Uppsatsen skrevs under en rådande pandemi, vilket innebar att all undervisning var förlagd på distans och färre studenter rörde sig på högskolan. Det är möjligt att svarsfrekvensen hade varit högre om fler studenter hade sett informationen om enkäten som visades på TV-skärmarna på högskolan. En svårighet med den valda metoden var att det inte med säkerhet gick att veta vem som hade svarat på enkäten. Eftersom enkäten visades på TV- skärmar hade även andra studenter på högskolan tillgång till frågorna. En annan svårighet var att respondenterna inte svarade på samtliga av frågorna. Resultatet visar att det finns ett internt bortfall, om än litet. En reflektion är att en del påståenden i enkäten var aningen svårformulerade. Exempelvis påståendet ”att vara lesbisk är en typ av livsstil och bör inte dömas” ifrågasattes av respondenter. Det var flera respondenter som inte tyckte att sexuell läggning är en livsstil, samtidigt som de ansåg att en person inte bör dömas på grund av sin sexuella läggning. Ytterligare en begränsning var att påståendena översattes från engelska till svenska, vilket kan ha bidragit till att respondenterna uppfattade en del påståenden svårförståeliga. Pilotenkäten skickades enbart ut till tre personer, vilket innebar en begränsad återkoppling. Personerna som deltog i pilotstudien var inte heller jämförbara med studiepopulationen. Detta med anledning av att det var svårt att finna personer som var jämförbara med studiepopulationen och samtidigt inte tillhörde denna.
7.4 Studiens giltighet
Det är av relevans att diskutera om studien verkligen har mätt det som avsetts mätas. Studien har, genom ett valideringsinstrument, försökt mäta en sanning om socionomstudenters upplevelser. Det går att fråga sig huruvida resultatet är ett giltigt mått på socionomstudenters attityder, kompetens och deras upplevelse av utbildningsinnehållet. Inom kritisk realism diskuteras att det inte finns någon sanning, utan som mest går det att uppnå provisoriska sanningar (Bhaskar, 2014). Det går att reflektera kring huruvida en persons upplevda kompetens, det vill säga hur denne har skattat sig på enkätens påståenden, verkligen ger en bild av personens faktiska kompetens. Enkäten kan bara mäta studenternas subjektiva uppfattning. Det kan uppfattas svårt att skatta sin kompetens med siffror. Det kan vara enklare att med egna ord förklara den egna upplevda kompetensen. Dessutom grupperar enkätstudien LHBT-personer och ger inte respondenten möjligheten att tala om sin kompetens om de enskilda grupperna. Respondenten kan således vara kunnig inom ett område, men skatta sig lägre i ett annat. Det är möjligt att respondenterna
över eller undervärderar sin kompetens, baserat på den egna uppfattningen av vad kompetens är. Detta eftersom kompetens inte definierades som ett begrepp i enkäten. Attityder är något som är kontextuellt beroende av tid och rum, vilket synts i översikten av svensk LHBT-historia. I tidigare studier spelar exempelvis religion och kultur in som faktorer som påverkar de attityder som studenter i socialt arbete uppvisar (Dentato et al., 2016; Worthen, 2013; Kwok et al., 2013; Lim & Johnson, 2001). Det vi idag förstår som negativa eller intoleranta attityder är format av vår sociala verklighet eller den transitiva dimensionen vilken är föränderlig (Danermark et al., 2018). Föränderligheten kan ses i faktumet att homosexualitet var en sjukdom fram till 1979 medan den svenska samhället idag ger samhällsskydd mot diskriminering i form av lagar. Hade undersökningen gjorts vid en annan tidpunkt i svensk historia, hade den tidens kontext styrt de svar som genererats av enkätstudien. Det som kan sägas är att studien skapar ett fönster in i studerade transitiva dimensionen.
Av 245 studenter besvarade 72 enkäten. Det går att fundera över huruvida de personer som inte valde att svara på enkäten hade andra attityder, exempelvis mer negativa. De studenter som inte valde att svara har fortfarande existerande attityder, men de går i dagens läge inte att få kunskap om dem. Som de händelser som uppstår i den verkligas domän, uppfattas inte allt utav våra sinnen i den empiriska domänen (Danermark et al., 2018). Åsikterna hos de respondenter som inte svarat på enkäten existerar enbart i den verkligas domän, eftersom vi inte fått kunskap om dem. Skillnaden mellan domänerna är skillnaden mellan det vi upplever och inte upplever (Bhaskar, 2014). Sammanfattningsvis dras slutsatsen att den samlade syn som enkäten erbjuder enbart är en provisorisk sanning av studenternas upplevelser.
Studiens resultat kan i viss mån generaliseras till andra lärosäten, eftersom populationen på det valda lärosätet inte är utmärkande. Det finns inget som tyder på att lärosätet där studien är genomförd skiljer sig avsevärt från andra lärosäten i landet, gällande exempelvis utbildningsinnehåll. Ytterligare generaliseringar kan göras i jämförelse med tidigare forskning som också visar likheter som etablerar vissa sanningar.
7.5 Slutsatser
Resultatet för denna studie visar att det finns heterosexism bland socionomstudenter på ett lärosäte i Sverige, även om en stor majoritet av studenterna uppvisar toleranta attityder gentemot LHBT-personer. Flertalet socionomstudenter upplever en avsaknad av LHBT-
frågor i undervisningen och flertalet socionomstudenter upplever att de saknar kompetens om LHBT-frågor. Avsaknaden av kompetens tas i uttryck genom att studenter uppvisar en osäkerhet inför att möta och behandla LHBT-personer. Bristen av utbildningsinnehåll som berör LHBT-frågor ger implikationer för att heteronormativitet dominerar i undervisningen. Studien fann ett oväntat samband mellan kompetens, utbildningsinnehåll och attityder.
Sammanfattningsvis dras slutsatsen att åtgärder är nödvändigt att vidta på socionomprogrammet. Historiskt sett har avvikande sexualitet och könsidentitet inneburit diskriminering och ett visst mått av förtryck mot LHBT-personer (Bremer, 2011; Rydström, 2011; Andreasson, 2001). Visserligen har samhälleliga förändringar skett, som öppnat upp för ett mer jämställt samhälle. Men med resultatet som utgångspunkt framgår att förbättringar kan ske för att utbilda socionomstudenter om LHBT-frågor. Det är trots allt socionomens egna förmåga att synliggöra normer samt att respektera olikheter hos klienten som är av betydelse för en god klientrelation (Akademikerförbundet SSR, 2017a; IFSW, 2020).
7.6 Vidare forskning
Studien är begränsad till att enbart innefatta socionomstudenter på ett lärosäte i Sverige. Det skulle det vara av intresse att se liknande undersökningar göras på andra lärosäten för att jämföra socionomprogram i olika delar av landet. Större jämförelser skulle kunna göras genom att jämföra den svenska kontexten med grannländer. I studien har en enkätundersökning använts för att svara på forskningsfrågorna. I framtida forskning kan ämnet istället undersökas med användning av andra metoder. Exempelvis en longitudinell studie som undersöker om socionomstudenters attityder, upplevda kompetens och utbildningsinnehåll förändras över tid. För en fördjupning av ämnet hade denna studie kunnat efterföljas av kvalitativa intervjustudier. Vilket bland annat möjliggör för forskaren att ställa följdfrågor och framställa mer detaljerad kunskap om studenternas attityder och upplevelser (Bryman, 2013).
Frågor om ålder, kön, etnicitet, sexualitet och religiös tillhörighet inkluderades inte i studien. Detta med anledning av att undersökningspopulationen var relativt liten och det innebar en risk att personers identiteter skulle kunna avslöjas om denna typ av frågor ställdes. För framtida forskning hade det varit av intresse att inkludera dessa faktorer vid bedömning av exempelvis attityder. Därtill hade det varit intressant att undersöka om
skillnader finns i attityder gentemot de olika grupperna inom LHBT-paraplyet. Detta eftersom fördomar kan se olika ut gentemot lesbiska och homosexuella (Worthen, 2013; Raja & Stokes, 1998) och för att studenter uppvisat en högre grad av fobi gentemot bisexuella och transpersoner (Dentato et al., 2016; Logie et al., 2007). Ett annat fenomen som hade varit av intresse att undersöka är attitydskillnader mellan studenter på olika utbildningar. Tidigare amerikanska studier visar att studenter i socialt arbete uppvisar homofobiska attityder i lägre grad än studenter på andra utbildningar (Chonody et al., 2014; Cluse-Tolar et al., 2004). Förslagsvis skulle en liknande studie kunna genomföras i Sverige, där även yrkesverksamma socionomer inkluderas.
8 Referenser
Akademikerförbundet SSR. (2017a). Etik i socialt arbete – Etisk kod för socialarbetare. Hämtad 7 april från
https://akademssr.se/sites/default/files/files/etik_och_socialt_arbete_2017_w.p df
Akademikerförbundet SSR. (2017b). Stöttande och stärkande för unga hbtq-personer. Hämtad 15 april från https://akademssr.se/post/stottande-och-starkande-unga-hbtq- personer
Alm, E., Bremer, S., Nord, I., & Schmitt, I. (2016). Queer- och transforskning. I A. Lundberg & A. Werner (Red.), En introduktion Till Genusvetenskapliga Begrepp (s. 61– 67). Göteborg, Sverige: Nationella sekretariatet för genusforskning.
Ambjörnsson, F. (2006). Vad är Queer? Stockholm, Sverige: Natur och Kultur. Andreasson, M. (2001). Homo i folkhemmet: Homo-och bisexuella i Sverige 1950–2000.
Stockholm, Sverige: Alfabeta.
Anzaldúa, G. (1999). Borderlands/La Frontera: The New Mestiza. San Francisco, USA: Aunt Lute.
Berkman, C.S., & Zinberg, G. (1997). Homophobia and Heterosexism in Social Workers.
Social Work, 42(4), 319–332. https://doi.org/10.1093/sw/42.4.319
Bhaskar, R. (2014). The Possibility of Naturalism (4th.ed.). Abingdon, UK: Routledge. Brace, N., Kemp, R., Snelgar, R. (2012). SPSS for psychologists (5th.ed.). Hampshire, UK:
Palgrave Macmillan.
Bremer, Signe (2011). Kroppslinjer: Kön, transsexualism och kropp i berättelser om könskorrigering, Göteborg, Sverige: Makadam.
Brownlee, K., & Sparkes, A., & Saini, M., O’Hare, R., Kortes-Miller, K., & Graham, J. (2005). Heterosexism among Social Work Students. The International Journal of
Social Work Education, 24(5), 485–494.
Bryman, A. (2013). Samhällsvetenskapliga metoder (2.uppl). (Nilsson. B, övers.). Malmö, Sverige: Liber.
Camilleri, P., & Ryan, M. (2006). Social Work Students' Attitudes toward Homosexuality and Their Knowledge and Attitudes toward Homosexual Parenting as an
Alternative Family Unit: An Australian Study. The International Journal of Social
Work Education, 25(3), 288–304.https://doi.org/10.1080/02615470600565244
Chonody, M.J., Woodford, R.M., Brennan, J.D., Newman, B., & Wang, D. (2014). Attitudes Toward Gay Men and Lesbian Women Among Heterosexual Social Work Faculty. Journal of Social Work Education, 50(1), 136-152.
https://doi.org/10.1080/10437797.2014.856239
Cluse-Tolar, T., Lambert, E.G., Ventura, A.L., & Pasupuleti, S. (2004). The Views of Social Work Students Toward Gay and Lesbian Persons: Are They Different from Other Undergraduate Students? Journal of Gay & Lesbian Social Services, 17(3), 59–85. https://doi.org/10.1300/J041v17n03_04
Connell, R.W. (2008). Maskuliniteter. Göteborg, Sverige: Daidalos AB.
Crisp, C. (2007). Correlates of Homophobia and Use of Gay Affirmative Practice Among Social Workers. Journal of Human Behavior in the Social Environment, 14(4), 119–143. https://doi.org/10.1300/J137v14n04_06
Dahl, U. (2016). Kön och genus, femininitet och maskulinitet. I A. Lundberg & A. Werner (Red.), En Introduktion Till Genusvetenskapliga Begrepp (s.15–19). Göteborg, Sverige: Nationella sekretariatet för genusforskning.
Danermark, B., Ekström, M., & Karlsson, J. (2018). Att förklara samhället. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Dentato, M., & Craig, S., & Lloyd, M., & Kelly, B., & Wright, C., & Austin, A. (2016). Homophobia within schools of social work: the critical need for affirming classroom settings and effective preparation for service with the LGBTQ community. The International Journal of Social Work Education, 35(6), 672-692. https://doi.org/10.1080/02615479.2016.1150452
Diskrimineringsombudsmannen. (2020). Könsidentitet och könsuttryck som
diskrimineringsgrund. Hämtad 14 april från https://www.do.se/om-
diskriminering/skyddade-diskrimineringsgrunder/konsidentitet-och-konsuttryck- som-diskrimineringsgrund/#2
Ejlertsson, G. (2019). Statistik för hälsovetenskaperna. (3.uppl.). Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Fausto-Sterling, A. (2000). Sexing the Body. New York, USA: Basic Books.
Giertsen, M. (2017). Heteronormativity Prevails: A Study of Sexuality in Norwegian Social Work Programs. The international Journal of Social Work Education, 55(1), 89- 101. https://doi.org/10.1080/10437797.2018.1498415
Hylton, M. (2005) Heteronormativity and the Experiences of Lesbian and Bisexual Women as Social Work Students. The International Journal of Social Work Education,
41(1), 67-82. https://doi.org/10.5175/JSWE.2005.200300350
International Federation of Social Workers. (2020). Global definition of the Social Work
Profession. Hämtad 7 april från https://www.ifsw.org/what-is-social-work/global-
definition-of-social-work/
Joinson, A. (1999). Social desirability, anonymity, and Internet-based questionnaires.
Behavior Research Methods, Instruments, & Computers, 31(3), 433-438.
https://doi.org/10.3758/BF03200723
Krieglstein, M. (2004). Heterosexism and Social Work. Journal of Human Behavior in the
Social Environment, 8(2-3), 75-91. https://doi.org/10.1300/J137v08n02_05
Kwok, D., Wu, J., & Shardlow, S. (2013). Attitudes Toward Lesbians and Gay Men Among Hong Kong Chinese Social Work Students. The International Journal of
Social Work Education, 49(2), 337-352.
https://doi.org/10.1080/10437797.2013.768493
Lim Sung, H., & Johnson McNown, M. (2001). Korean Social Work Students’ Attitudes Toward Homosexuals. Journal of Social Work Education, 37(3), 545–554.
Logie, C., & Bridge, T., & Bridge, P. (2007). Evaluating the Phobias, Attitudes, and Cultural Competence of Master of Social Work Students Toward the LGBT Populations. The International Journal of Homosexuality, 53(4), 201-221.
https://doi.org/10.1080/00918360802103472
McCarty-Caplan, D. (2015). LGBT-Competence in Social Work Education: The Relationship of
School Factors to Professional Competence. (Dissertation). Chicago, USA: University of
Illinois.
National Association of Social Workers. (2017). Code of Ethics. Hämtad 7 april från https://www.socialworkers.org/about/ethics/code-of-ethics/code-of-ethics- english
Norrhem, S., Winkvist, H., & Rydström, J. (2015). Undantagsmänniskor: En svensk HBT
historia. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Papadaki, V. (2016). Invisible students: experiences of lesbian and gay students in social work education in Greece. The International Journal of Social Work Education, 35(1), 65-77. https://doi.org/10.1080/02615479.2015.1085502
Raja, S., & Stokes, J. (1998). Assessing attitudes toward lesbians and gay men: The modern homophobia scale. Journal of Gay, Lesbian, and Bisexual Identity, 3(2), 113- 134. https://doi.org/10.1023/A:1023244427281
Regeringen. (2014). En strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning,
könsidentitet eller könsuttryck. Hämtad 6 april från
https://www.regeringen.se/49baf9/contentassets/6aa547fb55c74d1d9f49121119 792da9/en-strategi-for-lika-rattigheter-och-mojligheter-oavsett-sexuell-laggning- konsidentitet-eller-konsuttryck
Regeringen. (2018). Historik om utvecklingen av hbtq-personers rättigheter i Sverige. Hämtad 2 april frånhttps://www.regeringen.se/artiklar/2018/06/historik-om-
utvecklingen-av-hbtq-personers-rattigheter-i-sverige/
Regeringen. (2010). Principer om tillämpning av det internationella skyddet av de mänskliga
https://www.regeringen.se/49baf9/contentassets/fadeb656cb2e44bba5cb07610 0e1cb70/yogyakartaprinciperna-pa-svenska
RFSL (2019). Hbtqi. Hämtad 29 april från https://www.rfsl.se/hbtqi-fakta/hbtq/ Rosenberg, T. (2005). Könet brinner! Judith Butler. Stockholm, Sverige: Natur och Kultur. Rydström, J. (2011). Odd Couples: A History of Gay Marriages in Scandinavia. Amsterdam,
Nederländerna: Aksant Academic Publishers. SFS 2008:567. Diskrimineringslag. Hämtad 3 april från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567
Siverskog, A. (2016). Queera livslopp: Att leva och åldras som lhbtq-person i en heteronormativ värld (Doktorsavhandling). Linköping, Sverige: Linköpings universitet.
Socialstyrelsen. (2015). Att främja HBTQ-personers lika rättigheter och möjligheter -
Förutsättningar och exempel. Hämtad 6 april från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2015-3-14.pdf
Sutton, C., & David, M. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund, Sverige: Studentliteratur. Worthen, G.F.M. (2013). An Argument for Separate Analyses of Attitudes Toward
Lesbian, Gay, Bisexual Men, Bisexual Women, MtF and FtM Transgender Individuals, Sex Roles 68, 703–723. https://doi.org/10.1007/s11199-012-0155-1
9 Bilagor
9.2 Bilaga 2. Enkät
1. Studerar du socionomprogrammet på X-lärosäte? 4 JA/NEJ
2. Går du i någon av terminerna 3–7? JA/NEJ 3. Vilken termin går du i? 3/4/5/6/7
4. Har du fyllt i den här enkäten tidigare? JA/NEJ
Vänligen ange i vilken utsträckning du håller med eller inte håller med om följande påståenden:
1 = Instämmer helt, 2 = Instämmer i hög grad, 3 = Varken eller, 4 = Instämmer i lägre grad, 5 = Instämmer inte alls
5. Jag skulle känna mig bekväm med att arbeta tillsammans med en homosexuell man 6. Personer som är bisexuella är lika moraliska som heterosexuella personer
7. Om jag fick veta att mitt barn identifierade sig som trans skulle jag känna att jag misslyckats som förälder
9. Transpersoner lever ett omoraliskt liv
10. Jag skulle känna mig bekväm med att arbeta tillsammans med en lesbisk kvinna 11. Om jag fick veta att mitt barn identifierade sig som homosexuell eller lesbisk skulle jag känna att jag misslyckats som förälder
12. Bisexualitet är onaturligt
13. Homosexuella personer är lika moraliska som heterosexuella personer 14. Jag skulle känna mig bekväm med att arbeta tillsammans med en transperson
15. Om jag fick veta att mitt barn identifierade sig som bisexuell skulle jag känna att jag misslyckats som förälder
16. Att vara trans är onaturligt
17. Jag skulle känna mig bekväm med att arbeta tillsammans med en bisexuell person 18. Om en person tror sig vara homosexuell bör denne göra allt för att övervinna dessa känslor
19. Om en person tror sig vara lesbisk bör denne göra allt för att övervinna dessa känslor 20. Lesbiska personer är ett hot mot äktenskap, religion och familj
21. Bisexualitet är en annan typ av livsstil och bör inte dömas 22. Att vara lesbisk är en annan typ av livsstil och bör inte dömas
23. Om en person tror sig tillhöra ett annat kön än sitt biologiska, bör denne göra allt för att övervinna dessa känslor
24. Bisexualitet är ett hot mot äktenskap, religion och familj 25. Homosexualitet är en annan typ av livsstil och bör inte dömas 26. Transpersoner är ett hot mot äktenskap, religion och familj
27. Om en person tror sig vara bisexuell, bör denne göra allt för att övervinna dessa känslor 28. Homosexualitet är ett hot mot äktenskap, religion och familj
29. Att var trans är en annan typ av livsstil och bör inte dömas
31. Kursinnehållet på socionomprogrammet behandlar frågor som rör sexuell läggning eller LHB-personer
32. Kursinnehållet på socionomprogrammet behandlar frågor som rör könsidentitet/könsuttryck eller transpersoner
33. Socionomprogrammet erbjuder en kurs som specifikt fokuserar på LHBT-frågor 34. Jag har genom de verksamhetsförlagda studierna fått kunskap om LHBT-frågor och hur man bemöter LHBT-personer
35. Skulle du säga att socionomprogrammet förbereder studenter för att kunna erbjuda socialt stöd och service till LHBT-personer
36. Skulle du säga att föreläsare i allmänhet på socionomprogrammet har kompetens om sexuella läggningar, lesbiska, homosexuella och bisexuella personer
37. Skulle du säga att föreläsare i allmänhet på socionomprogrammet har kompetens om könsidentiteter/ könsuttryck och transpersoner
38. Kurslitteraturen/läsningen under socionomprogrammet erbjuder innehåll om LHBT- personer och LHBT-frågor
39. Som socionom känner jag mig redo att möta och hjälpa LHBT-personer
40. Jag är kunnig om de problem och utmaningar LHBT-personer kan mötas av och jag känner att jag har förmåga att arbeta effektivt med LHBT-personer
41. Jag söker aktivt efter utbildning och praktikplatser för att förbättra min förståelse och förmåga att arbeta med LHBT-personer