföra analysen systematiskt för att sträva efter en så hög vetenskaplig nivå som möjligt. Den fortsatta metoddiskussionen innefattar ett tydliggörande kring studiens trovärdighet och hur författarna förhållit sig till Graneheim och Lundmans (2004) kriterier för giltighet,
tillförlitlighet samt överförbarhet, därefter kommer en beskrivning över hur samarbetet fortlöpt under studiens gång.
6.2.1 Giltighet
Giltighet i relation till data innebär att finna deltagare som man vet kan svara an på det som författarna valt att undersöka (Graneheim et al., 2017). Författarna beaktade detta genom att rekrytera deltagare enligt tidigare redovisade inklusions-och exklusionskriterier. Valet av deltagare var legitimerade sjuksköterskor med fast anställning inom rättspsykiatrisk
slutenvård då studiens syfte var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv beskriva användandet av sjuksköterskans kompetens inom rättspsykiatrisk slutenvård. Då författarna strävade efter nyanser i erfarenheter exkluderades sjuksköterskor med mindre erfarenhet än tre månader. Bemanningssjuksköterskor eller vikarier exkluderades också då de inte arbetar utifrån
samma arbetsbeskrivning som sjuksköterskor med fast anställning. Författarna planerade för tolv intervjuer, med sex intervjuer var, detta blev dock inte möjligt att uppnå då enbart tio sjuksköterskor visade intresse. En av dessa deltagarna som visat intresse, återkopplade dessvärre aldrig med tid för intervju och valdes därmed bort från studien. Således blev det slutliga antalet deltagare nio. Målet var att intervjua lika många specialistutbildade
stämde inte överens med deltagarantalet i slutändan, då deltagarna innefattade sex specialistutbildade sjuksköterskor och tre grundutbildade sjuksköterskor. Däremot resulterade det insamlade datamaterialet i att författarna fick fatt i blandade erfarenheter som svarade an på syftet. En av författarna intervjuade fem sjuksköterskor och en fyra. Författarna valde att använda sig av en semistrukturerad intervjuform och utgick från en intervjuguide för att frågorna inte skulle frångå syftet.
För att ytterligare beakta giltigheten menar Graneheim och Lundman (2004) att resultatet påverkas av variationen av deltagare gällande kön, ålder och arbetslivserfarenhet. Författarna anser att resultatet hade kunnat innefatta en större variation om fördelningen mellan könen varit mer jämt, i studien var det fler kvinnor än män vilket gör att resultatet mestadels utgår från ett kvinnligt perspektiv. Graneheim och Lunman (2004) menar att en svaghet är om variationen på deltagarna är få. Författarna diskuterade med handledare om nio intervjuer var tillräckligt med material för analys, då risken med för lite material kan påverka resultatet. Författarna bedömde dock att materialet var tillräckligt då variationen på erfarenheter var bred hos deltagarna som intervjuades, med erfarenhet mellan ett år till trettiosex år som legitimerad sjuksköterska.
I relation till analysarbetet stärks giltigheten i valet av meningsenheter som svarar an på syftet. Det finns en svaghet i att finna meningsenheter som innefattar för många eller för få ord då det ökar risken för att kärnan försvinner (Graneheim & Lundman, 2004). Författarna beaktade detta genom att ansvara över att hitta meningsenheter i varandras transkriberade intervjuer för att minska risken för att förförståelse från genomförandet av de egna
intervjuerna skulle komma att inverka på denna del i processen. Författarna tog hänsyn till giltigheten genom att välja ut meningsenheter som författarna ansåg svarade tydligt an på syftet och efter att alla meningsenheter valts ut, diskuterades dessa tillsammans för att inte få med datamaterial som inte svarade an på syftet. Författarna anser att resultatets giltighet togs i beaktande då datainsamlingen tydligt svarar an på syftet. Resultatet innefattar även citat från intervjuerna vilket Graneheim et al. (2017) beskriver stärker giltigheten i relation till analysen.
6.2.2 Tillförlitlighet
Författarna har strävat efter att studiens resultat ska uppfattas som tillförlitligt. För att tillgodose tillförlitlighet bör processen för studien framställas tydligt så att annan part kan genomföra likartad studie (Polit & Beck, 2017). Författarna anser att processens gång är tydligt beskrivet vilket bidrar till möjligheter för att en motsvarande studie kan genomföras. Dock ingår tolkning i analysprocessen vilket gör att resultatet i en upprepad studie sannolikt inte skulle bli identiskt. Författarna upplevde svårigheter över sin förförståelse kring ämnet då författarna arbetar i den verksamhet där studien genomfördes. Datainsamlingen kan även ha påverkats av relationen mellan författarna och deltagarna då författarna arbetar på
samma avdelning som flera av deltagarna. Författarna själva arbetar inte på samma avdelning vilket gjorde att författarna valde att intervjua sjuksköterskor från den andres avdelning. Detta var således ett sätt att minska denna påverkan vid datainsamlingen. Studien utfördes dock på en liten klinik där relationen mellan författarna och deltagarna existerar
trots anställning på olika avdelningar. Därför kan man inte bortse ifrån att denna relation har kunnat påverka datainsamlingen både genom förförståelsens inverkan samt att författarna intervjuade sjuksköterskor med lång erfarenhet som författarna ser upp till och har en viss respekt för. Författarna av sig en intervjuguide med semistrukturerade frågor (Bilaga C) för att deltagarna själva skulle kunna dela med sig av sina egna erfarenheter. Intervjuguiden bidrog även till att frågorna som ställdes var genomtänkta och inte påverkade av författarnas förförståelse och att författarna skulle få stöd för att hålla sig till ämnet utan att författarnas respekt för deltagarna påverkar intervjun. Det finns även en risk att analysen av intervjuerna kan vara påverkad av att det deltagarna sagt och det som menats har skiljt sig åt (Dahlberg, 2014). Därmed var författarna tydliga med att informera deltagarna om att författarna var studenter och inte deras kollegor under intervjutillfället och författarna strävade efter en professionell hållning under intervjuerna. Graneheim et al. (2017) beskriver förförståelsen som en svaghet i relation till tillförlitligheten. Författarna tog tillförlitligheten i beaktande i relation till den förförståelse som infann sig, men genom att uppmärksamma den och få stöttning av varandra samt handledare kan pålitligheten ses som stärkt. Reflektion över sin egen förförståelse, och att vara öppen om hur intervjuerna har gått till anser författarna att de har tagit hänsyn till tillförlitligheten. Stöd från handledare bidrog även det till att avgöra om slutsatserna dragits utifrån författarens förförståelse eller inte (Priebe & Landström, 2017). Handledarens stöd bidrog även till att analysen kunde bli så objektiv som möjligt (Dahlberg, 2014).
Enligt Graneheim och Lundman (2004) är det en svaghet i tillförlitligheten om studien ändras över tid. I samråd med handledare ändrades syftet under analysens gång, från att
beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hur dennes kompetens tas tillvara inom rättspsykiatrisk slutenvård till att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv beskriva
användandet av sjuksköterskans kompetens inom rättspsykiatrisk slutenvård. Behovet att
ändra syftet kunde ha att göra med författarnas brist på erfarenhet över att använda en intervjuguide samt intervjua deltagare. Efter datainsamlingen fann författarna att syftet inte kunde besvaras i den utsträckning författarna ämnat, däremot framkom datamaterial om användandet av sjuksköterskans kompetens i en bredare mening, vilket gjorde att det föregående syftet fick ingå som en frågeställning. Att ändra studiens syfte efter
datainsamlingen, påverkar tillförlitligheten, däremot anser författarna att det valda syftet med tillhörande frågeställningar utgår från föregående syfte och därmed anses ändringen inte påverkat resultatet i någon större mening. Vidare ändringar under analysen gång framkom i val av kategorier och subkategorier. Denna process krävde en del handledning då författarna upplevde svårigheter i att tolka samt att härleda kategorierna till syftet. Även detta kan påverka tillförlitligheten, men då författarna är två och erhåller stöd från
handledare anser författarna att resultatet slutligen kom att svara an på syftet. Detta menar Graneheim et al. (2017) tillgodoser tillförlitligheten om fler kollar över analysen för att se över vinklingen. Författarna har även strävat efter ett konsekvent förhållningssätt till data vilket bidragit till transparens i analysen vilket i sin tur bidrar till tillförlitlighet.
6.2.3 Överförbarhet
Graneheim och Lundman (2004) beskriver överförbarhet i relation till att studiens resultat kan överföras till andra miljöer, situationer eller grupper. Under analysprocessen har
författarna tillgodosett överförbarheten genom att tillsammans diskuterat kring sin tolkning av materialet, därmed anses risken med alltför långtgående tolkning ha minskats. Därefter har författarna tillsammans diskuterat om resultatet kan överföras till andra psykiatriska sammanhang vilket det anses kunna göra, då den rättspsykiatriska vården påminner om den allmänpsykiatriska vården (SBU, 2017) och kompetensbeskrivningen gäller oavsett
arbetsplats. Studien utgår från erfarenheter vilket kan ändras över tid, detta kan påverka om studien genomförs igen. Även antalet deltagare kan påverka överförbarheten då fler deltagare kunde ge en mer variation. Graneheim och Lundman (2004) beskriver en svaghet i
överförbarheten relaterat till val av deltagare. Även tidsramen för datainsamlingen kunde påverka om det gick långt emellan intervjuerna, och förförståelsen från föregående intervju kunde påverka nästkommande. Författarna tog tidsaspekten i beaktande genom att planera in intervjuerna inom två veckor samt att erfarenheterna av intervjuerna bidrog till att författarna fick en ökad kunskap av intervjuer. Författarna strävade efter att låta varje intervju styras av intervjuguiden samt deltagarnas berättelse. Dock anser författarna att frågorna i intervjuguiden hade sett annorlunda ut om författarna genomfört studien igen i och med de nya kunskaper författarna fått genom att genomföra självständigt arbete med intervjuer och analysarbete. Relaterat till pågående pandemi kunde de yttre
omständigheterna påverka resultatet, då enbart en deltagare valde att genomföra intervjun över telefon på grund av pandemin och resten av deltagarna på plats, anses överförbarheten erhålla samma resultat om studien genomförts under andra omständigheter. Författarnas förförståelse över analys och resultat menar Graneheim och Lundman (2004) är en svaghet gällande överförbarheten.
6.2.4 Samarbete
Författarna har i utförande av studien genomgående diskuterat och samarbetat i
sammanställning av texterna. Författarna valde att påbörja en del av texterna på egen hand, men har granskat och gått igenom texterna tillsammans för att möjliggöra samstämmighet samt ett lärande. I bakgrunden av studien delade författarna likvärdigt på att finna tidigare forskning som sedan sammanställdes. Författarna har även planerat studiens gång
tillsammans. Författarna intervjuade deltagarna var för sig och transkriberade sina egna intervjuer, ena författaren intervjuade fem sjuksköterskor och den andra fyra. Efter transkriberingen valde författarna att analysera varandras transkriptioner, finna meningsenheter och genomföra analysen fram till sammanställning av kategorier och subkategorier på egen hand. Därefter har samarbetet genomförts tillsammans genom diskussion och argumentation. När oenigheter uppkom, diskuterades dessa med öppenhet och tydlig argumentation vilket ledde till gemensamt beslut. Relaterat till rådande pandemi, har fysiska träffar enbart skett vid ett par tillfällen, därmed har mestadels av
kommunikationen skett via Zoom. För att författarna skulle ha tillgång till arbetet på olika platser valde författarna att skriva genom Google docs. Författarna har under hela processen diskuterat studiens gång för att möjliggöra ett lärande i relation till alla delar.