Sjuksköterskan inom rättspsykiatrisk slutenvård använder sin kompetens genom ett helhetsperspektiv. Helhetsperspektivet innefattar att kunna arbeta med den enskilde
patienten, sjuksköterskans övergripande kunskaper och även dennes arbetsledande roll. Det är viktigt för sjuksköterskan att få använda sig av sin kompetens för att vara tillfreds med sitt arbete och hålla i motivationen att arbeta inom den komplexa verksamhet som
rättspsykiatrin är. Sjuksköterskan upplever själv att dennes omvårdnadskompetens får synas i teamarbete med övriga professioner, men hamnar i skymundan då verksamheten främst erbjuder arbetsgrupper där man arbetar med till exempel riktlinjer. För att sjuksköterskan ska uppleva att dennes kompetens används och tas tillvara i högre grad är det av vikt att låta sjuksköterskans omvårdnadskompetens ta större plats. Om sjuksköterskan fick arbeta mer med sin omvårdnadskompetens skulle det även gynna patienten inom rättspsykiatrisk
slutenvård. Utifrån användandet av Benner (1993) som teoretisk referensram dras även slutsatserna att om det finns en vetskap om vilka förväntningar man kan ha på
sjuksköterskan utifrån vilket stadie denne befinner sig i sin kompetensutveckling kan både sjuksköterskan och verksamheten ha realistiska förväntningar på användandet av
kompetensen. Förväntningarna på sjuksköterskorna som grupp bör förflyttas till sjuksköterskan som individ, utifrån vart denne befinner sig. Därmed kan verksamheten stötta sjuksköterskan utifrån dennes behov, för att ta tillvara på dennes kompetens.
Något som också framkommer är vikten av att få utveckla sin kompetens, vilket underlättar när sjuksköterskan får stöd av sina kollegor. Däremot saknas sådana forum där
sjuksköterskan kan reflektera och diskutera med sina kollegor. När det gäller att utveckla sin kompetens bidrar verksamheten med möjligheter, men sjuksköterskan måste själv ta ansvar för att driva sin egen utveckling. Om sjuksköterskan inte har intresse eller driv till att
utveckla sin kompetens är det inget som efterfrågas av kliniken, det är således upp till den enskilde sjuksköterskan att ta ansvar för sin egen kompetensutveckling. Om verksamheten skulle efterfråga detta i högre grad tror författarna att sjuksköterskan skulle uppleva att dennes kompetensutveckling var viktig för verksamheten och att det i sin tur skulle göra sjuksköterskan mer driven till att utvecklas.
REFERENSLISTA
Abram, M. D., White, J. H., & Jacobowitz, W. (2020). Developing an innovative psychiatric- mental health nurse practitioner program to meet current mental health needs.
Journal of the New York State Nurses Association, 47(2), 18–
56. https://www.thefreelibrary.com/Developing+an+Innovative+Psychiatric- mental+Health+Nurse+Practitioner...-a0655088164
Barr, L., Wynaden, D., & Heslop, K. (2019). Promoting positive and safe care in forensic mental health inpatient settings: Evaluating critical factors that assist nurses to reduce the use of restrictive practices. International Journal of Mental Health
Nursing, 28(4), 888-898.https://doi.org/10.1111/inm.12588
Benner, P. (1993). Från novis till expert: mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. Studentlitteratur.
Bowen, M., & Mason, T. (2012). Forensic and non-forensic psychiatric nursing skills and competencies for psychopathic and personality disordered patients. Journal of
Clinical Nursing, 21(23-24), 3556- 3564. https://doi.org/10.1111/j.1365-
2702.2011.03970.x
Chandley, M., & Rouski, M. (2014). Recovery, turning points and forensics: views from the ward in an English high secure facility. Mental Health & Social Inclusion, 18(2), 83– 91. https://doi.org/10.1108/MHSI-01-2014-0001
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa & Vårdande. Natur & Kultur.
Danielsson, E. (2017a). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl. s. 143–154).
Studentlitteratur.
Danielsson, E. (2017b). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s. 285–300).
Studentlitteratur.
Ewalds-Kvist, B., Algotsson, M., Bergström, A., & Lützén, K. (2012). Psychiatric nurses’ self- rated competence. Issues in Mental Health Nursing, 33(7), 469-479.
https//doi.org/10.3109/01612840.2012.663460
Feerick, A. (2020). Forensic mental health nurses’ perceptions of clinical supervision: A qualitative descriptive study. Issues in Mental Health Nursing, 1–8.
Graneheim, U. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education
Today, 24(2), 105–112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Graneheim, U., Lindgren, B., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29–34.
https://doi.org/10.1016/j.nedt.2017.06.002
Green, R., Shelly, C., Gibb, J., & Walker, T. (2018). Implementing seclusion in forensic mental health care: A qualitative study of staff decision making. Archives of
Psychiatric Nursing, 32(5), 764-768. https://doi.org/10.1016/j.apnu.2018.04.008
Hammarström, L., Häggström, M., Devik, S. A., & Hellzen, O. (2019). Controlling emotions— nurses’ lived experiences caring for patients in forensic psychiatry. International
Journal of Qualitative Studies on Health & Well-Being, 14(1), 1–12. https://doi- org/10.1080/17482631.2019.1682911
Harris, D.M., Happell, B., & Manias, E. (2014). Working with people who have killed: The experience and attitudes of forensic mental health clinicians working with forensic patients. International Journal of Mental Health Nursing, 24(2), 130-138.
https://doi-org/10.1111/inm.12113
Hattison P. A., & Fopma-Loy J.L. (2010). Reflective journal prompis: A vehicle for
stimulating emotional competence in nursing. Journal of Nursing Education, 49(11), 644–652. https://doi-org/10.3928/01484834-20100730-07
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Jacob J. D., & Holmes D. (2011). Working under threat: fear and nurse-patient interactions in a forensic psychiatric setting. Journal of Forensic Nurse. 7(2), 68-77. doi:
10.1111/j.1939-3938.2011.01101.x
Koskinen, L., Likitalo, H., Aho J., Vuorio O., & Meretoja R. (2014). The professional competence profile of Finnish nurses practising in a forensic setting. Journal of
psychiatric and mental health nursing, 21(4), 320–326. doi: 10.1111/jpm.12093.
Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-19911129-om-rattspsykiatrisk-vard_sfs-1991-1129 Lammie, C., Harrison, T. E., Macmahon, K., & Knifton, L. (2010). Practitioner attitudes
towards patients in forensic mental health settings. Journal of Psychiatric & Mental
Magnusson, E., Axelsson, A. K., & Lindroth, M. (2020). “We try” – how nurses work with patient participation in forensic psychiatric care. Scandinavian Journal of Caring
Sciences, 34(3), 690–697. https://doi-org/10.1111/scs.12773
Mason, T. (2008). Forensic psychiatric nursing: skills and competencies: I role dimensions.
Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 15(2), 118–
130.https://doi.org/10.1111/j.1365-2850.2007.01191.x
Nationella vård- och insatsprogram (u.å). Psykiatrisk omvårdnad.
https://www.vardochinsats.se/schizofreni-och-liknande-tillstaand/nivaa-och- process/psykiatrisk-omvaardnad/
Newman, C., Patterson, K., Eason, M., & Short, B. (2016). Defining the role of a forensic hospital registered nurse using the Delphi method. Journal of Nursing Management,
24(8), 1130- 1136. https://doi-org/10.1111/jonm.12422
Newman, C., Jackson, J., Macleod, S., & Eason, M. (2020). A survey of stress and burnout in forensic mental health nursing. Journal of Forensic Nursing, 16(3), 161–168.
https://doi-org/10.1097/JFN.0000000000000271
Newman, C., Patterson, K., & Eason, M. (2020). Forensic mental health nursing and
evidence-based practice: a quantitative study. Contemporery Nurse, 56(4), 354-362.
https://doi-org/10.1080/10376178.2020.1835510
Oates, J., Topping, A., Ezhova, I., Wadey, E., & Rafferty, A M. (2020). An integrative review of nursing staff experiences in high secure forensic mental health settings:
Implications for recruitment and retention strategies. Journal of Advanced Nursing,
76(11), 2897–2908. https://doi.org/10.1111/jan.14521
Olsson, H., & Schön, U.-K. (2016). Reducing violence in forensic care – how does it resemble the domains of a recovery-oriented care? Journal of Mental Health, 25(6), 506–511. https://doi-org/10.3109/09638237.2016.1139075
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research getting and assessing evidence for
nursing practice (10 uppl.). Wolters Kluwer.
Priebe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricsson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s.25–42).
Studentlitteratur.
Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor & Svensk sjuksköterskeförening (2014).
Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen, inriktning psykiatrisk vård.
https://beta.swenurse.se/publikationer/kompetensbeskrivning-for-sjukskoterskor- inom-psykiatrisk-vard
Roche, M., Duffield, C., & White, E. (2011). Factors in the practice environment of nurses working in inpatient mental health: A partial least squares path modeling approach.
International Journal of Nursing Studies, 48(12), 1475-1486. https://doi-
org/10.1016/j.ijnurstu.2011.07.001
Rättsmedicinalverket. (3 november, 2020). Rättspsykiatri.
https://www.rmv.se/verksamheter/rattspsykiatri/
Rättspsykiatri Vård Stockholm. (u.å). Behandling.
https://www.rattspsykiatristockholm.se/om-oss/sa-har-fungerar-rattspsykiatrisk- vard/behandling/
Salzmann-Erikson, M., Rydlo, C., & Wiklund Gustin, L. (2016) Getting to know the person behind the illness - the significance of interacting with patients hospitalised in forensic psychiatric settings. Journal of Clinical Nurse. 25(9-10):1426-34. doi: 10.1111/jocn.13252.
Sorensen, T., Tingleff, E.B., & Gildberg, F.A. (2018). Feeling safe and taking on responsibilities: Newly graduated nurses' perceptions and evaluations of their transition into a forensic mental health inpatient setting. Journal of Forensic
Nursing, 14(3), 126–134. https://doi.org/10.1097/JFN.0000000000000190
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2017). Behandling och bedömning i
rättspsykiatrisk vård. En kartläggning av systematiska översikter. (SBU kartlägger,
rapport 264). https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kartlagger/behandling-och- bedomning-i-rattspsykiatrisk-vard--en-kartlaggning-av-systematiska-oversikter/ Statistiska centralbyrån (2020). Arbetskraftsbarometern 2020 - vilka utbildningar ger
jobb? https://www.scb.se/contentassets/03e7444790f54d6d94479e1ba76d7c6b/
uf0505_2020a01_am78br2003.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. https://beta.swenurse.se/publikationer/kompetensbeskrivning-for-legitimerad- sjukskoterska
Sveriges domstolar. (16 september, 2019). Rättspsykiatrisk vård.
https://www.domstol.se/amnen/tvangsvard/rattspsykiatrisk- vard/rattspsykiatrisk-vard/
Timmons, D. (2010). Forensic psychiatric nursing: a description of the role of the psychiatric nurse in a high secure psychiatric facility in Ireland. Journal of Psychiatric & Mental
Uhrenfeldt, L. (2012). Patricia Benners teori som referensram i en undersökning av skickliga sjuksköterskor. I B. Bidstrup & V. Östergaard Steenfeldt (Red.) Omvårdnadsteori
som referensram i forskning och utveckling (s.158–178). Liber.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk –
samhällsvetenskaplig forskning. https://codex.uu.se/forskning-pa-manniskor/
Vetenskapsrådet (2017a). Kartläggning av rättspsykiatrisk forskning.
https://www.vr.se/download/18.5f55e5e81618e003b7066f9c/1555332229312/Kartla eggning-av-raettspsykiatrisk-forskning_VR_2017.pdf
Vetenskapsrådet. (2017b). God forskningssed. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara- rapporter/2017-08-29-god-forskningsed.html
Vincze, M., Fredriksson, L., & Wiklund Gustin, L. (2015). To do good might hurt bad: Exploring nurses’ understanding and approach to suffering in forensic psychiatric settings. International Journal of Mental Health Nursing, 24(2), 149–157.Doi: /10.1111/inm.12116
Åklagarmyndigheten. (u.å). Rättspsykiatrisk vård.
BILAGA A: INFORMATIONSBREV TILL VERKSAMHETSCHEF
Akademin för hälsa, vård och välfärdMälardalens högskola Datum 210127
Till Verksamhetschef Rättspsykiatri XXXXXXX
FÖRFRÅGAN OM TILLÅTELSE ATT GENOMFÖRA
STUDIE
Vi heter Josefine Olin och Hanna Tunér och är studenter i specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola, Västerås. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med vår studie är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av hur dennes kompetens tas till vara inom rättspsykiatrisk slutenvård.
Vi ber därför om tillåtelse att genomföra studien vid er enhet. Rent konkret skulle det innebära att tolv sjuksköterskor som arbetar på en slutenvårdavdelning avsätter 45–60 minuter för att delta i enskilda intervjuer genomförda av oss. Intervjuerna kommer äga rum under vecka 6 och 7, 2021. Det skulle vara önskvärt om vi fick genomföra intervjuerna på plats för att få till en så naturlig intervju som möjligt. Vi förbinder oss då till att följa de riktlinjer som finns på kliniken för att förhindra smittspridning i och med rådande pandemi. Vi önskar isåfall tillgång till två avskilda rum där intervjuerna kan ta plats.
Deltagande i projektet är frivilligt och deltagarna kan dra sig ur när som helst utan förklaring.
Hantering av data och sekretess
All insamlad data kommer att hanteras beaktande forskningsetiska krav, samt avidentifieras med respekt för konfidentialitet enligt dataskyddsförordningen (GDPR).
Etik
Studien granskas enligt gällande rutiner vid Mälardalens högskola. Etiska överväganden finns närmare redovisade på sidan 1 i bilaga 1 i bifogad projektplan.
Eventuella nackdelar kan kopplas till att deltagande tar av verksamhetens tid samt att det finns en risk att deltagarna känner sig pressade att delta på grund av att de känner oss sedan tidigare. Här vill vi förtydliga att i detta projekt är vi studenter, och inte kollegor, och
medverkan är helt frivillig. Fördelar hänger samman med att vi vill undersöka hur sjuksköterskorna på kliniken upplever att deras kompetens tas tillvara. Genom att belysa detta hoppas vi att synliggöra det som fungerar bra, och vad som kan förbättras, och på så sätt hjälpa till att utveckla verksamheten.
Nytta i ett vidare perspektiv
Genom projektet hoppas vi att synliggörandet av sjuksköterskans kompetens inom rättspsykiatrisk vård kan medföra att denna kompetens tas mer tillvara. Genom det kan kvalitetsutveckling av vården ske, vilket i sin tur kan leda till en bättre vård för patienterna och en tillfredställande arbetsmiljö för sjuksköterskorna.
Information om studiens resultat
Resultaten kommer att publiceras i form av ett självständigt arbete vid Mälardalens högskola och eventuellt också en artikel. Ni kommer också, om ni så önskar, att få ta del av det färdiga resultatet.
Ytterligare upplysningar kan lämnas av oss eller vår handledare, Oona Lassenius, se nedan.
Med vänliga hälsningar Josefine Olin Tel: 070-758 84 xx E-post: jon20012@student.mdh.se Hanna Tunér Tel: 072-564 19xx E-post: htr20002@student.mdh.se
Oona Lassenius, Universitetslektor i Vårdvetenskap Tel: 021- 10 73 xx
E-post: oona.lassenius@mdh.se
Samtycke till genomförande av projektet, sjuksköterskans erfarenheter av hur dennes kompetens tas till vara inom rättspsykiatrisk slutenvård.
Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och hur den ska genomföras. Jag har haft tillfälle att läsa igenom informationen och att ställa frågor.
Jag ger därför min tillåtelse att studien genomförs på min enhet,
_______________________________ Ort och datum
__________________________ _______________________________
BILAGA B: MISSIVBREV TILL DELTAGARE
Tillfrågan om deltagande i studie ” Sjuksköterskans erfarenheter av hur
dennes kompetens tas till vara inom rättspsykiatrisk slutenvård”.
Vi heter Josefine Olin och Hanna Tunér och är studenter i specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med vår studie är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av hur dennes kompetens tas till vara inom rättspsykiatrisk slutenvård.
Vår fråga till dig är om du vill delta i denna studie.
Medverkan är frivillig och vill du inte vara med kan du bortse från detta brev.
Att delta i projektet skulle för din del innebära att du kommer att bli intervjuad enskilt av Hanna eller Josefine under vecka 6 eller 7 år 2021. Intervjun beräknas ta mellan 45–60 minuter och kan genomföras på arbetstid eller om du så önskar utanför arbetstid. Du har även möjlighet att delta via telefon om detta skulle kännas säkrare för dig utifrån rådande pandemi. Intervjun kommer att spelas in och intervjuerna kommer sedan att skrivas ut och analyseras för att upptäcka mönster mellan intervjuer.
Nackdelar med att delta är att det kan ta tid från ditt ordinarie arbete. Fördelar är att du genom din medverkan kan hjälpa oss att synliggöra sjuksköterskans erfarenheter av hur dennes kompetens tas till vara inom rättspsykiatrisk slutenvård. Genom att belysa detta hoppas vi att synliggöra det som fungerar bra, och vad som kan förbättras, och på så sätt hjälpa till att utveckla verksamheten och vården för våra patienter. Dina erfarenheter är viktiga.
Du kan när som helst avbryta din medverkan i studien utan att du behöver ange någon orsak. Data behandlas konfidentiellt vilket innebär att alla uppgifter och data kodas och förvaras inlåst så att ingen utomstående kan ta del av insamlade uppgifter. I den färdiga uppsatsen kommer inga uppgifter att kunna härledas till dig eller det ställe där du arbetar. Vi vill också understryka att vi i detta projekt är studenter och inte kollegor, och din medverkan är helt frivillig. Det du säger i intervjun kommer vi att förhålla oss neutrala till. Vi kommer inte själva att intervjua kollegor från vår egen avdelning.
Om du är intresserad av att delta i denna studie, kontakta oss via mejl så hör vi av oss för att bestämma tid och plats för intervjun.
Ytterligare upplysningar kan lämnas av oss eller vår handledare, Oona Lassenius. För kontaktuppgifter, se nedan.
Med vänliga hälsningar Josefine Olin Tel: 070-758 84 xx E-post: jon20012@student.mdh.se Hanna Tunér Tel: 072-564 19xx E-post: htr20002@student.mdh.se
Oona Lassenius, Universitetslektor i Vårdvetenskap Tel: 021- 10 73 xx
Samtycke till att deltaga i projektet, ” Sjuksköterskans erfarenheter av hur dennes kompetens tas till vara inom rättspsykiatrisk slutenvård”.
Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och haft tillfälle att i lugn och ro läsa igenom informationen och att ställa frågor. Jag får också en kopia på den skriftliga informationen om projektet och på detta samtyckesformulär.
Jag är medveten om att deltagandet är helt frivilligt och att jag när som helst, utan att ange orsak, kan avbryta mitt deltagande i studien.
JA, jag vill delta i projektet ” Sjuksköterskans erfarenheter av hur dennes kompetens tas till vara inom rättspsykiatrisk slutenvård”.
och jag samtycker till att de uppgifter jag lämnas behandlas på det sätt som beskrivits på föregående sida.
_______________________________ Datum
____________________________ _______________________________
BILAGA C: INTERVJUGUIDE
INLEDNINGSFAS
Börja med att presentera studiens syfte. Var tydlig med att vi är studenter och inte
kollegor, vi kan komma att ställa frågor som vi redan vet svaret på, men nu vill vi veta
dina erfarenheter. Intervjun spelas in och vi kommer anteckna under tiden för stöd
till oss. Du kommer att avkodas och inget som sägs kommer kunna härledas till dig.
Vill du inte svara på en fråga så är det helt okej. Du får när som helst avsluta din
medverkan utan påtryckning från oss. Ta emot påskriven samtyckesblankett.
Inledningsfrågor
Hur länge har du jobbat som sjuksköterska?
Hur länge har du arbetat som specialistsjuksköterska?
Hur länge har du arbetat här på rättspsykiatrin?
HUVUDFAS
Tema: Vilka kompetenser finns?
Vilka kompetenser tycker du är viktiga som sjuksköterska inom rättspsykiatrin?
•Personliga kompetenser?
•
Kunskaps kompetenser följdfrågor
Hur upplever du kompetensen bland dina kollegor?
•Skillnad grund/specialist?
•
Erfarna/oerfarna?
Om ja, hur visar det sig?
Tema: Hur tar de sig i uttryck
Hur upplever du att din kompetens tas till vara?
•
Berätta om situationer där du känner att din kompetens tas tillvara?
•Berätta om situationer där du känner att din kompetens inte tas tillvara?
Tema: Hinder och möjliggörande
Beskriv hur du tycker att verksamheten tar till vara på din kompetens
•stöd från kollegor? Ledning/chef? Andra yrkesgrupper?
•