Metoddiskussion

Examensarbetet har utförts som en litteraturöversikt som enligt Friberg (2017b) handlar om att få en överblick om kunskapsläget inom ett specifikt område.

Litteraturöversikten tillför kunskap om syftet som är sjuksköterskans erfarenheter att identifiera och bedöma vuxna patienter med sepsis inom sjukhusvård.

Databaser som använts i litteraturöversikten för att söka fram trovärdiga artiklar är PubMed och Cinahl. Uppsatsförfattarna har valt databaserna för att de publicerar artiklar med inriktning på omvårdnad som är relevant, relaterat till litteraturöversiktens syfte. Databasen Scopus användes för att göra sekundärsökningar för att få fram fler artiklar till resultatet. Enligt Östlundh (2017) är sekundärsökning en effektiv metod för att söka fram information genom att se över referenslistorna i annan litteratur för att de om det finns någon relevant referens där (Östlund, 2017). Författarna hade för avsikt att göra systematiska sökningar efter artiklar i databaserna PubMed och Cinahl, men hade svårt att få fram tillräckligt många artiklar med ett relevant resultat för litteraturöversiktens syfte. Därför användes databasen Scopus för att söka fram artiklar genom sekundärsökningar, efter rådfrågning från en bibliotekarie. Uppsatsförfattarna anser att

sekundärsökningarna inte har påverkat resultatet då många av de artiklarna som fanns med i referenslistorna var artiklar som uppsatsförfattarna hade hittat tidigare i sökningar i PubMed och Cinahl.

Att bara några få databaser har använts kan uppfattas som en svaghet då Henricsson (2017) skriver att det är en styrka att använda sig av flera databaser för att det ökar chanserna att hitta relevanta artiklar samt att det stärker arbetets trovärdighet. För att hitta relevanta artiklar kan flera sökord och söktekniker användas (Östlundh, 2017). En kombination av detta användes vid sökningarna i denna litteraturöversikt. Sökorden har kombinerats på olika sätt för att få fram ett brett utbud av artiklar (bilaga 1).

Mesh-term användes i PubMed samt med trunkering för att bredda sökningarna. Då antalet sökträffar av artiklar inte var så stort användes även boolesk sökteknik för att komma åt ett större antal artiklar av relevans. Samma artiklar återkom ett antal gånger vid olika kombinationer av sökord vilket uppsatsförfattarna anser var en styrka. Henricson (2017) menar att sensitiviteten i sökningarna varit hög om samma artiklar återkommer vilket gör att detta ökar trovärdigheten i litteraturöversikten. Ett inklusionskriterium var att artiklarna som söktes fram skulle vara peer-reviewed. Detta för att få en hög kvalitétsgrad. För att se att artiklarna var peer-reviewed kontrollerades de i databasen Ulrich där enligt Ulrichweb (2020) förlagsinformation om olika vetenskapliga tidskrifter kan sökas fram. En artikel som har använts i resultatet var inte godkänd i Ulrich. Uppsatsförfattarna har valt att inkludera den artikeln i resultatet då det står att den som publicerat artikeln bara publicerar artiklar som är granskade och godkända. Att artiklarna var peer-reviewed underlättade även vid kvalitetsgranskningen då denna avgränsning gav en högre kvalité på artiklarna. Uppsatsförfattarna satte en tidsbegränsning på artiklarna vid sökningarna som var tio år men eftersom det var svårt att få fram relevanta artiklar som tog upp sjuksköterskans erfarenheter ändrades och utökades tidsbegränsningen. Istället har artiklarna till resultatet ett tidsspann på 13 år. Att tidsspannet på artiklarna är 13 år istället för tio år kan ses som en svaghet då resultatet där äldre artiklar är med eventuellt inte stämmer helt med hur det ser ut i verkligheten längre. Då sepsis drabbar båda könen i alla åldrar oavsett om personen är frisk eller har någon

sjukdom sedan tidigare gjordes ingen begränsning vid sökningarna gällande genus. Barn exkluderades i sökningarna för att sepsisvården kan skilja sig åt mellan barn och vuxna och därför blir det svårt att jämföra de resultaten i denna litteraturöversikt. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts i resultatet. Tio av artiklarna var av kvalitativ design och fem var av kvantitativ design. Vid de artiklar som var kvalitativa och använde sig av intervjuer framkom bästa resultat av sjuksköterskans erfarenheter vilket svarade på syftet i denna litteraturöversikt. Uppsatsförfattarna hade som avsikt att ha med endast kvalitativa artiklar till resultatet, men eftersom utbudet av relevanta artiklar var lågt inkluderades även kvantitativa artiklar. Vid de artiklar med kvantitativ ansats var det enbart det som handlar om sjuksköterskans egna erfarenheter som användes i denna litteraturöversikt. Att de flesta artiklarna var kvalitativa ansåg uppsatsförfattarna var en styrka då det enligt Friberg (2017c) är lämpligt att ha kvalitativa artiklar när det handlar om erfarenheter samtidigt som Forsberg och Wengström (2016) anser att det är en styrka att använda både kvantitativa och kvalitativa artiklar då resultatet kan ses från olika synvinklar. Artiklarna som valdes ut till resultatet har granskats med granskningsmallar och artiklarna i resultatet är av hög kvalité vilket stärker trovärdigheten i resultatet. De valda artiklarna till resultatet kommer från tio olika länder i världen. Uppsatsförfattarna ser det som en styrka då resultaten i studierna är liknande med varandra oberoende av land vilket ökar trovärdigheten. Under arbetets gång har uppsatsförfattarna haft kontinuerlig kontakt med handledare samt grupphandledning för att få feedback. Kontakten har skett på skolan och via zoom. Enligt Henricson och Lönn (2017) är det en styrka då det stärker examensarbetets trovärdighet. Dataanalysen kvalitetssäkrades genom att uppsatsförfattarna gemensamt läste igenom artiklarna för att sedan dela upp artiklarna mellan uppsatsförfattarna för att identifiera erfarenheterna som sjuksköterskorna hade i artiklarna. Analysen genomfördes efter Friberg (2017a) femstegsmodell. Under analyseringen av artiklarna fick uppsatsförfattarna fram tre stycken kategorier till resultatet som var

erfarenheter kring den egna kunskapen, erfarenheter kring faktorer som påverkar identifiering och bedömning, erfarenheter att använda bedömningsinstrument.

Enligt Henricson (2017) är det en styrka att gemensamt skapa huvud- samt underrubriker i resultatet.